Staselsprogram för västra Höör Gokät för samrå av kommustyrelse i Höörs kommu 09-05-
Ileig Höör ska växa utifrå si potetial som småsta i e storstasregio och som kära för sitt omla. Det säger utveckligsstrategi för småstae Höör (Översiktspla för Höörs kommu, atage 08). De viktigaste exploaterigsområea för att förverkliga strategi fis i västra Höör, ämlige Kvarbäck och aglehill. Områea ligger 750-500 m frå Höörs statio och har mycket goa förutsättigar att bira till hållbara trasporter. För Kvarbäck fis rea gällae etaljplaer för ca 00 bostäer och u plaerar Höörs kommu utvecklige av aglehill me bostäer, särskilt boee för älre, förskola, skola och irottshall. Geom etta program sammafattar Höörs kommu slutsatsera så här lågt av et ileae plaarbetet för aglehill. Syftet me programmet är att uerlätta och samora e olika plaupprag och exploaterigsprojekt som kommer att pågå uer e ärmaste åre för västra Höör, och särskilt för aglehill. rogrammet tar utgågspukt i e utvecklig som beskrivs i översiktsplae, me är mer kokret. Förhoppige är att programmet ska sätta kommues olika parallella iitiativ i ett sammahag och fugera som uer lag båe i kommues itera beslutsprocesser och i ialog me allmähete. Viktiga igågsväre för aglehill: Statiosära läge, 800-500 m, frå Höörs statio gör områet mycket lämpligt för bostäer och kommual service ehov av förskola, skola, irottshall och särskilt boee, totalt ca 8 ha mark Kommue äger större sammahägae markområe. Det ger förutsättigar att skapa e hållbar stasstruktur och skapa tillräckliga ytor för kommual service Teckeförklarig "Á Järvägsstatio Stasbyg Statiosära läge 600/000/000 m Kommugräs Stasbyg Ny/ära stasbyg, kort sikt Ny/ära stasbyg, meellåg sikt Ny/ära stasbyg, låg sikt Verksamheter Verksamhet tbyggasområe, kort sikt Gröområe i tätort Lasbyg Gröområe i tätort Gröområe, utvecklig efitlig bebyggelsegrupp Ny bebyggelsegrupp esöksärigsområe Lasbygsmiljö Jor- och skogsbruk Naturområe efitligt aturområe aglehill esöksärigsområe, kort sikt arkaväigskarta ur översiktsplae. "Á
tvecklig av västra Höör som e el av småstae Småsta i storstasregio är ett av översiktsplaes tema för utvecklig av Höörs kommu. Iom etta tema fis e viktigaste strategiera för utvecklige av västra Höör. Det viktigaste i småstae är att vi möter ara mäiskor är vi rör oss i stasmiljö. Därför är e mäskliga skala ett av småstaes viktigaste karaktärsrag. Vi käer ige varara tvärs över gata och trafike på gata hirar mig ite frå att korsa gata och prata me ig. Ett aat viktigt karaktärsrag är att här fis e tylig kära i betyelse att kulturliv, arbetsplatser och servicefuktioer är samlae på gågavstå frå varara. Strategier för bostäer Höör behöver utvecklas me bostäer för olika smaker för livets skila skee och för e växae befolkig. Fler lägeheter ära cetrum Höör har e hög ael småhus, me fler och fler söker e hyreslägehet. Det gäller båe älre som behöver ett bekvämt boee, ugomar som söker si första bosta och barfamiljer som prioriterar e eklare varag framför eget hus. tbygga för e hållbar stasstruktur tbyggasområe ska väljas utifrå hur e ka bira till att Höör blir e lågsiktigt hållbar sta. Det iebär att statiosära läge ska prioriteras. Strategier för varagslivet Småstae ska plaeras så att et är ekelt att ta sig till och frå jobb och skola hala mat, umgåsme väer och släkt, hämta bar, motioera och elta i föreigsliv eller kulturaktiviteter. Varages fuktioer ska fias ära De flesta mäiskor öskar sig ärhet till livsmeelsbutik, skola och förskola liksom gröområe. Om essa platser fis ära, gära iom 0 miuters gågavstå, blir varage eklare för alla. rioritera cykel som trasportmeel Cykelstråk me hög framkomlighet gör et lätt att välja cykel och uerlättar varage för em som ite har ågot aat trasportmeel att välja på. Kommual service stärker småstae Kommue kommer att behöva bygga ya lokaler för bla aat skola, baromsorg och särskilt boee. Dessa satsigar ska placeras och utformas så att e stärker småstae. Aläggigar för kultur och friti ska utvecklas som mötesplatser. Strategier för atur i stae tveckla gröområe och parker Naturmarke ska växa i mot cetrum och vi behov ska aturmark aläggas i båe ya och älre bostasområe. I gröområe är e aturliga islage helt omierae. Lyft fram vatterage i stasmiljö Viktiga verktyg är utformig av ärmiljö, aktiv skötsel och skyltar i gatu- och parkmiljöer som talar om amet på vatteraget. laera för träe Trä har stor betyelse äve utaför gröområe och parker. Vi exploaterig ska värefulla trä bevaras i möjligaste må och ya trä ska plateras är et är lämpligt. Trä i gatumiljö kräver också särskil häsy och et viktigt att täka på hur träes rötter påverkas vi förärigar. Hållbara trasporter Hållbara trasporter är ett eget tema i Ö. Stärk resaeuerlaget för oera Ju fler som har ära till oer i starka kollektivtrafikstråk esto bättre för miljö och tillgäglighete Därför plaerar Höörs kommu för att bygga ut och förtäta Höör me statiosära bostäer. ersoalitesiva arbetsplatser ska placeras särskilt ära trasportoer. laera för marklägeheter och rahus arklägeheter är ett bra alterativ till villaboee och ka itegreras i alla utbyggasområe, utaför cetrum. arklägeheter iebär bättre markhushållig ä villor och birar till e mer blaa bebyggelse. arklägeheter ka upplåtas båe som hyreslägeheter, som bostasrätt och som rahus me eget ägae.
lats för kommual service otive för att etablera skola, förskola och särskilt boee samlat på aglehill fis utvecklae i översiktsplaes avsitt om lats för kommual service. åe skolor och förskolor bör lokaliseras så att förälrar har möjlighet att cykla är e lämar sia bar. I Höör är avståe korta och alla staselar utom Sätofta/Rigsjöbaet har mire ä två km till cetrum. åe för förälraras skull och ur riftsperspektiv är et e förel om y skola och förskola ka etableras samlat. Eftersom Höörs befolkigstillväxt sker till stor el geom geeratiosväxlig i befitliga villor och fritishusområe bör skola lokaliseras på e plats som ekelt ka ås frå hela Höör. Skolbygget förutsätter e plats är et är möjligt att avgräsa e tillräckligt stor tomt uta att styras allt för mycket av befitlig bebyggelse och ka ärför ite ekelt geomföras i Höörs cetrala elar. aglehill ligger bara km frå statioe och cetrum, vilket gör områet tillgäligt för boee i större ele av Höör. Särskilt boee bör placeras så att et är lätt för aställa och ahöriga att ta sig it. Dessa förutsättigar uppfylls i alla plaerae utveckligsområe och flera möjliga platser är ärför täkbara för särskila boee. De plats som kommue har bäst förutsättigar att bebygga i ärti och oberoee av ara aktörer är vi aglehill. Det bör tilläggas att kommue ite äger ett sammahägae markområe som rymmer e här type av aläggigar ågo aa stas i Höörs tätort. ål för aglehill och västra Höör aserat på översiktsplae me strategier och e specifika igågsvärea för aglehill ska följae mål gälla för utvecklige av västra Höör: E stasel som är levae uer stora elar av yget och är mäiskor ka bo och verka i livets alla skee. Effektivt utyttjae av marke i e tät småstasstruktur Olika bostastyper och upplåtelseformer Gea och attraktiva cykelförbielser mot Höörs statio och reste av Höör. Gröstruktur som e bärae el av staskaraktäre Välkomae och attraktiv etré till Höörs tätort.
5 6 ff ff pp5pp6 :6 57:7 m ffff ff ff pp5pp6 ffff pp5pp6 ffff m m ffffpp5pp6 er Nils väg er Nils väg Jo Ni ls väg Evert Ni ls väg argi ts väg Gretas väg Rosmari väge Rosmari väge ag lasäteväge m argi ts väg Sal viaväge ffff asi likaväge asi likaväge Damm gata pp5pp6 rä emö laväge u karp sväge väg Kvarbä cksväge El vi ras väg Tim javäge m 57:6 57:7 rä erigata Damm gata Åkersbergsgata Stige 57:8 Norra Nygata Kvarbä cksväge Kl ocksjögata Frosta va llsväge Latma agata ö lebacke i paregata Hegata Fabriksgata Hatverksgata reg ata Ku gsgata a gårsgata Jär väg sg ata Tvärgata Trägårsgata Li la torg ag aregrä Jaktstige Jul arpsväge 57:6 Apo teksgata Fresgata Skottstige Ka istige Åtorpsparke 5: i lgata Rugata Lojursstige Kal vstige Oxstige Korta gata Östergata u kgata Äl vg ata Övergripae stasstruktur rogrammet iebär att staseles karaktär byggs upp av:. Det böljae laskapet. Servicefuktioera utformas som e etré till Höör. Kombiera förskola och särskilt boee fugerar som e välkomae fam.. Huvugata rut servicefuktioera iebär att yttotrafik till verksamhetera ite behöver belasta reste av områet.. E y gröstruktur i form av aturstråk aläggs lägs befitliga ike 5. Tygpukter me flerbostashus vi ifarte till Kvarbäck och i aslutig till servicefuktioera, platser som också ligger högt. 6. Lägre bebyggelse lägst ut och i mötet me befitlig villa bebyggelse. 5 6 lakarta KÖRVELN Timjaväge DRAGONEN KORIANDERN TIJANEN e 50 G 7-5) e 0% e 50pppG 7-5) 8,0 e 0% e 50 G 7-5) e 50 ppg 7-5) HÖÖR 8,0 ARK e 50 pppg 7-5) 8,0 NTAN C G 0-) e 0%,0 5 a e 0% G 7-5) a G ) 7-5 8,0 a e 50ppp e G ) 0% 7-5 a ÅKERSERG CKEL Ø ØØ Ø Ø Ø Ø Ø CKEL Ø Ø ARK Ø e 50 0 00 00 50 eter A= :000 SFTE laes syfte kap.0 och L: Syftet är att tillåta e sammahålle blaa bostasbebyggelse, ebostashus, parhus, rahus och flerbostashus. Flerbostashus föreslås i - våigar och tillåter cetrumaväig. Ebostashus, parhus, kejehus och rahus tillåts i - våigar. yggaers placerig och höjer apassas till laskapet som sluttar mot sysyväst och fastigheteras ivåer ska asluta till allmä platsmark på ett aturligt sätt. lae möjliggör y gatusliga mella Timjaväge i väster och Kvarbäcksväge i öster. E kortare gatusliga skapar tillfart till fastigheter i syost. a Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø ARK Översiktskarta :7 000 Ø Ø Kvarbäcksväge Ø Ø Ø Frostavallsväge Ø 0 50 500 6 5
Servicefuktioera Att bygga förskola, skola, irottshall och särskilt boee i kommual regi är e kraftfull satsig. Ivesterige och utformige påverkar båe kärverksamhete ie i byggae och stasmiljö rut omkrig på ett påtagligt sätt. Det är viktigt att båe välja rätt plats och att utforma byggaer och utemiljö för utvecklig av stasele, orte och kommue. lacerige Föreslage placerig har flera fiesser. Det statiosära läget ära cetrum har rea ämts. åga mäiskor ska ta sig till verksamhetera varje ag, och et är ärför viktigt att els skapa trygga trafikmiljöer för em, och samtiigt säkerställa att vägätet tål trafikökige. lacerige ivi aglasäteväge och me e huvugata som ramar i verksamhetera gör att merparte av trafikökige förvätas ske på aglasäteväge. De igår i et övergripae vägätet för Höör och har e väl apassa utformig. lacerige hamar också cetralt och lättillgägligt i e ya stasele. De som flyttar i i e ya bostäera får ära till kommual service. tformige yggaer för förskola, irott, förskola och särskilt boee kommer att omiera blickfåget och skapa e helt y etré till Höör. Framförallt byggae me förskola i markpla och särskilt boee i - våigar ovapå att få e läg och tyg som avviker frå befitlig bebyggelse i Höör. Läget i sluttige er mot aglasäteväge kommer att bira ytterligare till upplevelse av byggaeras höj. Det fis förutsättigar för att byggae får karaktäre av e välkomae fam. E mire omsorgsfull utformig riskerar i stället att uppfattas som e oformlig koloss. tformige ska sigalera: Välkomme till Höör Lågsiktig hållbarhet Kvalitet i verksamhetera. För att ite e stora offetliga byggaera ska ge ett alltför storskaligt och eahaa itryck bör e utformas så att e uppfattas som mire. Det ka ske geom förärigar i volym eller material, exempelvis frotespiser, trapphus eller likae, var 5:e meter. De bygga som skissats i ett tiigt skee har e såa utformig me glaspartier. Äve färgsättige är viktig. ila, matta färgtoer är lämpligt. Helt svarta eller vita byggaer är ite lämpligt. otive för att ite välja svart är att e så stor svart bygga ka uppfattas tug och yster. otive för att ite välja vitt är att så stora vita byggaer för takara till kyrkor eller slott. Äve om e här byggaera är täkta att stå för kvalitet och pålitlighet på ett sätt som kyrkor och slott har gjort, så är e ite avsea att sigalera makt. Fasaera kommer ite heller att vara påkostae på et sätt som maktes byggaer har varit. Volymstuier av hur byggae för förskola och särskilt boee ka uppfattas frå aglasäteväge, på lägre håll och ärmre. 6
Apassig till laskapet yggae för förskola och särskilt boee kommer att ligga i ett kuperat laskap. yggashöje kommer att vara allra högst i e el som ligger ärmast aglasäteväge. Sektioe ea visar byggaeras höj i relatio till et moellerae laskapet och befitlig villabebyggelse. Karta som visar vilket sitt sektioe motsvarar. Flygvy orrifrå över möjlig bygga för förskola i markpla och särskilt boee i våigar ovapå. AGLEHILL, HÖÖR FÖRSKOLA, SÄRSKILT OENDE, ATSAL, STORKÖK RELIINÄRA RINCISKISSER. LAN- OCH GGNADKONST I LND A 07-08-9 Sektio geom byggae för förskola och särskilt boee för älre, huvugata, bostaskvarter, aturmark me agvatteförröjig, befitlig villa och er Nils väg. 7
5 6 ff ff pp5pp6 :6 57:7 m ffff ff ff pp5pp6 ffff pp5pp6 ffff m m ffffpp5pp6 er Nils väg er Nils väg Jo Ni ls väg Evert Ni ls väg argi ts väg Gretas väg Rosmari väge Rosmari väge ag lasäteväge m argi ts väg Sal viaväge ffff asi likaväge asi likaväge Damm gata pp5pp6 rä emö laväge u karp sväge väg Kvarbä cksväge El vi ras väg Tim javäge m 57:6 57:7 rä erigata Damm gata Åkersbergsgata Stige 57:8 Norra Nygata Kvarbä cksväge Kl ocksjögata Frosta va llsväge Latma agata ö lebacke i paregata Hegata Fabriksgata Hatverksgata reg ata Ku gsgata a gårsgata Jär väg sg ata Tvärgata Trägårsgata Li la torg ag aregrä Jaktstige Jul arpsväge 57:6 Apo teksgata Fresgata Skottstige Ka istige Åtorpsparke 5: i lgata Rugata Lojursstige Kal vstige Oxstige Korta gata Östergata u kgata Äl vg ata Vägät Vi ifarte till Kvarbäck byggs uer 09 e cirkulatios plats som ger e trafiksäker ifart frå väg. aglehill ligger lättillgägligt ivi aglasäteväge. Det fis iget behov av ya vägar för geomfartstrafik i västra Höör. aglasäteväge och Åkersbergsgata kommer att vara e viktigaste vägara i mot cetrala Höör. De ya gator som byggs i västra Höör ska bira till e tylig hierarkisk struktur. tformige ska tyligt sigalera gatas fuktio. efitligt vägät Statliga vägar Huvugata Staselsgata ire lokalgata Nytt vägät Huvugata Staselsgata ire lokalgata lakarta KÖRVELN Timjaväge DRAGONEN KORIANDERN TIJANEN e 50 G 7-5) e 0% e 50pppG 7-5) 8,0 e 0% e 50 G 7-5) e 50 ppg 7-5) HÖÖR 8,0 ARK e 50 pppg 7-5) 8,0 NTAN C G 0-) e 0%,0 a e 0% G 7-5) a G ) 7-5 8,0 a e 50ppp e G ) 0% 7-5 a ÅKERSERG CKEL Ø ØØ Ø Ø Ø Ø Ø CKEL Ø Ø ARK Ø e 50 0 00 00 50 eter A= :000 a Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø ARK Ø Ø Kvarbäcksväge Ø Ø Ø Frostavallsväge Ø SFTE laes syfte kap.0 och L: Syftet är att tillåta e sammahålle blaa bostasbebyggelse, ebostashus, parhus, rahus och flerbostashus. Flerbostashus föreslås i - våigar och tillåter cetrumaväig. Ebostashus, parhus, kejehus och rahus tillåts i - våigar. yggaers placerig och höjer apassas till laskapet som sluttar mot sysyväst och fastigheteras ivåer ska asluta till allmä platsmark på ett aturligt sätt. lae möjliggör y gatusliga mella Timjaväge i väster och Kvarbäcksväge i öster. E kortare gatusliga skapar tillfart till fastigheter i syost. Översiktskarta :7 000 0 50 500 Iriktig Trafikplaes gestaltigsprogram ager hur gator bör utformas (Tekiska äme 0). Strukture som reovisas här är e utvecklig och kokretiserig av gestaltigsprogrammets iriktig för bostasområe i småstaes utkat. Citat ur gestaltigsprogrammet är kursiverae och ligger på grö bakgru. 8
Huvugata Huvugatora matar trafik i i områet frå et övergripae vägätet och leer fram till skola, förskola och särskilt boee. Framkomlighet, trafiksäkerhet, stasmässighet och orieterbarhet är högt prioriterae och motiverar et brea vägrummet. Cykelväg behöver fias lägs me och ka me förel vara separera frå gata me e remsa me gröska >,5 meter. Trafikflöea vi skola/ förskola ka förvätas bli ca 000/yg Staselsgata Staselsgata samlar upp trafik frå lokalgator. Ny staselsgata bier samma agle hill och Kvarbäck. De samma faller me ett viktigt cykelstråk och är täkt att fugera som bussgata. Trafiksäkerhet är ärför högt prioritera, trots att gata ite förvätas få höga trafiksiffror, ca 900/yg. tformige me cykelväg och trä birar till orieterig mot huvugator och cetrum. För att et brea gaturummet ite ska bli ösligt och uppmaa till höga hastigheter bör huse placeras i förgårs mark ära gata. Lokalgata Lokalgatora är till för em som bor lägs gata. Sträckig och utformig ska motverka geomfartstrafik. ar och cyklister ka förekomma i gaturummet vilket kräver att hastighete hålls ere. Alla gator ska vara tillräckligt brea för för sophämtig och räigstjästes foro. Katstö behövs ite öväigtvis för att separera g/c-ytor frå bilkörbaa. I e breare gaturumme är et e förel om ma ka ta er skala me e gröremsa me trära. å vissa gator ka et vara e förel att trottoar sakas om gaturummet är tillräckligt smalt för att äå säka farte. Då trottoar sakas bör äå e skilla mella täkt gågyta och körbaa markeras. 9
5 6 ff ff pp5pp6 :6 57:7 m ffff ff ff pp5pp6 ffff pp5pp6 ffff m m ffffpp5pp6 er Nils väg er Nils väg Jo Ni ls väg Evert Ni ls väg argi ts väg Gretas väg Rosmari väge Rosmari väge ag lasäteväge m argi ts väg Sal viaväge ffff asi likaväge asi likaväge Damm gata pp5pp6 rä emö laväge u karp sväge väg Kvarbä cksväge El vi ras väg Tim javäge m 57:6 57:7 rä erigata Damm gata Åkersbergsgata Stige 57:8 Norra Nygata Kvarbä cksväge Kl ocksjögata Frosta va llsväge Latma agata ö lebacke i paregata Hegata Fabriksgata Hatverksgata reg ata Ku gsgata a gårsgata Jär väg sg ata Tvärgata Trägårsgata Li la torg ag aregrä Jaktstige Jul arpsväge 57:6 Apo teksgata Fresgata Skottstige Ka istige Åtorpsparke 5: i lgata Rugata Lojursstige Kal vstige Oxstige Korta gata Östergata u kgata Äl vg ata GC-vägät Övergripae stråk kopplas samma me stråk av lokal betyelse för att bila e helhet me goa möjligheter till rörlighet och valfrihet avseee val av väg eller traportmeel. Förutom stor potetial för öka cyklig skapas äve utomoretligt goa förhållae för attraktiva miljöer och stigar för rekreatio. Gågstråk efitliga Nya G/C-stråk övergripae - bef övergripae - ya lokal betyelse - bef lokal betyelse - ya iltrafik efitliga Nya lakarta KÖRVELN Timjaväge DRAGONEN KORIANDERN TIJANEN e 50 G 7-5) e 0% e 50pppG 7-5) 8,0 e 0% e 50 G 7-5) e 50 ppg 7-5) HÖÖR 8,0 ARK e 50 pppg 7-5) 8,0 NTAN C G 0-) e 0%,0 a e 0% G 7-5) a G ) 7-5 8,0 a e 50ppp e G ) 0% 7-5 a ÅKERSERG CKEL Ø ØØ Ø Ø Ø Ø Ø CKEL Ø Ø ARK Ø e 50 0 00 00 50 eter A= :000 SFTE laes syfte kap.0 och L: Syftet är att tillåta e sammahålle blaa bostasbebyggelse, ebostashus, parhus, rahus och flerbostashus. Flerbostashus föreslås i - våigar och tillåter cetrumaväig. Ebostashus, parhus, kejehus och rahus tillåts i - våigar. yggaers placerig och höjer apassas till laskapet som sluttar mot sysyväst och fastigheteras ivåer ska asluta till allmä platsmark på ett aturligt sätt. lae möjliggör y gatusliga mella Timjaväge i väster och Kvarbäcksväge i öster. E kortare gatusliga skapar tillfart till fastigheter i syost. a Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø ARK Ø Ø Kvarbäcksväge Ø Ø Ø Frostavallsväge Ø Översiktskarta :7 000 0 50 500 0
:6 er Nils väg er Nils väg Jo Ni ls väg Evert Ni ls väg argi ts väg Gretas väg Rosmari väge Rosmari väge ag lasäteväge argi ts väg Sal viaväge ffff asi likaväge asi likaväge Damm gata rä emö laväge u karp sväge väg Kvarbä cksväge El vi ras väg Tim javäge rä erigata Damm gata Åkersbergsgata Stige Norra Nygata Kvarbä cksväge Kl ocksjögata Frosta va llsväge Latma agata ö lebacke i paregata Hegata Fabriksgata Hatverksgata reg ata Ku gsgata a gårsgata Jär väg sg ata Tvärgata Trägårsgata Li la torg ag aregrä Jaktstige Jul arpsväge Apo teksgata Fresgata Skottstige Ka istige Åtorpsparke i lgata Rugata Lojursstige Kal vstige Oxstige Korta gata Östergata u kgata Äl vg ata Viktiga åtgärer för att komplettera befitligt GC-ät Stråkstuie har visat på behov av åtgärer för att koppla samma elar av västra Höör är et fis stort behov av gea och logiska förbielser i cykelvägätet. Alwe Nils väg Alwe Nils väg är iag e eskil väg som aväs för e boee lägs me väge och för e som ska viare i på Otto Has väg. Väge kommer att utgöra e mest gea och aturliga kopplige mella Kvarbäck och e el av aglehill är kommual service i form av skola, förskola och särskilt boee för älre plaeras. Kommue behöver ta över huvumaaskapet och ärefter bygga ut möjlighetera för cyklig lägs me väge. ÅKERSERG 0 00 00 50 eter A= :000 Kvarbäck SFTE laes syfte kap.0 och L: Syftet är att tillåta e sammahålle blaa bostasbebyggelse, ebostashus, parhus, rahus och flerbostashus. Flerbostashus föreslås i - våigar och tillåter cetrumaväig. Ebostashus, parhus, kejehus och rahus tillåts i - våigar. yggaers placerig och höjer apassas till laskapet som sluttar mot sysyväst och fastigheteras ivåer ska asluta till allmä platsmark på ett aturligt sätt. lae möjliggör y gatusliga mella Timjaväge i väster och Kvarbäcksväge i öster. E kortare gatusliga skapar tillfart till fastigheter i syost. ARK a Ø Ø Ø Ø G ) a ARK Åkersberg till amme vi Elviras väg ehov fis av att skapa e ge kopplig mella cetrum och Åkersberg/Höör väster. Områet söer om Åkersbergs stiftsgår är ett större aturområe cetralt beläget i Höör precis väster om statiosområet och irekt orr om e av Höörs fiparker, Tjurasjö. aglehill Väster Översiktskarta :7 000 0 50 500 Cetrum
Nature i stae å e här karta visar vi hur strategiera för atur i stae geomförs i e ya stasele. tveckla gröområe och parker Naturmarke ska växa i mot cetrum och vi behov ska aturmark aläggas i båe ya och älre bostasområe. I gröområe är e aturliga islage helt omierae. Eebacke och Tjurasjö är fiparker i cetrala Höör. Lyft fram vatterage i stasmiljö Viktiga verktyg är utformig av ärmiljö, aktiv skötsel och skyltar i gatu- och parkmiljöer som talar om amet på vatteraget. laera för träe Trä har stor betyelse äve utaför gröområe och parker. Vi exploaterig ska värefulla trä bevaras i möjligaste må och ya trä ska plateras är et är lämpligt. Huvugata Gröremsa bör vara träbevuxe och i bästa fall flerskikta me båe busk- och träskikt. Slute och lummig karaktär mot väg, aturlik, flerskikta Sektioer A-A, - och C-C se ästa sia. Vatterag mearig eller svackike Naturlik vegetatio ihemska arter, klibbal mm - Återväxt/uppväxt av stora trä prioriteras iom hela områet, speciellt i elar me hög ael flerbostsshus - öjlighet att röra sig lägs me gröa och blå stråk, placerig av allmäa platser prioriteras i aslutig till stråke Flerskiktae bestå klugor me trä och buskar A A Större trä bl.a. vi etréer till områet C C - Naturlika flerskiktae bestå sarare ä solitära trä Åkerholme ska bevaras och ha prioritera skötsel, fokus upplevelseväre och biologisk mågfal tjämigsmagasi me vatte i perioer
Sektioer Här visas hur e olika stråke ka upplevas i samba me aläggaet och efter flera årtioe me e mer uppvuxe gröska. A-A Lägs et västliga gröstråket geom områet får gröska gära vara täckae för att elvis skärma av e respektive siora frå varara. De som rör sig lägs me stråket kommer utme huvuele av stråke och större ele av året att kua uppleva e omgivae bebyggelse. Här blir et viktigt att satsa på gröska me hög kvalitet och me ågot mer itesiv skötsel. A A - å befitlig bullervall fis rea iag flerskiktae bestå som ka få utvecklas och som kommue ka arbeta viare me. å e ya ele av bullervalle behöver kompletteras me y vegetatio i likae utformig som kyter a till befitliga elar och som har höga kvaliteter samtiigt som e birar till att skärma av mot väg. C C-C De östra korriore blir e mest som har förutsättigar att bli et mest aturlika gröstråket. Rea iag fis uppvuxe froig vegetatio, ite mist i form av stora klibbalar som ramar i områet och skapar e grö riå åt öster. De som rör sig geom stråket ska ha upplevelse av att vara i froig atur trots att et är mitt i cetrala Höör. De här type av froig gröska kyter väl a till e befitliga gröområe som fis i Höörs västra elar. C
ostäer De övergripae strukture iehåller områe som är apassae för olika typer av bostasbebyggelse, se karta ästa sia. Strukture rymmer ca 70-500 bostäer, beroee på hur e utyttjas. E hög exploaterigsgra för maximalt byggae ska prioriteras. Tygpukter me högre bebyggelse Vi ifarte till Kvarbäck och rut servicefuktioera plaeras marke för tätare och högre bebyggelse. Det är platser som ligger strategiskt i stasele och som ärför bör utyttjas effektivt och markeras visuellt. Det är samtiigt platser som ligger högt och et böljae laskapet markeras geom att plaera för högre bebyggelse. -7 våigar är e lämplig höj. e högre bebyggelse blir et svårare att lösa parkerigsbehovet på ett ekoomiskt hållbart sätt. Det är viktigt att utforma byggaer och utemiljö så att e samspelar väl me agräsae gator och gröa stråk. öjliga byggrätter: Kvarbäck etapp III, lgh, gällae D aglehill, mitt för skola, 8 lgh, D ej påbörja ellatätt Rahus och flerbostashus i två våigar ger ett bra markutyttjae samtiigt som et fugerar fit ihop me fribyggartomter. Det ger e blaig av bostastyper och upplåtelseformer. De här type av bebyggelse har också ett ehetligt utseee vilket gör att e passar lägs viktiga gator. yggaera placeras å i gräs mot gata eller förgårsmark för att rama i gata. Samma typ av byggrätt ka aväas för atige rahus (bostasrätt eller ägaerätt) eller flerbostashus (hyresrätt). Äve kejehus och gruppbygga småhus ger ett effektivt markyttjae och sammahålle utformig. Atalet bostäer beror förstås på bostäeras storlek. öjliga byggrätter: Kvarbäck etapp II, 0 lgh, gällae D Kvarbäck etapp III, 5 lgh, gällae D aglehill mitt för förskola, 6-56 lgh, D-förslag aglehill cetralt, 50-00 lgh, D ej påbörja aglehill orra, 80-60 lgh, D ej påbörja Fribyggartomter Fribyggarområe blir av aturliga skäl spretiga till si karaktär, jämfört me flerbostashus och gruppbygga småhus. Det är ärför viktigt att lokalisera em till områe som är mire framträae i stasbile. För att ge köpare frihet att bygga si römvilla behöver fribyggartomter vara större och kvarteret ha e lägre exploaterigsgra ä ara bostaskvarter. Det ger ett mire effektivt mark yttjae och fribyggarområe placeras ärför ite allra ärmast e viktigaste målpuktera är esitete bör vara högre. För att uppå e go helhet i fribyggarområe trots mäiskors varierae tycke och smak är et lämpligt att bestämma om ågo samorae karaktär. Det ka gälla fasaes utförae eller huvubyggaes placerig i förhållae till förgårsmark. Vilke typ av reglerig som är lämplig varierar mella olika områe. öjliga byggrätter: Kvarbäck IIb och III, x tomter, gällae D aglehill väst, 8 tomter, D ej påbörja aglehill cetralt, 8 tomter, D ej påbörja aglehill orr, 0 tomter, D ej påbörja Geerella gestaltigspriciper E viktig gestaltigsaspekt är hur bebyggelse placeras i förhållae till gata. Geerellt gäller för västra Höör att bebyggelse utme vägar bör ligga i samma lägriktig som itilliggae väg. I e fall utfarter ska aoras i irekt aslutig till väge ska huse ligga så tätt ipå gata som möjligt för att skapa omslutae gaturum som sigalerar låga hastigheter. Geomföraet Geomföraet av västra Höör kommer att pågå läge. Sett till utvecklige hittills uer 000-talet och me take på att et plaeras för utvecklig i flera ara elar av Höör ka et förvätas röja till e bra bit efter 05 ia hela områet är utbyggt. å ästa uppslag preseteras e möjlig etappielig. Osäkerhetera är stora är et gäller bostasmarkae, båe är et gäller takte i byggaet och är et gäller vilka bostastyper som efterfrågas. Staselsprogrammet ger möjlighet till olika typer av bebyggelse och pekar samtiigt ut riktige mot e tätare bebyggelse som hushåller me mark och me kommues resurser. Äve efter att områet är fullt utbyggt kommer områet att påverka Höör. De livsmiljöer vi plaerar för u kommer att vara e områe som lockar ya ivåare till kommue är et blir ags för geeratiosväxlig i aglehill. tformige behöver ske me ett lågsiktigt perspektiv som fortsätter att göra Höör attraktivt i framtie. Kommualtekik När Höörs tätort växer me ya ivåare behöver VA-leigsätet uppgraeras för att klara fler ivåare. Detta gäller oavsett var orte växer, me et blir särskilt tyligt är e hel stasel preseteras i ett sammahag.
5 6 ff ff pp5pp6 :6 57:7 m ffff ff ff pp5pp6 ffff pp5pp6 ffff m m ffffpp5pp6 er Nils väg er Nils väg Jo Ni ls väg Evert Ni ls väg argi ts väg Gretas väg Rosmari väge Rosmari väge ag lasäteväge m argi ts väg Sal viaväge ffff asi likaväge asi likaväge Damm gata pp5pp6 rä emö laväge u karp sväge väg Kvarbä cksväge El vi ras väg Tim javäge m 57:6 57:7 rä erigata Damm gata Åkersbergsgata Stige 57:8 Norra Nygata Kvarbä cksväge Kl ocksjögata Frosta va llsväge Latma agata ö lebacke i paregata Hegata Fabriksgata Hatverksgata reg ata Ku gsgata a gårsgata Jär väg sg ata Tvärgata Trägårsgata Li la torg ag aregrä Jaktstige Jul arpsväge 57:6 Apo teksgata Fresgata Skottstige Ka istige Åtorpsparke 5: i lgata Rugata Lojursstige Kal vstige Oxstige Korta gata Östergata u kgata Äl vg ata Exempel, olika bebyggelsetyper Exempel tygpukter, högre bebyggelse Sisjöal Göteborg - eab bosta lakarta KÖRVELN Timjaväge DRAGONEN KORIANDERN TIJANEN e 50 G 7-5) e 0% e 50pppG 7-5) 8,0 e 0% e 50 G 7-5) e 50 ppg 7-5) HÖÖR 8,0 ARK e 50 pppg 7-5) 8,0 NTAN C G 0-) e 0%,0 a e 0% G 7-5) a G ) 7-5 8,0 a e 50ppp e G ) 0% 7-5 a CKEL Ø ØØ Ø Ø Ø Ø Ø CKEL Ø Ø Ø e 50 a Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Kvarbäcksväge Ø Ø Ø Frostavallsväge Ø ÅKERSERG Exempel, mellatät bebyggelse, Tollare äg, Nacka - Alma Arkitekter 0 00 00 50 eter A= :000 ARK ARK SFTE laes syfte kap.0 och L: Syftet är att tillåta e sammahålle blaa bostasbebyggelse, ebostashus, parhus, rahus och flerbostashus. Flerbostashus föreslås i - våigar och tillåter cetrumaväig. Ebostashus, parhus, kejehus och rahus tillåts i - våigar. yggaers placerig och höjer apassas till laskapet som sluttar mot sysyväst och fastigheteras ivåer ska asluta till allmä platsmark på ett aturligt sätt. lae möjliggör y gatusliga mella Timjaväge i väster och Kvarbäcksväge i öster. E kortare gatusliga skapar tillfart till fastigheter i syost. Översiktskarta :7 000 0 50 500 Exempel fribyggartomter Kvarbäck etapp, Höörs kommu 5
5 6 ff ff pp5pp6 :6 57:7 m ffff ff ff pp5pp6 ffff pp5pp6 a ffff m m a ffffpp5pp6 er Nils väg er Nils väg Jo Ni ls väg Evert Ni ls väg argi ts väg Gretas väg Rosmari väge a Rosmari väge ag lasäteväge m argi ts väg Sal viaväge a f asi likaväge Etappvis utbygga Västligaste etappe Kappt 0 fribyggartomter. Det är möjligt att sälja tomtera ia valle är färig om et fis e lösig på hur arbetsforo kommer till valle uta att störa boee. För ågra av tomtera kommer valle att ge större frihet är et gäller hur tomte ka yttjas me avseee på bullerriktväre. Etapp aglehill cetralt-väst Flerbostashus på höje väster om staselsgata samt rahus och ågra småhus. Det är lämpligt att väta me att sälja tomtera tills valle är på plats för att kua yttja em friare i förhållae till bullerriktväre. Etapp bullervalles förlägig ullervalle birar till bättre bostasmiljö i områet me är ite formellt öväig för att klara riktvärea för trafikbuller. Aläggaet är gokät KORIANDERN e 50 G 7-5) e 0% KÖRVELN TIJANEN e et att röja till ca 00 ia valle är helt klar. Detaljutformig 50pppG 7-5) stueras 8,0 i e 0% e 50 G 7-5) samba me etaljpla och ka samoras me etapp aglehill orr. e 50 ppg 7-5) HÖÖR 8,0 ARK e 50 pppg 7-5) DRAGONEN 8,0 NTAN C G 0-) e 0%,0 Etapp aglehill orr e 0% G 7-5) Staselsgata samt lokalgatora som G 7-5 ) 8,0 e 50ppp G 7- asluter till Dammgata me agräsae a lakarta av lässtyrelse geom samrå eligt miljöbalke. assöverskott frå exploaterigar utyttjas för aläggaet och äve om etta iles 09 kommer Timjaväge CKEL Ø ØØ Ø Ø Ø Ø Ø CKEL Ø Ø Ø e 50 bostaskvarter för rahus och ca 0 småhus (möjliga som fribyggartomter). Det är ÅKERSERG ARK öskvärt att Staselsgata blir färig tiigt 0 50 00 00 eter A= :000 så att cykelstråket kommer på plats. Dessa kvarter är skyae av befitlig bullervall. Etapp aglehill cetralt-öst SFTE laes syfte kap.0 och L: Syftet är att tillåta e sammahålle blaa bostasbebyggelse, ebostashus, parhus, rahus och flerbostashus. Flerbostashus föreslås i - våigar och tillåter cetrumaväig. Ebostashus, parhus, kejehus och rahus tillåts i - våigar. yggaers placerig och höjer apassas till laskapet som sluttar mot sysyväst och fastigheteras ivåer ska asluta till allmä platsmark på ett aturligt sätt. lae möjliggör y gatusliga mella Timjaväge i väster och Kvarbäcksväge i öster. E kortare gatusliga skapar tillfart till fastigheter i syost. Flerbostashus på höje öster om staselsgata samt rahus och ågra småhus. Ligger så pass lågt frå väg att utbygga av bullervall ite påverkar praktiskt. Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø ARK Översiktskarta :7 000 Ø Ø Kvarbäcksvä aglasäteväge aglasäteväge har kommual väghållig me är ite etaljplaelag väster om Höörså. rsprugliga vägragigar har ärats och väge belastar iag flera privata fastigheter. Etré-etappe Etapp Otto Has och Alve Nils väg laarbete syftar till att skapa cykelförbielse lägs me Alve Nils väg och ett mire atal bostastomter samt att reglera huvumaaskapet för Otto Has väg. Kommue äger Otto Has väg, me har ite iag huvumaaskapet. Servicefuktioer, huvugata, aturstråk, agvatteförsörjig samt agräsae bostasmark. D behöver vara atage 00. 6
Hållbarhetsperspektiv 9 perspektiv för uppföljig av översiktsplae efolkigstillväxt Atagae:, ivåare/bosta, likt i befitliga bostäer i Höörs kommu Kostaer om hela områet skulle aläggas iag, me ages tomtpriser och kostasbil. Itegrera kommu Samspel och möte Ekelt varagsliv som främjar folkhälsa Ietitet iljöapassat trasportsystem Häsy till hav, sjöar och vatterag Hushållig me mark- och vatteresurser Sky av atur-, kultur- och rekreatiosväre Stastruktur för aglehill Områet är ha. Skisse iehåller, ha kvartersmark för bostäer, 6, ha kvartersmark för förskola, skola och särskilt boee,,6 ha gatumark samt 9,7 ha aturmark. Skisse visar 69-98 bostäer som flerbostashus, rahus och småhus. Det motsvarar 60-00 ya ivåare. Effekter av särskilt boee för älre tillkommer och varje lägehet förvätas ge, ya iv. om hyresgäste lämar e bosta i kommue. Aläggige av hela områet förvätas kosta 0-0 miljoer kroor. Itäkter frå markförsäljig förvätas bli 90-00 miljoer kroor. Driftkostae för kommue är områet är fullt utbyggt förvätas bli ca miljoer kr/år, varav rygt hälfte för utemiljöera vi skola och förskola mm, 0,6 miljoer för aturmarke och 0,7 miljoer för gatumarke. Kvarbäck och aglehill itegreras geom e staselsgata som bier samma em och som är utforma för gåee och cyklister. (jämför iljöapassat trasportsystem ea) Staselsgata har goa förutsättigar att främja samspel och möte eftersom bebyggelse väer sig mot gata och måga förvätas vilja aväa e som gåg- och cykelstråk. Äve aturstråke ka fugera som area för samspel och möte. Förskola samlokalisera me boee för älre ger möjlighet till samspel mella geeratioer. Strukture iebär att y förskola, skola och särskilt boee får e bra placerig i e ya stasele och samtiigt lättillgägligt ära järvägsstatioe och Höörs cetrum. Detta tillsammas me plaerig för rekreativa aturstråk och gea GC-stråk birar till ekelt varagsliv och folkhälsa. Exploaterige iebär att e helt y stasel växer fram i utkate av Höörs tätort. Av befitliga karaktärer är et framförallt et böljae laskapet som kommer att käas är områet är utbyggt - i övrigt kommer stasele att bestå av ya karaktärer. tformige av förskola/särskilt boee samt irottshall och skola kommer att sätta stor prägel på områet, tillsammas me huvugator, staselsgator och aturstråk. Stasstrukture iebär effektivt yttjae av statiosära mark me bostäer, service och arbetsplatser. Gatustrukture premierar gåee och cyklister samt uppmutrar till låga hastigheter geom områet me ger äå tillgäglighet och säkerhet. Nya lokalgator aläggs i förlägige av Dammgata och Evert Nils väg. Det meför öka trafik på essa gator. Dammgata kommer ock ite att bli huvustråk mot cetrum för tillkommae kvarter. åa alterative iebär att aturmark aläggs lägs befitliga ike. E viktig fuktio för essa stråk blir att förröja agvatte ia et år Höörså. åa alterative iebär att ha brukigsvär jorbruksmark exploateras för tätortsutvecklig. otive för et är möjlighete till statiosära tätortsutvecklig samt att et faktum att kommue äger ett sammahägae markområe ger möjlighet att geomföra ett byggprojekt för kommual service som aars är svårt att rymma på ett bra läge i tätorte. Exploaterige har stö i översiktsplae, är motive för exploaterige också är utvecklae. Strukture iebär att aturstråk aläggs geom områet. Huvusakliga ekosystemtjäster för stråke blir reglerae (förröjig, klimatreglerig, bullerämpig) samt kulturella (rekreatio, silighet, estetiska upplevelser). 7
5 6 ff ff pp5pp6 :6 57:7 m ffff ff ff pp5pp6 ffff pp5pp6 a ffff m m a ffffpp5pp6 er Nils väg er Nils väg Jo Ni ls väg Evert Ni ls väg argi ts väg Gretas väg Rosmari väge a Rosmari väge ag lasäteväge m argi ts väg Sal viaväge a ffff a asi likaväge asi likaväge Damm gata pp5pp6 rä emö laväge u karp sväge väg Kvarbä cksväge El vi ras väg Tim javäge m 57:6 57:7 rä erigata Damm gata Åkersbergsgata Stige 57:8 Norra Nygata Kvarbä cksväge Kl ocksjögata Frosta va lsväge Latma agata ö lebacke i paregata Hegata Fabriksgata Hatverksgata reg ata Ku gsgata a gårsgata Jär väg sg ata Tvärgata Trägårsgata Li la torg ag aregrä Jaktstige Jul arpsväge 57:6 Apo teksgata Fresgata Skottstige Ka istige Åtorpsparke 5: i lgata Rugata Lojursstige Kal vstige Oxstige Korta gata Östergata u kgata Äl vg ata Norrevä rsgata Ki lig stige Lojursstige S ava le Detaljplaer i västra Höör Större ele av västra Höör är etaljplaerat. laera för aglehill förvätas färigställas e kommae åre. Krig er Nils väg och Otto Has väg fis ett områe är etaljpla sakas. Där ska i första ha gator och kommual mark plaläggas atage 00 lakarta KÖRVELN atage 05 Timjaväge DRAGONEN KORIANDERN TIJANEN e 50 G 7-5) e 0% e 50pppG 7-5) 8,0 e 0% e 50 G 7-5) e 50 ppg 7-5) HÖÖR 8,0 ARK e 50 pppg 7-5) 8,0 NTAN C G 0-) e 0%,0 atage e 0% G 7-5) G ) 7-5 8,0 09 e 50ppp e G 7-5 ) 0% CKEL Ø ØØ Ø Ø Ø Ø Ø CKEL Ø Ø Ø e 50 Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Kvarbäcksväge Ø Ø Ø Frostavallsväge Ø ÅKERSERG 0 00 00 50 eter A= :000 ARK ARK atage 000 SFTE laes syfte kap.0 och L: Syftet är att tillåta e sammahålle blaa bostasbebyggelse, ebostashus, parhus, rahus och flerbostashus. Flerbostashus föreslås i - våigar och tillåter cetrumaväig. Ebostashus, parhus, kejehus och rahus tillåts i - våigar. yggaers placerig och höjer apassas till laskapet som sluttar mot sysyväst och fastigheteras ivåer ska asluta till allmä platsmark på ett aturligt sätt. lae möjliggör y gatusliga mella Timjaväge i väster och Kvarbäcksväge i öster. E kortare gatusliga skapar tillfart till fastigheter i syost. Översiktskarta :7 000 0 50 500 atage 00 atage 00 rojektgrupp staselsprogram: Rolf Carlsso, samhällsbyggaschef Kari Kallioiemi, samhällsplaerare/kommuarkitekt Ato Klacka, samhällsplaerare Aeli Aersso, plaarkitekt Jesper Subärg, projektsamorare 8