Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Cykeln. Malmö stad, Gatukontoret

Transkript

1 Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Cykeln Malmö stad, Gatukontoret

2 Cykeln Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål Trafiksäkra skolan ska ge eleverna kunskap och möjlighet att aktivt undersöka, reflektera, analysera, jämföra, värdera samt ge förslag inom områden som rör deras trafiksäkerhetssituation. Målet når vi främst genom indelning i teman en aktiv probleminriktad inlärningsmetodik ett flexibelt utformat utbildningsmaterial Indelning i teman Genom indelning i teman vill vi dels lyfta fram angelägna områden inom trafiksäkerhet, dels ge läraren möjlighet att koncentrera sig på ett område i taget. Denna struktur ger eleverna en bättre chans till fördjupning och skolan möjlighet att bygga upp ett lätthanterligt trafiksäkerhetsbibliotek. Problembaserad inlärningsmetodik Trafiksäkerhet handlar mera om att komma till insikt, att befästa goda attityder och inse den egna rollen i sammanhanget, än att memorera trafikregler och trafikmärken. Materialet är därför uppbyggt så att eleverna genom egna undersökningar och vissa bakgrundsfakta, enskilt eller i gruppdiskussioner, ska kunna komma fram till attityder för ett säkert agerande i trafiken. Flexibelt utformat utbildningsmaterial Varje utbildningsgrupp och varje utbildare är unik. Materialet är därför utformat så att läraren kan välja vad och på vilket sätt han/hon vill ta upp det i varje tema. Skiftande ålder på grupperna kräver endast ett ändrat angreppssätt. Utbildningsmålet för respektive tema går ändå att nå. Temamål Cykeln Efter genomgånget tema ska eleven kunna ta ställning till vad som är en säker cykel identifiera olycksrisker i samband med cykling inse sambandet mellan cykling, bra miljö och fysisk hälsa inse betydelsen av att använda hjälm känna till de regler och trafikmärken som gäller för en cyklist

3 Cykelfakta Det krävs ingen formell utbildning för att få cykla i trafiken. Ändå utgör cyklisterna en stor del av gruppen oskyddade trafikanter, dit de flesta av våra elever hör. Det innebär att hur många goda attityder vi än präglar hos eleverna, måste de ändå veta vilka regler som gäller för cyklister och även de trafikmärken och signaler som berör dem som cyklister i trafiken. Här följer nu en sammanfattning av de viktigaste regler och andra fakta som våra elever bör känna till för att kunna ta sig fram som oskyddade trafikanter i trafiken på ett så säkert sätt som möjligt (du hittar fler i handledningen för häftet Samsas i trafiken). Betrakta inte innehållet på de här sidorna som kompletta. De tar upp de mest frekventa situationerna som en cyklist kan hamna i, men inte alla: En cykel är ett fordon som har ungefär samma regler som en bil. Stopplikt och väjningsplikt gäller även för cyklister. Du måste således stanna vid stoppmärke och rött ljus. Du ska cykla på cykelbana om det finns någon. Alla cykelbanor är dubbelriktade om det inte finns skyltning om annat. Reglerna är då samma som på vägen. Du cyklar på höger sida och kör om till vänster. Cykla aldrig på gångytor! Du ska hålla minst en hand på styret och får inte låta din cykel dras av något annat fordon. Du får rama om du är 15 år och den du ramar är under 10 år. Men då ska din cykel ha lämpliga säten och ekerskydd! Kommer du från en cykelbana och ska köra ut på en gata, måste du släppa fram andra först (väjningsplikt). Detta gäller även om du kör på en blåmarkerad cykelväg. Du får bara parkera på gångbanan om cykeln inte står i vägen för gående. Du har som cyklist väjningsplikt mot gående vid obevakat övergångsställe. Det är också förbjudet att köra om strax före ett obevakat övergångsställe. Enligt fordonskungörelsen ska cykeln vara försedd med ringklocka och broms. Lyktor och reflexer behövs bara vid cykling i mörker. Vägverket föreskriver dock att reflexanordningar bör finnas även vid dagsljus. Lägg märke till att framlykta och baklykta får inte ha blinkande sken. OBS! Hjälmanvändande och belysning/reflexer hör till de viktigaste kunskaperna en elev bör ha. Det finns därför speciella sidor som behandlar de ämnena. Böter

4 De flesta cyklister känner inte till att de omfattas av trafiklagstiftningen och kan få böta för precis samma förseelser som en bilist. Bötessummorna varierar efter hur grov förseelsen bedöms vara. Det kostar dig t ex 300 kronor att inte använda cykelbana om det finns en sådan eller att cykla utan belysning i mörker. Att köra mot rött ljus kostar kronor. Lika mycket kostar det att inte ge tecken när du svänger eller byter körfält. Dyrast blir det om du kör om strax före obevakat övergångsställe. Det kostar dig 800 kronor. Metodiska tips Följande tips ska betraktas enbart som tips på hur materialet kan användas. Sid. 4 Sid. 5 Sid. 6 Bilden använder du som ett inledande diskussionsunderlag kring cykeln, utrustningen och säkerheten. Använd gärna frågeställningarna nederst på sidan. Här finns utrymme för många förslag till vad som hände. Några av riskmomenten är plastpåsen som hänger på Oscars cykel. Många singelolyckor med cykel beror på att påsar eller väskor fastnat i framhjulets ekrar eller att cyklisten tappat balansen på grund av en tung, dinglande påse. Den utstickande hockeyklubban är en annan riskfaktor. Belysning på cyklarna är ett annat ämne att ta upp kring bilden. Diskussionen kan utvecklas mera på sid 6. Cykelhjälmen tar vi även upp i häftet Hastighet. Barnen inser snabbare än vuxna det förnuftiga i att bära hjälm. Men många inser kanske inte att en hjälm som sitter fel på, i vissa fall kan göra mer skada än nytta. De flesta av dina elever har säkert redan hjälm och använder den. Låt dem berätta hur de gjorde för att prova ut hjälmen så att den satt säkert och på rätt sätt. Om du vill kan du sedan fortsätta med Mission possible på sid 14. Utöver den obligatoriska utrustningen kan en cykel göras säkrare för den som använder den. En del har t ex inget kedjeskydd. Vissa cykelstyren är mindre säkra, även om de troligen är "coolare". Rätt höjd på sadeln är en åtgärd som kan göra cykelfärden säkrare, ekerskydd är ett annat. Hur skyddar du dig för väskor och påsar som hänger på styret (se sidan 4)? Troligen kommer barnen i inledningen av samtalen att sätta utseendet på cykeln före säkerheten.

5 Sid. 7 Sid. 8-9 Varför har vi växlar på cykeln? Varför har vi ibland väldigt många växlar? Den här sidan kan lätt integreras i din naturkunskapsundervisning. Här finns många tillfällen till laborationer. T ex kan du låta en elev cykla i lätt motlut cirka 15 m på högsta och lägsta växel. Ta tiden och diskutera efteråt varför det blev tidsskillnader och hur det kändes att starta på de olika växlarna. I klassrummet kan du vända en cykel upp-och-ner och låta eleverna känna hur trögt det går att dra runt tramporna i olika växellägen. Integrering i historieämnet går att göra genom att tillsammans (eller genom intervjuer med föräldrar) ta reda på olika äldre redskap där kugghjul i olika kombinationer användes för att t ex med handkraft veva upp ett mycket tungt föremål. Hela uppslaget kan användas samhällshistoriskt. Utöver infallsvinklarna med cykeln i yrket och cykelns användning geografiskt, kan du även ha en tidsrelaterad infallsvinkel. Hur mycket användes cyklar förr jämfört med nu? Varför? Vilken är cykelns roll om 50 år? Finns det fortfarande cyklar då och i så fall hur ser de ut? Rita! Sid. 10 Sid. 11 Sid. 12 Sid. 13 På väg i Malmö är "en liten handbok för trafikanter i Malmö", en alldeles utmärkt sådan med många tips, råd och anvisningar. Sidorna behandlar cykeln och cyklisten. Sidorna är speciellt för "barn på cykel". Starta en diskussion kring var man får och ska cykla. Börja på och kring skolan och för sedan över diskussionerna till säkerhet och riskmoment. Många kommer säkert att säga att de cyklar på trottoaren därför att det är säkrare än att cykla ute på körbanan bland bilarna. Hälso- och miljöaspekten tar du upp här. Diskussioner i media kring barns övervikt och dåliga kondition kan vara en ingång till att slå ett slag för att gå eller cykla till skolan. Miljön behandlas även som eget temaområde. Förutom att reda ut reglerna för när man får färdas två på en cykel, kan du starta en diskussion kring grupptryck. Pia ställs ju inför ett svårt val, även om hon vet att hon egentligen ska säga nej. Att göra en vänstersväng är alltid riskabelt. Utgå från bilden och låt barnen sätta sig in i Olas situation. Sätten att ta sig till Stefan är många, en del bra och en del mindre bra. Det viktiga är att barnen får ta fram olika tänkbara alternativ och sedan diskutera för- och nackdelar med alternativen ur säkerhetssynpunkt. Ofta inverkar faktorer som trafikintensitet och gatustorlek på valet. Många förordar att stiga av cykeln och använda övergångsställen, men ibland finns inga markerade övergångsställen. Diskutera de tre olika korsningarna. Besök gärna vår hemsida:

6 Skicka gärna in elevernas arbeten antingen via mail eller med internpost. Det kan gälla enstaka intressanta intervjuer, teckningar egna berättelser, undersökningar mm, och behöver inte vara stort upplagda projekt. Vi publicerar bidragen på hemsidan.