Befolkningsprognos. Uppsala län Kontaktperson Anders Bergquist Utredning- och planeringsenheten Regionkontoret. regionuppsala.

Befolkningsprognos för Uppsala län 219-25 Kontaktperson Anders Bergquist Utredning- och planeringsenheten Regionkontoret regionuppsala.se

1 (34) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 219-6-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Chef utredning och planering 1. Befolkningsprognos för Uppsala län år 219-25 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Modellen... 2 Komponenterna bakom befolkningsutvecklingen... 3 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 1968 218... 3 Naturlig folkökning... 3 Inrikes flyttning... 7 Utrikes flyttning... 1 Sammanlagda befolkningsutvecklingen... 11 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 219 25... 14 Naturlig folkökning, 219 25... 14 Utrikes flyttningar, 219 25... 15 Inrikes flyttningar, 219 25... 16 Befolkningen, 219 25... 17 Åldersfördelningen på befolkningen, 219 25... 18 Skillnader mellan 219 års prognos och 218 års prognos... 2 Den demografiska utmaningen... 21 Litteraturförteckning... 26 Bilaga 1: Befolkningsutvecklingen i länet 218 25... 27 Antal... 27 Förändring... 28 Bilaga 2: Befolkningsutvecklingen i länets kommuner, 217 24... 29 Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige... 3 Bilaga 4: Modellens konsistens med SCB:s riksprognos... 31 Bilaga 5: Resultat av flerregionala modellen... 33 Bilaga 6 Figur och tabellförteckning... 34 Figurer... 34 Regionkontoret Region Uppsala

2 (34) Tabeller... 34 Sammanfattning Fram till 25 prognostiseras Uppsala län öka antalet invånare med 17 4 till 483 8. Det motsvarar en årlig befolkningsökning med,8% vilket är mer än de,5% som SCB:s prognostiserar för riket. I prognosen är det den inrikes inflyttningen som driver befolkningsutvecklingen. Bortsett från åren fram till 225 är inrikes nettoinflyttningen större än födelseöverskottet. En bidragande orsak till att inflyttningen är betydelsefull är den ökade inflyttningen från Stockholms län. Sedan 21 har inflyttningen från Stockholms län ökat från 4 5 personer till 7 personer. I prognosen antas den ökade inflyttningen bestå, även om de senare årens stora inflyttning inte kommer upprätthållas. Migrationen har varit en viktig del av befolkningsutvecklingen de senaste åren. Prognosen för antalet immigranter har kontinuerligt justerats ner av SCB sedan 215 vilket inneburit en lägre befolkningsutveckling i riket och länen. I denna prognos kommer utvandringen öka medan invandringen minska och under senare delen av prognosperioden kommer fler att utvandra än invandra. Inledning En befolkningsprognos syftar till att ge en vägledning för verksamheten och dess planering. På kort sikt, uppemot fem år, är det en prognos där hänsyn tages till kända och förväntade händelser. På längre sikt blir prognosen en framskrivning av kända trender. Prognosen omfattar en beräkning av befolkningen i länet och dess kommuner uppdelat på ålder och kön. I rapporten redovisas befolkningen och förändringskomponenter för länet samt totalbefolkningen i länet och kommunerna för perioden 217 till 25. Modellen Det centrala valet i prognosarbetet är modellvalet. Det finns flera olika modeller, mer eller mindre komplexa. Denna prognos bygger på samma sorts modell som SCB använder för sin riksprognos. Modellen utgår från komponenterna bakom befolkningsutvecklingen, födda, döda, inflyttade och utflyttade. Sambandet brukar sättas upp enligt följande; Bef t = Bef t 1 + Födda t 1 Döda t 1 + Inflytt t 1 Utflytt t 1. Denna beräkning görs för varje födelseår. Födelsetal och dödstal för länet har beräknats och sedan har den trend som SCB räknar med applicerats. Beräkningen av in- och utflyttning har gjorts genom att beräkna den riktade utflyttningen mellan sex regioner i riket, för regionindelningen se Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige. Denna regionindelning är gjort specifikt för prognosen och bygger på inflyttningsmönstret till Uppsala län. Eftersom utflyttning från en region blir inflyttning till en annan

3 (34) är det möjligt att också beräkna inflyttningen till en region. Utvandring har skattats som utflyttningsrisker till utlandet och invandring som länets andel av tidigare invandring. SCB:s totalprognos för invandring bestämmer storleken. Komponenterna bakom befolkningsutvecklingen Demografi består av relativt fasta beteende i form av familjebildning, födelse, flyttning och död. Befolkningsutvecklingen bestäms till stor del av samhällets ålderstuktur. Befolkningsutvecklingen kan delas upp i tre komponenter; - Naturlig folkökning: Födda minus döda. - Inrikes nettoinflyttning: Inflyttade till länet från riket minus utflyttade från länet till riket. - Utrikes nettoinflyttning: Inflyttade till länet från utlandet minus utflyttade från länet till utlandet. Den naturliga folkökningen är skillnaden mellan födda och döda. Detta är en relativt stabil relation. En kvinna i Sverige föder två barn under sin livstid. Detta gäller i princip samtliga åldersgrupper sedan början på förra seklet (SCB, 215). Dödligheten minskar kraftigt i alla åldrar, främst i åldrarna under 75 år. Detta innebär en ökande medelålder och fler äldre. Denna trend har varit stabil under hela 19-talet och är relativt lätt att prognostisera. Inrikes flyttningar är relativt stabilt utifrån åldersgrupper. De flesta flyttningar sker i tjugoårsåldern med en topp mellan tjugo och tjugofyra. Sedan 199 har andelen som flyttar i dessa åldrar ökat, troligen på grund av den ökande andelen högskolestuderande. För Uppsala län ökar osäkerheten på grund av den pågående integrationen av den södra länsdelen med Stockholm län. Den komponent som är svårast att prognostisera är migration. Delvis bestäms den av arbetsmarknaden och då till stor del av EU:s integration. Den stora variationen är flyktinginvandringen. Den bestäms av krig och katastrofer samt av migrationspolitiken. Samtliga komponenter är svåra att prognostisera. Prognosen av utrikes inflyttningen bygger på SCB:s riksprognos. Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 1968 218 Naturlig folkökning Antalet födda i Uppsala län har varierat mellan 3 och 4 5 födda om året. Det största antalet födslar var 1991 med 4 518 barn när 4-talistgenerationens barnbarn föddes. Därefter sjönk antalet tillbaka till 198-talets nivå på knappt 3 barn. Efter millenniumskiftet ökade antalet födslar igen för att stabilisera kring 4 barn år 25. Födelsetalen är antalet barn en kvinna i en viss ålder förväntas födda under ett år. Summeras födelsetalen för alla åldrar ett år fås den summerade fruktsamheten. Detta tal visar hur många barn en kvinna skulle födda om hon haft det årets födelsetal under hela sin fertila tid. För att populationen skall kunna reproduceras krävs det fruktsamhetstal på strax över 2. Förutom

4 (34) omkring 197 och 199 har fruktsamhetstalen i länet varit mycket under 2. En förklaring är att många kvinnor flyttar in i länet för att studera och skaffar inte barn förrän efter studierna och då ofta efter att ha etablerat sig i ett annat län. Figur 1 Antal födslar och fruktsamhetstal för Uppsala län Antal födda i Uppsala län och andel pojkar 4,53 3 5 3,52 Antal 2 5 2 1 5.514,51 Andelen pojkar 1 5,5 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Antal födda Andel pojkar 2.2 Fruktsamhetstal i Uppsala län 2. Fruktsamhetstal 1.8 1.6 1.4 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Medelåldern för en föderska har ökat från 27 år 197 till 32 år 218. Förändringen innebär att födelsetalen för kvinnor under 3 år har minskat fram till 2. Födelsetalen för kvinnor över 3 år var oförändrade under perioden. Efter 2 har födelsetalen för kvinnor över 3 år ökat. Fruktsamhetstalen och moderns ålder har varit i stort oförändrade sedan 25.

5 (34) Figur 2 Födelsetal per ålder och moderns ålder vid barnets födelse Födelsetalens utveckling efter moderns ålder och år.14.12.1 Födelsetal.8.6.4.2. 15 2 25 3 35 4 45 197 1985 2 217 32 Medel- och medialåldern för modern i Uppsala län 31 3 Moderns ålder 29 28 27 26 25 24 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Moderns medelålder Moderns medianålder Det dog 2 8 personer i Uppsala län 217, vilket är en uppgång med 5 personer sedan 197-talet. Andelen av befolkningen som dör har minskat från omkring en procent till,8 procent. Främst är det männens dödlighet som minskat. Det har fört med sig att antalet män som dött varit oförändrat medan antalet kvinnor som dött har ökat. Detta är ett resultat av att dödligheten har varit i stort sett konstant för kvinnor medan den minskade kraftigt för män mellan 197 och 1995. Sedan 1995 är det inga skillnader i dödlighet mellan män och kvinnor.

6 (34) Figur 3 Antal döda och andelen döda av befolkningen i Uppsala län 1 5 Antal döda i Uppsala län 1 25 1 Antal döda 75 5 25 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 kvinnor män Andelen döda i Uppsala län 1, %,8 % Andel döda,6 %,4 %,2 %, % 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 kvinnor män Utvecklingen av dödligheten speglas av dödsriskerna för respektive ålder. Individer under 65 år löper i princip ingen risk att dö. Detta är resultatet av en utveckling under större delen av 19-talet. Av de barn som föddes 192 upplevde 9 procent sin 2-årsdag, jämför med 99 procent av de som föddes 197. Av de som föddes 196 upplevde 97 procent sin 5-årsdag, medan endast 85 procent av de som föddes 191 upplevde sin (SCB, 21). Detta har inneburit att allt fler får möjlighet att leva längre och därmed har vi fått en allt äldre befolkning. Den tidigare befolkningspyramiden har blivit en befolkningskub.

7 (34) Figur 4 Dödsrisker för respektive ålder i Uppsala län Dödsrisk för respektive ålder i Uppsala län, 213-217 Dödsrisk.85.8.75.7.65.6.55.5.45.4.35.3.25.2.15.1.5. 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 kvinnor män Uppsala län har haft en positiv naturlig folkökning, födelseöverskott, under hela perioden från 1968. Det betyder att antalet födda varit större än antalet döda varje år. Länet kan öka sin folkmängd utan inflyttning. Variationen i födelseöverskottet har varit stor, mellan 45 personer till över 2 personer, vilket främst beror på variationen i antalet födda. Figur 5 Naturlig folkökning i Uppsala län 1 Naturlig folkökning i Uppsala län 8 Antal individer 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 kvinnor män Inrikes flyttning Inrikes inflyttning är relativt stabila. Den kan variera beroende på konjunktur och arbetsmarknad. Inflyttningen, och viljan att flytta till Uppsala län är relativt konstant för de undersökta regionerna, med undantag av Stockholms län. Inflyttningen från Stockholms län har ökat kraftigt sedan 211. Förutom

8 (34) Stockholms län har även de norra grannlänen en ökad inflyttning och för båda länen är utflyttningsrisken till Uppsala län större än tidigare perioder. En förklaring till ökad flyttning från Stockholms län till Uppsala län är den allt större integreringen av länen. Under de senaste 25 åren har inpendlingen till Uppsala län från Stockholm ökat från 7 till 2 personer och under samma tid har utpendlingen från Uppsala län ökat från 37 till 63 personer. En sådan förändring bör påverka flyttmönstret i regionen. Det som förväntas är en trendmässig ökning under hela perioden. Detta har inte hänt, utan i stället började inflyttningen till länet omkring 212. En förklaring av flyttning till Uppsala län är en större nybyggnation. Detta har inneburit att Uppsala län blivit ett alternativ till boende i norra Stockholms län. Uppsala läns nybyggnadstakt har följt Stockholms läns vilket antyder att bostadsmarknaderna allt mer integreras. En ytterligare förklaring är de ökade möjligheterna att arbetspendla mellan länen ökade 212. Figur 6 Inflyttning till Uppsala län, antal och andelar 7 6 5 6 5 5 5 Antal inflyttade till Uppsala län per utflyttningsregion Antal individer 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 24 26 28 21 212 214 216 218 Stockholms län Norra Sverige Mälardalen Södra Sverige Norra grannlän

9 (34) Inflyttare till Uppsala län som andel av utflyttningsregionens befolkning,3 %,25 %,2 % Andel,15 %,1 %,5 %, % 24 26 28 21 212 214 216 218 Stockholms län Norra Sverige Mälardalen Södra Sverige Norra grannlän Andelen som flyttar från Uppsala län har varit konstant till samtliga regioner utom Stockholm län. Det skett en trendmässig ökning av både antalet och andelen som flyttar från Uppsala län till Stockholms län. Detta avspeglar den ökade integrationen av länen. Figur 7 Utflyttning från Uppsala län, antal och andelar 5 5 5 4 5 4 Antal utflyttade från Uppsala län per inflyttningsregion Antal individer 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 24 26 28 21 212 214 216 218 Stockholms län Norra Sverige Mälardalen Södra Sverige Norra grannlän

1 (34) Utflyttare från Uppsala län som andel av länets befolkning 1,5 % 1, % Andel,5 %, % 24 26 28 21 212 214 216 218 Stockholms län Norra Sverige Mälardalen Södra Sverige Norra grannlän Uppsala län har en positiv nettoinflyttning från samtliga regioner. Inflyttningsöverskottet från norra Sverige har varit konstant. Inflyttningen från södra Sverige har gått från underskott till överskott medan inflyttningen från Stockholm har varierat kraftigt. Ett överskott 2 till 25 blev underskott fram till 213 för att sedan bli en mycket stor nettoinflyttning. Figur 8 Nettoflyttning till Uppsala län Nettoflyttning till Uppsala län per utflyttningsregion 1 25 1 75 Antal individer 5 25-25 -5 24 26 28 21 212 214 216 218 Stockholms län Norra Sverige Mälardalen Södra Sverige Norra grannlän Utrikes flyttning Utvandringen från Uppsala län har ökat i långsam takt. Mellan åren 197 och 1995 var antalet utvandrare runt 1 personer. Därefter ökade den till 1 5 för att sedan 21 vara omkring 2 personer. Utvandringen har följt invandringens trender med ett antal års eftersläpning.

11 (34) Figur 9 Utrikes flyttning till och från Uppsala län 5 Invandring och utvandring till Uppsala län 4 3 Antal 2 1 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 21 214 218 Invandringar Utvandringar Invandringen låg på omkring 1 5 personer till 1985 för att därefter öka till drygt 2 med en topp mellan 1988 och 1994 på omkring 2 5 personer. Efter 25 har invandringen ökat trendmässigt till dagens 5 personer. Migrationsströmmarna till Uppsala län domineras av individer från länder med mycket hög utvecklingsnivå. Eftersom det är både en stor in- och utvandring av dessa individer blir gruppens dominans mindre i nettomigrationen. Tillsammans med personer från länder med hög utvecklingsnivå står dessa personer för halva invandringen, i princip hela utvandringen och knappt halva nettomigrationen. Tabell 1 Utrikes flyttning efter födelselandets Human Development Index, HDI Födelselandets HDI Invandring Utvandring Nettomigration 217 218 217 218 217 218 Låg 197 1 14 46 51 1 51 1 53 Medel 781 797 132 124 649 673 Hög 798 83 168 185 63 645 Mycket hög 2 25 2 69 1 265 1 336 985 733 Okänt 14 111 34 29 7 82 Totalt 5 3 4911 1 645 1725 3 385 3186 Sammanlagda befolkningsutvecklingen Befolkningen har sedan 197 blivit allt mer åldersmässigt jämt fördelat. Det finns dock ett antal generationer som har en mycket hög andel av befolkningen, det är de som är födda efter de båda världskrigen, 192 och 1945, och deras barn och barnbarn, 197 och 199. En annan generationskedja är den lilla generationen som föddes 1925 till 1935 och deras barn som föddes 1955 till 196.

12 (34) Andelen äldre i befolkningen har ökat. Detta särskilt i åldersgruppen 65 till 75 år. Andelen i åldersgruppen var särskilt låg 2 beroende på de små barnkullarna mellan 1925 och 1935. Under senare år har barnbarnen till 4- talets stora barnkullar kommit i denna ålder och därmed har åldersgruppens andel av befolkningen ökat. Figur 1 Befolkning efter ålder, utvalda årtal Befolkningen efter ålder som andel av totalbefolkningen 2, % 1,75 % Ande av totalbefolkningen 1,5 % 1,25 % 1, %,75 %,5 %,25 % 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 Ålder 197 1985 2 218 Andelen män i befolkningen 5 % 45 % 4 % 35 % Andel män 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 Ålder 197 1985 2 218 Det har funnits fler män i åldrarna under 6 år sedan 197. Då dödligheten för män minskat kraftigt under perioden har andelen män ökat. 218 består ungefär hälften av åldersgrupperna fram till 8 år av män. En grupp där åldersfördelningen varierar är ungdomar i 2-års åldern där det är ett kvinnoöverskott. Detta kan bero på att fler unga kvinnor än unga män flyttar in till länet för att studera.

13 (34) Uppsala län har en befolkningsutveckling där alla tre komponenterna i befolkningsförändring bidrar positivt till utvecklingen. Undantagen är två år av nettoutvandring på 197-talet och två år av ett födelseunderskott på 199-talet. De senaste årens befolkningstillväxt förklarar främst av en stor inflyttning, både från Sverige och från utlandet. Figur 11 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län Antal 7 5 7 6 5 6 5 5 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 1984 1982 198 1978 1976 1974 1972 197 1968 Befolkningsföränring i Uppsala län uppdelat på komponent 1996 1994 1992 199 1988 1986 28 26 24 22 2 1998 218 216 214 212 21 Inrikes nettoinflyttning Nettoinvandring Födelseöverskott Befolkningsutveckling i Uppsala län (dagens gränser) 375 35 2, % 325 3 Antal 275 25 225 2 175 15 125 1 75 1,5 % 1, %,5 % Befolkningstillväxt i procent 5 25, % 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Antal kvinnor Total befolkning Antal män Befolkningstillväxt Sammantaget innebär den positiva utvecklingen i samtliga delkomponenter att Uppsala län har växt från 225 invånare 197 till 376 218, vilket är en ökning på nästan 4 procent. Tillväxten har inte varit jämn över åren. Det har varit tre toppar på två procent vilka sammanfaller med de stora kullarna i tjugoårsåldern, 197, 199 och 217.

14 (34) Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, 219 25 Förutsättningarna för 219 års befolkningsprognos skiljer sig från 218 års på två punkter. Invandringspolitiken har förändrats kraftigt vilket innebär att SCB minskat prognosen för invandringar under en rad år. Under de senaste åren har nybyggnadstakten i länet varit hög. Detta har lett till ökad inflyttning, främst från Stockholms län. Både på kort sikt och lång sikt är byggbranschens utveckling svår att förutse. I prognosen antar vi att byggandet kommer minska till genomsnittet för de senaste tio åren. Naturlig folkökning, 219 25 Prognosens födelsetal bygger på genomsnittet av de faktiska födelsetalen för länet de senaste fem åren. Den trend SCB använder i sin riksprognos har sedan använts för att skapa utvecklingen av födelsetal. De faktiska födelsetalen sätter nivån, medan SCB:s prognos sätter trenden. Födelsetalen multipliceras sedan med antalet kvinnor i respektive ålder. Summan av dessa multiplikationer blir antalet födda under året. Under de kommande sex åren kan vi räkna med ett ökat barnafödande som sakta börjar minska 226. Detta beror på att generationen som är född runt 199 kommer upp i åldrar med högt barnafödande. Fram till 226 kommer antalet födda barn öka med 5 till 4 9 för att sedan stabiliseras kring 4 6. Figur 12 Antalet födda och döda per år 5 Antal födda och döda, faktisk och prognos, i Uppsala län 4 5 4 3 5 Befolkning 3 2 5 2 1 5 1 5 25 21 215 22 225 23 235 24 245 25 Födda Döda Faktiskt Faktiskt Prognos Prognos Prognosen över antalet döda görs med samma metod som antalet föda. Nivån sätts av dödligheten i regionen, genomsnittet av de fem senaste åren, och trenden följer SCB:s riksprognos. Antalet döda kommer öka med knappt 5 procent till 4 3 personer 25. Detta beror på en sedan länge minskad dödlighet. Under det senaste ett hundra åren har dödligheten i åldrarna under 8 år minskat kraftigt. Detta har lett till

15 (34) att antalet döda inte följt folkökningen. När dödligheten minskar i de lägre åldrarna kommer allt fler dö av ålder. På sikt när dödligheten i lägre åldrar har stabiliserats kommer antalet döda följa befolkningsutvecklingen. Utrikes flyttningar, 219 25 Utvecklingen av antalet invandrade bestäms av SCB:s prognos för riket. Genomsnittet av den andel av invandringen som Uppsala län haft de senaste fem åren används sedan för att bestämma antalet invandrade till länet. Detta förutsätter att sammansättningen av invandringen i länet motsvarar sammansättningen i riket. I denna prognos antar vi att sammansättningen av invandringen inte påverkar fördelningen. Omläggningen av invandringspolitiken 215 har inneburit att antalet invandringar minskat kraftigt. Detta har främst påverkat flyktinginvandringen, medan arbetskrafts- och studieinvandringen inte skall ha påverkats. SCB:s prognos visar på en minskad invandring från 12 idag till 15 år 25. Detta innebär i sin tur en minskad invandring till Uppsala län. Figur 13 Migrationen till och från Uppsala län 5 Utrikes flyttning, faktisk och prognos, till och från Uppsala län 4 5 4 3 5 Befolkning 3 2 5 2 1 5 1 5 25 21 215 22 225 23 235 24 245 25 Inflyttning Utflyttning Faktiskt Faktiskt Prognos Prognos Utvandringen prognostiseras utifrån genomsnittet av utvandringens andel av befolkningen, utvandringsrisker, de senaste fem åren. Nivån har sedan justerats med SCB:s prognos av utvandring. SCB:s prognos visar på en ökad andel utvandrare. Detta beror på att stor invandring leder till större utvandring då många flyttar tillbaka efter några år. Utländska studenter flyttar ofta hem efter att de avslutat studierna. Nettomigrationen minskar från 2 personer 219 till -1 år 25, vilket leder till en kraftigt minskad befolkningstillväxt. Det bör påpekas att det framtida migrationsnettot är svårt att prognostisera då det påverkas av kriser utomlands som inte går att fånga upp i en modell.

16 (34) Inrikes flyttningar, 219 25 Den inrikes flyttningen har ökat kraftigt under de senaste åren. Främst är det inflyttningen som ökat. Detta innebär att nettoinflyttningen till länet kommer att öka. Under 214 till 217 ökade inflyttningen till länet kraftigt. I prognosen antas att denna ökning är tillfällig och beror till stor del på en stor bostadsefterfrågan i norra Stockholms län. På lång sikt kommer dagens situation inte fortsätta, däremot är det svårt att spekulera i när en nedgång kommer. I prognosen antas att 218 var toppåret och att inflyttningen minskar under kommande år. På lång sikt har detta antagande ingen större effekt, men på kort sikt är det väsentligt för prognosen. Grunden för prognosen är den genomsnittliga utflyttningsrisken de senaste tio åren. Detta tonar ner flyttningen de senaste åren. För att anpassa prognosen till de senaste årens stora flyttning har 219 års flyttal till Uppsala län från Stockholms län ökats med en faktor av 1,2 vilken sedan har minskat till 1,1 år 22, 1,5 år 221 och 1,2 för 222 per år. Från och med 223 motsvarar utflyttningsrisken det beräknade genomsnittet. Figur 14 Inrikes flyttning, faktisk och prognos Inrikes flyttning, faktisk och prognos, till och från Uppsala län 15 125 Befolkning 1 75 5 25 25 21 215 22 225 23 235 24 245 25 Inflyttning Utflyttning Faktiskt Faktiskt Prognos Prognos Utflyttningen från länet har ökat trendmässigt. Detta beror dels på ökad befolkning och dels ålderssammansättningen med ett stort antal ungdomar i 25 årsålder. Dessa har avslutat sina studier och flyttar till arbeten. En ökad inflyttning bidrar också till en ökad utflyttning i närtid. I modellen har utflyttningsriskerna från Uppsala län korrigerats för de närmaste åren så att de är 1,3 högre 219. Från och med 22 motsvarar utflyttningsriskerna genomsnittet för de senaste tio åren. Resultatet är ett flyttnetto som är högre än det historiska. Sedan 1995 har flyttnettot varit runt 5 personer medan prognosen visar på en nettoinflyttning på 1 6 personer 25. Trendbrottet motiveras med att Stockholms län antas komma växa under hela prognosperioden och att

17 (34) arbetsmarknaderna i norra Stockholms län och södra Uppsala län kommer bli allt mer integrerade. Den södra länsändan blir en fortsättning på Stockholms län och blir ett alternativ till att bosätta sig i norra Stockholms län. Planerna på att göra Ostkustbanan fyrspårig mellan Myrbacken och Uppsala och det bostadsbyggande som planeras i samband med det innebär också att nettoinflyttningen till länet kommer vara fortsatt hög. Befolkningen, 219 25 Länets befolkning beräknas öka med 17 4 personer fram till 25, vilket innebär att länet då har 483 8 invånare. Figur 15 Befolkningsutveckling, faktiskt och prognos Befolkningsutveckling, faktisk och prognos, för Uppsala län 45 4 35 3 Befolkning 25 2 15 1 5 25 21 215 22 225 23 235 24 245 25 Faktiskt Prognos Befolkningsförändringen i Uppsala län uppdelad på komponent, prognos fr.o.m. 219 7 6 5 Antal 4 3 2 1 218 216 214 212 21 28 26 24 228 226 224 222 22 238 236 234 232 23 25 248 246 244 242 24 fodelsenetto inrikesflyttnetto migrationsnetto Den största komponenten i länets befolkningsutveckling är en hög nettoinflyttning. År 221 bidrar nettoinflyttningen till 4 procent av

18 (34) befolkningsökningen, medan födelsenetto och migrationsnetto bidrar med 33 respektive 27 procent var. Födelsenettots och migrationsnettots bidrag till tillväxten minskar och vid prognosperiodens slut står nettoinflyttningen för 7 procent av befolkningsökningen medan födelsenettot står för 35 procent. Migrationsnettot är negativt år 25. Åldersfördelningen på befolkningen, 219 25 Befolkningsutvecklingen i länet påverkar också åldersstrukturen. En viktig faktor är antalet födslar som sedan påverkar åldersstrukturen under de kommande 1 åren. Ett bra exempel är den stora barnkullen som föddes runt 199, vars föräldrar var barnen till den stora barnkullen under andra hälften av 194-talet. År 21 syns den som en topp för personer runt 2 år. Denna puckel i åldersstrukturen följer sedan med under hela prognosperioden. År 22 finns den vid 3-års åldern, 23 vid 4-års åldern och 25 toppar den kring 6 år. Bortsett från dessa toppar är åldersstrukturen relativt jämn från noll år fram till 65 års ålder. År 21 var det få personer som var 65 till 85 år, vilket speglade de små barnkullarna vid slutet av 192-talet och under 193-talet. År 22 är antalet personer över 85 år ungefär lika många som 21, däremot har antalet individer mellan 65 och 85 år ökat kraftigt. Från 22 fram till 25 ser vi en ökning av individer som är 85 år eller äldre. Figur 16 Befolkning efter åldersgrupper prognos 6 5 6 5 5 5 4 5 Befolkningen i Uppsala län utifrån åldersgrupper för valda år Antal individer 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 Ålder 21 22 23 25

19 (34) Befolkningen i Uppsala län utifrån åldersgrupper och kön för valda år 21 22 3 2 5 2 1 5 1 Antal individer 5 3 23 25 2 5 2 1 5 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 kvinnor Ålder Fördelningen mellan kvinnor och män förändras under prognosperioden. Utgår vi från 21 så var männen fler i alla åldersgrupper yngre än 7 år, bortsett från gruppen 2 till 25 år. Det sista beror på att Uppsala har en hög inflyttning till universitetsstudier i den åldersgruppen. Övervikten av antalet män i varje åldersgrupp blir allt mer markant för varje år och 25 är männen flest i alla åldersgrupper, utom de som är 8 år och äldre. Figur 17 Andel individer per åldersgrupp män Andel individer i olika åldersgrupper som andel av befolkningen, Uppsala län.6.55.5.45.4 Antal individer.35.3.25.2.15.1.5. 21 22 23 24 25 Yrkesverksamma Ungdomar Äldre 8 år och äldre

2 (34) Antal individer i olika åldersgrupper, Uppsala län 2 Antal individer 1 21 22 23 24 25 Barn och ungdomar därav 8 år och äldre Yrkesverksamma Äldre Under prognosperioden är andelen ungdomar under 2 år någorlunda konstant. Andelen yrkesverksamma kommer minska med fem procentenheter från 6 procent till 55 procent. I den äldre befolkningen kommer gruppen 65 till 8 år öka något, medan det blir en kraftig ökning av andelen över 8 år från mitten av 22-talet. Antalet individer i samtliga åldersgrupper ökar under prognostiden. Antalet ungdomar och gruppen äldre mellan 65 och 8 år kommer vid prognostidens slut ligga på över 1 individer vardera. Antalet individer över 8 år kommer att fördubblas. Skillnader mellan 219 års prognos och 218 års prognos Den första skillnaden mellan föregående års och årets befolkningsprognos är att den senare sträcker sig till 25 istället för 24. Detta för att anpassa prognosperioden till andra prognoser i länet och grannlän. Prognosen ger vidare en större befolkningsökning än föregående års rapport. Detta beror på att modellen har ett bättre sätt att beräkna inrikes inflyttning. 1 218 års rapport prognostiserade 447 7 invånare 24, medan 219 års prognos istället förutser 46 1 invånare samma år. År 25 beräknas Uppsala län ha 483 8 invånare. Skillnaden beror till stor del på en större beräknad inrikes inflyttning i årets prognos än i föregående års. Netto inrikes flyttning år 24 i 218 års prognos var 1 3 personer och i 219 års prognos 1 7 personer. 25 beräknas netto inrikes flyttning vara 1 6. 1 SCB undertrycker flyttrelationer med färre än 5 personer. I tidigare versioner av modellen antogs dessa vara, men nu skattas de i ställer. På så sätt blir det fler flyttningar vilket ökar inflyttningen till ett inflyttningslän som Uppsala län.

21 (34) Den demografiska utmaningen Den demografiska utmaningen handlar främst om hur vård- och omsorgen skall kunna ge välfärd till en åldrande befolkning. En annan aspekt är att allt mindre andel yrkesverksammas skall försörja en större andel pensionärer. Detta avsnitt visar att förändringen i demografin är del av en långsiktig process och att utvecklingen på arbetsmarknaden är stor betydelse för hur den demografiska utmaningen skall hanteras Den demografiska förändringen har pågått sedan länge. Vid sekelskiftet 18/19 var andelen i arbetsför ålder, med dagens definition 2 64 år, 5 procent av totalbefolkningen och andelen barn, 19 år, knappt 45 procent. Efter 19 började andelen barn att kraftigt minska och 194 var de mindre än 3 procent av befolkningen. Förutom en topp omkring 192 sjönk antalet födda kraftigt under hela 192-talet och 193 talet. Efter 194, och andra världskrigets slut, hade de större barnkullarna som föddes kring 192 kommit i familjebildande ålder och andelen barn ökade. Från slutet av 18-talet skedde en långsam men viktig förändring när åldersgruppen 65-79 år sakta började öka sin andel av befolkningen. Den stora ökningen börjar kring 193 och har pågått till idag. Med dagens 15 procent av befolkningen är det knappast troligt att denna grupp kommer att öka mer i andel. 2 Figur 18 Andelen individer i respektive åldersgrupp i Sverige Andelen individer i respektive åldersgrupp, 186-212. 6 % 55 % 5 % 45 % Andel av befolkningen 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % 186 188 19 192 194 196 198 2 22 24 26 28 21 212-19 år 2-64 år 65-79 år Källa: SCB och SCB-prognosinstitutet 8+ år 2 15% motsvarar 15 årskullar om alla blir 1 år. Därför bör åldersgruppen 65-79 år inte ha en större andel av totalbefolkningen.

22 (34) Figur 19 Befolkningsfördelningen 186-21 Befolkningsfördelningen i Sverige mellan 186 och 21 19 195 218 21 2 4 6 8 1 2 4 6 8 1 186 Jämförelseår Källa: SCB och SCB-prognosinstitutet Den demografiska förändringen kan också illustreras som i Figur 19. Den vertikala linjen visar på ålderns andel av befolkningen och den horisontella visar på åldern, till 1. Den skuggade ytan visar åldersfördelningen 186 och representerar den traditionella befolkningspyramiden. Vid det första jämförelseåret har befolkningens åldersfördelning inte förändrats nämnvärt. Det går att se antydan till förändring. Spädbarnsdödligheten och antalet födda har minskat. Förändringarna har till stor del tagit ut varandra. Svältåren 1867/69 syns som en nedgång i andelen individer i 3-års åldern. Till 195 har det hänt en hel del. Nedgången av antalet födda under 192- och 193-talen syns som en tydlig nedgång samtidigt som de stora antalet barn visar på 194-talets höga födelsetal. Intressant är att det finns en antydan till att andelen individer per åldersgrupp jämnar ut sig och att dödligheten har minskat kraftigt för åldrarna under 5 år. 218 års befolkningsfördelning skiljer sig radikalt från 186 års. Eftersom dödligheten är obefintlig för åldrarna under 7 år har alla åldrar under 7 år ungefär samma andel av befolkningen. Efter 7 års ålder minskar åldrarnas andel av befolkningen för varje år. De större barnkullarna efter första och andra världskrigen ger fortfarande avtryck i demografin som tre tydliga bubblor på linjen. De födda på 4-talet syns för 7-åringarna, deras barn syns som en bubbla för 5-åringarna och barnbarnen syns för åldersgruppen 25-3 år. I SCB:s prognos för 21 har den demografiska förvandlingen slutförts och andelen per åldersgrupp är i stort konstant från 1 år till 8 år. Befolkningspyramiden har blivit en befolkningskub med ett lågt funkistak. Detta är den stora demografiska utmaningen för framtiden, hur organiseras ett samhälle där få dör innan de uppnår 8-års ålder?

23 (34) Figur 2 Andelen individer i respektive befolkningsgrupp Andelen individer i respektive åldersgrupp, 1968-212, Uppsala län. 6 % 55 % 5 % Andel av befolkningen per åldersgrupp 45 % 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-19 år 2-64 år 65-79 år 8+ år Figur 21 Befolkningens fördelning per ålder Befolkningens fördelning över ålder för Uppsala län 2 23 26 21 2 4 6 8 1 2 4 6 8 1 1968 Jämförelseår Figur 2 och Figur 21 visar på samma utveckling i Uppsala län, men med en kortare tidshorisont, 197-21. Det som skiljer Uppsala län från riket är puckeln för åldrarna mellan 2 och 25 år som beror på in- och utflyttade studenter. Utmaningen i länet är därför den samma som i riket, hur anpassa samhället till en befolkning där få dör innan 8 års ålder?

24 (34) Den förändrade demografin påverkar samhället i många aspekter; pensionssparandet får ett jämt in och utflöde vilket påverkar den finansiella marknaden, bostadsbyggandet får en annan efterfrågan och skolan får ett jämnare tillflöde av elever. Den demografiska förändringen har flera positiva aspekter, samhället blir mer lättplanerat eftersom de stora svängningarna i åldersgrupper jämnas ut. Den demografiska utmaningen kan sägas bestå av två frågor: Hur skall en större andel äldre försörjas? Och hur skall omsorgen för en större andel äldre skötas? Den stora frågan är hur länge håller en äldre befolkning sig friska. Ökar sjukvårdsbehovet kraftigt redan vid 7 års ålder eller är det under de sista levnadsåren? Det finns en omfattande och icke entydig forskning kring detta området och svaret är inte entydigt. Frågan om omsorgen lämnas därhän i denna rapport. Frågan om försörjningen är intressant för den omfattar inte bara andelen i förvärvsarbetande ålder, utan även sysselsättningsgraden vilket ger andra perspektiv på utmaningen. Figur 22 Sysselsättningsgradens utveckling Sysselsättningsgraden i Uppsala län 8 % Sysselsättningsgrad 6 % 4 % 2 % % 16-19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65+ 1985 217 Källa: SCB/RAMS

25 (34) Figur 23 Sysselsatta som andel av befolkningen Sysselsatta som andel av befolkningen i Uppsala län 5 % 45 % 4 % 35 % 3 % 25 % 1985 1995 25 215 225 235 245 255 265 Sysselsättningsgrad, historiskt Enligt 217 års sysselsättningsgrad Enligt 1985 års sysselsättningsgrad Högsta sysselsättningsgrad Källa: SCB/Rams, SCB/Befolkningsstatistiken, Region Uppsalas befolkningsprognos Figur 22 visar den förändring som skett med sysselsättningsgraden i olika åldersgrupper. Sysselsättningen bland ungdomar och yngre vuxna har minskat kraftigt. Detta kan kopplas till den allt större andel som studerar på högskoleutbildningar. Individer över 5 år har 215 en större sysselsättningsgrad än vad samma åldersgrupp hade 1985. En förklaring till detta är den ökade sysselsättningen bland kvinnor under 197- och 8-talen. Figur 23 visar den demografiska utmaningen utifrån olika antaganden om den framtida sysselsättningen. Tre framtidsscenarier har använts. Ett som bygger på 1985 års sysselsättningsgrad, 51,5 procent, ett som bygger på 217 års sysselsättningsgrad, 49,4 procent och ett tredje scenario som bygger på den högsta sysselsättningsgraden för respektive åldersgrupp. 3 Med 1985 års sysselsättningsgrad dröjer det till 232 innan försörjningsbördan blir lägre än 217 och med maxalternativet dröjer det till 281. En ökad sysselsättningsgrad innebär att fler kan bidra med att försörja de äldre. Den stora utmaningen är att nästan en halva årskull inte börjar arbeta förrän de är över 25 år. En lösning på demografiproblemet är att hitta sätt som gör att en större andel ungdomar kan få tillräcklig kunskap för att etablera sig i näringslivet tidigare än idag. 3 Befolkningen har delats upp i nio grupper, -15 år, 16-19 år, 2-24 år, 25-34 år, 35-44 år, 45-54 år, 55-59 år, 6-64 år och 65 och över. Sysselsättningsgraden för varje åldersgrupp har beräknats för 1985 och 215. Denna har sedan multiplicerats med den prognostiserade befolkningen i respektive åldersgrupp.

26 (34) Litteraturförteckning SCB. (21). Kohortdödligheten i Sverige. Örebro: SCB. SCB. (215). Sveriges framtida befolkning 215-26. Stockholm: SCB. Hämtat från https://www.scb.se/contentassets/243a2a8ed644db8cf378e8313592 64/be41_215i6_br_be51br152.pdf

27 (34) Bilaga 1: Befolkningsutvecklingen i länet 218 25 Antal År Befolkning Födda Döda Inrikes Inrikes Invandringar Utvandringar inflyttning utflyttning 218 376 4 4 1 2 9 16 6 13 6 4 9 1 7 219 382 7 4 4 2 9 16 3 13 4 3 9 1 9 22 388 3 4 5 2 9 15 7 13 3 3 7 2 1 221 393 4 4 7 3 15 4 13 3 3 6 2 2 222 398 3 4 8 3 15 3 13 3 3 5 2 4 223 42 9 4 8 3 1 15 2 13 3 3 5 2 5 224 47 4 4 9 3 1 15 3 13 3 3 5 2 7 225 411 9 4 9 3 2 15 4 13 4 3 6 2 8 226 416 3 4 9 3 3 15 4 13 4 3 7 2 9 227 42 5 4 8 3 3 15 5 13 5 3 7 3 228 424 6 4 8 3 4 15 6 13 6 3 7 3 229 428 4 4 7 3 5 15 7 13 7 3 7 3 1 23 432 4 7 3 5 15 8 13 8 3 6 3 1 231 435 4 4 6 3 6 15 9 13 9 3 6 3 2 232 438 6 4 6 3 7 16 14 3 6 3 2 233 441 7 4 6 3 8 16 14 1 3 6 3 2 234 444 6 4 6 3 8 16 1 14 2 3 5 3 3 235 447 3 4 6 3 9 16 1 14 3 3 5 3 3 236 45 4 7 3 9 16 2 14 4 3 5 3 3 237 452 6 4 7 4 16 2 14 5 3 5 3 3 238 455 1 4 7 4 16 3 14 6 3 5 3 4 239 457 6 4 8 4 1 16 3 14 6 3 5 3 4 24 46 1 4 8 4 1 16 4 14 7 3 5 3 4 241 462 5 4 9 4 1 16 4 14 8 3 5 3 4 242 464 9 4 9 4 2 16 5 14 8 3 5 3 5 243 467 3 4 9 4 2 16 5 14 9 3 5 3 5 244 469 7 5 4 2 16 6 15 3 5 3 5 245 472 1 5 4 2 16 6 15 3 5 3 5 246 474 4 5 4 2 16 7 15 1 3 5 3 5 247 476 8 5 1 4 2 16 7 15 1 3 5 3 5 248 479 1 5 1 4 3 16 8 15 2 3 5 3 5 249 481 5 5 1 4 3 16 8 15 2 3 5 3 5 25 483 8 5 1 4 3 16 9 15 3 3 5 3 6

28 (34) Förändring År Födelsenetto Netto Migrationsnetto Befolkningsförändring inrikes flyttning 218 1 2 3 3 2 7 4 219 1 5 2 9 2 6 3 22 1 6 2 4 1 6 5 6 221 1 7 2 1 1 4 5 2 222 1 7 2 1 1 4 8 223 1 8 1 9 1 4 6 224 1 7 1 9 9 4 6 225 1 7 2 8 4 5 226 1 6 2 8 4 4 227 1 5 2 7 4 2 228 1 4 2 6 4 229 1 3 2 6 3 8 23 1 2 2 5 3 6 231 1 1 9 4 3 4 232 9 1 9 4 3 2 233 9 1 9 3 3 1 234 8 1 8 3 2 9 235 7 1 8 2 2 8 236 7 1 8 2 2 7 237 7 1 7 2 2 6 238 7 1 7 1 2 5 239 7 1 7 1 2 5 24 7 1 7 1 2 4 241 7 1 7 2 4 242 7 1 6 2 4 243 8 1 6 2 4 244 8 1 6 2 4 245 8 1 6 2 4 246 8 1 6 2 4 247 8 1 6-1 2 4 248 8 1 6-1 2 4 249 8 1 6-1 2 3 25 8 1 6-1 2 3

29 (34) Bilaga 2: Befolkningsutvecklingen i länets kommuner, 217 24 År Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar 218 44 4 13 9 21 6 18 7 21 1 225 2 9 4 22 219 45 4 13 8 22 18 6 21 2 23 1 9 5 22 1 22 46 7 13 8 22 3 18 8 21 5 233 7 9 4 22 1 221 47 9 13 7 22 7 18 8 21 6 237 2 9 4 22 1 222 49 2 13 6 23 19 1 21 6 24 2 9 4 22 223 51 1 13 5 23 3 19 4 21 7 242 6 9 4 22 224 52 5 13 4 23 6 19 7 21 7 245 4 9 3 21 9 225 53 8 13 3 23 9 2 21 8 248 1 9 3 21 8 226 54 6 13 2 24 2 2 3 21 8 251 1 9 2 21 8 227 54 7 13 1 24 5 2 7 21 9 254 5 9 2 21 8 228 54 5 13 1 24 9 21 22 258 2 9 2 21 8 229 54 5 13 25 3 21 1 22 1 261 5 9 2 21 8 23 54 5 12 9 25 6 21 2 22 2 264 8 9 1 21 7 231 54 4 12 9 25 9 21 3 22 2 267 8 9 1 21 7 232 54 4 12 8 26 2 21 4 22 3 27 8 9 1 21 7 233 54 3 12 7 26 5 21 5 22 3 273 6 9 21 6 234 54 3 12 6 26 9 21 6 22 4 276 4 9 21 6 235 54 2 12 5 27 2 21 7 22 4 279 8 9 21 5 236 54 1 12 4 27 5 21 7 22 4 281 6 8 9 21 4 237 54 12 3 27 8 21 8 22 4 284 2 8 9 21 3 238 53 9 12 2 28 21 9 22 5 286 7 8 8 21 3 239 53 8 12 1 28 3 21 9 22 5 289 1 8 8 21 2 24 53 6 11 9 28 6 22 22 5 291 6 8 7 21 1 241 53 5 11 8 28 9 22 1 22 5 294 8 6 21 242 53 4 11 7 29 2 22 1 22 5 296 4 8 6 2 9 243 53 3 11 6 29 5 22 2 22 5 298 8 8 5 2 9 244 53 2 11 5 29 8 22 3 22 5 31 1 8 5 2 8 245 53 1 11 4 3 1 22 3 22 5 33 4 8 4 2 7 246 53 11 3 3 4 22 4 22 5 35 8 8 4 2 6 247 52 9 11 2 3 7 22 5 22 5 38 1 8 3 2 6 248 52 8 11 1 31 22 5 22 6 31 4 8 3 2 5 249 52 7 11 31 3 22 6 22 6 312 7 8 2 2 4 25 52 6 11 31 6 22 6 22 6 314 9 8 2 2 4

Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige 3 (34)

31 (34) Bilaga 4: Modellens konsistens med SCB:s riksprognos Modellen bygger på de antagande som SCB gör i sin riksprognos. Därför förväntas modellens aggregerade prognos överensstämma med riksprognosen. Det kommer inte finnas en perfekt passning, eftersom det finns avrundningsfel

32 (34) och att regionaggregaten kan i sig ge resultat som avviker från en modell av riket. Den största avvikelsen är att modellen beräknar ett något högre födelseöverskott än riksprognosen. Detta beror på att antalet döda underskattas och antalet födda överskattas. Det är dock mycket små avvikelser från riksprognosen. Modellen uppfyller förväntningarna att vara konsistent med riksprognosen.

33 (34) Bilaga 5: Resultat av flerregionala modellen Syftet med den flerregionala modellen är att skapa in- och utflyttning till Uppsala län på ett sätt som gör att befolkningsutvecklingen i riket i stort följer SCB:s riksprognos. För Uppsala län har prognosen anpassats till de faktorer som redovisas i texten medan utvecklingen i de övriga regionerna har följt grundantagandena. Detta blir tydligt för inrikes flyttnetto, där samtliga län, förutom Uppsala län, har en stor skillnad 218. För Uppsala gjordes en anpassning som redovisas tidigare. Inflyttningen till Uppsala län kommer främst från Stockholms län. Denna inflyttning kommer att öka under prognosperioden. Inflyttningen från norra Sverige kommer vara konstant medan inflyttningen från övriga regioner i landet ökar något. Den kraftiga inflyttningen från Stockholms län ligger i linjen med en ökad integration mellan norra Stockholms län och södra Uppsala län.

34 (34) Bilaga 6 Figur och tabellförteckning Figurer Figur 1 Antal födslar och fruktsamhetstal för Uppsala län... 4 Figur 2 Födelsetal per ålder och moderns ålder vid barnets födelse... 5 Figur 3 Antal döda och andelen döda av befolkningen i Uppsala län... 6 Figur 4 Dödsrisker för respektive ålder i Uppsala län... 7 Figur 5 Naturlig folkökning i Uppsala län... 7 Figur 6 Inflyttning till Uppsala län, antal och andelar... 8 Figur 7 Utflyttning från Uppsala län, antal och andelar... 9 Figur 8 Nettoflyttning till Uppsala län... 1 Figur 9 Utrikes flyttning till och från Uppsala län... 11 Figur 1 Befolkning efter ålder, utvalda årtal... 12 Figur 11 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län... 13 Figur 12 Antalet födda och döda per år... 14 Figur 13 Migrationen till och från Uppsala län... 15 Figur 14 Inrikes flyttning, faktisk och prognos... 16 Figur 15 Befolkningsutveckling, faktiskt och prognos... 17 Figur 16 Befolkning efter åldersgrupper prognos... 18 Figur 17 Andel individer per åldersgrupp... 19 Figur 18 Andelen individer i respektive åldersgrupp i Sverige... 21 Figur 19 Befolkningsfördelningen 186-21... 22 Figur 2 Andelen individer i respektive befolkningsgrupp... 23 Figur 21 Befolkningens fördelning per ålder... 23 Figur 22 Sysselsättningsgradens utveckling... 24 Figur 23 Sysselsatta som andel av befolkningen... 25 Tabeller Tabell 1 Utrikes flyttning efter födelselandets Human Development Index, HDI... 11