SJÖBO KOMMUN Belysningsplan Sjöbo UPPDRAGSNUMMER 2211102000 SWECO TRANSPORTSYSTEM AB MALMÖ TRAFIK OLA WILHELMSSON & CHRISTINA GRANÉR Sweco
Ändringsförteckning VER. DATUM FÖRÄNDRING GRANSKAD GODKÄND 0.1 2013-11-15 Rapportstruktur upprättad 0.2 2014-01-21 Text klar för intern granskning SEDVED UL 0.9 2014-01-22 Reviderad och kompletterad rapport Beställare 1.0 2014-01-31 Rev. efter beställarens synpunkter 1.1 Rev. efter beställarens synpunkter Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)40 167000 Fax +46 (0)40 154347 www.sweco.se Sweco Infrastructure AB Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm Ola Wilhelmsson Civilingenjör Södra regionen/trafik Telefon direkt +46 (0)40 167226 Mobil +46 (0)734 128226 ola.wilhelmsson@sweco.se
Sammanfattning Väg- och gatubelysningen i Sjöbo kommun håller en relativt hög standard. 31 orter utanför centralorten Sjöbo har vägbelysning. Samtliga kvicksilverlamporna har ersatts med kvicksilverfria och mer energisnåla, och därmed har kommunen följt EU-kravet på helt kvicksilverfria lampor till 2015. Driftskostnaden för belysningsanläggningen är dock hög. Kommunen bekostar driften av de närmare 900 belysningsstolpar som idag står längs statliga vägar. Genom att släcka dessa, kan kommunens driftsbudget minska. Trots genomförda byten av lampor och armaturer, finns även ett framtida behov av reinvesteringar i anläggningen. Det handlar om att gamla trästolpar måste rötskyddas och på sikt bytas ut. Kravet på eftergivliga eller energiabsorberande stolpar innebär ytterligare framtida kostnader. Belysningsanläggningen ska även bidra till olika samhällsmål. Här är nollvisonen, ett jämställt transportsystem och begränsad klimatpåverkan relevanta mål. I denna rapport föreslås en policy för väg- och gatubelysningen. I ett första steg kan 347 belysningsstolpar längs statliga vägar släckas och efterhand monteras ner. Förslaget har tagits fram efter en inventering på plats och enligt följande principer. Ta bort: belysningspunkter längs gator och vägar där Trafikverket är väghållare men inte sköter driften av belysningarna, och hastigheten är reglerad till 70 km/tim eller högre. Behåll: belysningspunkter som belyser busshållplatser, naturliga mötesplatser såsom torg, butiker, förskolor, skolor, äldreboenden och kyrkor, samt belysningspunkter som bedöms ha särskild betydelse för tryggheten och tillgängligheten på orten. Bedöm platsspecifikt: På sträckor där hastigheten är reglerad till 50 km/tim eller lägre bör belysningen finnas kvar om bebyggelsestrukturen är tät och det finns trottoar eller enstaka målpunkt av betydelse (ej privatbostad) eller vid vägkorsning eller nära större väg. Saknas dessa förutsättningar kan belysningen tas bort även om hastigheten är lägre än 50 km/tim. Principerna baseras på de relevanta samhällsmålen, och utgör även grund för policyn. Belysningspolicy för Sjöbo kommun: Väg- och gatubelysningen i Sjöbo kommun ska bidra till nollvisionen, ett jämställt transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Det sker genom att prioritera belysning för gång, cykel och kollektivtrafik, mötesplatser och komplexa trafikmiljöer. Ny belysning utanför planlagt område ska vara motiverad utifrån denna policy. Lampor ska vara energisnåla och stolpar eftergivliga eller energiabsorberande. Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)40 167000 Fax +46 (0)40 154347 www.sweco.se Sweco Infrastructure AB Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm Ola Wilhelmsson Civilingenjör Södra regionen/trafik Telefon direkt +46 (0)40 167226 Mobil +46 (0)734 128226 ola.wilhelmsson@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 2 3 Gränsdragning kommunen, Trafikverket och enskild väghållare 3 4 Juridik och formalia 5 5 Aspekter att ta hänsyn till 7 5.1 Trygghet och trivsel 7 5.2 Trafiksäkerhet 7 5.3 Drift och underhåll 8 5.4 Reinvestering 8 5.5 Miljö 8 5.6 Jämställdhet 9 5.7 Tillgänglighet 9 5.8 Historia, kulturmiljö, estetik 9 5.9 Sammanhang och orienterbarhet 10 5.10 Entreprenadformer, samarbeten 10 6 Policy 11 7 Drift och underhållskostnader 13 7.1 Dagens kostnader 13 7.2 Kostnad drift och underhåll fyra alternativ 13 7.2.1 Behålla alla 13 7.2.2 Ta bort alla 13 7.2.3 Behålla alla längs vägar med 50 km/tim eller lägre 13 7.2.4 Behålla viktiga punkter 14 7.3 Bättre styrning 14 7.4 Reinvestering 15 7.5 Sammanfattning drift och underhåll 16 8 Behov av ytterligare utredningar 18 9 Slutsats 19 Bilagor
Bilaga 1 antal belysningspunkter per ort, väghållare och hastighetsgräns Bilaga 2 kartor med förslag på förändringar av belysningspunkter Bilaga 3 avtal om överlåtelse av belysningsstolpar mellan Sjöbo kommun och Vägverket, 1995
1 BAKGRUND I Sjöbo kommun finns cirka 4 300 belysningspunkter längs gator och vägar. Drygt 20 procent av ljuspunkterna 900 stycken finns längs gator och vägar där kommunen inte är väghållare. Här är det framför allt Trafikverket som är väghållare, men enskilda huvudmän finns också. Driften 2013 för samtliga belysningspunkter låg på drygt 2,5 miljoner kronor. Belysning utgör en stor del av kommunens driftsbudget. Det finns en önskan att minska denna del av driftsbudgeten. Gatubelysning är ett ansvar för väghållaren. Trafikverket ansvarar dock för betydligt färre belysningspunkter än vad som finns längs statliga vägar. Detta beror på att Trafikverket numera ser striktare på behovet av belysning, än när belysningsstolparna sattes upp. Trafikverket kommer inte att ta över driften av de belysningsstolpar som verket inte anser behövs utifrån trafiksäkerhetsskäl. Detta innebär att kommunen även framöver ansvarar för och sköter belysningspunkter på vägar där kommunen inte är väghållare. Uppdragets syfte är att ta fram en policy för gatubelysningen i Sjöbo kommun som ger riktlinjer för viken belysning som bör finnas inom kommunens driftsansvar. I uppdraget har ingått att undersöka vilka möjligheter som finns för att minska antalet belysningspunkter längs icke kommunala vägar, samt studera konsekvenserna av olika alternativ. 1 (19)
repo001.docx 2012-03-29 2 NULÄGE Gatubelysning med kvicksilverlampor kommer att förbjudas inom EU år 2015. I Sjöbo har kvicksilverlamporna redan bytts ut, vissa av dem så sent som under hösten 2013. Armaturen och lamporna på Sjöbos gatu- och vägbelysning på landsbygden håller därför god standard. Ett mindre antal kvicksilverlampor finns kvar, bland annat i Blentarp. Dessa finns på belysningsstolpar som Trafikverket ansvarar för. I kommunen finns stolpar av trä kvar i ett fåtal byar, bland dem Alestad, Tolånga, Eggelstad, Näsby och Knickarp. Dessa behöver röt-besiktigas och på sikt bytas ut eller tas bort. Kravet på eftergivliga stolpar medför att även stolpar av stål kan behöva bytas ut i framtiden. Belysningsstolparna i byarna Tolånga och Röddinge kännetecknas av att de har lägre höjd än på övriga orter. De ger belysningen en mer nära och småskalig karaktär. Trafikverket äger och sköter driften av belysningsstolpar endast i fyra av de inventerade orterna: Vollsjö, Lövestad, Lövestad by och Blentarp. Trafikverkets belysningsstolpar finns längs delar av orternas huvudgator. I de 31 orter som har inventerats i detta arbete finns det totalt 539 belysningspunkter på vägar där Trafikverket är huvudman och hastighetsgränsen är 50 km/tim (vägar med tätortskaraktär) och ytterligare 342 belysningspunkter på vägar med hastighetsgränsen 70 eller 80 km/tim (vägar med landsvägskaraktär). För samtliga dessa belysningspunkter är det Sjöbo kommun som står för drift och underhåll av belysningsanläggningarna. Vattenfall och E.On Elnät underhåller på uppdrag av kommunen gatubelysningen inom sitt respektive koncessionsområde. Trafikverket äger och sköter driften för 114 belysningspunkter på det statliga vägnätet. I bilaga 1 redovisas antalet belysningspunkter uppdelat per ort, väghållare, ansvarig och hastighetsklass. 2 (19)
3 GRÄNSDRAGNING KOMMUNEN, TRAFIKVERKET OCH ENSKILD VÄGHÅLLARE Kommuner brukar i allmänhet vara väghållare för gator och vägar inom planlagda områden, medan Trafikverket ansvarar för skötseln av statliga vägar. Vägnätet i Sverige omfattar omkring 40 000 mil, varav 4 000 mil kommunala gator och 10 000 mil statliga vägar. Väg- och gatubelysningen uppgår till drygt 2 miljoner ljuspunkter. Av dessa är omkring 200 000 ljuspunkter i Trafikverkets ägo och ytterligare 75 000 ljuspunkter tillhör kommunala belysningsanläggningar längs statliga vägar. Resten är i stort sett kommunal belysning på kommunalt vägnät. (Källa: Trafikverket) Väghållare för en enskild väg är oftast en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Det kan också vara en privatperson eller en ideell förening, t.ex. en tomtägareförening. Enskilda vägföreningar är skyldiga att se till att vägen håller en acceptabel standard så att trafikanter och fordon inte råkar ut för skador. Det finns inget krav att enskilda vägar ska förses med belysning, vare sig om den enskilde väghållaren får statsbidrag eller inte. Belysningen längs enskilda vägar är betydligt mindre omfattande än på statliga och kommunala vägar. 1995 slöts ett avtal mellan Sjöbo kommun och Vägverket för att dela upp ansvar och ägande för befintlig vägbelysning på det statliga vägnätet. Respektive part skulle därefter ansvara för drift, underhåll och förnyelse av sina belysningsanläggningar. I avtalet överlåter kommunen med äganderätt ett antal belysningsanläggningar till Vägverket, tabell 1. I paragraf 6 anges att kommunen ska ges tillfälle att överta den belysning som enligt avtalet ska släckas. Några sådana belysningspunkter är dock inte närmare angivna. Tabell 1. Belysningspunkter som övertogs av Vägverket enligt avtal 1995 Vägnr Sträcka Antal ljuspunkter 13 Sjöbo, korsning 104 4 13 Sjöbo, infart industriområde tom rondell 38 11 Sjöbo, tillfart väster rondell 17 11 Sjöbo, korsning 11/13 söder Sjöbo 20 1030 Lövestad, vid skola 7 1046 Vollsjö, inom 50 km/tim 41 Blentarp, inom 50 km/tim 28 Blentarp, inom 50 km/tim 11 1034 Lövestad, inom 50 km/tim 50 1035 Lövestad, inom 50 km/tim 1030 Lövestad, vid skola och övergångsställe 10 226 3 (19)
repo001.docx 2012-03-29 Under 2012 hade kommunen en dialog med Trafikverket angående den belysning som kommunen ansvarar för längs de statliga vägarna. Bakgrunden till frågan var att kommunen övervägde att släcka denna belysning och ville ha Trafikverkets synpunkt på det. Trafikverkets svar var att de inte hade några synpunkter på att kommunen plockar ner den belysning som de tidigare tagit över från Trafikverket på statliga vägar. Det framgår även att Trafikverket inte är intresserade att ta tillbaka någon belysning. De hänvisar till det avtal som slöts mellan parterna i mitten av 1990-talet för såväl principer som ägandefrågan för enskilda belysningsanläggningar. Den slutsats denna utredning drar är att Trafikverket inte avser att ta över några fler belysningsanläggningar. 4 (19)
4 JURIDIK OCH FORMALIA Enligt plan och bygglagen PBL 1987:10 ska gatubelysning utföras i enlighet med för området gällande praxis. I övrigt finns inga tvingande bestämmelser om väg- och gatubelysning. Kommunen har ingen grundläggande skyldighet att sörja för gatubelysning i tätorter och på landsbygden. Alla väghållare löper risk att bli skadeståndsskyldiga om någon trafikant eller ett fordon skadats på grund av bristande väghållning. Detta gäller även vinterväghållningen. Däremot finns ingen skyldighet att ordna med belysning längs en väg, vilket innebär att en väghållare inte kan bli skadeståndsskyldig för bristande belysning. Det finns få krav på belysning längs statliga vägar enligt Trafikverkets skrift Vägar och gators utformning, VGU. Några punkter som tas upp i VGU:s del Krav och som ska belysas är: trafiksignalreglerade korsningar, cirkulationsplatser, genomgående vägar i trafikplatser, busshållplatser vid belysta vägar på landsbygd bryggor och färjelägen övergångsställen (på belyst väg) Utöver dessa punkter beskriver VGU mer hur belysning ska utformas än när det ska användas. I Trafikverkets skrift Vägar och gators urformning, delen Råd finns det en del ytterligare kring belysning på landsbygd (TRV publikation 2012:180). Där anges att de flesta vägar på landsbygd inte har behov av vägbelysning. I vissa speciella fall är det dock motiverat att ha vägbelysning till exempel då trafikflödet för tvåfältsväg utan och med gång- och cykeltrafik är över 7 000 respektive 5 000, eller någon av nedanstående punkter förekommer: Plankorsning med stor komplexitet Planskild trafikplats med stor komplexitet, t.ex. stor andel anslutande, avvikande och växlande trafik i mörker där bilförarna utsätts för störande ljus i stor omfattning. Cirkulationsplatser ska alltid belysas Signalreglerade korsningar ska alltid belysas Övergångsställen med stort antal fotgängare och tät fordonstrafik Busshållplatser med stort antal fotgängare och tät fordonstrafik Rastplatser Färjelägen, bryggor och rörliga broar Vägtrafiktunnlar och långa vägportar Vid hög andel mörkerolyckor Vid störande eller missledande ljus i stor omfattning 5 (19)
repo001.docx 2012-03-29 Vid stor gång- och cykeltrafik i mörker Bortsett från någon enstaka sträcka, uppfylls varken gränsen för årsdygnsmedeltrafik eller någon av punkterna ovan, på de belysningar som inventerats och beskrivs i denna rapport. 6 (19)
5 ASPEKTER ATT TA HÄNSYN TILL Kommunernas gatu- och vägbelysning har ofta getts flera syften: att bidra till trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och orienterbarhet är viktiga inslag. Därutöver kan gatu- och vägbelysningen minska brottslighet och vandalisering, skapa estetiska värden och minska människors rädsla för mörker. Belysning längs vägar som går genom små samhällen har ofta stor betydelse för de boende i samhället. Här finns aspekter som trafiksäkerhet och trygghet, men även mer känslomässiga argument som handlar om att samhället ska upplevas som betydelsefullt; en ort som kommunen satsar på. I Trafikverkets skrifter VGU kopplas belysning samman med trygghet, gång- och cykeltrafik, korsningar, portar, viss utformning av vägar (radier, kantstolpar, räckesreflektorer) samt busshållplatser. 5.1 TRYGGHET OCH TRIVSEL Belysning ger större möjlighet att överblicka ett område och att förutse händelser. Det gör området säkrare. Belysta miljöer skapar också en känsla av trygghet och därmed ökad trivsel. Detta innebär däremot inte att miljön med nödvändighet verkligen är tryggare. Det finns en diskrepans mellan upplevd och verklig trygghet. 5.2 TRAFIKSÄKERHET Säkerhet och hälsa ingår i transportsektorns överripande hänsynsmål. Belysning på gång- och cykelbanor underlättar för de oskyddade trafikanterna att förutse händelser och att se underlaget bättre. Samtidigt innebär belysningen i sig att många trafikanter undervärderar betydelsen av att själva synas. Användningen av cykelbelysning, ficklampor och reflexer är högre där gatu- och vägbelysning helt saknas, eftersom trafikanterna då tar ett större ansvar för sin egen synbarhet och för att själva se området och vägen framför sig. Enstaka belysningspunkter på sträckor med högre hastigheter signalerar för trafikanterna att något sker i trafikmiljön. Därför är punktbelysning vid komplicerade trafikmiljöer, vägkorsningar, större avfarter och viktiga målpunkter bra. På samma sätt är enstaka belysningspunkter viktiga vid busshållplatser (linjebuss och skolbuss). De synliggör väntande passagerare och skolbarn och underlättar för busschaufförerna att se både busshållplatsen i sig och de väntande passagerarna. Det innebär också en ökad säkerhet för de väntande passagerarna genom minskad risk för påkörning. 7 (19)
repo001.docx 2012-03-29 5.3 DRIFT OCH UNDERHÅLL Drift och underhåll av belysningsanläggningar är en betydande del av drift- och underhållskostnaderna för en kommun. Kostnaderna för belysning uppgår normalt till mellan en fjärdedel och en tredjedel av kommunens drift- och underhållskostnader. 5.4 REINVESTERING En belysningsanläggning behöver kontinuerligt förnyas för att bibehålla sin funktion och successivt anpassas till nya förhållanden. Exempel på detta är att äldre trästolpar behöver bytas ut på grund av risk för röta, oeftergivliga stolpar behöver bytas ut mot eftergivliga eller energiabsorberande stolpar samt att ljuskällor och armaturer behöver förnyas då modernare och miljövänligare teknik finns (så som kvicksilverfria lampor). En ny belysningsstolpe som inte är eftergivlig kostar mellan 7 800 och 8 800 kronor (går att använda i vägmiljöer vid 50 km/tim) och en eftergivlig belysningsstolpe kostar cirka 18 800 kr (för vägmiljöer med högre hastighetsgräns). För aktuell belysning i Sjöbo kommun innebär en total reinvestering av samtliga belysningsstolpar en kostnad på nära 11 Mkr, räknat på 881 belysningspunkter. Detta är en kostnad som kan fördelas över tid och där kommunen tidigare har antagit en tioårsperiod. 5.5 MILJÖ Miljö ingår i transportsektorns överripande hänsynsmål. Väg- och gatubelysning har betydelse för val av färdmedel. Samhället måste minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från transportsektorn. Då måste samhället underlätta för människor att gå, cykla och åka kollektivt i större utsträckning. Genom att förse gång- och cykelbanor samt busshållplatser med belysning, underlättar vi på ett konkret sätt för människor att välja dessa färdmedel. Detta oavsett om de använder egen belysning och reflexer, eller inte. Gatubelysningens energiförbrukning är en annan miljöaspekt. Energimyndigheten har undersökt möjligheten att med kort varsel hushålla med el vid en framtida elenergikris. Energimyndigheten har då sett väg- och gatubelysningen som en möjlig åtgärd för att snabbt spara el. Genom att byta ut lampor mot nya och mer energisnåla, kan energiförbrukningen och därmed utsläppen av koldioxid också minska. Flera olika försök i Sverige på senare tid har visat att energibesparingen kan bli så stor som 30 procent. Bättre styrning och möjlighet att dämpa belysning är ytterligare en möjlighet för att spara energi och minska utsläppen av växthusgaser. Försök i Sverige visar att styrning, dämpning och byte av armaturer tillsammans kan minska energiförbrukningen med cirka 60 procent. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Ny gatubelysning på gång, en sammanställning av goda exempel) 8 (19)
5.6 JÄMSTÄLLDHET Ett jämställt transportsystem ingår i transportsektorns funktionsmål, och utgår bland annat från kön, ålder och funktionshinder. Det finns konstaterade skillnader mellan hur kvinnor och män reser. Generellt sett använder män bil i högre utsträckning medan kvinnor väljer cykel och kollektivtrafik. Barn och unga är hänvisade till gång, cykel och kollektivtrafik när de ska resa på egen hand. I ett miljöanpassat transportsystem är det önskvärt att barn och unga kan resa själva i hög utsträckning, i stället för att bli skjutsade i bil. Det finns en stor variation inom gruppen funktionshindrade i trafiken. Barn och gamla betraktas i viss utsträckning som funktionshindrade. Det finns synskadade och rörelsehindrade samt människor med kognitiva funktionshinder. Alla har olika svårigheter och olika behov av stödjande trafikmiljöer. I vissa fall kan en stödåtgärd för en grupp försämra för en annan grupps framkomlighet. Sverige har särskilda lagar och regler som bland annat omfattar krav på enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättningar. Dessa krav gäller även utomhusbelysning på offentliga platser. För att bidra till ett mer jämställt transportsystem bör belysning finnas på gång- och cykelbanor, vid parkeringsplatser reserverade för handikappade och vid cykelparkeringar, vid tågstationer, busshållplatser och andra bytespunkter, vid torg, utanför servicelokaler och andra offentliga platser. I ett jämställt transportsystem ska alla människor ha samma rätt och möjlighet att nyttja transportsystemet att gå, cykla, åka kollektivt eller köra bil. Att gå och cykla där både trottoar och belysning saknas, upplevs som otryggt och farligt. Sett ur den aspekten bidrar belysning till ett jämställt transportsystem. 5.7 TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighet ingår i transportsektorns överripande funktionsmål. God tillgänglighet säkerställs bland annat genom ökad robusthet och tillförlitlighet i kollektivtrafiken, ett väl utbyggt nät av kollektivtrafiklinjer och god turtäthet, garanterad framkomlighet mellan viktiga målpunkter för cyklister, avhjälpta hinder för funktionshindrade och att miljöer upplevs som så trygga och säkra att alla kategorier människor vågar röra sig i miljön. Här har belysningen en viktig funktion. 5.8 HISTORIA, KULTURMILJÖ, ESTETIK Belysning av kulturhistoriska byggnader och miljöer bidrar till att göra dessa attraktiva och synliga. Belysningen i sig kan tillföra nya estetiska dimensioner, och är därför önskvärd. Belysning av kulturhistoriska byggnader ingår i fastighetens drift och underhållskostnader. 9 (19)
repo001.docx 2012-03-29 Väg- och gatubelysning till kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer kan ingå i gestaltningen. Omfattning och placering av denna väg- och gatubelysning måste bedömas från fall till fall, då varje miljö är unik. 5.9 SAMMANHANG OCH ORIENTERBARHET Gatubelysning kan skapa sammanhang och orienterbarhet för trafikanterna under dygnets mörka del. Belysning i en tätort syns på håll och ger en indikation på att här kan oskyddade trafikanter finnas. Den ger också visuell ledning och orienterbarhet i ett mörkt landskap. 5.10 ENTREPRENADFORMER, SAMARBETEN Det är inte självklart att kommunen ska äga och driva belysningspunkter. Redan idag finns det enskilda anläggningar. Vid en förändring kan nya former för ägande och drift sökas. Det finns exempel på kommuner som har erbjudit privatpersoner att hyra sin belysningspunkt. Hyran motsvarar då de årliga kostnaderna för el och underhåll. En annan part skulle kunna vara att vägföreningar bildas eller att byalag finansierar belysningen. 10 (19)
6 POLICY Det finns inga tvingande krav på kommunen att ordna med väg- och gatubelysning. Kommunen har alltså ingen lagstadgad skyldighet. Däremot kan kommunen använda belysningen som ett medel för att bidra till de transportpolitiska målen och även miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan kan nås. När belysningsstolpar monteras ner, minskar energiförbrukningen och klimatpåverkan och drift- och underhållskostnaden försvinner. Samtidigt kan mörkret i sig avhålla boende från att gå, cykla och åka kollektivt och i stället använda bil i högre utsträckning. Detta innebär ökad energiförbrukning och större klimatpåverkan. Nollvisionen: Ingen ska dödas eller skadas allvarligt: Belysning vid komplexa trafikmiljöer Belysning vid skolvägar och övergångsställen på vägar där skolbarn normalt går Belysning vid hållplatser för skolbuss och buss i linjetrafik Ingen belysning längs vägar med tillåten hastighet över 50 km/tim, då belysningen skapar en falsk trygghet Ett jämställt transportsystem: Belysning vid busshållplatser, då fler kvinnor och barn utnyttjar dessa Belysning vid p-platser för funktionshindrade Belysning vid offentliga platser Transportsystemets hänsynsmål innebär bland annat att miljökvalitetsmålen ska uppnås. Ett miljökvalitetsmål är begränsad klimatpåverkan: Belysning vid busshållplatser för att gynna kollektivtrafikresenärer Belysning vid gång- och cykelvägar för att gynna oskyddade trafikanter och främja en övergång till dessa transportslag Belysning vid cykelparkeringar, för att främja cykelanvändning Minskad energianvändning: Gatubelysning längs vägar med hastigheter över 50 km/tim tas bort. Detta är en trafikmiljö där man inte bör vistas som fotgängare och cyklist under mörker utan att ha egen belysning och reflexer. Gatubelysning i dessa miljöer kan skapa en falsk trygghet, då den leder till att många oskyddade trafikanter inte tar ett eget ansvar för att synas, i tron att de syns tillräckligt pga. gatubelysningen. Belysning i orter som saknar busshållplats, förskola, skola, äldreboende eller torgbildning tas bort. Förbättrad möjlighet att reglera belysningen, så att den med kort varsel helt eller delvis kan stängas av, alternativt dämpas under vissa tider. 11 (19)
repo001.docx 2012-03-29 Belysningspolicy för Sjöbo kommun: Väg- och gatubelysningen i Sjöbo kommun ska bidra till nollvisionen, ett jämställt transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Det sker genom att prioritera belysning för gång, cykel och kollektivtrafik, mötesplatser och komplexa trafikmiljöer. Ny belysning utanför planlagt område ska vara motiverad utifrån denna policy. Lampor ska vara energisnåla och stolpar eftergivliga eller energiabsorberande. 12 (19)
7 DRIFT OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER 7.1 DAGENS KOSTNADER Den totala driftskostnaden för 4 272 belysningspunkter i kommunen ligger på 2,5 Mkr, varav 1,7 Mkr är kostnader för elförbrukning, enligt uppgifter från Sjöbo kommun (e-post 2013-12-19). Detta ger en snittkostnad per belysningspunkt på totalt 585 kr/år uppdelat på el 398 kr/år och övrig drift och underhåll på 187 kr/år. För de 881 belysningspunkter (enligt befintligt underlag) längs statligt vägnät som kommunen ansvarar för uppgår kostnaden till 515 385 kr/år med antagandet att snittkostnaden är representativ för alla belysningspunkter. Nedmontering av en belysningsstolpe kostar närmare cirka 3 000 kronor och ska även kabel rivas uppgår kostnaden totalt till cirka 6 600 kronor per belysningspunkt (räknat på i snitt 30 meter kabel mellan stolparna). 7.2 KOSTNAD DRIFT OCH UNDERHÅLL FYRA ALTERNATIV Fyra olika alternativa strategier för kommunens belysning på statliga vägar beskrivs och bedöms utifrån påverkan på drift och underhållskostnaderna. 7.2.1 BEHÅLLA ALLA Detta alternativ innebär att samtliga 881 belysningspunkter som idag finns på gator och vägar där kommunen inte är väghållare behålls. Driftskostnaden kommer att ligga kvar på samma nivå (drygt 0,5 Mkr/år) och öka i takt med att belysningsstolparna blir äldre och måste ersättas. 7.2.2 TA BORT ALLA Detta alternativ innebär att samtliga 881 belysningspunkter som idag finns på gator och vägar där kommunen inte är väghållare successivt tas bort och inte ersätts. Kostnaden för att ta bort stolparna är drygt 2,6 Mkr och drygt 5,8 Mkr om även kabel ska grävas upp. Besparingen i driftsbudgeten utgör drygt 515 000 kronor per år. Kostnaderna för nedmontering av enbart stolparna är alltså cirka fem gånger högre än den årliga besparingen. Detta innebär att avräkningstiden på åtgärden är fem år och från år sex kommer de totala kostnaderna att minska. 7.2.3 BEHÅLLA ALLA LÄNGS VÄGAR MED 50 KM/TIM ELLER LÄGRE Detta alternativ innebär att de belysningspunkter som idag finns på gator och vägar där kommunen inte är väghållare, och som står placerade längs vägavsnitt med hastighetsbegränsning till 50 km/tim eller lägre, behålls. Antalet är 539 stycken. Resterande 342 belysningspunkter tas bort. Dessa finns längs vägar där Trafikverket är väghållare och hastigheten är reglerad till 70 km/tim eller högre. 13 (19)
repo001.docx 2012-03-29 Kostnaden för att montera ner dessa belysningsstolpar är drygt 1,0 Mkr för bara stolparna och drygt 2,2 Mkr om även kabel ska rivas. Besparingen i driftsbudgeten, räknat på 585 kr/år, blir drygt 200 000 kronor. Avräkningstiden på åtgärden blir på samma sätt som ovan fem år. 7.2.4 BEHÅLLA VIKTIGA PUNKTER Detta alternativ innebär följande generella utgångspunkter: Ta bort: belysningspunkter längs gator och vägar där Trafikverket är väghållare men inte sköter driften av belysningarna, och hastigheten är reglerad till 70 km/tim eller högre. Behåll: belysningspunkter som belyser busshållplatser, naturliga mötesplatser såsom torg, butiker, förskolor, skolor, äldreboenden och kyrkor, samt belysningspunkter som bedöms ha särskild betydelse för tryggheten och tillgängligheten på orten. Bedöm platsspecifikt: På sträckor där hastigheten är reglerad till 50 km/tim eller lägre, bör belysningen finnas kvar om bebyggelsestrukturen är tät och det finns trottoar eller enstaka målpunkt av betydelse (ej privatbostad) eller vid vägkorsning eller nära större väg. 14 (19) Samtliga 31 aktuella orter (ej Sjöbo tätort) har inventerats på plats vid mörker. Inventeringen visade att 347 belysningspunkter kan tas bort. De flesta finns längs statliga vägar med hastigheter över 70 km/tim, men även några längs vägar med lägre hastigheter bedöms vara möjliga att ta bort. Ett mindre antal belysningsstolpar på vägar med 70 km/tim eller högre, bedöms vara kvar då dessa finns vid vägkorsningar och/eller nära större vägar. Kostnaden för nedmonteringen av de 347 stolparna är cirka 1,0 Mkr och cirka 2,3 Mkr om även kabel ska rivas. Besparingen i driftsbudgeten blir drygt 200 000 kronor per år. Åtgärden har samma avräkningstid som övriga, fem år 7.3 BÄTTRE STYRNING En bättre styrning av belysningen skulle kunna leda till att driftskostnaderna minskar. Exempel från försök i andra kommuner visar på effektiviseringar på upp till 30 procent. Detta kräver dock investeringar i ny teknik. Denna utredning har inte omfattat att undersöka möjligheter eller investeringskostnader för bättre styrning. Med utgångspunkt från att driftskostnaden för el är 398 kr/belysningspunkt och effektiviseringspotentialen är 30 procent så motsvarar det en potentiell kostnadsminskning för el på drygt 100 000 kr/år för samtliga 881 belysningspunkter. En investering i teknik för bättre styrning ger dock effekter på hela belysningsanläggningen varför besparingen på driftskostnaden för el ska räknas på alla cirka 4 300 belysningsstolpar. Detta innebär minskade elkostnader med drygt 513 000 kr/år.
7.4 REINVESTERING Förutom den löpande driften och det normala underhållet behövs det med jämna mellanrum olika former av reinvesteringar i belysningsanläggningarna. Reinvesteringar blir aktuella när livslängden uppnås för en del av anläggningen eller något systematiskt byte är nödvändigt till exempel vid förändrad lagstiftning. Några exempel på detta är: Byte av kvicksilverlampor Byte av trästolpar Byte av oeftergivliga stolpar Föråldrade kablar Sjöbo kommun har under de senaste åren bytt samtliga kvicksilverlampor samt armaturer vilket innebär att lampor och armaturer generellt sett är moderna, och att anläggningen har många år kvar innan livslängden uppnås. Att ta ner nya armaturer innebär att de investeringar som gjorts till viss del går förlorade. Armaturer kan dock återanvändas i samband med att armaturer går sönder på befintliga och kvarvarande belysningar. Detta bör beaktas i valet av strategi för den fortsatta driften och kommuniceras mot kommunmedborgarna. Kostnader för reinvestering i nya belysningsstolpar har uppskattats i denna utredning genom kontakt med belysningsexperter och entreprenörer. För byte till en eftergivlig 8 meter hög belysningsstolpe (för landsbygdsmiljö) är kostnaden cirka 18 800 kr. För en ej eftergivlig 4-8 meter hög belysningsstolpe (för tätortsmiljö) är kostnaden cirka 7 800 8 800 kr. Kommunen har å andra sidan kvar ett antal trästolpar som är i behov av utbyte inom de kommande åren. Dels finns det risk för att stolparna har drabbats av röta och måste bytas av den anledningen, dels är denna typ av stolpar inte eftergivliga vid en eventuell krock med ett fordon och bör inte finnas i vägmiljöer med högre hastigheter. I en PM från Rejlers anges att den övergripande bedömningen är att skicket på trästolparna är gott med undantaget för tre stolpar, av 577 stycken (Rejlers, 2012, Utredning: Gatubelysning inom Sjöbo kommun). Ett utbyte av alla dessa 577 stolpar bedöms kosta mellan 4,8 och 7,1 Mkr beroende på vilken typ av stolpar som behöver användas. Den lägre kostnaden baseras på byte till oeftergivliga stolpar i tätortsmiljö och den högre kostnaden till en blandning mellan eftergivliga och oeftergivliga stolpar. Det framgår inte av Rejlers utredning om samtliga 577 trästolpar står på för denna utredning aktuellt vägnät. Det finns inga uppgifter på vilken typ av belysningsstolpar övriga stålstolpar är av, eftergivliga eller oeftergivliga. En översyn av detta bör genomföras, framför allt för de belysningsstolpar (342 st) som finns på vägar med hastighetsgräns 70 km/tim eller högre. Skulle samtliga dessa behöva bytas ut till eftergivliga stolpar uppgår kostnaden till 6,4 Mkr. Kostnaden för utbyte av kablar har också uppskattats. Den sammanlagda kostnaden för material och arbete (schakt och återfyllning) har bedömts till 18 150 kr per belysnings- 15 (19)
repo001.docx 2012-03-29 punkt. Det har då antagits att kabellängden mellan belysningspunkter är 30 meter och att det på 10 procent av sträckan är asfalt som ska återställas. Med dessa antaganden så kommer ett helt utbyte av kabel kosta cirka 16 Mkr för samtliga belysningspunkter. 7.5 SAMMANFATTNING DRIFT OCH UNDERHÅLL Tabell 2. Sammanfattning av de fyra strategierna enligt 7.2.1-7.2.4 ovan Strategi Kvar Tas bort Alla kvar 881 0 Enbart 50 km/tim 539 342 Viktiga punkter 534 347 Inga kvar 0 881 Enbart beaktat drift och underhåll, ej reinvestering, så finns det en potential att spara mellan 0 och cirka 500 000 kr per år beroende på vilken strategi enligt ovan som väljs, se tabell 3. Tabell 3. Beräkning av kostnader och besparingar vid olika driftsstrategier Strategi Alla kvar (881 punkter) Kostnad demontering Drift Besparing Andel av (kkr) (kkr/år) (kkr/år) totalbudget Effekt 0 515 0 21% Ingen påverkan Bättre styrning (-30% el) Viktiga punkter kvar (534 punkter) 1) 410 105 17% Liten påverkan på belysningen de tider folk mest rör sig ute 1041 312 203 12% Belysning tas bort där få rör sig och behålls där flertalet berörda bor och rör sig Inga kvar 2 643 0 515 0% Stor påverkan för samtliga berörda 1) Inga uppgifter på kostnader för bättre styrning har tagits fram i detta uppdrag Ju fler belysningspunkter som är kvar desto större kommer reinvesteringsbehovet att vara. Framför allt bör det beaktas för belysningsstolpar på vägar med högre hastighet än 50 km/tim. Att arbeta med bättre styrning av belysningsanläggningen har en stor potential, men är också kopplat till en investeringskostnad. Denna kostnad måste kunna räknas hem inom livslängden innan några besparingar kommer till stånd. 16 (19)
Tabell 4 redovisar ett beräkningsexempel för de fyra strategierna över en tioårsperiod. Beräkningen bygger på driftskostnaderna för de belysningspunkter som är kvar, investeringskostnad för att demontera enbart stolpar, reinvesteringskostnad för byte av samtliga kvarvarande stolpar under tioårsperioden. Tabell 4. Exempelberäkningar för totala kostnader över en tioårsperiod för de olika strategierna Strategi Punkter Drift (kkr/år) Investering (Mkr) Reinvestering (Mkr) Totalt, 10 år (Mkr) Alla kvar 881 515 0 10,9 16,05 Enbart kvar på 50 km/tim 539 315 1,0 4,5 8,65 Viktiga punkter kvar 534 312 1,0 4,5 8,62 Inga kvar 0 0 2,6 0 2,6 17 (19)
repo001.docx 2012-03-29 8 BEHOV AV YTTERLIGARE UTREDNINGAR Ett mindre antal trästolpar (med luftlina) finns kvar inom Sjöbos belysningsanläggning. Dessa är inte eftergivliga och riskerar att utsättas för röta, vilket innebär att stolparna på sikt måste bytas ut. Det är även oklart om övriga stålstolpar är av eftergivlig eller oeftergivlig typ. Det bör undersökas hur stor andel av belysningsstolparna i Sjöbo som inte uppfyller kraven på eftergivlighet. Försök i andra kommuner visar att möjligheter att styra belysningarna och dämpa inom valda områden och tidsperioder, leder till stora besparingar, upp till 30 procent. Det bör utredas hur en bättre styrning av hela belysningsbeståndet kan skapas, inklusive möjligheterna att dämpa belysningen, samt vilken besparingspotential som finns för Sjöbos del. Om bättre styrning och dämpning av hela anläggningen ger goda besparingsmöjligheter och relativt snabbt blir lönsam, kan detta vara ett alternativ till att släcka och ta bort belysningsstolpar. Sjöbo kommun har ersatt kvicksilverlamporna med högtrycksnatrium. På längre sikt kan det vara möjligt att göra besparingar i energiförbrukningen genom att byta ut armaturer och lampor till än mer energisnåla varianter. På marknaden finns bland annat LED-dioder och keramisk metallhalogen. I så fall bör det utredas vilken lösning som verkligen är den mest energisnåla, och hur stor besparing ett systematiskt byte kan ge. Slutligen bör det undersökas om det finns något intresse hos landsbygdsbefolkningen att överta driften av belysningsstolpar, i de fall de föreslås plockas bort. 18 (19)
9 SLUTSATS Gatubelysning på landsbygden är viktig för de boende. Gatubelysningen ger bland annat en känsla av trygghet, den hjälper till med orienteringen vid mörker och den sätter orten på kartan. Även för trafikanter i landskapet ger belysningen en vägledning; där ligger något, där händer något. Att ta bort gatubelysning på landsbygden kommer att vara ett impopulärt beslut, och troligen väcka protester. Därför måste argumenten för att montera ner belysningsstolpar vara väl motiverade, och förståliga för berörda. Nedmonteringen av belysningsstolpar planeras för att minska kostnaderna i driftbudgeten och framtida reinvesteringar, främst i nya stolpar. Andra besparingsalternativ är möjliga, såsom bättre styrning, dämpning och att överlåta belysningsstolpar till boende och föreningar. Åtgärderna kan genomföras var och en för sig, eller kombineras. Kommunen rekommenderas därför att även undersöka vilka möjligheter det finns att förbättra möjligheterna till styrning och dämpning av anläggningen, och beräkna besparingspotentialen för dessa åtgärder. För att få en bättre kunskap om framtida reinvesteringskostnader, bör kommunen även undersöka hur många stålstolpar som är av eftergivlig respektive oeftergivlig typ. Vi rekommenderar att vägbelysningen längs statliga vägar släcks och på sikt demonteras enligt förslaget 7.2.4. ovan. Belysningsstolpar som kan monteras ner respektive bör behållas redovisas på kartor i bilaga 2. Boenden, vägföreningar och byalag bör erbjudas möjligheten att ta över driften av enskilda belysningspunkter. Inför ett sådant beslut, är det viktigt att kommunen tydligt redovisar vilka krav som ställs på belysningsarmaturer och stolpar, för att de boende ska få en korrekt bild av framtida drift- och underhållskostnader. 1. Minska antalet belysningspunkter enligt förslaget 7.2.4. a. Erbjud boende och föreningar att ta över driften av enskilda belysningsstolpar b. Släck och demontera de belysningsstolpar som inte övertas av boende eller föreningar 19 (19)