Tjänsteskrivelse Datum: 2016-01-18 Miljöskyddsnämnden Handläggare: Ygor Geyer Direktnr: 0322-61 71 82 Epost: ygor.geyer@alingsas.se Beteckning: 2016.002 MN Yttrande rörande granskningshandlingar av vägplanen E20, delen Bälinge-Vårgårda (Miljöreda 2015-0229) Ärendebeskrivning Trafikverket har översänt granskningshandlingar av vägplan E20, sträckan Bälinge- Vårgårda till Miljöskyddsnämnden för yttrande innan den antas. Vägplanförslaget utformas som motorväg i en helt ny sträckning i det så att kallade skogsalternativet. Förslaget innebär att ny väg byggs som en 21,5 meter bred fyrfältig motorväg med en skyltad hastighet på 110 km/h. Hela sträckningen kommer att förses med viltstängsel på båda sidor. Dock kommer två större faunapassager att anläggas. Befintlig väg E20 övergår till lokalväg med en skyltad hastighet på 80 km/h. En del av befintlig E20, nära den planerade trafikplatsen i Bälinge, kommer att tas ur drift och terrängen kommer att återställas likt omgivande mark. Byggtiden för hela sträckan bedöms till ca 4 år. Utformning av den nya sträckan innebär att ny orörd mark tas i anspråk men också att bostäder som idag är bullerutsatta från den befintliga vägen får betydligt mindre problem med buller. Till stor del kommer vägen vara separerad från bebyggelse men vid några ställen kommer ändå bostadshus att bli drabbade av buller. Vägen är klassad som riksintresse för kommunikation och kommer bland annat passera ett riksintresse för naturmiljövård i Vårgårda kommun. Syftet med att anlägga vägen är att skapa en tryggare väg där risken för olyckor är mindre. Beredning Samrådshandlingarna för vägplanen E20 Bälinge-Vårgårda har tidigare varit föremål för Miljöskyddsnämndens yttrande och Trafikverket har bemött yttrandet i en samrådsredogörelse omkring följande områden: Buller Passager för vattendrag Faunapassager Dagvattenhantering Masshanteringsplan Vägplanen berör kommunerna Alingsås och Vårgårda. Följande beskrivningar som berör Miljöskyddsnämndens ansvarsområden är begränsad endast till Alingsås kommun om inget annat anges.
Buller och vibrationer I infrastrukturpropositionen 1996/97:53 angavs att nedanstående riktvärden normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena angavs som långsiktiga mål. 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av ovanstående riktvärden bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Som en konsekvens av utbyggnadsalternativet kommer vägtrafikbullret längs den befintliga E20-sträckningen för bägge berörda kommunerna att minska väsentligt, med upp till 10 db(a) avseende den ekvivalenta ljudnivån. Även den maximala ljudnivån kommer att sjunka och höga ljudnivåer uppkommer mer sällan då den tunga trafiken minskar. Att bebyggelsen längs den nya vägens sträckning är glesare än vid befintlig väg innebär en stor minskning av bostäder som får höga ljudnivåer från trafik. Antalet bostäder med ekvivalent ljudnivå över 55 db(a) i markplan sjunker till totalt cirka 25 stycken (från nollalternativets 110 stycken). 13 av bostäderna ligger längs den nya vägen och bullerskyddsåtgärder kommer att utredas för samtliga av dessa. I Alingsås kommun kommer 9 fastigheter med bostäder att vara berörda av höga ljudnivåer enligt utredningsalternativet (varav 3 fastigheter är berörda av höga ljudnivåer från den gamla sträckningen). 7 av dessa kommer att ha ljudnivåer vid fasad över riktvärdet efter åtgärder (t ex bullerskärm/bullervall). Samtliga av dessa 7 fastigheter är föremål för eventuella fönsteråtgärder. 1 fastighet kommer att erbjudas inlösen pga hög ljudnivå. Det finns inga fastlagda riktvärden för vibrationer från trafik men Trafikverket tillämpar efter överenskommelse med Naturvårdsverket riktvärdet 0,4 mm/sekund (vägd RMS) vid nybyggnad av väg och järnväg. Denna vibrationsnivå bedöms ge en måttlig störning, det vill säga endast en mindre del av befolkningen upplever sig som störda. Höga vibrationsnivåer förekommer främst där både väg och bebyggelse ligger på lös mark (lera). Nivån beror bland annat på marktyp, vägytans ojämnhet, byggnadstyp samt fordonens tyngd och hastighet. Enbart kortare partier av den nya vägen, främst vid Bälinge, går genom områden med lera i marken. Ingen bostad ligger enligt SGU:s marktypskartor grundlagd på lera. Bostäder kommer inte heller att ligga i direkt anslutning till den nya vägen utan närmaste bostad ligger på över 50 meters avstånd. Att komfortstörande vibrationer ska fortplanta sig genom andra undergrunder än lera bedöms osannolikt på dessa avstånd. Vid ett samrådsmöte under vägutredningen med boende utmed befintlig E20 för bägge berörda kommunerna uppgav fyra personer att de har höga vibrationsnivåer i sina bostäder. Var dessa fastigheter är belägna har inte redovisats och hur höga vibrationerna är har inte undersökts.
Naturvärden Vägplanen berör värdefulla naturmiljöer i Alingsås kommun. Följande exempel på naturvärden i Alingsås kommun beskrivs i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som påverkas av den nya sträckningen: Värdefulla ekskogsmiljöer i Bälinge och i Gisslatorp. Ekskogen söder om Tokebacka och lövskogen söder om Risa har naturvärden. Särskilt höga värden finns i en lövskogsmiljö vid Gisslatorp. Bäsjöbäcken och dess biflöde Trulsabäcken. Bäsjöbäcken hyser lekbottnar och uppväxtmiljöer för öring. Bäsjöbäcken bedöms ha måttliga naturvärden I Risabäcken förekommer bra lek och uppväxtområden för öring. Bäcken bedöms har måttliga naturvärden. Området är allmänt rik på älg och rådjur men även kron- och dovhjort finns. Groddjur finns inom utredningsområdet, då det finns gott om våtmarker. Enligt uppgift från Alingsås Ornitologiska Sällskap häckar lappuggla, trana, enkelbeckasin, ljungpipare och skogssnäppa inom utredningsområdet (Alingsås och Vårgårda kommuner). I MKB:en till vägplanen nämns följande konsekvenser för värdefulla naturmiljöer, skyddade arter, biotopskyddade miljöer och för faunan längs sträckan i Alingsås kommun. Vid Bäsjöbäckens bäckravin kommer ny väg att göra ett litet intrång i lövskog där vägen korsar lövskogsområdet och i lövskog söder därom. Det fysiska intrånget kan leda till minskat livsutrymme för växter och djur och kommer att påverka naturvärdena lokalt. Bäsjöbäcken kommer att behöva grävas om på två sträckor i anslutning till befintlig E20, framförallt på grund av den nya lokalvägens dragning. Efter att ny väg byggts, kommer befintlig E20 att tas bort. I samband med detta kan Bäsjöbäcken öppnas upp och trumman tas bort. Konsekvenserna av dessa åtgärder bedöms som positiva. Arbeten i och nära vattendraget kan dock leda till grumling. En kulvertering som idag går genom en betesmark öster om Trulsagårdsbäcken kommer att öppnas och göras om till ett öppet dike längs Bälinge kyrkväg. Biflödet till Bäsjöbäcken kommer att behöva grävas om i läget vid korsningen mellan ny E20 och omdragen lokalväg. Vägen kommer att passera genom den nordligaste delen av lövskogsmiljön vid Gisslatorp. Den mest värdefulla delen, bestående av en nyckelbiotop, kommer inte att beröras. Vägen kommer att passera lövskogsmiljön och Bäsjöbäckens bäckravin vid väg 1778 på en cirka 140 meter lång högbro, vilket möjliggör fri passage för faunan under bron. Eftersom bron utförs utan brostöd i vattnet kommer den inte att ge några negativa konsekvenser för fiskens lek-, uppväxt- och vandringsmöjligheter. Risabäcken kommer att passera ny E20 i en trumma. Den enskilda vägen mot Kyllemaden passeras med vägport. En omgrävning av vattendraget kommer att behövas på en sträcka i anslutning till passagen under vägen. En omgrävning kan ge en förkortning av vattendraget och kommer i så fall att innebära en viss förlust av den befintliga livsmiljön. Behov av grodpassager och dess utformning kommer att studeras vidare i det fortsatta arbetet. Alla groddjursarter skyddas genom Artskyddsförordningen.
Objekt som är allmänt biotopskyddade och som behöver tas bort eller som kommer att påverkas är stenmurar, odlingsrösen, öppna diken och en åkerholme. Objekten i Alingsås kommun ligger i anslutning till Bälinge. Två större funktionella faunapassager att anläggas, en i västra (Alingsås kommun) och en i östra (Vårgårda kommun) delen av sträckan. De större faunapassagerna kompletteras med mindre passager, som till exempel grodpassager samt port- och brolägen där ny E20 korsar skogsbilvägar. Port- och brolägena bedöms kunna fungera som passager både för hjortdjur men framförallt för mindre djur som till exempel vildsvin, räv, grävling och hare. Dessutom kommer dessa passager att bli viktiga för det rörliga friluftslivet. Vägplanen berör inget riksintresse för naturvård i Alingsås kommun. Förorenad mark Inom eller i anslutning till utredningsområdet finns två fastigheter med risk för förorenad mark, Bälinge 6:16 och Bälinge-Nygård 1:9 i Alingsås kommun. Fastigheten Bälinge 6:16 har registrerats som en avfallsdeponi och på Bälinge- Nygård 1:9 har det dokumenterats en trafikolycka med möjligt dieselspill. Miljöprovtagning kommer att utföras i anslutning till potentiellt förorenade platser. Vägdikesmassor i anslutning till berörd del av väg E20 provtas. Övriga vägdikesmassor, som inte berörs av närhet till potentiellt förorenade fastigheter, återanvänds inom projektet utan provtagning. Delar av väg E20 (vid anslutning till ny vägsträckning) fanns i befintlig sträckning före 1973. Det betyder att det finns risk att stenkolstjära kan finnas i asfalt och/eller indränkt makadam. Där projektering för ny sträckning av E20 korsar tidigare väg och de mindre vägarna som korsas byggs om, till exempel väg 1781, finns risk för att asfalt med stenkolstjära påträffas. Undersökning av eventuellförekomst av tjärasfalt kommer att utföras på de sträckor där asfalt ska rivas. Masshantering I en strävan efter massbalans placeras vägen så att behovet av byggbart material motsvaras av den volym som schaktas undan i väglinjen. Sten- och krossmaterial och vissa moränmassor kan användas som konstruktionsmaterial medan skogsoch åkerjord kan användas i vägprojektet för markmodellering och släntbeklädnad. Vägprojektet kommer trots allt ge ett massöverskott. Möjligen kommer bergöverskottet att kunna användas i närliggande vägprojekt. Jordmassorna kommer till viss del att åtgå längs vägen samt i bullerskyddsvallar och i uppfyllnad mot bro för faunapassage. I övrigt är det ren skogsjord eller åkerjord eller möjligen bergmassor som behöver placeras utanför vägområdet. De markägare som kan bli berörda kontaktas av Trafikverket. Samråd med Länsstyrelsen och kommunerna kommer fortlöpande att ske ifall behovet av upplagsytor blir mer specificerat. Lokalisering av lämpliga upplagsplatser för jordmassor eller bergmassor har gjorts och redovisats i vägplanens MKB. Två platser ligger i Alingsås kommun. Dagvatten I MKB för vägen redogörs för hur dagvattenhanteringen för vägen kan utformats på olika sätt exempelvis med grunda diken, dämda diken och i vissa fall fördröjningsdammar för att åstadkomma fördröjning och i viss mån öka reningsgraden innan dagvattnet når recipienterna. Där diket slutar vid ett vattendrag
skall dämda diken anläggas för att fördröja flödena. Det nämns att kring vattendrag med höga naturvärden kan andra särskilda skydds- eller reningsåtgärder krävas (PM avvattning). Vid Bälinge by kommer en fördröjningsåtgärd att vidtas för vägdagvattnet innan avledning till biflöde till Bäsjöbäcken. Miljöpåverkan under byggskedet Byggandet av vägen medför arbeten med sprängningar, transporter, massförflyttningar och byggnation av portar och vägbroar. Den påverkan som dessa vägbyggnadsarbetena medför består av avgasutsläpp, buller och vibrationer, stoft och damm samt grumling av vattendrag. Nedan anges exempel på arbeten som kan påverka omgivningen. Biflödet till Bäsjöbäcken, Trulsagårdsbäcken passeras med trumma. Arbeten i och nära vattendraget kan dock leda till grumling. Omgrävning av Bäsjöbäcken bedöms komma att behövas på en sträcka i anslutning till bron vid väg 1778. En omgrävning kommer att innebära förlust av den befintliga livsmiljön. Omgrävningen kan ge grumlingseffekter vilka kan innebära negativa livsvillkor för fisk och bottenfauna. Omgrävning av Risabäcken kan också ge grumlingseffekter vilka kan innebära negativa livsvillkor för fisk och bottenfauna Berggrunden bedöms utmed en stor del av vägsträckan innehålla förhöjd svavelhalt. Svavelhaltigt berg riskerar att sänka ph i vattendrag och lösa ut metaller, vilket kan skada det akvatiska livet. Större sprängstensupplag med svavelhaltigt berg riskerar, utan att skyddsåtgärder vidtas, att ge omgivningspåverkan. Miljöskyddskontorets synpunkter Buller Miljöskyddskontoret anser att Trafikverket behöver, på de fastigheter som fasadåtgärder kommer att erbjudas, göra bullermätning inomhus efter att vägåtgärd samt bullerskyddsåtgärda utförs. Syftet med mätningen är att kontrollera om infrastrukturpropositionens riktvärden för buller inomhus följs eller om kompletterande åtgärder behöver vidtas. Naturvärden Miljöskyddsnämnden har från samrådshandlingarna tidigare påpekat att föreslagna två större faunapassager bör kompletteras med ytterligare minst en större faunapassage längs hela vägsträckningen för berörda kommuner. I utredningsmaterialet (PM Faunapassager) redovisar Trafikverket de föreslagna faunapassager samt de alternativ som har blivit bortvalda från vägplanen. Däremot har Trafikverket inte redovisat möjligheten för genonförande av ytterligare en större faunapassage mellan de föreslagna passagerna. Miljöskyddskontoret anser att Trafikverket ska motivera varför endast två större faunapassager anses vara tillräckliga trots att området är rikt på älg och rådjur samt håller ett visst bestånd av kron- och dovhjort Trafikverket beskriver principer för hur de biotopskyddade objekten som påverkas i projektet hanteras och hur intrång i dem kan kompenseras. Miljöskyddskontoret anser att MKB:en eller vägplanen behöver kompletteras med ett samlat avsnitt om
det behov av kompensation som återstår, efter skydds- och försiktighetsåtgärder, för att bibehålla bevarandestatus för skyddsvärda biotoper och eventuellt arter. Omgrävning av Bäsjöbäcken bedöms som en anmälningspliktig vattenverksamhet. I utredningsmaterialet (PM avvatting) anges att flera större vandringshinder nedströms ny väg behöver tas bort, exempelvis på Bälinge Nygård 1:9. Miljöskyddskontoret tycker att det även är lämpligt att ta bort vandringshinder uppströms ny väg. Exempelvis i form av stora sprängstenar intill ny planerad infart till täkten i Bälinge-Torp 2:7. Stenarna bidrar till att bäcken torrläggs och att öringen stängs in delar av året uppe i Bäsjöbäcken (Göteborgs Sportfiskeförening). Restaurering av vattendraget kan tjäna som kompensationsåtgärd för intrång i den naturliga bäckmiljön och för störningar i samband med byggnationen. Vägförslaget innehåller "torrtrummor" för småvilt. Miljöskyddskontoret anser att även trummorna över vattendragen behöver utformas med möjlighet för småvilt att passera, särskilt t ex för arter som utter m fl. Miljöskyddsnämnden har i samrådsskedet lämnat synpunkten att då E20 korsar Bäsjöbäcken (km 3/2) bör passagen ske i ett upphöjt läge för att frilägga bäcken och underlätta för fiskars vandring. Hänsyn till detta saknas i planhandlingarna. I olika projekt där även trafikverket har deltagit har det konstateras att man i första hand ska anlägga broar över vattendrag för att minska risken att skapa vandringshinder. I handlingarna berörs inte alternativ till trummor/kulvertar och den medföljande omgrävning av vattendragen som dessa kräver. Förorenad mark Provtagning i anslutning till potentiellt förorenade platser som redovisats i MKB:en ska utföras och resultatet redovisas till miljöskyddsnämnden i aktuell kommun. Detsamma gäller för undersökningar av eventuell förekomst av tjärasfalt. Återanvändning av tjärasfalt kan vara en åtgärd som behöver anmälas till kommunen eller tillståndsprövas hos Länsstyrelsen beroende på volymer och halter av förorening. Trafikverket har redovisat att vägdikesmassor, som inte berörs av närhet till potentiellt förorenade fastigheter, ska återanvändas inom projektet utan provtagning. Schaktmassor kan undantas från avfallsreglerna om massorna inte är förorenade och används på i huvudsak samma plats och i huvudsak samma ändamål. Detta innebär att Trafikverket (och dess entreprenörer) måste försäkra sig om att massorna inte är förorenade oavsett om de ska nyttjas inom eller utanför vägområdet. Miljöskyddskontoret finner även att massor från vägområde utan närmare studie generellt kan misstänkas vara förorenade. Formuleringen i Miljökonsekvensbeskrivningen behöver därför på denna punkt korrigeras så att den stämmer bättre överrens med avfallsreglerna. Masshantering Myndighetsärenden för schaktmassor I vägplanbeskrivning (sid 47) framgår för överskottsmassor att anmälan till kommunen alternativt 12:6 till lst kan bli aktuellt. I Miljökonsekvensbeskrivningen (sid
31-34) redovisas 4 förslag på platser för avsättning av överskottsmassor. Alternativ nr 1 o 2 är i Alingsås kommun, nr 3 o 4 är i Vårgårda. Alternativ 1 kan utgöra ett relevant anläggningsändamål, men beskrivningen är för översiktig för att kunna avgöra det. Alternativ 2 utgörs av återställning av täkt, men i vägplansbeskrivningen anges att samråd med täkten om detta inte genomförts och att volymer därför inte kan anges. Detta alternativ är därför i sin helhet helt osäkert, då det av vägplanen framgår om det finns behov av massor för återställning i denna täkt. Alternativ 3 och 4 ligger i Vårgårda men berörs i detta yttrande då det eventuellt får betydelse för masshantering även inom Alingsås kommun. Alternativ 3 saknar helt angivet anläggningsändamål i Vägplanbeskrivning och Miljöskonsekvensbeskrivning och skulle därför utifrån underlaget sannolikt utgöra tillståndspliktig deponering. Tillståndspliktig deponering har varken i vägplanbeskrivning eller i Miljökonsekvensbeskrivning beskrivits som möjligt myndighetsärende. Tillståndsprövning är normalt en avsevärt längre process än ett anmälningsärende till kommunen eller ett samrådsärende till länsstyrelsen. Alternativ 4 beskrivs som anpassningar till en faunapassage och kan uppfylla kraven på syfte och anläggningsändamål, men detta är på samma grunder som för alternativ 1 osäkert. Massbalanser Miljöskyddskontoret bedömer att det i vägplanbeskrivning eller i MKB är rimligt att vägplanbeskrivning eller Miljöskonsekvensbeskrivning redovisas vilka förväntade geotekniska egenskaper överskottsmassorna har. Detta framgår dock inte i något av dokumenten. En uppskattning över fördelning mellan överskott av sprängsten och jord bör även framgå men saknas i redovisningen. För sprängsten bör risken för kväveläckage beaktas och försiktighetsmått med anledning av detta bör beskrivas. Sådan redovisning saknas dock i vägplanbeskrivning och MKB. Risk för sulfidhaltig jord och bergmaterial nämns i vägplanbeskrivning och Miljökonsekvensbeskrivning. Däremot uppges att närmare undersökningar ännu inte är gjorda, utan anges att detta kommer ske inför kommande förfrågningsunderlag. I vilken utsträckning försiktighetsmått med anledning av sulfidhaltig jord och berg kommer behöva vidtas framgår därför inte, vilka typer av försiktighetsmått anges heller inte heller närmare. Miljöskyddskontoret kan därför inte lämna synpunkter på denna del i masshanteringsplanen, då den inte är närmare utredd och redovisad. Förekomst av leror av sämre teknisk kvalité är inte beskriven i vägplanbeskrivning eller MKB. Detta bör redovisas och omhändertagande av sådana eventuella leror bör i förekommande fall beskrivas. Trafikverket har i vägplanhandlingarna redovisat 4 alternativ för avsättning av de ca 100 000 kbm överskottsmassor som redovisas. Alternativ 2 har enligt Trafikverket inte undersökts utan framstår utifrån vägplanhandlingarna mycket osäkert. Alternativ 3 kräver utifrån redovisade uppgifter även tillståndsprövning för deponering. Miljöskyddskontoret bedömer att alternativ 2 och 3 är så osäkra utifrån redovisat underlag att de inte är rimliga att väga in massbalansen för överskottsmassor. Om alternativ 1 och 4 är korrekt uppskattade har de tillsammans avsättning för ca 70-90 000 kbm överskottsmassor. Därtill behöver även alternativ 1 och 4 redovisas närmare för att kunna bedöma rimligheten i trafikverkets uppskattning. Miljöskyddskontoret bedömer att hanteringen av uppkomna volymer överskottsmassor därför inte redovisats tillfredställande och behöver kompletteras.
Tillfällig lagring för återvinning i senare skede Det framgår inte i vilken utsträckning mellanlagring av massor för bortskaffande eller återvinning/återanvändning i ett senare skede kan komma bli aktuellt. Försiktighetsåtgärder som kan behövas framgår därför inte heller. Massor som kommer återvinnas inom projektet Det framgår inte tydligt vilka massor kommer att återvinnas inom vägprojektet och som kommer att godkännas i vägplanen, dvs vilka massor som används i delar som upptas direkt i vägplankartan. Eftersom massornas geotekniska och miljötekniska egenskaper inte redovisats har heller inte denna del beskrivits mer än i rent generella ordalag. Samlad bedömning av masshanteringsplan Miljöskyddskontoret bedömer att projektets masshantering inte kan bedömas utifrån redovisat underlag. Trafikverket har inte kunnat visa hur projektet kan hantera de volymer av uppkomna överskottsmassor som generas, inom ramen för miljöbalkens krav för människors hälsa och för miljön. I Miljökonsekvensbeskrivningens del om masshantering beskriver Trafikverket att sökandet på lämpliga platser citat. framförallt inriktats på svackor i terrängen. En sådan utgångspunkt indikerar att Trafikverkets utgångspunkt för avsättning av massor är bortskaffning. I miljöbalkens avfallsregler är avfallshierarkin grunden för all avfallshantering. Avfallshierarkin anger att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, tredje hand materialåtervinnas, fjärde hand återvinnas på annat sätt (exempelvis energiåtervinnas), och i sista hand bortskaffas. Miljöskyddskontoret bedömer att Trafikverket med korrekt utgångspunkt eftersträvat förebyggande av överskottsmassor i enlighet med avfallshierarkin, men när avsättning för de trots allt uppkomna överskottsmassorna skall eftersökas beskriver Trafikverket att utgångspunkten är bortskaffande. Miljöskyddskontoret anser att utgångspunkt för trafikverkets omhändertagande i stället ska vara återanvändning och återvinning och inte bortskaffande. Bortskaffande genom utfyllnad utan anläggningssyfte för återanvändning eller återvinning bedömer Miljöskyddskonter även vara tillståndspliktig deponering. Dagvatten Vid Bälinge by utförs en fördröjningsåtgärd för vägdagvattnet innan avledning till biflödet vid Bäsjöbäcken. I övrigt saknas det konkreta förslag på dagvattenåtgärder där det finns kontakt mellan E20 och skyddsvärda vattendrag. Miljöskyddskontoret bedömer att den kommande trafikintensiteten medverkar till en föroreningsgrad med måttliga till höga halter av föroreningar i dagvattnet. Ett litet vattendrag med låga flöden bedömer Miljöskyddskontoret som mycket känsligt för föroreningar. Vattendragen passeras av E20 högt upp i avrinningsområdens där de kan vara känsliga för påverkan. E20 kommer att korsa Bäsjöbäcken och dess biflöden på tre platser. Dessutom berörs Risabäcken. Naturvärdesinventering bedömer att Bäsjöbäcken har höga naturvärden (både lokalt och regionalt) bland annat som lokal för fisk som mjörnöring och elritsa men även förutsättningar för fågel som kungsfiskare (Naturcentrum, Biotopkarteringar i Säveån (2011-2012)). Vattendraget bedöms som
ett av de mest värdefulla för att säkerställa beståndet av mjörnöring. Risabäcken har också höga naturvärden (både lokalt och regionalt) bland annat som lokal för fisk som mjörnöring. Anläggningarna bör förutom fördröjning ha goda förutsättningar att rena dagvattnet från föroreningar. Önskvärt är att funktionen är så trög eller har avstängningsmöjlighet så att ett eventuellt katastrofutsläpp av föroreningar kan stoppas upp. Miljöskyddskontoret bedömer att det i vägplanen inte är möjligt att omfatta anläggandet av en dagvattenanläggning. Det behövs en anmälan till miljöskyddskontoret innan en byggnation startar. Miljöpåverkan under byggtiden Trafikverket har i Miljökonsekvensbeskrivningen punkt 8.2 Påverkan under byggtiden, rubrik Vattendrag/vattentäkter redovisat ett stycke med underrubriken Förslag till åtgärder. Under denna rubrik finns slutsatser att åtgärder krävs för att minska grumling, sedimenttransporter och spridning av föroreningar, samt att grumlat vatten från schaktarbeten inte bör ledas direkt till vattendrag eller våtmarker. Några åtgärder redovisas däremot inte vilka åtgärder Trafikverket avser vidta för att åstadkomma detta, rubriken till trots, utan endast vad som behöver åstadkommas för att skydda värdena. Miljöskyddskontoret bedömer att de slutsatser Trafikverket redovisar är riktiga. Miljöskyddskontoret bedömer även att det inte rimligt att kräva en detaljerad redovisning av varje specifik åtgärd som kommer behövas. Miljöskyddskontoret bedömer dock att det är rimligt att Vägplanbeskrivning och Miljökonsekvensbeskrivning redovisar förutsättningar för att kunna genomföra projektet, utifrån behovet av skyddsåtgärder. Vägplan och Miljökonsekvensbeskrivning behöver därför kompletteras med beskrivning av möjliga skyddsåtgärder och förutsättningar för hur de är genomförbara i projektet. Förslag till beslut i miljöskyddsnämnden Miljöskyddsnämnden tillstyrker vägplanen för E20 Bälinge-Vårgårda under förutsättning att: Buller 1. Vägplanbeskrivningen eller MKB kompletteras med en utredning för att kontrollera att inomhusljudnivå inte överskrider riktvärden efter vägåtgärd samt bullerskyddsåtgärd genomförs. Naturvärden 2. Vägplanbeskrivningen eller MKB kompletteras med en förklaring, motivering, till varför endast två större faunapassager anses vara tillräckliga trots att området är rikt på älg och rådjur samt håller ett visst bestånd av kron- och dovhjort. 3. Vägplanbeskrivningen eller MKB kompletteras med ett samlat avsnitt om det behov av kompensation som återstår, efter skydds- och försiktighetsåtgärder, för att bibehålla bevarandestatus för skyddsvärda biotoper och eventuellt arter.
4. Vägplanbeskrivningen eller MKB kompletteras med en kompensationsåtgärd för intrång i den naturliga bäckmiljön och för störningar i samband med byggnationen. En lämplig kompensationsåtgärd kan vara ta bort vandringshinder i form av stora sprängstenar intill ny planerad infart till täkten i Bälinge-Torp 2:7. 5. Vägplanbeskrivningen eller MKB kompletteras med motivering till att upphöjda passager valts bort som alternativ för trummor eller kulvertar. 6. Trummorna över vattendragen utformas med möjlighet för småvilt att passera, särskilt t ex för arter som utter m fl. Förorenad mark 7. Misstänkt förorenade platser och platser med misstänkt tjärasfalt som ligger i Alingsås kommun provtas och resultatet redovisas till miljöskyddsnämnden i Alingsås. Trafikverket behöver också redovisa hur eventuellt påträffade föroreningar ska hanteras. Syftet är att miljöskyddsnämnden ska kunna lämna synpunkter i god tid innan Trafikverket upphandlar entreprenaden. Masshantering 8. Trafikverket förtydligar syfte och anläggningsändamål för de 4 platserna som redovisas som möjliga avsättningsmöjligheter för överskottsmassor. För alternativ 1 behöver ytan som avses ansluta till bullervallens höjd beskrivas närmare med avseende utformning och syftet med anläggningen. De allmänna möjligheterna till alternativ 2 behöver redovisas och volymsbehov redovisas. För alternativ 3 behöver syftet med utfyllnaden beskrivas och motiveras, För alternativ 4 behöver syftet förtydligas och eventuella volymer utanför vägområdet beskrivas. 9. Trafikverket redovisar förekomst av leror av tekniskt sämre kvalitet. 10. Trafikverket utreder förekomst av sulfidhaltiga jordar och berg. De försiktighetsmått som kan komma att krävas behöver beskrivas. 11. Trafikverket tydligare beskriver eventuellt behov av tillfällig mellanlagring av massor för att kunna återvinna eller återanvända massorna vid senare tillfälle. Platser för ändamålet bör redovisas, volymer uppskattas, eventuella prövningsplikter redovisas liksom behov av försiktighetsmått. 12. Trafikverket preciserar andel av den totala mängden massor som kommer att kunna återvinnas eller återanvändas inom fastställt vägplanområde. 13. Trafikverket reviderar alternativen för omhändertagande av schaktmassor med en tydligare utgångspunkt i miljöbalkens avfallshierarki och med inriktning mot återvinning och återanvändning snarare än bortskaffning. Dagvatten 14. Dagvattenanläggningar bör förutom fördröjning ha goda förutsättningar för att rena dagvatten.
15. Konkreta förslag på dagvattenåtgärder där det finns kontakt mellan E20 och skyddsvärda vattendrag. Miljöpåverkan under byggtiden 16. Trafikverket kompletterar Vägplanen och Miljökonsekvensbeskrivningen med förslag på genomförbara åtgärder i projektet för att minska grumling, sedimenttransporter och spridning av föroreningar, samt redovisar förslag på genomförbara åtgärder i de fall grumligt vatten inte ska ledas direkt till vattendrag eller våtmarker. För Miljöskyddskontoret Ygor Geyer Miljöskyddsinspektör Sign: Exp: Bilaga/-or: Trafikverket Kommunledningskontoret. Vägplanen med dess miljökonsekvensbeskrivning Kartor Delegationssbeslut 95/15