+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease



Relevanta dokument
Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Stressfysiologi,

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

6. Farmakologisk behandling vid debut

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide

Tandlossning och DIABETES

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt

% Totalt (kg) Fetma >

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Behandling och förebyggande av influensa

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Patientinformation rörande: Grå starr

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Diabetes.

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Diabetes ur ett överviktsperspektiv

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Bättre hälsa: antagande

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Viktigt med Vikten i Värmdö

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Proscar , version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

minhälsa DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Studier, forskning och grupputbildning

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

VAD VILL PATIENTEN? Vad påverkar patientens upplevelse vid diabetes typ II och hur kan sjuksköterskan stödja patienten

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Handlingsplan för krissituation

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien

Palliativ vård - behovet

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

STROKE- vad är det? En kort översikt

Föräldrars upplevelser av att leva med barn med typ 1 diabetes

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Celiaki eller glutenintolerans

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Leflunomide STADA. Version, V1.0

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Faktamaterial om barn och ungdomar

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Transkript:

Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år 120-180) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan - Sugar urine disease - Dr Willis 1670 talet Minkovski Banting och Best isolerade upptäckte och isolerade insulin 1921 + - = Diabetes 1

1930-tal På 1960 talet utvecklades metoder för att mäta glukos i blod Himsworth påvisade att insulineffekterna var olika hos unga normalviktiga respektive äldre överviktiga? Typ 1 respektive Typ 2 Definitioner av glukosrubbningar Typer av diabetes Frisk FPG < 6.1 och 2hPG < 7.8 Nedsatt glukostolerans FPG < 7.0 och 2hPG 7.8-11.1 Förhöjt fasteglukos FPG 6.1 och < 7.0 och 2hPG < 7.8 Diabetes mellitus FPG 7.0 eller 2hPG 11.1 1. Typ 1 diabetes (5-10%) 2. Typ 2 diabetes (~ 90%) 3. Graviditetsdiabetes (0.7-2.9%; övergående form) 4. Andra diabetestyper (1-5%) FPG= faste plasma glukos, 2hPG= 2 timmars plasma glukos efter oral glukos tolerans test (OGTT) WHO, 2005 Inte bara diabetes Diabetes Hyperinsulinemi Dyslipidemi Hypertoni Koagulationsrubbningar Inflammation ATT INSJUKNA I DIABETES IGT = impaired glucose tolerance 2

Incidens Typ 1 diabetes Varför ökad incidens typ 1 diabetes? Tidig exposition för komjölk? 1 Enterovirus infektion? 2 Amning?? Sannolikt inte 3 Hygien hypotesen? Tidig exposition av infektiösa antigen nödvändigt för att immunsystemet skall mogna 4 Spring-harvest hypotesen? Den genetiska predispositionen konstant men exponering för miljöfaktorer ökar 5 Förutsätter att insjuknandet i de lägsta åldrarna ökar men att den kumulativa incidensen är konstant Dock finns data som talar emot detta 6 1 Harrison, 1999; 2 Graves, 1997; 3 Gale, 2002; 4 Holt, 2000; 5 Kurtz, 1988; 6 Rawshani, 2014 Typ 2 diabetes ökar bland barn och ungdomar Kraftigt ökande förekomst av typ 2 diabetes i världen Varierande prevalens-siffror men i vissa material upp till 45% av diabetesfall (USA) Mellan 2002 och 2005, ökade användningen av typ 2 diabetesläkemedel i åldrarna 10-14 åå med106% Den viktigaste riskfaktorn för typ 2 diabetes bland barn och ungdomar är fetma Fagot-Campagna A, et al. BMJ 2001; 322:377 378. EVOLUTION OF MANKIND Thrifty gene theory 2.5 milj. år Gener som predisponerar för energilagring (för att klara perioder med brist på föda) ökar risk för övervikt och typ 2 diabetes när energi-intag överväger energiförbrukning Hypotes för att förklara den kraftigt ökande incidensen av övervikt och diabetes i den industrialiserade världen 1 Neel, 1999 3

Antal personer med diabetes (20-79 år), 2010 och uppskattat 2030 250 Millions Drifty gene theory Egenskaper som behövs för att klara sig undan rovdjurens jakt (snabbhet, styrka, vighet, att vara smal och smidig etc) har givit upphov till övervikt och diabetes när behovet av att fly från rovdjur inte finns längre 1 200 150 100 50 0 20-39 40-59 60-79 Years 2010 2030 www.diabetesatlas.org 1 Speakman, 2008 Estimated number of adults with diabetes by age-group, year, and countries for the developed and developing categories and for the world. Typ 2 Residual lifetime risk for diabetes Wild S et al. Dia Care 2004;27:1047-1053 Copyright 2014 American Diabetes Association, Inc. JAMA 2003; 290: 1884-90. Lifetime risk for diabetes mellitus in the United States. UPPLEVELSE AV ATT INSJUKNA OCH HA DIABETES 4

Kvalitativa studier upplevelse av att insjukna med diabetes Svensk studie på insulinbehandlade patienter 1 (n=7) Upplevelse av att bli en annan person, en med diabetes Upplevelse av kroppslig obalans innan diagnos Efter diagnos acceptans av symtomen Acceptans dock inte tillräckligt Bättre att anpassa sig till den nya situationen Att anpassa sig kan medföra en risk att uppleva att sjukdomen kontrollerar ens liv 1 Johansson, Int.J. of Nursing Studies, 2009 Kvalitativa studier upplevelse av att insjukna med diabetes Brittisk studie på nyinsjuknade Typ 2 diabetiker 1 (n=30) Studerade upplevelsen av att göra livsstilsförändringar Lättare att genomföra kostrådgivning om denna gavs tillsammans med rådgivning om fysisk aktivitet Insjukna i typ 2 diabetes Holländsk studie på screenade nydiagnosticerade patienter (n=196) Visade relativt låga stress/ångest nivåer, låg förmåga till egenvård, gott självförtroende Dock skillnader beroende på initial behandlingsintensitet, Malpass, Pat. Edu. and Counceling 2009, Thoolen, Diabetes care, 2006 Anxiety, diabetes-related distress, and self-efficacy by treatment intensity and disease duration. Familj Partners till diabetespatienter upplever lika höga psykosociala stressnivåer som patienterna själva I synnerhet om partnern är kvinna Thoolen B J et al. Dia Care 2006;29:2257-2262 Copyright 2014 American Diabetes Association, Inc. Fisher, Diabetes care, 2002 5

Familjens reaktioner när ett barn insjuknar Familjens reaktioner när ett barn insjuknar Barnets familj genomgår ofta en krisreaktion 1 Chockfasen kan vara i upp till flera dagar 2 Föräldrarna kan uppleva situationen som kaosartad trots ett yttre lugn I denna fas är man mindre mottaglig för ny och komplex information Den följande reaktionsfasen kännetecknas ofta av irrationella skuldkänslor Varför drabbades just mitt barn I den efterföljande bearbetningsfasen accepterar föräldrarna den nya situationen och försöker ofta öka sin kunskap om sjukdomen I nyorienteringsfasen anpassar familjen sig till den nya livssituationen 2 1 Hägglöf, 2008; 2 Cullberg, 2006 1 Hägglöf, 2008; 2 Cullberg, 2006 Familjens reaktioner när ett barn insjuknar Upplevelse av att vardagen måste rekonstrueras för att kunna passa med de nya behoven Många föräldrar upplever en känsla av inkompetens i sin nya roll 1 För att klara av den nya situationen krävs det ofta man skapar en ny modell av världen som innefattar de nya behoven 2 Nyskapade rutiner ger ofta en känsla av att kontrollera situationen Efter en tid börjar många kunna vara mer flexibla i förhållande till de nya rutinerna 3 1 Hatton, 1995; 2 Lowes, 2005; 3 Hatton 1995 Könsskillnader? Studie på tonåringar (Typ 1) Flickor visade större förmåga att göra sjukdomen till en del av sig själva 1 Pojkar föredrar oftare att ge insulinet i enrum 1 Pojkar ger ofta sjukdom minsta möjliga plats i sina liv 1 Dock ej stora skillnader för egenvård mellan könen 2 En studie visade att pojkar oftare föredrar färre injektioner 3 Flickor rapporterar dock oftare ångest och - depressionssymtom 2 1 Buchbinder, 2005; 2 Urquhart, 2002; 3 Williams, 1999 Könsskillnader? Olika reaktionsmönster och upplevelser beroende på typ av insjuknande? Typ 2 Kvinnor upplever större stress av sjukdomen 1 Kvinnor har ofta bättre kontroll på kostbehandlingen och glukosmätningen 2 Män lyckas oftare bättre med att öka fysisk aktivitet, har mindre depressiva symtom, visar ökad förståelse för betydelsen av metabol kontroll 2 Män förefaller vara mer beroende av stöd från sin partner 2 1 Rosario, 1988; 2 Chiu,2011 6

Olika reaktionsmönster och upplevelser beroende på typ av insjuknande? Kopplat till om insjuknandet är akut eller smygande? Beroende på när i livet man insjuknar? Beroende på patientens resurser? Socialt nätverk? Psykosociala faktorer? Skillnader mellan typ 1 och typ 2? Hur uppfattar patienten sin sjukdom och vården av den? Patientens uppfattning av sjukdomen påverkar val av hälsobeteende 1 I början är patienterna motiverade till livsstilsförändringar men efter en tids sjukdom avtar motivationen Tilltron till den farmakologiska behandlingen är stor 1 Rolander, magisterarbete 2010 Hur skall man nå patienterna? Det är viktigt att patienterna är delaktiga i vården och att de inbjuds till att delta på ett respektfullt sätt 1 Att erbjuda instrument för egenvård Att dela medicinska data med patienterna för förståelse och motivation 1 Diabetesteamets uppgift Att överföra kunskap om behandlingen på ett sätt som tar hänsyn till vilken situation patienten och anhöriga befinner sig i Att samtidigt kunna ge ett psykologiskt stöd för att patienten ska kunna tillgodogöra sig den nya kunskapen 1 Mazzuca S., Diabetes care 1983 7