Miljöproblem i förskolan

Institutionen för pedagogik Miljöproblem i förskolan om barn och inomhusmiljöer Britt Svensson Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2007

Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2007 SAMMANFATTNING Britt Svensson Miljöproblem i förskolan om barn och inomhusmiljöer Environmental problems in pre-school about children and indoor environment Studien handlar om barnens fysiska miljö på Montessoriförskolor och traditionella förskolor och hur buller och ljussättning påverkar barnen. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod och med ostrukturerade observationer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger och barn på tre Montessoriförskolor och tre traditionella förskolor. Samtliga pedagoger som blivit intervjuade var medvetna om de höga ljudnivåerna och försökte förhindra att de uppstod. Men vissa skillnader framkom eftersom pedagogerna på Montessoriförskolorna ansåg att de hade en lugn och harmonisk inomhusmiljö medan pedagogerna på de traditionella förskolorna ofta upplevde sin miljö som högljudd. Orsaken till de höga ljudnivåerna berodde på att det förekom större barngrupper på de traditionella förskolorna än på Montessoriförskolorna. På alla förskolor utom på en Montessoriförskola förekom det lysrör som belysning i huvudsak men alla pedagoger tyckte att ljussättningen fungerade bra. I resultatet kan man se att ett fåtal av barnen tyckte det var jobbigt med höga ljud och när andra barn bråkar och springer inomhus. Antal sidor: 34 Sökord: barn, buller Postadress Gatuadress Telefon E-post Växjö universitet Universitetsplatsen 0470-70 80 00 www.vxu.se 351 95 Växjö

INNEHÅLL 1INLEDNING... 5 1.2 Problemdiskussion... 6 1.3 Syfte... 6 1.4 Frågeställningar... 6 1.5 Begreppsförklaring... 7 2 TEORETISK BAKGRUND... 7 2.1 Inledning... 7 2.2 Miljöns betydelse... 7 2.3 Vilka risker finns det med buller?... 8 2.3.1 Åtgärder... 9 2.4 Vilka risker finns det med dålig ljussättning?...10 2.4.1 Åtgärder...10 2.5 Vad säger Arbetsmiljölagen om den fysiska miljön?...10 3 METOD... 11 3.1 Val av metod... 11 3.2 Urval... 12 3.3 Validitet och reliabilitet... 13 3.4 Etiskt ställningstagande...13 3.5 Metodkritik... 14 4 RESULTAT... 14 4.1 Presentation av pedagogernas intervjusvar på Montessoriförskolorna... 15 4.2 Presentation av pedagogernas intervjusvar på de traditionella förskolorna... 18 5 RESULTATSAMMANFATTNING... 22 5.1 Vuxna respondenter likheter och skillnader... 22 5.2 Barn respondenter likheter och skillnader... 22 6 ANALYS... 23

7 DISKUSSION... 24 8 REFERENSLISTA... 27 BILAGOR... 30

1 Inledning Uppsatsen handlar om inomhusmiljöerna på Montessoriförskolor och traditionella förskolor och vilka skillnader respektive likheter som finns i den fysiska miljön inomhus. Det är intressant att studera om det finns saker i miljön som kan påverka barnen negativt. Barns miljö synliggörs mycket mer nu i media och i olika undersökningar än vad som tidigare gjorts. Det är bra att det framkommer information om sådana saker som kan orsaka problem för barnen så att pedagogerna blir medvetna om vad som kan göras för att undvika att barnen utsätts för ohälsosamma risker. Det finns många yttre faktorer som påverkar barnens välbefinnande skriver Socialstyrelsen (2006) som finns nära inpå barnen på förskolan och som de upplever dagligen. Höga ljudnivåer och buller kan uppstå i olika vardagliga situationer och ibland i mer eller mindre omfattning. Men oberoende det så utsätts barnen ändå för dessa risker som påverkar dem negativt. Förskolan ska vara en trygg plats för barnen och de ska kunna vistas i en säker miljö utan risk att drabbas av hälsovådliga problem. 1.1 Bakgrund Traditionella förskolor Enligt Johansson (1983) startades den första barnträdgården i Sverige av Anna Eklund och den var inspirerad av Friedrich Fröbels arbetsmetoder och han startade den första Kindergarten (barnträdgården) i Tyskland. Hans syn på barnen var att de var frön som växte och utvecklades efter sina egna förmågor och det är förknippat med naturen som han tyckte var en betydelsefull del. Han hade leken i fokus, för det var genom leken barnen utvecklades. Samlingarna var viktiga ansåg Fröbel, för barnen skulle känna samhörighet med andra genom den säger Egidius (1999). I dagens förskolor kan vi se att samlingar, leken och att barnen vistas utomhus är viktiga delar i arbetet med barnen säger Granberg (1998). Montessoriförskolor Hjälp mig att hjälpa mig själv är en grundtanke inom Montessoriverksamheterna. Vi ska respektera barnet, ge barnen en förberedd miljö som ger lugn i verksamheten, frihet, ansvar samt helheten före detaljerna. Barnen på Montessoriförskolorna kan arbeta med praktiska vardagsövningar, sensoriska materiel (som tränar syn, känsel, hörsel, lukt och smak), språk, matematik och kultur. Maria Montessori såg till hela barnets utveckling och med hjälp av de olika materielen ökar barnen bl.a. sin självständighet, ordningssinnet, koncentrationen och 5

hela miljön inomhus är uppbyggd så att den ska ge lugn och harmoni för barnen och pedagogerna (Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds 1997:101). 1.2 Problemdiskussion Hur upplever barnen sin vardag på förskolan? Pedagogerna på förskolorna kommer dagligen i kontakt med barn i olika åldrar med olika förutsättningar att hantera sin förskolemiljö. Hur ser miljön ut när det gäller buller och ljussättning och vad är tanken med hur den är uppbyggd? Hur kan pedagogerna göra för att undvika att barnen upplever eventuella problem i miljön inomhus? Vad kan pedagogerna göra för att inte dessa problem ska uppstå? Det är av stort värde att pedagogerna i förskolan känner till barnets vardag utanför förskolan för att kunna förstå och möta barnet på ett bra sätt skriver Niss och Söderström (2006). Vilka händelser i livet kan orsaka ohälsa hos barn? Det finns många olika faktorer som spelar in som t.ex. stora barngrupper och därav hög ljudvolym i tal och skrik. Ellneby (1999) skriver om att vi måste se sambanden mellan olika perspektiv som gäller barn, föräldrar och lärare. Det är viktigt att försöka förstå barnens känslor och agerande för att kunna hjälpa dem på ett bra sätt som är anpassat till barnen. 1.3 Syfte Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader och barnens upplevelser av den fysiska miljön på tre Montessoriförskolor och tre traditionella förskolor. Fokus i undersökningen ligger på hur den pedagogiska verksamheten påverkas av buller och ljussättning. 1.4 Frågeställningar Studien bygger på följande frågeställningar: Vilken betydelse har den fysiska miljön inomhus för den pedagogiska verksamheten? Hur påverkas barnen av inomhusmiljöerna på förskolorna? Vilka problem kan uppstå i miljön inomhus på förskolorna? 6

1.5 Begreppsförklaring Eftersom studien bygger på buller och ljussättning kommer här en förklaring på vad som menas med de olika områdena. Jag kommer även att förklara vad jag menar med pedagoger. Buller är ljud som inte är behagliga och önskvärda och oftast är det människor som orsakar denna typ av buller. Buller kan t.ex. uppstå vid skrik, flera personer som samtalar eller vid låga monotona ljud. Med ljussättning menas hur belysningen fungerar på förskolorna och om det finns lysrör eller alternativa metoder till ljussättning. Vid intervjuerna har jag pratat med pedagoger som har olika utbildningar. Med pedagoger menar jag barnskötare och förskollärare och på Montessoriförskolorna har även dessa två yrkeskategorier Montessoriutbildning. 2 Teoretisk bakgrund 2.1 Inledning Undersökningen riktade in sig på Montessoriförskolor och traditionella förskolor och deras pedagogik och vilka problem som fanns i verksamheternas fysiska miljö. I detta kapitel kommer studien därför att beröra miljöns betydelse för barnen, riskerna med miljöerna och vad man kan göra för att motverka miljöproblemen. Sist i kapitlet skrivs det om vad styrdokumenten och Arbetsmiljölagen säger om barn och deras rättigheter. 2.2 Miljöns betydelse Buller är den miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige, barn såväl som vuxna. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som många andra miljöstörningar betyder det mycket för barns hälsa och utveckling samt deras möjlighet till en god livskvalitet såväl under barnaåren som senare i vuxen ålder. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 Det är pedagogerna som ansvarar för hur miljön på förskolan ser ut och det i sin tur avspeglar sig på barnens beteenden. Om inte miljön är anpassad efter barnens intressen och behov blir barnen okoncentrerade och springer runt. Barnen är beroende av hur pedagogerna utformar lokalerna. Lpfö 98 (2006) skriver att De behov och intressen som barnen själva på olika sätt 7

ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (2006: 10). Det ska finnas olika sorters material och miljöer som ska inbjuda till individuell utveckling för alla barn (Kennedy 2004). Även Claesdotter (2004) skriver om vikten av lokalernas anpassning för lek men även rutiner som gör att barnen känner trygghet och det är för att undvika stress bland barnen och ljudnivåer som är höga. Miljön på förskolan måste vara lugn så barnen kan koncentrera sig och det tar tid att komma in i så därför bör man inte avbryta ett barn i koncentration. Det är pedagogernas ansvar att erbjuda barnen en förberedd miljö för miljön har stor inverkan på barnen. Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds (1997) skriver att I en lugn, vacker och stimulerande miljö har barnet oanade möjligheter att utvecklas till en glad trygg, ansvarsfull och nyfiken person (s.97). I Lpfö 98 (2006) står det att Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling (2006: 3). Hainstock (1999) anser att en förberedd miljö är viktig eftersom barnen tar in intryck från omvärlden och miljöerna runt sig. Miljön bör därför vara anpassad till barnens utveckling, den ska vara tilltalande estetiskt, allt ska vara i barnets höjd och det ska finnas möbler i barnens storlek. Miljön ska även vara anpassad efter barnens behov och vad de är intresserade av för att skapa lugn i verksamheten. Enligt Runhammar (2006) utförde Arbetsmiljöverket år 2006 en undersökning på förskolor, skolor och fritidshem i olika kommuner i Sverige. Den visade att 85 % av arbetsplatserna inte uppfyllde alla de krav på en god ljudmiljö som bör finnas i dessa verksamheter (Socialstyrelsen 2006). 2.3 Vilka risker finns det med buller? År 2005 utförde Solna stad undersökningar för att mäta ljudnivåerna på förskolor eftersom det framgår mer och mer att dessa problem ökar. Riskerna med buller är att barnen drabbas av hörselnedsättning, koncentrations och inlärningssvårigheter skriver Axbom (2006). Socialstyrelsen (2005) har genomfört många undersökningar men det behövs mer forskning inom området. De kan dock inte säga om orsaken till att de barn och ungdomar som är drabbade av hörselnedsättningar blivit utsatta för buller. De vet inte heller om hörselskador är mer förekommande nu än innan bland barn och ungdomar. Enligt Sandelin (2005) har barn inte utvecklats färdigt och påverkas ofta mer än vuxna av dålig miljö. Barnen har bättre förmåga än de vuxna att återhämta sig om de t.ex. blivit utsatta för buller. Men då måste det som är skadligt undvikas så kroppen får en chans till återhämtning. Petersson (2004) anser att hög bullernivå kan leda till sämre koncentration som i sin tur kan göra barnen trötta och stressade. Eftersom det gör det svårt att försöka höra när någon talar i sådana situationer kan 8

personerna uppleva att det är jobbigt att lyssna på vad andra säger. Men även låga och monotona ljud kan ge upphov till trötthet. Om barnen blivit utsatta av för mycket buller under en lång tid kan det leda till tinnitus och det orsakar trötthet, svårt att sova och en större risk för stress. Enligt Socialstyrelsen (2005) kan barnen få sämre talförståelse i miljöer som är bullriga och det märks på deras läs- och språkinlärning. Barnen får sämre prestationsförmåga och problemlösningen försämras men även uppmärksamheten försämras. Studier har visat att uppmärksamheten kan bli bättre till en viss del av buller och på kort sikt ge ökad prestation när det gäller enklare arbetsuppgifter. Däremot försämras prestationerna i mer avancerade arbetsuppgifter som handlar om tankeverksamhet. Om barnen vistas i miljöer med hög ljudmiljö måste de själva höja rösten och det kan bidra till att barnen utvecklar heshet. Socialstyrelsen (2005) skriver även om höga ljudnivåer som kan uppstå när barnen leker men det uppstår även från ljudet av leksaker, musik samt ventilationssystem. Det har gjorts undersökningar av ljudnivåer på förskolor i Sverige, Danmark och England och det har visat sig att det finns eventuella risker för att barn kan drabbas av hörselskador. I Umeå har det uppmätts höga ljudnivåer i bl.a. lekhallar. Buller är inte hälsosamt och barnen kan få skador av det om barnen utsätts för buller under längre perioder. Det måste finnas lagar i kommunerna som reglerar vilken nivå på buller som är acceptabla för barnen anser Bäckman (2006). 2.3.1 Åtgärder Enligt Axbom (2006) kan man förhindra höga bullernivåer genom mindre barngrupper, tyger och möbler som är bullerdämpande, pedagogiska verktyg, regelbundna diskussioner med barnen om höga ljudnivåer, men även med föräldrarna. Man kan även mäta ljudnivåerna med jämna mellanrum för att se om det blivit någon förbättring av ljudmiljön. Holgers (2003) anser att pedagogerna måste göra barnen medvetna om hur vi påverkas av ljud och buller. Vi ska ta hänsyn och lära oss lyssna på varandra, men även respektera när andra pratar. Det är bra att dela upp rummet i olika sektioner så barnen kan sysselsätta sig med det som är intressant för den personen. För att barnen ska få uppleva en miljö fri från höga ljud kan man iordningställa ett rum för tysthet och inskaffa ett decibelmätande öra som ska medvetandegöra barnen om höga ljudnivåer. Zeime (2005) skriver om att det har utförts undersökningar på ljudnivåerna på förskolor i Stockholm som visar på uppkomsten av högre ljudnivåer när barnen har fri lek. Det som har mest betydelse för den höga ljudnivån är således vilka aktiviteter som utförs på förskolorna. På förskolan Korallen i Stockholm pratar personalen och barnen mycket om ljud och att man blir trött av hög ljudvolym säger Ampel (2006). Det 9

gör att barnen blir mer medvetna om hur de låter och sänker sina röster. Personalen tycker det är viktigt att barnen själva får välja aktivitet och sysselsättning för det som intresserar barnen får dem koncentrerade. Ljudförhållandena i ett rum måste vara bra för att en god ljudmiljö ska kunna upprätthållas. Ljudet blir störande eftersom rummets väggar, tak och golv är hårda ytor som inte kan ta till sig ljud. Därför kan man använda sig av textilier som draperier och gardiner för de tar upp ljud, men det som är effektivast är ljudabsorbenter som minskar buller skriver Socialstyrelsen (2006). Haraldsson (2006: 45) säger att man måste jobba mycket med pedagogik och arbetssätt och inte bara med att ändra på lokalerna. Han anser även att arbetet med att minska ljudnivåerna aldrig tar slut och att det är en process som pågår hela tiden (2006:46). 2.4 Vilka risker finns det med dålig ljussättning? Barnen mår inte bra av för upplysta lokaler med lysrör för det gör barnen stressade menar Ampel (Socialstyrelsen 2006). Byggforskningsrådet anser att ljussättningen påverkar miljön och de personer som vistas i lokalerna. Ljuset har betydelse för vår syn, hjärnan och det påverkar även människor mentalt. Men alla är olika och påverkas olika av ljussättningen, en del vill ha starkt ljus medan andra mår bättre av lite svagare ljussättning. Det bästa ljus som finns är dagsljuset eftersom vi blir piggare av det och därför är det viktigt med stora eller många fönster i verksamheterna skriver Peterson (2004). 2.4.1 Åtgärder Många förskolor tänder ljus för att få en lugn och harmonisk miljö och kan miljön sprida lugn påverkas barnens beteende av det så att de också blir lugna och sänker sina röster anser Socialstyrelsen (2006). 2.5 Vad säger Arbetsmiljölagen om den fysiska miljön? 1 Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet till att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. 10

Arbetsmiljölagen (2002:32) Arbetsmiljölagen innefattar inte barn upp till fem år, men förskollärarna omfattas däremot av de lagarna. Barnens hörselgångar är kortare än vuxnas och det medför att ljudet inte minskas i samma omfattning som hos de vuxna. Barnen utsätts för större risker att skadas vid höga ljudnivåer eftersom riktlinjerna som anges borde vara lägre än vad de är. I dagsläget är riktlinjerna framtagna för de vuxna och inte för barnen skriver Axbom (2006). Enligt Socialstyrelsen (2006) gäller arbetsmiljölagen för barn från årskurs 1 och uppåt och även barn som går i förskoleklasser, men lagen gäller inte barn på förskolor och fritidshem. 3 Metod 3.1 Val av metod Undersökningar kan göras med kvalitativa eller kvantitativ metoder. Denna studie gjordes med en kvalitativ metod för att den innehåller djupintervjuer av både barn och pedagoger. Skillnaderna i kvalitativa och kvantitativa metoder i att göra undersökningar är att den kvantitativa bygger på att mäta med siffror och teoretisk bakgrund när den kvalitativa metoden innefattar undersökningar av en djupare art som har ett värde säger Patel & Davidsson (2003) & Bryman (2001). Det finns många olika sätt att utföra kvalitativa undersökningar på och det krävs att forskaren är medveten om att det finns olika metoder anser Patel & Davidsson (2003). Bryman (2001) menade att det är den teoretiska bakgrunden som baseras på resultatet i undersökningen och att ett av problemen med kvalitativa undersökningar är att ingen generalisering kan göras eftersom de som medverkar i studien oftast är ett fåtal individer. Undersökningen innefattade även ostrukturerade observationer av förskolornas lokaler och Patel & Davidsson (2003) ansåg att observatören skulle ta reda på så mycket som möjligt som rör det som ska undersökas. Med ostrukturerade observationer menades att den som har gjort undersökningen inte använde sig av nåt bestämt schema utan skulle få fram så mycket som möjligt om det som skulle studeras (Patel & Davidsson 2003). De ostrukturerade observationerna utfördes när jag besökte de olika förskolorna för att intervjua pedagoger och barn. Till skillnad från strukturerade observationer så fanns ingen mall att följa vilket gjorde det svårare att få med allt. Orsaken till att jag inte valde strukturerade observationer var att varje förskolas lokaler är olika och jag ville inte 11

förutbestämma vilka punkter som jag skulle belysa utan ville ta reda på så mycket som möjligt. Orsaken till att jag valde dessa metoder var att min tid var begränsad och att det inte fanns så många Montessoriförskolor i min närhet. 3.2 Urval För att få veta hur pedagoger och barn upplevde sin inomhusmiljö har intervjuerna riktat sig till barn och pedagoger på olika förskolor. Jag har varit i kontakt med tre Montessoriförskolor och tre traditionella förskolor i Kronobergs län och intervjuat 9 pedagoger och 13 barn. Se tabell 1 och 2 nedan. Tabell 1 Antal pedagoger på Montessoriförskolor A-C Antal förskollärare m. montessoriutb. Antal barnskötare m. Förskola A Förskola B Förskola C 1 1 0 0 0 3 montessoriutb. Antal barn 2 2 2 Totalt 3 3 5 Tabell 2 Antal pedagoger på de traditionella förskolorna 1-3 Förskola 1 Förskola 2 Förskola 3 Antal förskollärare 0 1 1 Antal barnskötare 1 0 1 Antal barn 2 1 4 Totalt 3 2 6 Orsaken till att jag valde dessa förskolor är att de ligger förhållandevis nära mig och det underlättade när jag skulle besöka förskolorna. Efter genomgång av intervjusvaren såg jag att resultaten blev någorlunda samma och därför hade jag fått en mättnadsgrad. Patel & Davidsson (2003) ansåg att om svaren blev densamma fanns inget behov av att intervjua flera personer. Jag ansåg då att inga fler intervjuer behövde genomföras. Jag såg att pedagogerna hade svarat lika på frågor som berörde i vilka situationer det förekom höga ljudnivåer och orsakerna till det. För att underlätta för läsaren har jag benämnt Montessoriförskolorna A-C och de traditionella förskolorna 1-3. Jag kontaktade cheferna på respektive förskola för att 12

komma på besök och utföra intervjuerna. Efter det skickade jag frågorna samt de personliga breven, som krävde en underskrift av föräldrarna om de godkände att jag intervjuade deras barn, via e-post till respektive enhetschef. Tanken med att intervjua barn i 4-6 årsåldern var att jag skulle få veta hur de upplevde sin miljö på förskolan. Jag valde att fokusera på förskolornas avdelningar där 3-5 åringarna är inskrivna, vilket presenterades i resultatet. När jag intervjuade pedagogerna ville jag veta hur de såg på barnens situation på förskolan och om de upplevde om det fanns något i miljön som gjorde barnen stressade eller oroliga. När jag intervjuade barnen ställdes inga frågor om ljussättning som det gjordes till pedagogerna. Anledningen till det var att jag ansåg det svårt för barnen i de åldrarna att svara på den sortens frågor. Det ställdes inte heller några direkta frågor om buller till barnen för syftet var inte att leda in barnen på det ämnet. Jag ville istället se om det framkom några spontana svar som rörde sig om buller och höga ljud utifrån barnens perspektiv. När jag frågade barnen om de upplevde något som var jobbigt på förskolan svarade några barn att det var jobbigt när andra barn skrek eller var högljudda. 3.3 Validitet och reliabilitet Reliabilitet betyder vilken trovärdighet som fanns i studiens resultat och med validitet menas hur man undersökte, värderade och bedömde studien (Nationalencyklopedin 2007). Med reliabilitet menas även att man ska kunna göra om studien och få samma resultat samt att resultatet inte är slumpmässigt och med validitet menas det med att det ska finnas likheter med undersökningen och teorin menar Bryman (2001). I studiens resultat har inga tolkningar lagts in utan det är till fullo respondenternas svar som redovisats och utgångspunkten var de svarandes tolkningar av intervjufrågorna. För min undersökning innebär det att jag fått fram resultat som kan jämföras med den teoretiska delen och att studien kan göras om. 3.4 Etiskt ställningstagande Bryman (2002:440) skriver att grundläggande etiska frågor rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de som är berörda är viktigt att tänka på när man gör undersökningar av olika slag. Jag informerade föräldrar till de intervjuade barnen och de intervjuade pedagogerna om sekretessen runt resultaten av det material som lyftes fram vid intervjuerna. I brevet som delades ut till föräldrarna (se bilaga C) framkom det tydligt att barnen förblir anonyma och inga namn kommer att visas. Innan jag påbörjade intervjun av barnen presenterade jag mig och ämnet jag skulle ställa frågor om. Jag var noga med att fråga 13

barnen om de accepterade att bli intervjuade och alla barn och tillfrågade godkände det. Vetenskapsrådet (2007) skriver att Inför varje vetenskaplig undersökning skall ansvarig forskare göra en vägning av värdet av det förväntade kunskapstillskottet mot möjliga risker i form av negativa konsekvenser för berörda undersöknings/uppgiftslämnare och eventuellt för tredje person (www.vr.se). 3.5 Metodkritik Det blev ett bortfall på en Montessoriförskola och ett barn på en traditionell förskola kunde inte delta vid intervjun. Trots många försöka att kontakta förskolan både per telefon och via e- post kunde personalen inte nås för ett besök. Föräldrarna till barnet som var tänkt att delta vid en intervju hade inte skrivit på och godkänt att deras barn fick medverka i undersökningen uppgav en respondent. Tidsperioden för intervjuerna av respondenterna var fyra veckor och det på grund av problem när information skickades ut. Bryman (2002) skriver om frågeställningar; Vad måste jag veta för att kunna besvara mina olika frågeställningar (2002:305). Man ska alltid utgå från personernas perspektiv som man intervjuar. Jag måste också tänka på hur jag ställer frågor till barnen och att de är i en miljö som de är trygga i. Det är viktigt, för barnen måste känna trygghet för att samtalet ska bli så bra som möjligt sett ur barnens perspektiv. Intervjuerna med barnen utfördes i inomhusmiljön förutom på en Montessoriförskola där intervjuerna förekom utomhus och tanken var att sitta i en miljö där barnen skulle kunna koncentrera sig på intervjufrågorna. Eftersom jag arbetar på en Montessoriförskola och med vad den pedagogiken innebär tycker jag att det vore intressant att se på vilket sätt arbetsmetoderna skiljer sig, alternativt att se likheter från de traditionella förskolorna när det gäller inomhusmiljön och de problem som kan uppstå i de olika verksamheternas fysiska miljö. Jag är medveten om att jag har påverkats till en viss del av undersökningen eftersom jag är verksam inom Montessori men jag har inte lagt in några egna värderingar i undersökningens resultat. 4 Resultat 14

Beskrivning av Montessoriförskolorna inleder avsnittet och dessa benämns med bokstäverna A-C därefter presenteras de traditionella förskolorna som benämns med siffrorna 1-3. Intervjufrågorna finns i sin helhet i bilaga A och B. 4.1 Presentation av pedagogernas intervjusvar på Montessoriförskolorna Förskola A Förskolan har två avdelningar, en med 1-3 åringar och en med 3-5 åringar och sammanlagt finns det 21 barn. På den sistnämnda avdelningen finns 15 barn inskrivna och med dem jobbar en barnskötare och en förskollärare och båda har heltidstjänster samt montessoriutbildning. Intervjuer av vuxna AA Arbetsmetoderna som används är montessoripedagogiken och respondenten upplever för det mesta att inomhusmiljön är bra, fast de vill ha större ytor. Fördelarna med miljön är att det är en Montessorimiljö som är förberedd för barnen och gör dem självständiga. Miljön är attraktiv och ska locka barnen till arbete. På frågan om barnen påverkas av miljön hoppas respondenten att barnen blir självständiga och att den stimulerar ordningssinnet och till inlärningen under deras uppväxt. Barnen blir strukturerade och de har frihet att välja och får lättare att ansvara för sina studier i framtiden. När det gäller ljudnivåer och ljussättning anser respondenten att de har låg ljudnivå och det finns även ljudplattor i taket och byggnaden som förskolan bedrivs i är gammal och har lysrör. Personalen pratar tyst med varandra och till barnen och uppmuntrar barnen att göra detsamma. När barnen arbetar med materielen undviker de buller genom att använda sig av mattor på golvet och dukar på borden. Situationer som är bullriga och stressande är när alla barnen ska gå ut på vintern för hallen är liten. Personalen känner att de själva blir stressade men de försöker ta det lugnt ändå och bara ta ut några barn åt gången för att förhindra att det uppstår buller och stress. Barnen kan vara okoncentrerade i situationer när de jobbar med materielen då någon kompis går förbi och det kan störa ibland, men det gäller även när barnen jobbar med något materiel som de inte är moget för och då tappar de koncentrationen. Barnen är delaktiga i de dagliga rutinerna då de ska ta hand om olika delar av miljön, såsom att städa undan efter sig, vattna blommor och torka av borden efter måltiderna. Vid mellanmålet sitter det två barn åt gången och äter. Barnen får ta mat och duka fram det på sin bricka och sedan gå och sätta sig vid ett 15

litet bord. På frågan om vilken betydelse miljöns utformning har på barnens välbefinnande svarar respondenten: Hela betydelsen, miljön är allt. Miljön är förberedd för att barnen ska må bra. Personalen får insyn i barnens uppfattningar om miljön genom att iaktta och observera barnen för att se vad de är intresserade av och de kan vara med och bestämma när det gäller maten. Pedagogerna ska vara vägledare för barnen och det är viktigt anser respondenten. Intervjuer av barn Aa På frågan om vad de gör på förskolan uppgav barnen att de leker både ute och inne. De tycker om att spela bandy, leka prinsessa och mamma, pappa, barn. De jobbar med strumpor, bygger med rosa tornet, sanden och andra montessoriövningar. Det som upplevs som jobbigt är att de måste göra som fröknarna säger och att en del barn bråkar. När vissa barn är högljudda kan andra barn ringa i klockan så att de stökiga barnen kan lugna ner sig. Förskola B Förskolan har en avdelning med barn i åldern 3-5 med 26 barn inskrivna. De har även en förskoleklass med 15 barn. Det finns fem förskollärare med montessoriutbildning och en personal som är förskollärare. Intervjuer av vuxna BB Arbetsmetoderna som används är montessoripedagogiken och förskolan är nyrenoverad med bra luft. Förskolemiljön är ergonomisk berättar respondenten och den är anpassade för både barn och vuxna när det gäller höjden på möbler och bänkar. Barnen påverkas av miljön genom att det är en lugn och harmonisk men också en förberedd miljö med små barngrupper. Det är den yttre ordningen som ger den inre ordningen och miljön är anpassad efter individen. Ljudnivåerna är låga och de pratar med låg röst och rör sig lugnt inomhus. Ljussättningen är ny med två sorters belysning så de kan få mer dämpat ljus vid behov. Situationer som är mer bullriga och stressande än andra är när barnen äter lunch i skolans matsal. På samlingarna och när många barn ska göra samma aktivitet händer det att vissa barn är okoncentrerade men vi får inte försätta oss i sådana situationer, utan det är lärarna som ska förhindra det sa respondenten. Vid mellanmålet sitter det endast två barn och äter åt gången för att barnen ska få fortsatt lugn. Miljöns utformning för barnens välbefinnande har betydelse när det gäller aktiviteterna som inte får vara för lätta eller för svåra. Barnen blir mer 16

självständiga och lugna och får harmoni när det är lågmält och när de själva får välja aktiviteter mår de bra. Pedagogerna ska vara bra modeller för barnen och ha synsättet, hjälp mig att göra det själv, är viktigt. För att ta reda på vad barnen tycker om miljön har personalen gjort enkätundersökningar i förskoleklassen och tagit upp ämnet på föräldrasamtal. Intervjuer av barn Ba På frågan om vad de gör på förskolan svarar de att de jobbar med saker som de har i sina lådor och att de räknar minus och plus, pusslar, syr tavlor och jobbar med naturen och flaggor. De leker utomhus med att bygga sandslott och klättra. Ett av barnen sa att Vi lär oss mycket och det var Maria Montessori som hade gjort allt det här. Skolan är 100 år. Det är både fröknarna och barnen som får bestämma vad de ska göra sa ett barn, medan den andra sa att de inte får bestämma allt, men de får ringa i klockan om det är för hög ljudvolym för då sänker barnen sina röster. Dom sitter i matsalen och äter och ett av barnen sa att det känns som att sitta hemma i det egna köket. Det andra barnet tycker att det är högljutt i matsalen och upplever det som jobbigt för öronen. Andra saker som upplevs som jobbigt är när andra barn pratar mycket när de ska läsa eller jobba i klassrummet. Behöver de hjälp räcker de upp handen för om de måste ropa på fröknarna skulle de få ringa i klocka hela tiden anser ett av barnen. Förskola C Förskolan har två avdelningar, en med 1-3 åringar och en med 3-5 åringar och sammanlagt finns det 30 barn. På den sistnämnda avdelningen finns det 19 barn inskrivna och fem personal arbetar deltid med dem. En barnskötare, tre barnskötare med Montessoriutbildning och en personal med enbart Montessoriutbildning. Intervjuer av vuxna CC Arbetsmetoderna som används är montessoripedagogik och inomhusmiljön upplevs som lugn, barnvänlig och trivsam för det mesta. Fördelarna med miljön i verksamheten är att den är lugn, anpassad för barn och att det finns utbildade pedagoger och nackdelen är att lokalytan är liten. På frågan om hur barnen påverkas av miljön anser respondenten att barnen stimuleras, det är en lugn och tilltalande miljö som skapar en lugn barngrupp. Ljudnivåer och ljussättning är tillfredställande på förskolan. Situationer som är mer bullriga och stressande än andra är när alla ska samlas innan måltiderna och när de ska gå ut. Personalen är medveten om detta och försöker undvika att dessa uppstår. När det är stora barngrupper kan personalen se att barnen 17

blir okoncentrerade. Barnen väljer själva aktivitet d.v.s. vad de vill göra på förskolan. Miljöns utformning för barnens välbefinnande har betydelse för att barnen ska finna lugn men även aktiviteter som de kan sysselsätta sig med och koncentrera sig på. På frågan om vilken tanke som låg bakom planeringen av miljön sa respondenten att det är vår tro på montessoripedagogiken, var sak på sin plats -hjälp mig att göra det själv. Självständigheten utvecklas och alla material har ett syfte. För att ta reda på barnens uppfattningar om miljön pratar personalen med barnen på enskilda samtal och observerar barnen. Intervjuer av barn Cc Barnen leker helst utomhus för där kan man cykla och springa eftersom man inte får göra det sistnämnda inomhus. När de är inomhus jobbar de i sina pärmar med minus och plus, svenska, ritar och bygger med kaplastavarna. De leker i kuddrummet och leker att de är olika djur med sina kompisar. Barnen är uppdelade och sitter vid olika bord och äter och på frågan om hur det känns vid måltiderna sa ett barn att det är roligt och gott för vi får olika maträtter. Det som upplevs jobbigt är att en del barn springer inomhus vilket man inte får göra. 4.2 Presentation av pedagogernas intervjusvar på de traditionella förskolorna Förskola 1 Förskolan har tre avdelningar, en med 4-6 åringar och två med 1-3 åringar. På den förstnämnda avdelningen jobbar två barnskötare och två förskollärare med 24 barn. På förskolan går det sammanlagt ca 60 barn. Intervjuer av vuxna 1A Grunderna i arbetsmetoderna som används är lite Reggio Emilia inspirerat och barnen delas in i smågrupper. Inomhusmiljön upplevs som bra, med många rum och det är ljust med många fönster så de kan se naturen. Nackdelarna med miljön i verksamheten är att den sociala kontakten med de andra avdelningarna inte är så bra eftersom avdelningen där respondenten arbetar på ligger lite avsides. Det blir även mycket springande till lekhallen som också ligger lite avsides. På frågan om barnen påverkas av miljön sa respondenten att ju mer barnen blir delade grupper, desto bättre mår dom. Det finns små rum och det blir en naturlig uppdelning av barnen och det blir lugnare. För att undvika höga ljudnivåer försöker de vara ute mycket och även ha samling ute vissa dagar. Ljussättningen upplevs som bra och de har punktbelysning vid soffor och bord. Problemet är när lysrören går sönder och de står och 18

blinkar och det upplevs som irriterande. Situationer som upplevs som mer bullriga och stressande är efter frukosten innan alla vet vilken aktivitet de ska påbörja. När alla ska gå ut samtidigt blir det trångt i hallen, men det försöker de undvika. Toalettbesöken kan upplevas som besvärliga och stressande då det bara finns en toalett avsedd för barnen. Personalen tycker det är svårt att se om barnens koncentration störs eller om de har svårt för att koncentrera sig i vissa situationer. Miljöns betydelse för barnens välbefinnande har jättestor betydelse, utifrån barnens egna intressen sa respondenten. De diskuterar regler med barnen och de tar hand om sakerna på förskolan på ett annat sätt om de får vara med och bestämma. Personalen utgår från vad barnen tycker är roligt och materialet byts ut med jämna mellanrum, barnen är vana vid att det ska matas med nya saker hela tiden. Respondenten sa att tycker personalen bra om sin miljö, tycker barnen det också. Tanken när miljön planerades var att de skulle kunna dela in barnen i mindre grupper, efter ålder och intresse och att ändra rummen efter vilket tema de jobbar med. Personalen kan ta reda på barnens uppfattningar om miljön genom att prata med dom på samlingarna och fråga vad de gör och på så sätt ta reda på deras intressen. De observerar barnen och ser om vissa rum inte används och de intervjuar barnen och frågorna handlar om vad de tycker om att göra. Intervjuer av barn 1a Barnen uppger att de är i sagorummet för där är det lugnt, de ritar, leker i dockrummet, spelar spel och är i lekhallen. Det som upplevs som jobbigt på förskolan är när andra barn pratar vid sagoläsningen för då kan de inte koncentrera sig på sagan, när det är många killar i lekhallen som busar och när barnen springer inomhus. Förskola 2 Förskolan har tre avdelningar, en med 1-3 åringar, en med 2-4 åringar och en med 4-5 åringar. Sammanlagt finns det 49 barn inskrivna på förskolan. På den sistnämnda avdelningen går 20 barn och fyra personal arbetar deltid, varav två är förskollärare och två barnskötare. Intervjuer av vuxna 2A Arbetsmetoderna som används är temainriktat och de jobbar efter Läroplanen för förskolan, Lpfö98 och med de prioriterade målen som är uppsatta av kommunen. Inomhusmiljön upplevs som att de har stora rum och mycket fönster och ytor. Nackdelarna med miljön är att rummen inte är ljuddämpande och de har gamla inventarier som är slitna. Barnen påverkas 19

positivt av miljön när de kan vara i egna rum och leka, men de stora ytorna uppmuntrar barnen till att springa inomhus och det är negativt. Ljudnivån upplevs periodvis som hög men det ansåg respondenten bero på antalet barn i gruppen. De delar upp barnen vid måltiderna och har vaxdukar på borden som förhindrar buller. Situationer som är mer bullriga och stressande än andra är matsituationen, innan vilan och när de ska gå ut. Personalen försöker dela in barnen i mindre grupper för att förhindra sådana situationer. Barnen får vara med i planeringen av miljön när det gäller ett av lekrummen, som de kallar månadsrum och barnen får vara med och önska vad det ska innehålla. Miljöns utformning har stor betydelse och personalen måste synliggöra för barnen vad som finns att göra sa respondenten. Tanken med den planerade miljön på avdelningen är att de ändrar den från år till år beroende på vilket behov den aktuella barngruppen har. Det handlar även om att det praktiska ska fungera bra som t.ex. vilan. Det måste finnas ett rum som är anpassat till att barnen ska kunna vila efter maten. Personalen tar reda på barnens uppfattningar om miljön genom att observera, fråga och intervjua barnen. Intervjuer av barn 2a Barnet tycker om att cykla, leka i bilrummet, läsa böcker och bygga med klossar på förskolan. När de sitter och äter är de uppdelade så de yngsta och de äldsta barnen sitter vid olika bord och det känns bra att sitta och äta uppgav barnet. Förskola 3 Förskolan har fyra avdelningar med sammanlagt 72 barn inskrivna och barnen är i åldrarna 1-6. Det finns två avdelningar med barn i 1-3 årsåldern och två avdelningar med 3-6 åringar. På avdelningen där jag gjorde intervjuerna går det 21 barn och där arbetar det två barnskötare och två förskollärare. En i personalen arbetar heltid och de andra tre arbetar deltid. Intervjuer av vuxna 3A Arbetsmetoderna som används på förskolan är den traditionella pedagogiken. Förskolan är stor med många barn och varje avdelning har stora rum så respondenten upplever att det finns plats för barnen att vara i och att miljön är bra. Nackdelarna med miljön är de stora barngrupperna. Fördelarna är att personalen själva bestämmer vad de ska jobba med utifrån Lpfö 98. Respondenten anser att arbetsmetoden och arbetsmiljön blir bättre när de själva kan styra över sin tid och att barnen får ut mer av pedagogerna. Barnen påverkas av miljön när det är stora barngrupper och ljudnivån blir hög. Barnen måste tala högt för att bli hörda, det är en 20

utveckling som är negativ sa respondenten och hon anser att barnen tycker om att ha många kompisar att leka med och det finns alltid saker för dom att göra. Ljudnivån är för hög och det gör det tröttsamt för barn och vuxna. Ljussättningen består av lysrör och det är de inte riktigt nöjda med. Situationer som är mer bullriga och stressframkallande är när alla barn är på avdelningen samtidigt och när de ska gå ut, men även vid lunchen när barnen kommer in från att ha varit ute. Barnen är okoncentrerade i situationer när pedagogerna inte lyckas fånga barnens intresse och när det är stökigt i barngruppen. Miljöns utformning har en stor betydelse och om barnen får en utmanande miljö blir de mer kreativa och utmanar sig själva mer. Tanken med den planerade miljön är att barnen ska kunna se vad det finns för saker på hyllorna och att det finns bilder för varje sak så det underlättar vid städning. Barnen har egna platser med deras namn på så de vet var de ska sitta och var de ska lägga sina saker. Detta gör barnen självständiga och tränas till ökat självförtroende. Det skapar en trygghet som förhindrar rädsla och osäkerhet i barnens vistelse på förskolan och som gör barnen lugna. Personalen får reda på barnens uppfattningar om miljön genom att prata med dom och frågar om de ska förändra något. Något/några barn har tyckt att det funnits tråkiga leksaker och pedagogerna måste vara lyhörda och försöka ändra det som inte är bra. Intervjuer av barn 3c Respondenterna tycker om att cykla, gunga, spela fotboll, leka i dockvrån och i lekhallen. De äldsta barnen sitter själva vid ett bord vid måltiderna och de tycker att det känns bra. Det som upplevs som jobbigt är när de måste sitta och vänta på maten och att de måste göra som fröknarna säger, komma ner från klätterträdet, när någon slåss och när andra barn skriker. En av respondenterna sa att det är jobbigt att höra på otäcka ljud och jag tycker inte om att höra skrikiga ljud för jag får ont i öronen då. 21

5 Resultatsammanfattning 5.1 Vuxna respondenter likheter och skillnader Ljudnivåer Personalen på Montessoriförskolorna upplever ljudmiljön som lågmäld. Pedagogerna pratar med låga röster och främjar barnen att göra detsamma och är lugna i sig som personer och rör sig även lugnt inomhus. För att undvika buller använder sig Montessoriförskolorna av mattor på golven och dukar på borden främst när barnen jobbar med montessorimaterielen. På de traditionella förskolorna är ljudvolymen ofta hög. På en förskola är det periodvis hög ljudnivå och orsaken till det är att det vistas många barn där samtidigt. En förskola tycker att de har hög ljudnivå och ibland t.o.m. mycket hög ljudnivå och att det är tröttsamt både för barn och vuxna. En traditionell förskola har vaxdukar på borden och personalen har märkt att det blir mindre buller vid måltiderna när de jämför med hur det var innan. I vissa situationer som innan måltider och när barnen ska gå ut kan bli högljutt och det är vad samtliga förskolor har uppgett. Ljussättning På de traditionella förskolorna har respondenterna uppgivit att ljussättningen är ok och ganska bra. En respondent sa att de har punktbelysning vid sofforna för att göra det mysigare, men ett irritationsmoment är när lysrören går sönder och blinkar. På Montessoriförskolorna uppgav respondenterna att ljussättningen fungerar bra och tillfredsställande. På en Montessoriförskola har de dämpad belysning och kan välja mellan två sorters ljusnivåer. 5.2 Barn respondenter likheter och skillnader Ljudnivåer Ett barn från den traditionella förskolan och ett barn från Montessoriförskolan tycker det är störande när andra barn bråkar och springer inne och de anser att koncentrationen minskar när andra barn pratar vid sagoläsningen, annan läsning eller arbete i klassrummet. En av de intervjuade uppger att det förekommer höga ljud i matsalen och att det i sin tur ger upphov till smärta i öronen. 22

6 Analys Miljöns inverkan på barnens välbefinnande är stor och personalen på förskolorna är medvetna om att höga ljudnivåer inte är hälsosamt och försöker undvika situationer som det uppstår i. Ljussättningen på förskolorna upplevdes som bra och det förekom lysrör på alla förskolor utom en. Höga ljud förekommer innan måltider och i hallen när de ska gå ut. En pedagog på en Montessoriförskola sa att sådana situationer inte får uppstå och att det är lärarnas ansvar att förhindra det. Barnen upplevde att de hade svårt att koncentrera sig om andra barn pratade, skrek eller bråkade och det gav upphov till smärta i öronen. Petersson (2004) anser att både höga och låga ljud kan påverka koncentrationen negativt och bidra till trötthet men även dålig ljussättning kan påverka barnen negativt. Ampel (Socialstyrelsen 2006) skriver om att barnen kan bli stressade av för upplysta lokaler med lysrör som ljussättning. En pedagog på en traditionell förskola och en pedagog på en Montessoriförskola reflekterade över ljussättningen på sina arbetsplatser. Pedagogen på den traditionella förskolan ansåg det viktigt att ha punktbelysning för att få en mysigare stämning och pedagogen på Montessoriförskolan kunde själva styra sin belysning för att få ett mer dämpat ljus vid behov. Resterande av förskolornas pedagoger reflekterade inte över sin ljussättning. Socialstyrelsen (2006) skriver att många förskolor har dämpad belysning men de tänder även värmeljus för att få en bra ljudmiljö. De använder möbeltassar på benen på bord och stolar, vaxdukar med en filt under och mattor på golven. De delar in barnen i smågrupper för att få lugn i barngrupperna. Pedagogerna på de traditionella förskolorna nämner att stora barngrupper är ett problem och att pedagogerna försöker dela in barnen i mindre grupper för att skapa lugn. En pedagog sa att de försöker vara utomhus mycket för att förhindra hög ljudvolym. Pedagogerna på Montessoriförskolorna uppgav att deras miljö var lugn och att de hade små barngrupper. En pedagog på en Montessoriförskola uppgav att om miljön runt barnen är strukturerad så får barnen en inre struktur med ordning. En annan pedagog på en Montessoriförskola anser att barnen måste få lugn så att de kan koncentrera sig på olika uppgifter. Kennedy (2004) anser att det är pedagogerna på förskolorna som ska utforma miljön på så sätt att det inbjuder barnen till aktivitet. Hur miljön är uppbyggd påverkar barnens sätt att vara och hur de hanterar olika situationer och personalen har stor betydelse för miljöns utformning i verksamheterna. Claesdotter (2004) säger att rutiner skapar trygghet och det minskar samtidigt höga ljudnivåer 23

på förskolorna. På en traditionell förskola ansåg pedagogerna att ordning och reda skapar trygghet för barnen och den likheten kan man dra med Montessoriförskolorna. 7 Diskussion Det var många fler faktorer som spelade in i en god inomhusmiljö än vad jag först trodde. Miljöns utformning och pedagogernas förhållningssätt till barnen är grunden för allt i verksamheten. Pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för barnens hälsa när man ser till ljudnivåer. Samtliga intervjuade på de traditionella förskolorna ansåg att det förekommer höga ljudnivåer dagligen men att de försöker göra något åt det. På Montessoriförskolorna kan det också förekomma höga ljudnivåer men inte i samma utsträckning. Barnen på de sistnämnda förskolorna är vana vid att det ska vara lugnt och den förberedda miljön för barnen gör arbetsklimatet lugnt och harmoniskt. I dessa fall kan man se att miljöns uppbyggnad har stort samband med den pedagogiska verksamheten. Hainstock (1999) och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds (1997) anser att den förberedda miljön har stor betydelse för barnens koncentration och intresse men den ger även trygghet när det är ordning. Claesdotter (2004) skriver om att rutiner gör barnen lugna för då vet barnen vad som ska hända under dagen. Pedagogerna på Montessoriförskolorna nämner det lugna arbetsklimatet på sina förskolor. Många traditionella förskolor har blivit mer lika Montessoriförskolor om man ser till att utveckla barnens självständighet och att hitta lugnet. Socialstyrelsen (2005) skriver om att det utförts undersökningar på förskolor där det framkommit att det är hög ljudvolym i lekhallarna. Här kan man se en skillnad i lokalernas utformning för på Montessoriförskolorna finns det inga lekhallar och det i sin tur gör att de höga ljudnivåerna inte kan uppstå i de situationer när lekhallarna utnyttjas. Jag tror att det måste till mer diskussioner om barnens inomhusmiljöer på förskolorna. Många chefer och politiker i kommunerna i Sverige måste bli bättre på att lyfta fram barnens behov för deras arbetsmiljö är lika viktigt som de vuxnas miljö. Varför gäller inte Arbetsmiljölagen alla människor? Bäckman (2006) anser att det borde finnas regler för barnen när det handlar om miljörisker och ser man till Arbetsmiljölagen gäller den inte barn upp till 5 år. Arbetsmiljölagen borde gälla alla människor och speciellt de små barnen som har svårare att få sina röster hörda. Barnen kan inte skydda sig mot miljöfarorna på samma sätt som de vuxna för barnen vet inte hur de ska göra. Barnen påverkas mer av miljöfaror än de vuxna för de är mer känsligare och blir lättare sjuka. Axbom (2006) & Petersson (2004) skriver om hur 24

barnen påverkas av miljöproblemen genom trötthet och sämre koncentration. En pedagog på en traditionell förskola sa att höga ljud gör både barn och vuxna trötta. Jag anser att buller på förskolorna är väldigt vanligt men som pedagog tänker man nog inte så mycket på det om man inte är medveten om vad höga ljud innebär. När jag har studerat litteraturen framkommer det vilka risker det finns med höga ljud men även hur ljussättningen kan påverka barnen negativt. Jag tror att vi pedagoger har mycket att arbeta med när det gäller dessa saker och ändra vårt förhållningssätt till ljud och ljus. Jag tror även att barnens koncentration har stor betydelse för ljudnivåerna på förskolorna för om de hittar ett inre lugn som bidrar till djup koncentration blir det en lugnare inomhusmiljö. Det finns barn som har svårt med sin koncentration och det är pedagogernas uppgift att hjälpa dom att hitta det inre lugnet som påverkar hela barnet och dess omgivning. Pedagogerna på förskolorna måste också bli bättre på att ta reda på vilka möjligheter det finns för att få hjälp med t.ex. att mäta buller. Holgers (2005) skriver om det decibelmätande örat som visar hur hög ljudnivån i en lokal är. Det är ett bra hjälpmedel för alla och då kan man diskutera buller med barnen på ett konkret sätt som är lätt för barnen att förstå. När jag intervjuade barnen på Montessoriförskolorna upplevde jag att de var mer koncentrerade än de barn jag intervjuade på de traditionella förskolorna. Det var ett barn från de traditionella förskolorna som var koncentrerad på frågorna och ville gärna sitta en stund till efter för att prata. Men vad det beror på kan jag inte säga eftersom det kan vara många faktorer som spelar in men Kennedy (2004) anser att det är miljön runt barnen som har betydelse för deras koncentration och om miljön är anpassad efter barnens behov. Får barnen bättre koncentration genom miljön? Pedagogernas förhållningssätt spelar en stor roll för barnen när det handlar om ljudmiljö. Är pedagogerna lugna och pratar lågt gör barnen oftast det med. Det är viktigt att samtala med barnen om ljudmiljön för att medvetandegöra dem också. Alla måste tillsammans arbeta för en god ljudmiljö på förskolorna. Haraldsson (2006) anser att det hela tiden är en process med att minska ljudnivåerna och att arbetet med det pågår ständigt. Ljussättningen har också stor betydelse för barnens välbefinnande eftersom belysning med lysrör kan orsaka stress hos barnen skriver Ampel (Socialstyrelsen 2006). Petersson (2004) skriver om att det är viktigt med stora fönster för att få in dagsljuset som gör oss piggare. 25