Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram



Relevanta dokument
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Halsoframjande. skola. i Halland

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Vuxenutbildning i anstalt

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

FÖRÄLDRASAMVERKAN STIMULERAR OCH UTVECKLAR

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Systematiskt kvalitetsarbete

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn

Kvalitetsrapport Så här går det

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Annan pedagogisk verksamhet

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Vad ska vi ha varandra till?

Handslag för ett framtidsparti

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Beslut för grundskola

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Förskola, före skola - lärande och bärande

Uppföljning, utvärdering och utveckling

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Den individuella utvecklingsplanen

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Utbildningsdepartementet Stockholm

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Gymnasieplan Skurups kommun

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Beslut för vuxenutbildning

Interkulturell pedagogik, identitet och globalisering

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Röster om folkbildning och demokrati

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Flexibel utbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Elever med heltäckande slöja i skolan

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Munkfors kommun Skolplan

Granskning av upphandlad vuxenutbildning - En sammanfattning av granskning genomförd 2013

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Beslut efter riktad tillsyn

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Transkript:

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson Grafisk Design. foto Jan Lindmark. tryck Ågrens Tryckeri, Örnsköldsvik 2006

Folkuniversitetets pedagogiska idéer och ambitioner Utgångspunkter Det pedagogiska tänkandet och arbetet inom Folkuniversitetet präglas av vår framväxt ur och fortsatta utveckling nära den akademiska världen. Vår syn på kunskaps- och bildningsarbete bör ses i det perspektivet, som i dess grundläggande värderingar också svarar mot de principer, som gäller för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Studiecirkeln anges i förarbetena till den nu gällande folkbildningsförordningen som den för det bidragsberättigade folkbildningsarbetet dominerande studieorganisatoriska formen. Studiecirkeln i bemärkelsen den lilla gruppen med deltagare som har likartade intressen och som samlas för gemensamt bedrivna studier, som präglas av stor frihet för såväl individerna som gruppen att forma studiearbetet är en enligt vår mening bra form. Principerna för studiecirkeln ligger för övrigt mycket nära de som gäller för det akademiska seminariet. Not: För den som vill läsa mer om den miljö som format vårt pedagogiska arbete hänvisas till Folkuniversitetets 60-årsjubileumsskrift»I takt med tiden«, Stockholms 50-årsjubileumsskrift»Idéer som burit frukt«, Lunda-KV:s 50- årsskrift»ständigt nya grenar«, Uppsalas 50-årsskrift»Ideal och verklighet«, Bengt Wallerius»Vetenskapens vägar«m.fl. samt skrifter och debattinlägg bl. a. i Tidningen Folkuniversitetet. pedagogiskt ramprogram 3

Folkuniversitetets ramprogram för pedagogik några grundbultar Folkuniversitetet skall aktivt medverka till att människor ges möjlighet och reell tillgång till lärande under hela livet. Deltagarna skall genom den pedagogiska processen motiveras till ett aktivt intresse och ansvar för sin kunskapsutveckling. Vårt arbete bygger på respekt för de krav på engagemang och koncentration, som ställs på deltagarna, på deltagarnas nyfikenhet och intresse för de valda studierna, medvetenhet om behovet av kritisk granskning av fakta och påståenden om fakta, höga krav på lärarens/ledarens förmåga att stimulera och leda lärprocessen samt en vilja att främja interaktivitet deltagarna emellan samt mellan deltagarna och läraren. I det akademiskt inspirerade bildningsarbetet ingår en strävan att tillgodogöra pedagogiken och lärprocessen aktuella forskningsrön. Resultaten av teknikutveckling bör också snabbt göras tillgängliga, detta som ett naturligt led i att vårt arbete till såväl innehåll som form måste återspegla samhällsutvecklingen generellt. Folkuniversitetet uppmärksammar särskilt internationella erfarenheter och ambitioner bl. a. genom att ingå i internationella nätverk och genom att aktivt medverka till att studiearbetet tillförs internationellt präglade dimensioner. Cirkelledaren/läraren ges ett stort mått av frihet inför valet av arbetsmetod och pedagogik. Detta förutsätter ämneskunskaper, insikt i pedagogikens möjligheter och begränsningar samt förmåga till anpassning/lyhördhet för den aktuella situationens krav och behov. Den bredd Folkuniversitetet representerar med uppgifter inom allt från klassiskt studiecirkelarbete till olika slag av uppdragsutbildningar t. ex. inom ramen för kommunal vuxenutbildning och KY-utbildningar markerar detta. Det akademiskt präglade studiearbetet betonar tankefrihet, goda kunskaper, insikt om de krav som kvalificerade studier ställer, glädje i lärandet, interaktivitet och respekt för de enskilda individerna. Den huvudsakliga arbetsformen är den mindre gruppen av människor, som finner ett intresse av och en glädje i att gemensamt bedriva ett studiearbete. I det bidragsberättigade folkbildningsarbetet utgör studiecirkeln den huvudsakliga och naturliga studieformen. Folkuniversitetets historia är fylld av exempel på pedagogiskt nytänkande. Folkbildningsarbetets formellt vida yttre ramar ger Folkuniversitetet unika möjligheter att utveckla pedagogiken utan långtgående centrala direktiv. En viktig del av Folkuniversitetets utvecklingskraft har legat i att ge människor, som haft intresse för pedagogikens möjligheter eller ett starkt ämnesengagemang, utrymme att pröva och förverkliga sina idéer. Många gånger har detta förnyat synen på och villkoren för kunskapsarbetet. Folkuniversitetets jubileumsskrifter ger exempel på spektakulära insatser men också på resultatet av det uthålliga, långsiktiga utvecklingsarbetet, som är en följd av den miljö, som Folkuniversitetet skapat i gränslandet mellan den högre utbildningens och den traditionella folkbildningens världar. (Se bl. a. tidigare angivna skrifter). Dessa exempel belyser pedagogikens betydelse och tjänar som inspiration för fortsatta insatser. pedagogiskt ramprogram 4 pedagogiskt ramprogram 5

Den pedagogiska processen Pedagogiken skall bidra till att frigöra de ambitioner, erfarenheter och kunskaper, som deltagarna i en cirkel/grupp representerar. Det finns starka motiv för studier i grupp. Deltagarnas samlade erfarenheter och kunskaper bidrar till en utvecklad och förbättrad inlärningssituation. Gruppen som en ofta idealisk bas för lärandet får emellertid inte utgöra ett hinder för en individualisering av studierna. Pedagogiken måste således utgå från deltagarnas skilda förutsättningar och syften med studierna. Cirklarna/grupperna bör därför bestå av relativt få deltagare. Möjligheten för deltagaren att med de begränsningar som naturligen ges av det enskilda sammanhanget utöva inflytande på den pedagogiska processen bör sättas i centrum. Interaktivitet deltagarna emellan samt mellan lärare/ledare och deltagare är ett grundläggande element i inlärningsprocessen. Härigenom skapas förutsättningarna för en individualisering av cirkelns/gruppens studiearbete och det bidrar till att stimulera deltagarna till ett aktivt intresse för den egna kunskapsutvecklingen. Den pedagogiska processen skall präglas av en helhetssyn. För det slag av lärande och den pedagogiska syn som Folkuniversitetet företräder måste de ledar/lärarledda momenten sättas in i ett helhetsperspektiv. Självstudierna studierna mellan sammankomsterna i dess alla olika tänkbara former ingår som en förutsättning för varje slag av kvalificerade studier. Den pedagogiska planeringen utgår från samtliga de komponenter, som kan och bör ingå i ett lärande/studiearbete. I princip bör planeringen också innefatta råd och anvisningar om hur deltagaren vidmakthåller och utvecklar sitt kunnande efter det formella slutet av ett åtagande från vår sida. Modern teknik ger nya förutsättningarna för flexibelt lärande dvs. ett lärande som för individen är oberoende av tid och rum. Detta skapar nya och andra villkor för lärandeprocessen, särskilt markerat i de fall studierna bedrivs helt»på distans«. De värden, som ligger i de fysiska möten som studiecirkeln förutsätter, kan då behöva säkras i särskild ordning. Kraven på studerande, lärare/ ledare samt studiematerial måste anpassas till de i varje enskilt fall ofta unika omständigheter som det flexibla lärandet är ägnat att tillgodose. I vår»ikt-policy«söker vi närmare redovisa vår syn på dessa frågor. Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar också för individuellt bedrivna studier med de förtecken som gäller för Folkuniversitetets verksamhetsidé. pedagogiskt ramprogram 6 pedagogiskt ramprogram 7

Folkuniversitetets lärare/cirkelledare Folkuniversitetets lärare/ledare skall vara ämneskunniga. Ämneskunskapen härrör ibland från akademiska studier, ibland från en praktisk kunskap, förvärvad genom yrkesutövning, vunnen genom erfarenhet eller på annat sätt. Eftersom Folkuniversitetets studiearbete inte följer skolans och den formella utbildningens ämnesstrukturer är det viktigt att också observera och ta till vara de kunskaper, som praktisk yrkesutövning eller andra former för praktiskt utövande av kunskaper och färdigheter ger. Folkuniversitetets lärare/ledare skall ha erfarenhet av och ett aktivt intresse för vuxenpedagogik. Öppenhet och intresse för nya pedagogiska idéer och utvecklingsinsatser skall stimuleras. Särskilda insatser bör göras i syfte att ge Folkuniversitetets lärare/ledare möjligheter att engagera sig i utvecklingsarbete, som följer av ny teknik och Folkuniversitetets engagemang i skilda slag av internationella nätverk. Vid rekrytering av lärare/ledare bör möjligheterna att engagera människor med annan bakgrund utbildningsmässigt, yrkesmässigt, kulturellt m.m. än den eller de som dominerar ett arbetsområde uppmärksammas. Studiernas syfte och resultat Studiearbetet/lärprocessen i Folkuniversitetets regi syftar till att förverkliga deltagarens ambitioner. Detta innebär bl. a. att var och en av de enskilda deltagarna skall kunna använda och ha glädje av de kunskaper och färdigheter som studierna resulterar i. Eftersom deltagarna i en cirkel/grupp många gånger har skilda syften med studierna är utgångspunkten för pedagogiken individualisering med de förutsättningarna som en grupp med likartade intressen ger. Vi skall för den enskilde deltagaren kunna ange vad hon förväntas kunna efter genomgången cirkel/kurs i de delar detta är möjligt och rimligt. Det är härvid viktigt, att vi kan ange vad en deltagare lärt sig som hon inte kunnat tidigare, eftersom lärandet i flertalet fall är en process utan tydliga»trappsteg«. Deltagaren skall också ges hjälp att själv värdera kunskaper och färdigheter som utvecklats genom studiearbetet. Folkuniversitetet skall därför aktivt medverka i arbetet att göra flera olika slag av utvärderings-/valideringsinstrument tillgängliga för lärare/ledare och deltagare. Detta förutsätter intensifierat utvecklingsarbete men också ansträngningar att i folkbildningsdebatten förändra synen på värdet av sådana möjligheter. Planeringen av kursen/cirkeln och sättet att genomföra den skall främja respekten för goda kunskaper. I detta ligger att vi har anledning att markera att kvalificerade studier också ställer höga krav på insatser från deltagarnas sida, vad gäller nedlagd tid, engagemang och koncentration på uppgiften. Vi har emellertid också ett ansvar för att deltagarna upplever studiearbetet som intellektuellt stimulerande, roligt och personlighetsutvecklande. Det får inte finnas eller upplevas finnas ett motsatsförhållande mellan de krav som kvalificerade studier ställer och den glädje som bör prägla processen sett från den enskilde deltagarens synpunkt. pedagogiskt ramprogram 8 pedagogiskt ramprogram 9

Administrativ personal Folkuniversitetets ambitioner inom pedagogikens område förutsätter insatser för att göra den administrativa personalen väl förtrogen med utvecklingen av Folkuniversitetet kunskapssyn samt med pedagogikens betydelse och lärandets villkor. Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram har fastställts av förbundsstyrelsen den 29 september 2006. pedagogiskt ramprogram 10