LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen ISSN 1402-3393
Först känns det skönt Rent svindlande och obegripligt skönt Att det trots allt också finns de som ser bakom fasaden Som vet och inser Men sen blir allting Bara ännu svårare Otaliga gånger har jag varit på väg Om den här perioden inte är den sista Då går jag Om elakheterna går ut över barnen Då går jag Om han dessutom börjar ljuga Då går jag Och bär han nånsin hand på mej Då går jag När barnen inte orkar Då bara måste jag Och allting hände Ändå gick jag inte Varför? Ur Århundradets Kärleksaga av Märta Tikkanen
Förord Länsstyrelserna i landet fick i december 1997 Regeringens uppdrag att följa och uppmärksamma frågor som rör våld mot kvinnor och att belysa konsekvenserna av den förändrade lagstiftningen när det gäller stödet till dessa kvinnor. Uppdraget är treårigt. Den 1 juli 1998 tillkom en ny paragraf i socialtjänstlagen -8 a. Av paragrafen framgår att socialnämnderna bör verka för att kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsen i Skåne har, förutom en årlig samverkan på myndighetsplan, valt att genom en enkät kartlägga hur socialnämnderna i länet arbetar med dessa frågor. Länsstyrelsen har också valt att utvidga enkäten till att omfatta frågor utifrån barnperspektivet. Jämställdhetsperspektivet tillgodoses genom att enkäten belyser arbetet med att förhindra våld mot kvinnor. Integrations/mångfaldsaspekt är också viktig att framhålla. Resultatet av enkäten redovisas fråga för fråga med Länsstyrelsens kommentarer. Länsstyrelsen vill rikta ett varmt tack till alla som vinnlagt sig att svara på enkäten och det är vår förhoppning att rapporten kan bidra till att det lokala arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor och barn intensifieras. Eftersom det i Länsstyrelsens arbetssätt alltid finns ett jämställdhetsperspektiv inkluderat innebär det i detta sammanhang att Länsstyrelsen vill påminna om vikten av att även uppmärksamma och stödja män som misshandlar. Inga-Lill Leierth Socialdirektör
Redogörelse för Länsstyrelsens enkät Fråga 1 Har socialnämnden utarbetad målsättning, handlingsprogram och/eller rutiner för arbetet med kvinnor och deras barn som utsatts för våld? Malmö har arbetat fram ett kommunövergripande handlingsprogram som beslutades i kommunfullmäktige i november 1999. Ett kriscenter för kvinnor planeras. Helsingborg, Höör, Trelleborg har handlingsprogram och Ystad, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Simrishamn har sedan 1998 handlingsprogram som de gemensamt arbetat fram. Landskrona och Hässleholm har handlingsprogram under utarbetande. Omnämnas bör i detta sammanhang att Skurup har en handlingsplan från 1997 mot våld och våldsbenäget beteende med inriktning på barn och unga. Helsingborg har Johanna - mot relationsvåld, ett samarbete mellan polis, socialtjänst och kriminalvård. Sedermera drog sig kriminalvården ur. Johanna har funnits sedan december 1997 och tillkom på polisens initiativ. Bjuv och Höganäs har varit med och arbetat fram Johanna, som inte är ett projekt utan ingår i ordinarie verksamhet inom socialtjänsten. Lund saknar handlingsprogram men har i nätsamverkan Våld i familj arbetat fram en resurspärm Våld i familj som uppdateras av polisen och som kan rekvireras därifrån. För övrigt pågår arbete med akut boende och stöd för misshandlade kvinnor i samverkan med sju kranskommuner. Ängelholm har en handlingsplan men den är inte politiskt antagen, handlingsplanen har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av polis, psykiatriska kliniken, barn och ungdomspsykiatriska kliniken, kvinnokliniken, brottsofferjouren, kvinnojouren och socialtjänsten. Övriga kommuner har inga handlingsprogram. Vellinges anser att nämndens mål för IFO täcker in problematiken och Bromölla menar att åtgärdsprogram enligt socialtjänstlagen är tillräckliga. 5
Länsstyrelsens kommentar Länsstyrelsen anser att det är viktigt med ett politiskt förankrat handlings-program. Handlingsprogrammet kan utgöra ett bra underlag för att samverkan mellan myndigheter även kan fungera i praktiken. Det är positivt att så många kommuner har utarbetat handlingsprogram. Fråga 2. Vilken handlingsberedskap finns för att akut ge skydd och stöd till kvinnor och deras barn som utsatts för våld? A under kontorstid De flesta kommuner uppger att den beredskap som finns under kontorstid består av socialsekreterare i ordinarie tjänst. Helsingborg har två socialsekreterare aktiva i projekt Johanna under kontorstid. Lund har förutom IFO, Kriscentrum för män. Båstad har samverkan med kvinnojour även under dagtid. Örkelljunga hänvisar via socialsekreterare till kvinnojour i annan kommun. Länsstyrelsens kommentar Det är sällsynt att kommunerna har någon särskild tjänsteman som tar emot misshandlade kvinnor eller anmälningar om misshandel. Dock uppger alla att handlingsberedskapen under kontorstid finns men ser litet olika ut. B efter kontorstid Efter kontorstid finns socialjour i 11 kommuner. Vissa dock endast under storhelger. I flera kommuner kontaktar polisen socialnämndens ordförande som i sin tur vid behov kontaktar tjänsteman. I ytterligare ett antal kommuner är nämndsordföranden första instans. I en kommun förmedlar polisen kontakt med kvinnojouren i annan kommun. En kommun har jour delvis i egen regi och delvis med kvinnojouren. Länsstyrelsens kommentar Kommunerna uppger att det finns beredskap även efter kontorstid. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att det finns information om vart en misshandlad kvinna kan vända sig för att få det stöd som lagstiftningen ger. 6
Fråga 3 Har socialtjänsten i kommunerna lägenheter för våldsutsatta kvinnor med eller utan barn? 25 kommuner har egna jourlägenheter eller uppger att de har möjlighet att ordna med lägenhet i samverkan med annan kommun eller kvinnojour. Flera kommuner använder dessa lägenheter även till andra akuta behov än vid kvinnomisshandel. Åtta kommuner har inte någon lägenhet till kvinnor som utsatts för våld. Länsstyrelsens kommentar. Det är relativt många kommuner som inte inom den egna kommunen har möjlig-het att ge skydd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn. I vissa kommuner går det inte att skydda våldsutsatta kvinnor inom kommunens gränser då kommunen är för liten. Det finns kommuner som använder akutlägenheter även till kvinnor som utsatts för våld. Detta bedöms som mindre bra eftersom lägenheterna oftast är kända i kommunen. Fråga 4. Vilka möjligheter finns för kvinnor att erhålla mer långsiktiga insatser efter insatser efter det akuta skedet? De flesta kommuner har inte några utarbetade program utan den drabbade kvinnan inlemmas i vad den ordinarie verksamheten kan erbjuda och hon och hennes barn remitteras efter behov. Projekt Johanna i Helsingborg är ett exempel på att ta sig an problematiken. Fråga 5. Finns information angående stöd till kvinnor som utsatts för våld? På vilket språk? 20 kommuner saknar skriftlig information till kvinnor som utsatts för våld både på svenska och annat språk. Bjuv, Bromölla, Eslöv, Helsingborg, Skurup, Svedala, Ystad och Ö. Göinge uppger att de har information på svenska, Lomma har information att tillgå också på arabiska och persiska. Tomelilla kommer att ha sin information klar om sex månader. Ängelholm och Örkelljunga uppger att information finns hos kvinnojourerna. Malmö har ingen egen information men använder sig av det material som den tidigare invandrarförvaltningen hade, samt av material från Stockholm. Lund har svarat att de inte har egen information men att sjukvården och Flykting- och invandrarservice har. 7
Länsstyrelsens kommentar Eftersom de flesta kommuner saknar skriftlig information om vart en miss-handlad kvinna kan vända sig kvarstår frågan om kvinnorna finner fram till rätt forum? Malmö har i detta sammanhang gjort ett förtydligande, genom att skriva att det inte är många kvinnor som söker sig till socialtjänsten för att socialtjänsten hittills inte gjort så mycket. Det är uppseendeväckande att de kommuner som har ett stort antal utländska medborgare inte har utarbetat någon information till våldsutsatta kvinnor på de språk som förekommer i kommunen. För att i viss mån råda bot på detta borde ett närmande mellan olika myndigheter och internationella kvinnoföreningar initieras. Fråga 6. Finns tillräcklig kunskap inom socialtjänsten när det gäller detta område. Om nej, vilken typ av kunskap behövs? Ja, men, svarar 13 kommuner, och Länsstyrelsen har tolkat detta som att svaret gäller att baskunskap finns och att mer kunskap är välkommen. För övrigt finns behov av ökad kunskap om invandrarkvinnors situation, olika religioner och kulturer, nå gon kommun vill veta mer om polisens arbete, mer forskning, nya rön, mer kunskap om hur barn drabbas och hur barn kan stöttas. Vidare saknas handlingsprogram och rutiner. Kunskap saknas också om att det kan ligga misshandelsproblematik bakom andra problem. Någon uttryckte att det skulle vara bra att få lära sig förstå processen bakom att en misshandlad kvinna går tillbaka till misshandlaren och hur socialtjänsten skulle kunna arbeta i dessa ärenden. Länsstyrelsens kommentar. Det är uppenbart att fördjupad kunskap och förståelse på många områden efterfrågas. Fråga 7 Hur får barnen i våldsdrabbade familjer stöd? Beskriv. I stort sett alla kommuner svarar att dessa barn får samma stöd som andra barn. Socialtjänsten öppnar 50 utredningar, omhändertar enligt LVU, stödsamtalar med barnen således arbetar socialtjänsten med traditionellt utredningsarbete och traditionella insatser. Det finns en del goda exempel att lära av till ex. Flaskposten i Lund som arbetar med barngrupper till alkoholister, Maskrosen i Malmö som förutom arbete med barn till missbrukande föräldrar även har ett projekt som heter Stödgruppsverksamhet för barn 8
som bevittnat eller varit utsatta för våld, ett projekt som Länsstyrelsen delfinansierar. Rädda Barnens handledningsbok hur man arbetar och pratar med barn i våldsdrabbade familjer och han sparkade mamma finns numera också i handeln. Länsstyrelsens kommentar Det är uppenbart att kommunerna använder sig av alltför traditionella metoder såsom att exempelvis vända sig till BUP i våldsutsatta familjer. Länsstyrelsen anser att socialtjänsten genom ökad kunskap skulle kunna skapa möjligheter och arbetsmetoder att själv arbeta med och stödja dessa barn. Länsstyrelsen anser att barn som är vittne till våldshandlingar i familjen utsätts för psykiskt misshandel. Dessa barn måste uppmärksammas och utredning skall öppnas även i dessa fall. Fråga 8. Har socialtjänsten någon utarbetad metod för att upptäcka att en kvinna med eller utan barn misshandlas? Här blev svaren genomgående nej. Ingen av kommunerna har någon utarbetad rutin för att upptäcka misshandel. Många uppger att den metod de använder handlar om att lyssna, vara lyhörd inför rädsla, uppmärksamma tecken på skador och försök till uppbrott samt att ställa de rätta frågorna. Flera kommuner framhåller här vikten av samarbete med primärvård, kvinnoklinik och att utforma omfattande nätverk. Länsstyrelsens kommentar Våld i familjen är ett stort samhällsproblem med livslånga lidanden och konsekvenser för alla inblandade. Om metoder utvecklas för att bekämpa våldet förs det sociala arvet inte vidare av barnen. Detta är mycket angeläget. Fråga 9. Finns strukturerade samarbetsformer mellan exempelvis socialtjänsten, psykiatriska kliniken, alkoholkliniken, BUP, barnomsorgen och skolan? 20 kommuner saknar strukturerade samarbetsformer med utgångspunkt från kvinnor som utsatts för våld. 13 kommuner beskriver olika strukturerade samarbetsformer. Länsstyrelsens kommenterar. I många kommuner finns välfungerande samarbetsgrupper för att arbeta med barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp eller misshandel. Dessa samar-betsgrupper skulle kunna 9
utvidgas med nödvändig expertis och även omfatta kvinnovåldsproblematiken. Frågorna 10 och 11. Finns någon kvinnojour i kommunen? Finns någon mansjour. I 25 av 33 kommuner finns det tillgång till kvinnojour och saknas i åtta kommuner. Flertalet av jourerna är lokaliserade i annan kommun ibland till och med i annat län. När det gäller mansjourer finns de endast i fyra kommuner. Lund har ett Kriscentrum för män dit 100 män sökte sig förra året. Fråga 12. Hur samverkar socialtjänsten och kvinnojouren/mansjouren? De flesta kommuner svarade att de samverkar efter behov i det enskilda fallet. Socialtjänsten betalar boende på kvinnojouren och ger bidrag till jourerna. Uppbyggnad pågår i någon kommun. I Lund samarbetar socialtjänsten med kyrkan i Kriscentrum för män. I Tomelilla finns samrådsgrupp som träffas en gång var annan månad. Trelleborg har också träff med kvinnojouren, dock ej regelbundet. Kvinnojouren deltar i samverkansgrupp med socialtjänsten i Ystad. Ängelholm har också kontinuerliga träffar med kvinnojouren. Länsstyrelsens kommentar. Det är en viktig uppgift för socialnämnden att bidra både ekonomiskt och professionellt till jourerna och vid sidan av det måste det också finnas en förtroendefull kommunikation mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Fråga 13. Finns det kvinnor i kommunen som är mer våldsutsatta än andra? Företrädesvis uppger kommunerna att det i så fall gäller invandrarkvinnor och kvinnor som missbrukar, men också invandrade kvinnor med svenska män, hemlösa kvinnor, äldre kvinnor och kvinnor med funktionshinder, unga kvinnor ännu ej utvecklade i sin kvinnoroll. Relativt många kommuner svarar nej eller inte som vi har registrerade, ingen klart uttalad kategori, statistik saknas. Flera kommuner svarar vet ej. Länsstyrelsens kommentar. Svaren på frågan belyser hur litet socialtjänsten känner till om de misshandlade kvinnorna och deras familjesituation. Socialtjänstens roll i denna problematik måste bli mer offensiv. 10
Fråga 14. Om så är fallet, hur ser det preventiva arbetet ut? I en kommun informeras invandrarmän om svensk lag gällande misshandel och aga. SPECTRA projektet planeras som skall ge stöd till missbrukande kvinnor i Höganäs. I Landskrona informerar socialtjänsten om jämställdhet och respekt för båda könen i anslutning till flyktingmottagandet. I Lund arbetar flyktingmottagningen för att skapa kontakt med nya grupper i Sverige, bland annat startas kvinnogrupper. Simrishamn har olika metoder för att stödja unga flickor. I Ystad kommer kuratorn på ungdomsmottagningen att arbeta fram ett material om kvinnofridsfrågor som skall användas i förebyggande syfte bland ungdomar. Unga mammor i våldsrelationer ska erbjudas stöd i grupp. Länsstyrelsens kommentar Det är glädjande att förebyggande insatser bland framför allt ungdomar kommer till stånd. Våld och sexuella trakasserier samt användandet av könsord har allt för länge fått förekomma utan att samhället och de vuxna har reagerat. Fråga 15. Får socialtjänsten anmälningar att barn far illa för att deras mamma misshandlas? Varifrån kommer i så fall anmälningarna? I den mån det kommer in anmälningar kommer de ifrån polis, grannar, vänner, skolkurator, BVC eller anonymt. Anmälningarna är få och i många kommuner anmäls inte misshandel av mammor till socialtjänsten. I Malmö har man under arbetet med handlingsplanen kommit överens med polisen att de skickar PM till socialtjänsten när det finns barn i familjen. Länsstyrelsens kommentar Malmös samverkansmodell och överenskommelse med polisen är ett steg i rätt riktning. Enligt polisens instruktioner skall de snarast anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete stöter på personer med missbruk eller familjer med missbruk eller våld där det finns barn. Fråga 17. Vad har du för önskemål och behov inför framtiden? Socialtjänsten har ett omfattande behov och många önskemål om resursförstärkning och kompetensutveckling. 11
I den egna organisationen: Handlingsprogram Kvinnojour och särskilt boende Kvinnokriscentrum Tillgång till expertis tex. en särskilt utbildad handledare Någon expertgrupp liknande samråd vid sexuells övergrepp Tillgång för någon metod för att upptäcka kvinnomisshandel tidigare Förstärkning av socialsekreterare Ett familjens hus i Malmö För den egna kompetensen Fortbildning, kompetens och metodutveckling Att få tillgång till kunskapen om den psykologiska processen som leder fram till att kvinnomisshandel sker samt den psykologiska processen som gör att kvinnor återvänder till sin misshandlare Utbildning och terapi Särskilda metoder för andra kulturer Metodutveckling då kvinnorna inte berättar utbildningsdagar Att få veta hur andra arbetar Mer gemensamma utbildningar för inblandade myndighetspersoner Gemensamma rutinbeskrivningar som vid övergrepp mot barn Att Länsstyrelsen tydliggör kommunens ansvar Resurser hos andra myndigheter: Bättre resurser för polis Fler trygghetspaket Polisen borde bättre följa upp besöksförbud Kontinuerlig kompetensutveckling Anmälningsskyldigheten Material som Länsstyrelsen fått in tillsammans med enkätsvaren: 12
Kommunövergripande handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö Vem gör vad? Ett handlingsprogram augusti 1998, samverkansprojektet Våld mot kvinnor i Ystad- Österlen i betydelsen Skurup, Tomelilla, Simrishamn, Ystad Angår det mig? Ystad kommun Kvinnor som blivit utsatta för våld, Eslövs kommun, Socialförvaltningen Socialtjänstens åtgärdsprogram för misshandlade kvinnor, Bromölla kommun Något från Staffanstorp som jag inte begriper Handlingsprogram framtaget av arbetsgrupp bestående av primärvårdsläkare, sjuksköterska, skötare vid akutmottagningen, gynekolog, kirurg, socionom vid psykiatriska kliniken samt psykiater 1995 fån vilken kommun? Handlingsplan 1997 mot våld och våldsbenäget beteende, Skurup Kriscentrum för män, sammanställning och utvärdering, Lund Johanna mot relationsvåld, Helsingborg 13