Cyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch

Transkript

1 Cyklisters synbarhet Håkan Ter-Borch RAP. 11 Dec. 2005

2

3 SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 UTRUSTNING...7 SYFTE...8 METOD...8 TYP AV OBSERVATIONER...8 MÄTPLATSER:...8 Pendelstråk...8 Övriga cykelvägar...8 RESULTAT...9 SLUTDISKUSSION...9 Bilaga 1

4 4 (16)

5 Sammanfattning Mätningar inom Stockholms län gällande användande av belysning och reflexer i skymning eller mörker hos cyklister är inte kontinuerligt förekommande. Syftet med denna studie är att få en bild av cyklisters synbarhet i trafiken under skymning och mörker. Olycksrisken för cyklister utan reflexer och/eller belysning är dubbelt så hög i mörker som i dagsljus. Det är alltså viktigt att synas i skymning samt mörker och det är vanligt att cyklisten tror att de syns bra för bilister. Det är en känsla cyklisten lätt får eftersom cyklisten själv ser bilarna bra då dessa är utrustade med ljuskällor. Skaderisken kan minskas med 25% under mörker om cykelbelysning och cykelreflex används. Observationerna i studien koncentrerades till att kontrollera om belysning användes eller ej samt om cykeln var utrustad med reflexer. Ingen notis togs till de lagliga utformningskraven för belysning och reflexer. Totalt observerades 972 cyklister fördelat på 580 män och 393 kvinnor. Andel cyklister som hade en komplett belysning uppgick till 43%. Motsvarande andel avseende komplett reflexutrustning är 64%. Andelen cyklister som hade en belysning i någon riktning var 61%. Resultat som får ses som en god nivå i förhållande till tidigare mätningar i Stockholms län. Beklagligt är dock att andelen cyklister helt utan belysning samt reflex uppgick till 15% av de observerade cyklisterna. Studien visar en tydlig skillnad i användning av cykelbelysning mellan män och kvinnor liksom skillnad mellan pendelstråk och övriga cykelvägar. Män använder komplett cykelbelysning i högre grad än kvinnor, 47 procent jämfört med 37 procent Mätresultaten visar också att cyklister med komplett cykelbelysning har en högre grad av komplett reflexutformning på sin cykel än övriga. 5 (16)

6 6 (16)

7 Bakgrund Under år 2004 var det ca: 90 cyklister som dödades eller skadades 1 svårt i trafiken, Stockholms län. Cirka 15% av dessa olyckor inträffade under skymning eller mörker. Olyckor där cyklister blir påkörda av bilister i mörker har ofta sitt ursprung i att bilföraren inte i tid upptäckt cyklisten. Andelen kollisioner mellan bil och cyklist som sker i mörker uppskattas till 20% och då oftast genom att cyklisten blir påkörd bakifrån. Olycksrisken för cyklister utan reflexer och/eller belysning är dubbelt så hög i mörker som i dagsljus. Med bra cykelbelysning och reflexer syns cyklisten på ungefär 300 meters håll, med avsaknad av reflexer och belysning är avståndet bara cirka 40 meter. Enligt beräkningar 2 kan skaderisken minskas med 25% om cykelbelysning och cykelreflex används. Utrustning Cyklister är fordon och skall följa de trafikregler som gäller fordonsförare. För cykel finns det särskilda regler 3 om belysning och reflexer som cykeln skall vara utrustad med vid färd i mörker. Framtill skall det finnas en strålkastare som ger ett fast vitt eller gult sken och med en ljusstyrka så att cykeln under mörker kan framföras på ett betryggande sätt. Har strålkastaren bländande ljus skall den snabbt kunna bländas av. Baktill skall det finnas en lykta som ger ett fast rött sken. Reflexanordning skall finnas framtill, baktill och på sidan. Reflexerna skall återkasta vitt ljus framåt, rött bakåt och orangegult eller vitt ljus åt sidan samt om dessa har monterats efter 1986, vara typgodkända enligt gällande E- eller T-märkning 4. Kraven för cykelbelysning är i vissa fall diffusa. För belysningsutrustningen finns det inga klara regler om typgodkännande med tillhörande krav på ljusstyrka och kulör. Baklyktan som skall visa ett rött fast sken uppstår det oftast inget problem med. Mer oklart är det med framlyktan som på ett betryggande sätt skall visa ett fast gult eller vitt sken. Med nuvarande regler som inte anger klart och tydligt vad en betryggande belysning ska uppfylla blir bedömningen otydlig om vad som är lagligt eller inte lagligt. Batteridrivna cykellysen är i dag populära då dessa är lätta att ta med sig då cykeln parkeras. Batterilysen med glödlampor är konstruerade med reflektorer som återger ett bra ljus så länge batterierna är i god kondition. Batterilysen med dioder som är billigare i inköp har längre brinntid och saknar oftast reflektorer för att återge ett acceptabelt sken från framlyktan. Detta går att förbättra genom att välja en diodbelysning med flera och starkare dioder som då ger ett bättre ljussken men på bekostnad av pris och brinntid. För cyklisten finns ett stort utbud av cykellysen som inte alltid uppnår de tänkta kraven på cykelbelysning fram. För reflexer är det enklare då dessa måste uppfylla kraven för typgodkännande. I tätbebyggelse där det sällan är helt mörk finns en konkurrens mellan ljussken och ljuspunkter från bilar, cyklar, trafikljus o.s.v. Har då cyklisten en bristfällig belysning är risken stor att man inte syns gentemot övriga trafikanter fast man tycker att dessa syns bra. Argumentet det är bättre men en dålig belysning än ingen belysning alls kan göra att man invaggas i en falsk säkerhet. Därför är det viktigt att både för sin egen och för andras skull, ha bra cykelbelysning och reflexer på pendelstråk och i förort fast det är upplyst under skymning och mörker. 1 Källa Strada 2 Väg och Transportforskningsinstitutet (VTI) 3 Vägverkets föreskrifter om cyklar VVFS 2003:21 4 ECE-reglemente 3, klass IV A (E-märkta). Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket enligt VVFS 1993:18 med ändring genom VVFS 1994:22 (T-märkta) 7 (16)

8 Syfte Att ta reda på i vilken mån cyklister på pendelstråk och övriga cykelvägar använder belysning och är utrustade med reflexer. Att få en indikation på om användningsnivån skiljer mellan män och kvinnor. Metod Undersökningen genomfördes med mätningar på 10 platser. Platserna som valdes ut har tidigare ingått i olika mätningar avseende cyklister och kännetecknas av att vara pendelstråk eller samlingsplatser för cyklister (cykelparkering t.ex. vid pendeltågstation). Observationerna genomfördes i 2-timmarspass i en körriktning mellan klockan och under vecka 45. Observatörerna, som arbetade var för sig iakttog och noterade i protokoll uppgifter kring cyklisternas användning av cykellyse, reflexutrustning samt om cyklisten var kvinna eller man. Ingen hänsyn togs till om cykelbelysning eller cykelreflexerna levde upp till de lagliga kraven. Istället koncentrerades studien till om belysning användes eller inte användes samt om cykeln var utrustad med reflexer. På samtliga platser fanns gatubelysning. Typ av observationer I studien som grundades på visuella observationer av förbipasserade cyklister noterades om: cyklisten var man eller kvinna cykelbelysning användes/fungerade både fram och bak (komplett belysning) cykelbelysning användes/fungerade endast i en riktning (endast fram eller bak) cykelbelysning användes ej/fungerade ej (saknade belysning) cykeln utrustad med reflex fram, bak och sida (komplett reflex) cykeln utrustad med reflexer på ett bristfälligt sätt (endast fram, bak eller sida) cykeln är inte utrustad med reflexer (saknade reflex) Mätplatser: Pendelstråk Skanstullsbron, korsningen Götgatan/Ringvägen Liljeholmsbron, mot Liljeholmen, brofästet på södermalmssidan Solnabron, mot Solna, närhet av infarten till KI Stocksund, mot Täby, närhet av hlp Stocksund Övriga cykelvägar Huddinge pendeltågsstation, närhet cykelparkering Älvsjö pendeltågsstation, närhet cykelparkering Jakobsberg pendeltågsstation, närhet cykelparkering Upplands-Väsby pendeltågsstation, närhet cykelparkering Sveavägen/Surbrunnsgatan, närhet av korsning Flemminggatan/S:t Eriksgatan, närhet av korsning 8 (16)

9 Resultat Totalt observerades 972 cyklister fördelade på 580 st män och 393 st kvinnor. Det noterades om cyklisterna använde cykelbelysning samt om cykeln var utrustade med reflexer. Antalet cyklister som hade en komplett cykelbelysning uppgick till 417 st (43%). Utav dessa så hade 332 st (80%) även en komplett reflexutrustning på cykeln vilket gör att var 3:dje cyklist har cykel utrustad med komplett belysning och reflexer. Cyklister som helt saknar belysning uppgår till 380 st (39%) och av dessa saknar 136 st (36%) dessutom reflexutrustning. Andelen cyklister som då helt cyklar utan belysning och reflexutrustning utgör 146 st (15%) av de observerade cyklisterna. Bristfällig cykelbelysning av någon grad återfanns hos 175 st (18%). I denna grupp saknade 31 st (18%) helt reflexutrustning. Mängden cyklister som har en komplett reflexutrustning (623) är större än mängden cyklister (417 st) som har en komplett cykelbelysning. Andelen cyklister med komplett cykelbelysning och reflexer är markant högre på platserna som är utmärkande för cykelpendlare. Av andelen cyklister på övriga cykelvägar som saknar reflexer saknar 74% även cykelbelysning. I förhållandet mellan män och kvinnor har männen (47%) i högre grad en komplett cykelbelysning än kvinnor (37%). Samtidigt är det fler kvinnor (46%) än män (34%) som helt saknar belysning på cykeln. Studien visar att de cyklister som har en komplett belysning även har en stor andel komplett reflexutrustning. Undersökningens olika mätresultat återfinns i sammanställningar i rapportens bilaga. Slutdiskussion Genom att övergången till vintertid sker sent på året och observationerna endast kan ske i skymning och mörker för att ge ett bra resultat gjordes observationerna i november månad. Mängden cyklister påverkas troligen av att många av cyklisterna har slutat cykla för året på grund av ostadigt väder och kyla. Mätningen kan på grund av tidpunkten innehålla en överrepresentation av tåliga cykelpendlare. Cykelpendlare under vinterhalvåret är troligtvis den kategori av cyklister som också är bäst utrustade när det gäller belysning och reflexer. Knappt var tredje cyklist i undersökningen cyklar på en cykel som är utrustad med någon form av belysning eller reflexanordning. Mätresultaten visar att cyklisten antingen har ordning eller inte ordning på underhåll av sin säkerhetsutrustning. Studien visar en tydlig skillnad i användning av cykelbelysning mellan män och kvinnor liksom skillnad mellan pendelstråk och övriga cykelvägar. Män använder komplett cykelbelysning i högre grad än kvinnor, 47 procent jämfört med 37 procent. Användningsnivån av cykellysen samt reflexutförande är betydligt lägre på övriga cykelvägar. En anledning kan vara att dessa cyklister först och främst använder cykel under kortare sträckor som till allmänna kommunikationer och inte prioriterar säkerhetsaspekten. Det kan också finnas en motvilja till att underhålla cykeln, då cykeln är parkerad på en obevakad cykelparkering som ibland är i ett undermåligt skick. Noteras bör att ett flertal cyklister använder reflexväst som väsentligt ökar deras synbarhet i trafiken. 9 (16)

10 Användningsnivån av cykelbelysning och cykelreflexer borde vara på en högre nivå då det omfattas av lagkrav samt det självklara i att synbarheten försämras i skymning och mörker. Av denna anledning är det viktigt att på olika sätt försöka påverka cyklister och informera om regelrätt användning av cykelbelysning och cykelreflexer. En ökad information kan lyfta upp säkerhetsaspekterna till cyklisternas medvetande. Speciellt då ett flertal cyklister inte uppfattar att de syns dåligt för att de själva ser bra. En ökad information kan också stimulera marknaden till att rekommendera produkter som har ett större säkerhetsvärde bl.a. kraftfullare diodlyktor, reflexvästar och reflexband för cyklistens kläder. Tillståndsmätningar vad gäller cykelbelysning och cykelreflexer inom Stockholms län är få. De tidigare undersökningarna bygger också på en annan undersökningsmetod och är därför inte jämförbara med den nu genomförda undersökningen. Oavsett hur mätningarna genomförts tidigare så har medvetenheten att cykla på säkert sätt höjts genom åren. Detta tros bero bl.a. på aktiviteter inom Stockholms län för en höjd cykelsäkerhet, bl.a. cykelhjälmaktiviteter och information. 10 (16)

11 Bilaga 1 Sammanställning av mätresultat - pendelstråk Pendelstråk Män Kvinnor Totalt Antal cyklister % % % Komplett belysning % 80 47% % Bristfällig belysning 54 18% 37 22% 91 19% Saknad belysning 77 25% 53 31% % Komplett reflex % % % Bristfällig reflex 18 6% 6 4% 24 5% Saknad reflex 81 26% 37 22% % Komlett belysning % % Komplett reflex % 71 89% % Bristfällig reflex 11 6% 0 0% 11 4% Saknad reflex 33 19% 9 11% 42 16% Bristfällig belysning % % % Komplett reflex 41 76% 27 73% 68 75% Bristfällig reflex 4 7% 1 3% 5 5% Saknad reflex 8 17% 9 24% 17 19% Saknad belysning % % % Saknad reflex 39 51% 19 36% 58 45% Saknad reflex % % % Saknad belysning 39 48% 19 51% 42 36% 11 (16)

12 Sammanställning av mätresultat - tätbebyggelse Tätbebyggelse Män Kvinnor Totalt Antal cyklister % % % Komplett belysning 97 36% 64 29% % Bristfällig belysning 53 19% 31 14% 84 17% Saknad belysning % % % Komplett reflex % % % Bristfällig reflex 51 19% 50 23% % Saknad reflex 66 24% 40 18% % Komlett belysning % % % Komplett reflex 75 77% 54 84% % Bristfällig reflex 12 12% 6 9% 18 11% Saknad reflex 10 10% 4 6% 14 9% Bristfällig belysning % % % Komplett reflex 35 66% 22 71% 57 68% Bristfällig reflex 7 13% 6 19% 13 15% Saknad reflex 11 21% 3 10% 14 17% Saknad belysning % % % Saknad reflex 45 37% 33 26% 78 31% Saknad reflex % % % Saknad belysning 45 68% 33 83% 78 74% 12 (16)

13 Sammanställning av mätresultat - totalt Totalt Män Kvinnor Totalt Antal cyklister Komplett belysning % % % Bristfällig belysning % 68 17% % Saknad belysning % % % Komplett reflex % % % Bristfällig reflex 69 12% 56 14% % Saknad reflex % 77 20% % Komlett belysning % % % Komplett reflex % % % Bristfällig reflex 23 8% 6 4% 29 7% Saknad reflex 43 16% 13 9% 56 13% Bristfällig belysning % % % Komplett reflex 76 71% 49 72% % Bristfällig reflex 11 10% 7 10% 18 10% Saknad reflex 19 19% 12 18% 31 18% Saknad belysning % % % Saknad reflex 84 42% 52 29% % Saknad reflex % % % Saknad belysning 84 57% 52 68% 13 6% 13 (16)

14 14 (16)

15

16 Rapporter och annan information finns att hämta i utskriftsvänligt format på NTF är en ideell trafiksäkerhetsorganisation. Vi är partipolitiskt obundna och arbetar för allas rätt till en trygg och säker trafik NTF = Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande