Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015
Verksamhetsberättelse 2 (27) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten.
Verksamhetsberättelse 3 (27) 2 Verksamheten är en profil på Ekonomiprogrammet (EK) och Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) vars syfte är att ge eleverna ett internationellt grepp på studierna bland annat genom att en del av undervisningen och litteraturen är på engelska. Ett av målen är att eleverna genom att bli vana vid att läsa och utrycka sig på engelska får en god kompetens att senare kunna läsa på universitet och högskolor i såväl Sverige som utomlands. har liksom det vanliga samhällsprogrammet som sitt övergripande mål att alla elever ska gå ut med en gymnasieexamen och därmed bli behöriga till högskolestudier. har ett tydligt fokus i undervisningen på att eleverna ska tillgodogöra sig ett vetenskapligt förhållningsätt och bli väl förberedda inför framtida studier på universitet och högskola. uppvisar mycket goda resultat vad gäller det övergripande målet att alla elever ska nå högskolebehörighet. Andelen elever som gick ut med en gymnasieexamen därmed också behörighet till att läsa på Universitet och högskola ät mycket god och har de senaste åren legat mellan 97-100 %. Vi kan också konstatera att eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Eleverna kommer från Fyrbodals område och där utgör elever från Uddevalla kommun den största andelen. Antalet elever på var föregående läsår 119 elever och dessa var fördelade på 6 klasser. Fördelningen mellan kvinnor och män låg på 67 % respektive 33 %. Andelen män på är lägre än på vanliga SA (Samhällsprogrammet). Vi ser en minskning av andelen män på från föregående år då andelen låg på 38 %. Andelen elever i varje klass med utomnordisk bakgrund ligger på ungefär 12 %. En betydligt lägre siffra än på SA vars motsvarande siffra ligger mellan 30-35 %. Under läsåret 14/15 var EK störst med 55 % av eleverna. Fördelningen över tid mellan EK och SA har varierat mellan åren. På läser eleverna på EK inriktningen ekonomi och på SA läser eleverna inriktningen samhällsvetenskap.
Verksamhetsberättelse 4 (27) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar SA och klarade inte målet med budget i balans och tillsammans redovisade enheten SA/ ett underskott på 1.17 miljoner i bokslutet för 2015. Den största orsaken vad gäller s del av underskottet är att andelen elever var för lågt i förhållande till budget. Antalet elever per klass ligger på 20 och för att klara budget behöver antalet ligga på 25 elever per klass. En annan orsak är att budget inte heller täcker kostnaderna för de projektresor till engelsktalande land som sker i årskurs tre och som är en viktig del i s internationella profil. 3.2 Personella förutsättningar Personalgruppen bestod av 9 lärare med tillsvidareanställning. Alla är behöriga och har lärarlegitimation. På krävs ytterligare än förutsättning och det är att lärarna kan klara av att undervisa på engelska. För att vi ska kunna klara vårt uppdrag att alla elever ska nå kunskapskraven och för att kunna ge elever i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver är det viktigt att det finns en god och stabil tillgång till specialpedagog, speciallärare och andra lärare som arbetar med stöd. SA/ är i behov av mer resurs och då särskilt vad gäller specialpedagog. På Agneberg finns endast en specialpedagog som arbetar 100 % och som delas av samtliga enheter och ca 900 elever. Denna resurs borde ökas. 3.3 Organisatoriska förutsättningar De organisatoriska förrutsättningarna på är goda. Arbetslaget som består av 9 lärare och utgör en lagom stor grupp för att kunna ha ett gott samarbete med varandra. En av lärarna är programsamordnare och har en arbetslagsledande roll. Därtill kommer att antalet elever per klass är relativt låg vilket gör det finns bra förutsättningar att ha god uppföljning av hur det går för eleverna. I vissa frågor som är programspecifika är arbetslaget också uppdelat i två mindre grupper. 3.4 Övriga förutsättningar har också en annan fördel som är gynnsam utifrån perspektivet måluppfyllelse och som elever och lärare i utvärderingar brukar lyfta fram som en framgångsfaktor. Det är att elever har sin undervisning i en gemensam och avgränsad del av huset och att lärarna har sina arbetsrum i samma del. Det blir därför lätt med kontakterna mellan lärare och elev och tryggheten ökar för eleverna. Nackdelen kan däremot vara att
Verksamhetsberättelse 5 (27) eleverna inte blir lika integrerade med andra elever i skolhuset.
Verksamhetsberättelse 6 (27) 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Normer och värden 4.1.1 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Arbeta mot diskriminering och kränkande behandling Vi har inte kommit särskilt långt i vår strävan att ha ett större inflytande över temadagen för att bättre kunna anpassa innehåll till samhällsprogrammets behov och förrutsättningar. Ett undantag har dock funnits det här läsåret då vi haft möjlighet att påverka innehåll och upplägg för en utav temadagarna som handlade om demokrati och valet. Lärare på Agneberg var den drivande kraften i att arrangera upplägget för hela gymnasieskolan. I övrigt har vi haft svårt att få gehör för våra tankar och idéer om eget upplägg. Utdrag ur Skolans plan för läsåret 2015/16 Utvärdering av skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling Rektorsenhet SA/(Samhällsvetenskapsprogrammet och ) Under våren 2105 genomfördes en enkät på skolan och deltagandet på SA/ var deltagandet 69 %. Svarsfrekvensen för enkäten 2014 låg också på 69 % medan frekvensen 2013 var 38 %. Vi kan konstatera att vi lyckas behålla den ökning som skedde mellan 2013 och 2414 men att vi har inte nått vårt uttalade mål att öka svarfrekvensen ytterligare. Tabell 1: Elevernas svar på frågan hur de trivs på skolan i procent Svar Antal 2015% 2014% Trivs mycket bra 94 38 36 Trivs bra 103 42 44 Trivs ganska bra Trivs inte så bra 34 14 17 6 2 1 Trivs inte alls 6 2 1 Vet ej 2 0 0 245 98 99 Källa: Elevenkät 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola
Verksamhetsberättelse 7 (27) Tabell 2: Elevernas svar på frågan om de känner sig trygga på skolan, i procent. Svar Antal 2015% 2014% Jag känner mig alltid trygg Jag känner mig oftast trygg Jag känner mig ganska trygg Jag känner mig sällan trygg Jag känner mig aldrig trygg 168 69 56 57 23 35 13 5 8 2 1 0 3 1 1 Vet ej 2 0 0 245 99 100 Källa: Elevenkät 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola De flesta eleverna på SA/ trivs på skolan, sammanlagt 94 % svarar att de trivs ganska bra, trivs bra eller trivs mycket bra. Siffran är något lägre än 2014 som låg på 97 %. Vad minskningen på tre procentenheter kan bero på är svårt att med säkerhet veta men en förklaring kan ligga i att det under 2014 fanns det en del oroligheter bland elever i början av läsåret som kan ha skapat otrygghet bland eleverna, Enkäten visar också att eleverna känner sig trygga. På SA/ har 98 % svarat att de alltid känner sig trygga, oftast känner sig trygga eller känner sig ganska trygga och andelen var i stort sett samma som 2014 då 99 % svarade att de kände sig trygga. Ett annat mål för läsåret 2104/15 var att göra kunskapen om lagarna mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling större och att göra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling mer känd bland eleverna. Enkätens resultat visar en klar förbättring särskilt i jämförelse med 2013. I enkäten 2013 svarade 75 % av eleverna på Agneberg att de kände till att det fanns lagar mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och motsvarande siffra för enkäten 2014 är 91 % och för 2015 är 92 %. Även vad gäller frågan om eleverna känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling kan vi se en förbättring. I enkäten för 2013 svarade 48 % eleverna på Agneberg ja och i enkäten 2014 svarade 67 % ja på frågan och 2015 var motsvarande siffra för SA/ 71 %.
Verksamhetsberättelse 8 (27) Tabell 3: Andel elever som känner till att det finns lagar (Diskrimineringslagen och Skollagen) mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, i procent. Svar Agneberg 2013 Agneberg 2014 CEKJ 2014 CEKJ 2015 Ja 75 90 91 92 Nej 25 10 9 8 Summa % 100 100 100 100 Antal svar 343 413 244 244 Källa: Elevenkät 2013, 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola Tabell 4: Andel elever som känner till att det på Agneberg finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling i procent Svar Agneberg 2013 Agneberg 2014 CEKJ 2014 CEKJ 2015 Ja 48 67 67 71 Nej 52 33 33 29 Summa % 100 100 100 100 Antal svar 343 434 244 244 Källa: Elevenkät 2013, 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola I 2014 och 2015 års enkät fanns följdfrågor om eleverna känner till innehållet lagarna och i planen. I enkäten 2014 svarade 46 % att de känner till innehållet i lagarna och endast 28 % att de kände till innehållet i skolans plan. I enkäten från 2014 kan vi se att andelen elever som känner till innehållet i lagarna har ökat till 56 % medan andelen som svarat att de känner till innehållet i planen ligger kvar på samma nivå. Vi kan dra slutsatsen att flertalet känner till att det finns lagar och att skolan har en plan men att osäkerheten om innehållet är större. Däremot visar resultatet att andelen elever som uppger att de under läsåret har diskuterat och arbetat med frågor kring diskriminering och kränkande behandling har ökat. 2013 svarade 48 % av Agnebergs elever ja på frågan och 2014 svarade 55 % av Agnebergseleverna samt eleverna på SA/ ja på frågan och 2015 var motsavarende siffra 56 %. I enkäten 2015 uppgav något fler elever på SA/ att de blivit utsätta för diskriminering än 2014. Andelen elever som svarade att de inte blivit utsätta för diskriminering var 2014 94 % och 2015 var motsvarande siffra 91 %. Av de elever som känt sig diskriminerade uppger de etniskt tillhörighet som den vanligaste diskrimineringsgrunden. Andelen elever på SA/ som uppger att de inte blivit kränkta utgör 2015 91 % och det är samma nivå som 2014. De områden som vi arbetade med utifrån elevenkäten 2014 var demokrati (religion, kultur,) etnicitet och självkänsla, att göra handlingsplanen och
Verksamhetsberättelse 9 (27) årshjulet mer känt hos elever och personal samt att förbättra tryggheten på vissa platser i skolan. Följande åtgårder/aktiviteter har genomförts: Kompetensutveckling för personalen om anpassningar av undervisningen utifrån olika funktionshinder tillsammans med specialpedagogiska enheten. Föreläsning på K-dag om dyslexi. Föreläsning har genomförts för personal av Hans Abrahamsson om socialt hållbart samhälle och var ett led i planeringen inför en första temadagen kring demokrati och förståelse. Föreläsning har genomförts för personal av Mattias Kullberg, från Maria Ungdom. Han pratade om droger och förebyggande arbete kring detta. Förelösningen var ett led i planeringen av den andra temadagen kring må-bra. Majoriteten av ämnesgrupperna har lämnat in en plan till respektive rektor för hur de skall arbeta med det prioriterade området. Elever och lärare ska delta i ett Erasmus + projekt (Who is knocking on my door) med nio andra länder i Europa. Projektets huvudtema är integration. Eleverna kommer att arbeta med frågor kring om öppenhet, tolerans, rasism, kultur och religion. Skolan har medverkat i projektet, Varje människa kan göra skillnad, som drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Syftet med projektet var att eleverna skulle få kunskap om de mänskliga rättigheterna, medmänsklighet och civilkurage. Skolan hade under vårterminen 2015 en kub stående på skolgården, som fylldes med elevarbeten kring mänskliga rättigheter och artikel 3, rätten till ett tryggt liv. Elever och lärare besökte Stockholm och deltog under Raoul Wallenbergs dag. FN-rollspel har genomförts för Elever på SA, och EK som läser internationella relationer och samhällskunskap 3 mänskliga rättigheter, konfliktlösning, perspektiv och förståelse. Under höstterminen 2014 startadet Erasmus +projektet Who is knocking om my door. Ett samarbetsprojekt med 6 andra länder kring temat integration och rasism. Tre temadagar Demokrati och förståelse: valet 2014, samhällskunskapslärarna höll i planering och genomförande. Vi hade besök av de politiska partierna samt ungdomsförbunden. Åk 3 hade paneldebatt med representanter från riksdagspartierna, åk 1 och 2 mötte de politiska ungdomsförbunden. Identitet och självkänsla: må bra, för årskurs 1 och 2 med föreläsning av Mattias Gullberg Må bra och gör bra val i livet. Eleverna arbetade med studieteknik, orka plugga. För årskurs 3 var temat framtid med en studie- och yrkesmässa anordnad av studie- och yrkesvägledarna. Kärlek och sexualitet. För årskurs 1 och 2 var det en föreläsning av Manne Forsberg i Agnebergshallen samt utställning av Amnesty International, Rädda Barnen och Angeläget etc. Eleverna arbetade även med nöjdkundenkäten, omprovsdag samt eget arbete för att ta igen restuppgifter. Genomföra aktiviteter för ökad sammahållning mellan årskurser och program
Verksamhetsberättelse 10 (27) Vi genomförde ett gemensamt luciafirande för hela Agneberg. Vi genomförde en gemensam skolavslutning för hela Agneberg På har man genomfört -dagar med gemensamma aktiviter över årskurserna. Elever har varit delaktiga i utformandet av ny möblering i 512 och på -torget för att öka trivseln. -torget är klart och arbetet i 512 planeras att bli klart under ht 15. Göra handlingsplanen mer känd Vi har fortsatt arbetet med att förtydliga våra rutiner om när och hur information om lagstiftning och Agnebergs handlingsplan skall ske Vi har förtydligat årshjulet för likabehandlingsarbetet Vi har arbetat för att få fler elever att svara på enkäten Utsatta platser i skolan Vi har justerat lås på toaletterna. Vi har förändrat städrutiner på toaletterna och haft extra städning i allmänna utrymmen t ex vid hög höjd. Skapat möjligheter till avskilt ombyte i samband med idrott och hälsa De förbättringar som gjordes kring de utsatta områdena i förra årets enkät visade på gott resultat eftersom dessa inte längre pekades ut som obehagliga. Elever och personal arbeta utifrån skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Utdrag ur Skolans plan för läsåret 2015/16 4.1.1.1.1.1 Utvärdering av skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling Rektorsenhet SA/(Samhällsvetenskapsprogrammet och ) Under våren 2105 genomfördes en enkät på skolan och deltagandet på SA/ var deltagandet 69 %. Svarsfrekvensen för enkäten 2014 låg också på 69 % medan frekvensen 2013 var 38 %. Vi kan konstatera att vi lyckas behålla den ökning som skedde mellan 2013 och 2414 men att vi har inte nått vårt uttalade mål att öka svarfrekvensen ytterligare. Tabell 1: Elevernas svar på frågan hur de trivs på skolan i procent Svar Antal 2015% 2014% Trivs mycket bra 94 38 36 Trivs bra 103 42 44 Trivs ganska bra Trivs inte så bra 34 14 17 6 2 1
Verksamhetsberättelse 11 (27) Trivs inte alls 6 2 1 Vet ej 2 0 0 Totalt: 245 98 99 Källa: Elevenkät 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola Tabell 2: Elevernas svar på frågan om de känner sig trygga på skolan, i procent. Svar Antal 2015% 2014% Jag känner mig alltid trygg Jag känner mig oftast trygg Jag känner mig ganska trygg Jag känner mig sällan trygg Jag känner mig aldrig trygg 168 69 56 57 23 35 13 5 8 2 1 0 3 1 1 Vet ej 2 0 0 Totalt 245 99 100 Källa: Elevenkät 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola De flesta eleverna på SA/ trivs på skolan, sammanlagt 94 % svarar att de trivs ganska bra, trivs bra eller trivs mycket bra. Siffran är något lägre än 2014 som låg på 97 %. Vad minskningen på tre procentenheter kan bero på är svårt att med säkerhet veta men en förklaring kan ligga i att det under 2014 fanns det en del oroligheter bland elever i början av läsåret som kan ha skapat otrygghet bland eleverna, Enkäten visar också att eleverna känner sig trygga. På SA/ har 98 % svarat att de alltid känner sig trygga, oftast känner sig trygga eller känner sig ganska trygga och andelen var i stort sett samma som 2014 då 99 % svarade att de kände sig trygga. Ett annat mål för läsåret 2104/15 var att göra kunskapen om lagarna mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling större och att göra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling mer känd bland eleverna. Enkätens resultat visar en klar förbättring särskilt i jämförelse med 2013. I enkäten 2013 svarade 75 % av eleverna på Agneberg att de kände till att det fanns lagar mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och motsvarande siffra för enkäten 2014 är 91 % och för 2015 92 %. Även vad gäller frågan om eleverna känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling kan vi se en förbättring. I enkäten för 2013 svarade 48 % eleverna på Agneberg ja och i enkäten 2014 svarade 67 % ja på frågan och 2015 var motsvarande siffra för SA/ 71 %.
Verksamhetsberättelse 12 (27) Tabell 3: Andel elever som känner till att det finns lagar (Diskrimineringslagen och Skollagen) mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, i procent. Svar Agneberg 2013 Agneberg 2014 CEKJ 2014 CEKJ 2015 Ja 75 90 91 92 Nej 25 10 9 8 Summa % 100 100 100 100 Antal svar 343 413 244 244 Källa: Elevenkät 2013, 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola Tabell 4: Andel elever som känner till att det på Agneberg finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling i procent Svar Agneberg 2013 Agneberg 2014 CEKJ 2014 CEKJ 2015 Ja 48 67 67 71 Nej 52 33 33 29 Summa % 100 100 100 100 Antal svar 343 434 244 244 Källa: Elevenkät 2013, 2014 och 2015, Agneberg, Uddevalla Gymnasieskola I 2014 och 2015 års enkät fanns följdfrågor om eleverna känner till innehållet lagarna och i planen. I enkäten 2014 svarade 46 % att de känner till innehållet i lagarna och endast 28 % att de kände till innehållet i skolans plan. I enkäten från 2014 kan vi se att andelen elever som känner till innehållet i lagarna har ökat till 56% medan andelen som svarat at de känner till innehållet i planen ligger kvar på samma nivå. Vi kan dra slutsatsen att flertalet känner till att det finns lagar och att skolan har en plan men att osäkerheten om innehåller är större. Däremot visar resultatet att andelen elever som uppger att de under läsåret har diskuterat och arbetat med frågor kring diskriminering och kränkande behandling har ökat. 2013 svarade 48 % av Agnebergs elever ja på frågan och 2014 svarade 55 % av Agnebergseleverna samt eleverna på SA/ ja på frågan och 2015 var motsavarende siffra 56 %. I enkäten 2015 uppgav något fler elever på SA/ att de blivit utsätta för diskriminering än 2014. Andelen elever som svarade att de inte blivit utsätta för diskriminering var 2014 94 % och 2015 var motsvarande siffra 91 %. Av de elever som känt sig diskriminerade uppger det etniskt tillhörighet som den vanligaste diskrimineringsgrunden. Andelen elever på SA/ som uppger att de inte blivit kränkta utgör 2015 91 % och det är samma nivå som 2014.
Verksamhetsberättelse 13 (27) De områden som vi arbetade med utifrån elevenkäten 2014 var demokrati (religion, kultur,) etnicitet och självkänsla, att göra handlingsplanen och årshjulet mer känt hos elever och personal samt att förbättra tryggheten på vissa platser i skolan. Följande åtgårder/aktiviteter har genomförts: Kompetensutveckling för personalen om anpassningar av undervisningen utifrån olika funktionshinder tillsammans med specialpedagogiska enheten. Föreläsning på K-dag om dyslexi. Föreläsning har genomförts för personal av Hans Abrahamsson om socialt hållbart samhälle och var ett led i planeringen inför en första temadagen kring demokrati och förståelse. Föreläsning har genomförts för personal av Mattias Kullberg, från Maria Ungdom. Han pratade om droger och förebyggande arbete kring detta. Förelösningen var ett led i planeringen av den andra temadagen kring må-bra. Majoriteten av ämnesgrupperna har lämnat in en plan till respektive rektor för hur de skall arbeta med det prioriterade området. Elever och lärare ska delta i ett Erasmus + projekt (Who is knocking on my door) med nio andra länder i Europa. Projektets huvudtema är integration. Eleverna kommer att arbeta med frågor kring om öppenhet, tolerans, rasism, kultur och religion. Skolan har medverkat i projektet, Varje människa kan göra skillnad, som drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Syftet med projektet var att eleverna skulle få kunskap om de mänskliga rättigheterna, medmänsklighet och civilkurage. Skolan hade under vårterminen 2015 en kub stående på skolgården, som fylldes med elevarbeten kring mänskliga rättigheter och artikel 3, rätten till ett tryggt liv. Elever och lärare besökte Stockholm och deltog under Raoul Wallenbergs dag. FN-rollspel har genomförts för Elever på SA, och EK som läser internationella relationer och samhällskunskap 3 mänskliga rättigheter, konfliktlösning, perspektiv och förståelse. Under höstterminen 2014 startadet Erasmus +projektet Who is knocking om my door. Ett samarbetsprojekt med 6 andra länder kring temat integration och rasism. Tre temadagar 1. Demokrati och förståelse: valet 2014, samhällskunskapslärarna höll i planering och genomförande. Vi hade besök av de politiska partierna samt ungdomsförbunden. Åk 3 hade paneldebatt med representanter från riksdagspartierna, åk 1 och 2 mötte de politiska ungdomsförbunden. 1. Identitet och självkänsla: må bra, för årskurs 1 och 2 med föreläsning av Mattias Gullberg Må bra och gör bra val i livet. Eleverna arbetade med studieteknik, orka plugga. För årskurs 3 var temat framtid med en studie- och yrkesmässa anordnad av studie- och yrkesvägledarna. 1. Kärlek och sexualitet. För årskurs 1 och 2 var det en föreläsning av Manne Forsberg i Agnebergshallen samt utställning av Amnesty International, Rädda Barnen och Angeläget etc. Eleverna arbetade även med nöjdkundenkäten, omprovsdag
Verksamhetsberättelse 14 (27) samt eget arbete för att ta igen restuppgifter. Genomföra aktiviteter för ökad sammahållning mellan årskurser och program Vi genomförde ett gemensamt luciafirande för hela Agneberg. Vi genomförde en gemensam skolavslutning för hela Agneberg På har man genomfört -dagar med gemensamma aktiviter över årkurserna. Elever har varit delaktiga i utformandet av ny möblering i 512 och på -torget för att öka trivseln. -torget är klart och arbetet i 512 planeras att bli klart under ht 15. Göra handlingsplanen mer känd Vi har fortsatt arbetet med att förtydliga våra rutiner om när och hur information om lagstiftning och Agnebergs handlingsplan skall ske Vi har förtydligat årshjulet för likabehandlingsarbetet Vi har arbetat för att få fler elever att svara på enkäten Utsatta platser i skolan Vi har justerat lås på toaletterna. Vi har förändrat städrutiner på toaletterna och haft extra städning i allmänna utrymmen t ex vid hög höjd. Skapat möjlighteter till avskilt ombyte i samband med idrott och hälsa De förbättringar som gjordes kring de utsatta områdena i förra årets enkät visade på gott resultat eftersom dessa inte längre pekades ut som obehagliga. 4.1.2 Öka medarbetares och elevers kunskap om att vi på skolan har olika kulturella bakgrunder och arbeta för att vi på ett bra sätt tar tillvara på skolans kulturella mångfald. Implementera tankar och idéer från det mångkulturella Istanbul, Erasmus+, Raoul Wallenbergsprojektet Allt i handlingsplanen är genomfört. Dessutom pågår projektet Who is knocking at my door ett läsår till. Inför nästa läsår vore bra att enas kring något projekt som alla kan känna delaktighet i. De projekt som genomförts under förra läsåret inbegrepp inte alla lärare inom programmet även om t. ex Raul Wallenbergs projekt hade stor genomslagskraft och innefattande många elever, program, ämnen och lärare. 4.2 Rektors/förskolechefs ansvar 4.2.1 Ge eleverna en helhetsbild över olika ämnen
Verksamhetsberättelse 15 (27) Hitta fler beröringspunkter och gemensamma mål i de olika ämnesplanerna Lärare samarbetar i form av fackuppsatser. Det finns även samverkansformer mellan olika lärare. Detta mål ska vi jobba vidare med under läsåret 2015-2016. 4.2.2 Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Plan för studie- och yrkesvägledning tas fram för varje program Ett förslag till plan har tagits fram och kommer under hösten 2015 att helt färdigställas och implementeras. Förslaget ligger bifogat som ett dokument. 4.3 Kunskaper 4.3.1 Elever ska nå högskolebehörighet och bli väl förbereda för högskolestudier. Tillämpa och vidareutveckla vår organisation och våra rutiner för elevuppföljning som stämmer överens med skollagen. Eleverna ska bli väl förbereda för högskolestudier Vi har kontinuerliga elevhälsokonferenser där vi diskuterar strategier för att elever ska nå högskoleförberedelser. Undervisande lärare för en kontinuerlig dialog för att hitta lösningar i elevernas studier. Extra anpassningar utförs inom ramen för undervisningen. Om inte det är tillräckligt finns möjligheter till särskilt stöd studieverkstaden. Utöver detta erbjöds kontinuerligt stöd i engelska, matematik, samhällskunskap naturkunskap m.fl. Vi har ett tätt samarbeta med elevhälsan och tar tidigt med dem i arbetet när skolsituationen inte fungerar för eleverna. Vi har genomfört fackuppsatser i årskurs 1 och 2. Undervisande lärare har tydliggjort det vetenskapliga förhållningsättet framför allt i årkurs tre. Eleverna har arbetat med vetenskapliga metoder och arbetsätt i kurserna svenska 3, engelska 7, naturkunskap 2, samhällskunskap 3 mfl. I årkurs ett har eleverna haft ett tema kring hälsa och vetenskap. Treorna har under sina projektresor till Skottland respektive England varit på studiebesök på arbetsplatser, olika intuitioner och universitet. Elever har varit på studiebesök på högskolan väst och lyssnat på föreläsning av Per Assmo. Vi har haft en temadag om fortsätta studier och yrkesval - framtidsdagen. Undervisande lärare tydliggör det vetenskapliga förhållningssättet inom ramen för kurser i åk 3. Vi har arbetat fram en SYVplan. 4.3.2 Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Verksamhetsberättelse 16 (27) Genomföra moment i undervisningen kring miljöfrågor och hållbarutveckling inom flera ämnen på Samhällsprogrammet Inom ämnet naturkunskap har eleverna bland annat arbetat att analysera konsumentens ansvar och diskutera en förändring i riktning mot en hållbar utveckling där ekosystemens produktionsförmåga bevaras och social och ekonomisk rättvisa nås. I kursen naturkunskap 2 har eleverna arbetat med ett projekt kring hållbar utveckling i Uddevallas kommun. Efter undervisning om plaster kopplat till hälsa skrev eleverna debattartiklar angående lämpligheten att lägga in ett PVC-golv i Agnebergshallen. Artiklarna skickades till Bohusläningen. De har också haft en arbetsuppgift kring kommunal planering för hållbarutveckling. Efter undervisning om grundämnen joner, kvävets kretslopp och eutrofiering får eleverna en roll som tjänstemän på kommunens miljö- och stadsbyggnadskontor. De får i uppgift att ta beslut i två till kommunen inkomna ansökningar gällande musselodling respektive svinuppfödning i närheten av en havsvik i kommunen. Inom ämnet geografin har eleverna fått arbeta bland annat med området energi. Eleverna ta reda på fakta, för- och nackdelar kring olika energikällor, vilken påverkan dessa har på miljön, hur vi kan använda olika typer av energislag i framtiden etc. Ett annat avsnitt handlar om vatten och vilken källa till konflikt detta är. Finns både konflikter om vattnet (t.ex. Jordanfloden) och mänskliga projekt som urartat eller varit ifrågasatta typ Aralsjön eller Assuandammen. Vidare har eleverna diskuterat glaciärers avsmältning och vilken roll människan eventuellt har i detta sammanhang (med stigande medeltemperaturer). I kursen naturkunskap 1 nådde 96 % av eleverna på SA och minst betyget E och motsvarande siffra för samhällskunskapen 1b var 98 %. Därmed har de allra flesta eleverna uppnått kunskapskraven inom området hållbarhet. Vad gäller ämnet geografi så har 80 % av eleverna klarat minst betyget E.
Verksamhetsberättelse 17 (27) 5 Resultat av mått I nedanstående tabell redovisas olika nyckeltal som är prioriterade. Det första nyckeltalet handlar om elevers inflytande och frågan om lärarna och rektor tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter fanns med i kommunens brukarundersökning. I tabellen redovisas ingen siffra för SA på grund av att det endast var åk 2 som svarade på enkäten och därför var elevantalet för litet att redovisas. Dessutom redovisades siffrorna för EK och SA var för sig och då fanns möjlighet till att identifiera personer bakom svaren. Inom arbetslaget har vi däremot tagit del av resultatet som visar att det finns behov av att förbättra elevinflytandet. Resultaten visar också att pojkar är mer nöjda med elevinflytandet är flickor. Vi har under läsåret arbetat med att förbättra elevinflytande på flera plan. Vi har arbetat för att göra den formella strukturen för elevinflytande på enheten mer tydlig och känd för elever och personal samt och arbetat för att rutinerna kring dessa ska följas. Enligt rutinerna ska klassen regelbundet ha klassråd där frågor tas upp för diskussion. En del av dessa går sedan vidare antingen till rektor och eller programråd. Varje klass har två representanter i programråden som sammankallas tre gånger per termin. I programrådet deltar förutom elevrepresentanterna, rektor, lärare och programsamordnare. Där ges eleverna möjlighet att ta upp synpunkter och frågor från klassen. Dessa kan sedan lyftas vidare till HSG (husgemensamma möten där frågor kring arbetsmiljö, lokaler verksamhet, skolmat med mera behandlas) eller till programlaget eller APT (Arbetsplatsträff för lärarna). I HSG finns elevrepresentation från varje program. För att förbättra processen och se till att elevernas frågor och synpunkter inte glöms bort har vi satt in en stående punkt på dagordningen vid APT/ verksamhetsmöten med frågor till och från klassråd/programråd. Vi har också under året arbetat för att eleverna ska ha mer inflytande i klassråd och programrådet genom att konsekvent sett till att råden har fått utvärdera olika frågor och olika aktiviteter samt också använt klassråd och programråd som bollplank i olika utvecklingsfrågor. Vår bild är att programrådens aktivitet har ökat och att även deltagandet av eleverna vid mötena har ökat. Vi har haft som strategi att lära klassrådsrepresentanterna ta med sig synpunkter och frågor till programråden och sedan återkoppla till klassen. Vi ser även här en förbättring även om det fotfarande finns en del kvar att göra. Ett problem kan vara att eleverna prioriterar lektioner framför att gå på programråd och HSG. Utöver detta är varje lärare skyldig att ha diskussioner och utvärderingar av undervingen i respektive ämne. Enligt eleverna så följer inte alla lärare alltid detta. Framför allt har eleverna påpekat att alla lärare inte tar hänsyn till deras arbetsbelastning vad gäller prov och större inlämningsuppgifter. För att åtgärda detta har vi beslutat att genomföra nya rutiner. Utöver att varje lärare är skyldig att lägga in prov och större inlämnings-uppgifter i kalendariet i Vklass så skall det finnas en stående punkt på dagordningen vid arbetslagsmöten som berör provkalendariet. Syftet är då att se över vad som är inplanerat och hur elevernas arbetsbelastning ser ut samt lyfta elevers önskemål om förändringar. Det andra nyckeltalet handlar om avhopp. Det är otydligt vad som menas med avhopp eftersom termen inte är korrekt enligt de styrdokument som skolan har.
Verksamhetsberättelse 18 (27) Vedertagen term är avbrott alternativt byte till annat program. Av de 5 elever som redovisas under begreppet avhopp så har 2 elever avbrutit sina studier från samhällsprogrammet och Uddevalla gymnasieskola för att i de flesta fallen påbörja studier på annan gymnasieskola. De skäl eleverna har uppgett till sina avbrott är att de inte trivs eller tycker att det är för svårt samt att kraven är för höga. En del av dessa elever önskade byta till ett yrkesprogram inom UG men det fanns inte möjlighet till detta och därför valde man att gå till yrkesprogram på plusgymnasiet. Andra skäl som har uppgetts är långa resvägar och personliga skäl. Resterande 3 elever har bytt till andra program inom gymnasieskolan. Det tredje nyckeltalet berör andelen elever som har avslutat sina studier med en fullgod gymnasieexamen och därmed fått behörighet att söka in på universitet och högskola. Det är svårt att göra en korrekt analys kring nyckeltalen eftersom det finns felaktigheter i statistiken. I siffrorna har elever som har gått ett fjärde år tagits med men också de elever som enligt beslut ska gå ett fjärde år under läsåret d.v.s. elever som inte har avslutat sin gymnasieutbildning pga. av sjukdom eller studiesvårigheter. Det bli fel att ha med båda dessa grupper i underlaget och det blir svårt att jämförelsen över tid om man inte räknar på samma sätt varje år. Tidigare år har gruppen som fått förlängd utbildning inte räknats med förrän utbildningen är avslutad. Enligt de siffror som redovisas ovan ligger andelen för elever på som fått en gymnasieexamen på 92 % och motsvarande siffra för föregående år var 100 %. Enligt egen framtagen statistik ligger siffra på ca 97 % och skillnaden i siffrorna finns till största delen att finna i hanteringen av de elever som går ett fjärde år. Vi kan konstatera att även om siffran är något lägre i år än tidigare år så är det ett mycket gott resultat. Det är viktigt att hålla i minnet att eftersom antalet elever på som gick ut år tre är relativt låg (33 elever) så det är fråga om en elev som gick ut med studiebevis istället för gymnasieexamen. Orsaken till de goda resultaten är flera. Eleverna på är i allmänhet väldigt studiemotiverade och har haft med sig goda kunskaper från grundskolan. De organisatoriska förutsättningarna är också goda. Den genomsnittliga siffran på antalet elever i klasserna ligger på 20 elever per klas vilket gör att lärarna hinner med att följa upp sina elever på ett bra sätt och det finns utrymme för individualiseringar och anpassningar. Arbetslaget som består av 9 lärare och utgör en lagom stor grupp för att kunna ha ett gott samarbete med varandra. Det fjärde nyckeltalet visar ett genomsnittligt betygspoängen för som ligger på 14,5 och motsvarande siffra var 2014 14,7. Det är en liten förändring mot föregående år som till största delen förklaras av de redan nämnda felaktigheterna i statstiken. Andelen elever som har minst E i alla ämnen ligger på 78 %. Även här är det svårt att kommentera resultaten eftersom det är samma fel i underlaget som har redovisats ovan. Det finns i nuläget inte heller tillgång till några jämförande mått som t ex från föregående år eller resultat för hela riket. En kommentar kan dock göras som gäller flickor respektive pojkars studieresultat. Vi kan se en markant skillnad mellan
Verksamhetsberättelse 19 (27) flickors och pojkars studieresultat på samtliga de mått som redovisas nedan. Dessa resultatföljer trenden från tidigare år och följer även den nationella trenden d.v.s. att flickor lyckas väsentligt bättre än pojkar. En av förklaringarna är att pojkarna har större kunskapsluckor med sig från grundskolan och har sämre studievanor än flickor. Det kan vi t ex konstatera när vi jämför flickor intagningsvärden med pojkars. Vi har också noterat att fler pojkar är ovilliga eller ointresserade att ta till sig det stöd som erbjuds och verkar inte ta lika allvarligt på studierna som flickor. Troligtvis finns fler förklaringar än dessa. Det är tydligt att pojkars sämre resultat är ett område som vi behöver dyka djupare i och jobba vidare med under nästa läsår. En strategi är att fortsätta utvecklingen av vår stödverksamhet Rondellen och föra in perspektivet hur vi ska motivera de pojkar som inte vill ha hjälp. Vi ska också fortsatta arbetet med att utveckla elevernas studieteknik och ansvartagande. Mått Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Resultat totalt 2013/2014 Resultat totalt 2012/2013 Andel (%) elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter Antal avhopp 3 2 5 Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Andel (%) elever med minst E i alla ämnen gymnasieskola 92 93 92,2 100 15 14 14,5 14,7 84 63 77,8 5.1 Samlad bedömning och analys av resultat av mått Av ovanstående kan vi sammanfattningsvis konstatera att resultaten för vad gäller de nyckeltalen som har redovisats är något sämre än tidigare läsår med är fortfarande mycket goda. når i det närmaste det övergripande målet att alla elever ska klara kunskapsraven för att nå en gymnasieexamen. Tyvärr finns det en del brister i årets underlag vad gäller nyckeltalen. För det första finns det felaktigheter kring vilket elevunderlag statistiken bygger på vilket gör att det är svårt dra helt säkra slutsatser om resultaten. Detta är något som måste åtgärdas på gymnasiechefs nivå. Vi rektorer behöver får ett fullständigt och korrekt underlag kring våra nyckettal och betygsstatistik för att vi ska ha möjlighet att tillsammans med våra medarbetare på ett bra sätt följa upp enhetens resultat och fatta beslut om åtgärder och nya mål för enheten. För det andra har vi ännu inte fått tillgång till skolverkets siffor som skapar större möjligheter till relevanta jämförelser och
Verksamhetsberättelse 20 (27) analyser. Detta problem är svårt att komma runt då datumen för när verksamhetsberättelsen ska vara klar ligger före datumet då skolverket publicerar sina resultat.
Verksamhetsberättelse 21 (27) 6 Kommande prioriterade läroplansmål 6.1 till nämndens prioriterade läroplansmål Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Aktivitet 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Aktivitet 2: Temadagar för elever inom områdena mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati Aktivitet 1: Utveckla skolhusens studieverkstäder; Aktivitet 2: Organisera undervisningen i svenska som andraspråk utifrån elevernas behov Aktivitet 1: Kompetensutveckling för all personal i frågor som rör läroplansmålet; Aktivitet 2: Temadagar för alla elever i frågor som läroplansmålet 6.2 Enhetens egna prioriterade läroplansmål Enhetens prioriterade läroplansmål för 2015/2016 Elevers ansvar och inflytande Hållbar utveckling Ge eleverna en helhetbild Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Stärka elevdemokratin genom att ytterligare förtydliga och förstärka strukturen och processen kring elevdemokrati. Genomföra och arbeta efter de beslut som vi under föregående läsår beslutat om och som syftar till att öka elevernas möjligheter till påverkan och inflytande. Skapa utrymme för diskussioner och planering i ämnesgrupper och arbetslag i syfte att arbeta fram ett förslag om hur vi kan arbeta med temat hållbar utveckling inom såväl varje ämne som i ämnesövergripande projekt och samarbeten. Hitta fler beröringspunkter och gemensamma mål i de olika ämnesplanerna att samarbeta kring
Verksamhetsberättelse 22 (27) 7 Sammanfattning Vårt övergripande mål för verksamheten läsåret 15/16 är att fortsätta vår inslagna väg att arbeta mot målet att eleverna skall bli väl förberedda för högskolestudier och att samtliga elever ska nå högskolebehörighet.
Verksamhetsberättelse 23 (27) Bilaga: SYV plan för SA och Plan för studie- och yrkesvägledning, Uddevalla kommuns gymnasieskola Studie- och yrkesvägledning = Vårt gemensamma ansvar Uddevalla kommun vill ha en likvärdig skola där alla gymnasieskolans elever erbjuds studie- och yrkesvägledning i enlighet med styrdokumenten för gymnasieskolan (främst Skollagen 2010:800, Läroplanen för gymnasieskolan SKOLFS 2011:144) och Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning. Genomförandet inom respektive rektorsområde Rektor ansvarar för att respektive program inom Uddevalla gymnasieskola utarbetar en plan för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Planen ska innehålla konkreta arbetsmoment i olika årskurser. Planen ska kontinuerligt utvärderas och vid behov uppdateras. Planens centrala innehåll Skolans mål är att varje elev ska: Bli medveten om sig själv Bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken Bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen Lära sig att fatta och genomföra beslut Studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär: - praktiska arbetslivserfarenheter - undervisning som rör arbetslivet - studiebesök - utbildningsinformation - aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom Studie och yrkesvägledning i snäv bemärkelse innebär: - personlig vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp
Verksamhetsberättelse 24 (27) Plan för Studie- och Yrkesvägledning Rektorsområde SA Studievägledarens ansvar: Åk 1 Presentation i klasserna tillsammans med Elevhälsan Klassinformation Introduktion till gymnasiestudier och vidare studier Åk 2 Klassinformation i samband med inriktningsmål, programfördjupningsval och Individuella val med särskild inriktning på behörighet jämförelsetal - meritpoäng Åk 3 Klassinformation inför vidare studier i Sverige och utomlands och arbete i Sverige och utomlands Samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kring elever med funktionsnedsättning Förberedelser och genomförande av temadag om utbildning och arbete, tillsammans med övriga studie- och yrkesvägledare på gymnasiet, och i samarbete med Arbetsförmedlingen. Kontinuerligt samtliga årskurser: Studie och yrkesvägledningssamtal med enskilda elever och grupper Studie- och yrkesvägledningssamtal inför förändringar av elevens studiesituation (t ex byte av program, skola, inriktning, profil eller kurs) Motivationshöjande studievägledningssamtal Vara behjälplig vid byten av individuellt val, språk m.m. Vara behjälplig vid kompletterande val av individuellt val för elever som saknar poäng eller av någon anledning ej valt. Vara behjälplig vid lösningar för elever som saknar poäng/har för många poäng i sin studieplan.
Verksamhetsberättelse 25 (27) Väglednings/Inskrivningssamtal med elever från andra program inom Uddevalla gymnasieskola eller från andra skolor, vilka söker sig till SA/ efter omvalsperiodens slut eller till högre årskurs. Utskrivningssamtal med elever som vill avbryta sina gymnasiestudier för att samtala/planera för andra studier/praktik/arbete. Personal/föräldrar Samverka inom elevhälsan och bidra med aspekter utifrån vägledningsperspektiv. Samverka med lärare och skolledare om elevärenden utifrån vägledningsperspektiv Vara skolans expert på behörighet, tillträde till vidare studier, arbetsmarknaden och utbildningsväsendet. Medverka vid föräldramöten Programmets ansvar: Information om inriktningar och programfördjupningar Programsamordnare ansvarar för att tillsammans med rektor ta fram skriftligt informationsmaterial om inriktningsval och programfördjupningsval inför elevernas val av inriktning och programfördjupningar inför år 2 och 3. Programsamordnare ansvarar för att tillsammans med rektor organisera och genomföra muntlig information för eleverna i åk 1 och 2 om val till inriktning och programfördjupning. Informationen sker genom besök i klasser och genomförs i slutet på hösterminen. Rektor utser en skuggningsansvarig persons per program som organiserar skuggning för de elever som är intresserade av att byta till SA eller. Inom ramen för undervisningen SA och har ett övergripande mål att alla elever ska bli behöriga till högskolan och bli väl förbereda för att klara högskolestudier. Vi har därför ett särskilt fokus på att träna färdigheter som krävs för högskolestudier och det innebär bland annat: Studieteknik som en röd tråd genom alla är tre åren.
Verksamhetsberättelse 26 (27) Vetenskapligga metoder och förhållningsätt. Eleverna tränas t ex i analytiskt tänkande och källkritik. Träning i vetenskapligt skrivande. Eleverna skriver bland annat två fackuppsatser i åk 2 och 3 som en förberedelse inför gymnasiearbetet. Samarbetet med universitet och högskolor som t ex studiebesök eller forskare som kommer till klasser och föreläser om ett specifikt ämne. SA gör studiebesök på universitet under sin projektresa till Skottland/England EK gör APU under sin projektresa till England Besök av före detta elever som numera läser på universitet. Engelska: Vi tränar formellt skrivande och låter dem skriva formella brev etc. Argumenterande texter, lyssna på föreläsningar, läsa vetenskapliga texter etc. CVskrivning och jobbansökningsbrev skrivs och jobbintervju i rollspel. SA-treorna besöker universitetets öppet hus i England, EK-treorna förbereder och genomför praktik i England. Föreläsare från Högskolan Väst kommer en gång per läsår till -treorna. Bad science används som lektionsunderlag. Historia: Vårt program är högskoleförberedande och det är en röd tråd i vårt ämne. Vi arbetar mycket med källkritik som ju berör alla ämnen. Vi arbetar med redovisningsformer som förbereder eleverna för högskolan såsom fackuppsatsen och seminarieform. Matematik: Då matematik 2b är ett behörighetskrav för många utbildningar kommer det ofta in diskussioner om varför matte behövs till just den utbildningen. Diskussioner om vad för matematik som behövs i olika yrken förekommer ofta. Träning inför högskoleprovet. Psykologi: Vi påtalar i våra kurser skillnaden mellan psykolog, psykoterapeut, psykiater, kurator, psykologilärare etc. Vid tillfälle tar vi in besök av yrkesverksamma som har anknytning till psykologi. T.ex. sjuksköterska inom äldrepsykiatrin, besök av kurator, polis etc. Vi arbetar med studieteknik och i olika gruppkonstellationer vilket ger eleverna träning inför både framtida yrkesliv och studier. Samhällskunskap: I såväl Sh 1a1 som Sh 1b, är detta centrala delar av kurserna. Centralt innehåll: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Antingen separatläses arbetsmarknad som moment, annars med momentet samhällets ekonomi. Svenska: Eleverna får skriva cv och personligt brev, de får träna på olika typer av intervjusituationer och får träna på att argumentera. Ofta hänvisas till färdigheter som
Verksamhetsberättelse 27 (27) behövs vid universitet- och högskolestudier och PM-skrivande, källkritik och källhänvisning tränas frekvent