Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken
109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag) Ca 30 000 personer pendlar till jobb i Lunds kommun Ca 16 000 lundabor arbetar i annan kommun
Från Lund C till Sandbyvägen togs Lundalänkens 6 kilometer i bruk för trafik i januari 2003. Lundalänken trafikeras av regionbusslinjerna 166 och 169 samt stadsbusslinjerna 6, 20 och 21.
De första idéerna till Lundalänken formulerades i samrådet till översiktsplanen i slutet av 1980-talet
Idén till Lundalänken föddes i slutet av 1980-talet. Därefter har många utredningar medverkat till genomförandet av Lundalänken.
Visionen om spåren i regionen redovisade i en av många utredningar under 1990-talet Lund Dalby Malmö Staffanstorp Veberöd
Utbyggnadsetapper Etapp 3 Etapp 1 Etapp 5 Etapp 4 Etapp 2
Lundalänksetappen genom lasarettsområdet lades fast i detaljplanen för kvarteret Eskil
Lundalänken trafikerar regionens största verksamhetsområde
260 arbetsställen nås inom 300 meters gångavstånd från Lundalänken som därmed är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen för pendlarna.
Mobility management Stora påverkanssinsatser i samband med trafikeringsstart Ett exempel på erbjudande: Testresenärer bilpendlare som åkte kollektivt under en månad till jobbet fick gratis månadskort Resultat: Nästan hälften åkte kollektivt ett år senare
Lundalänken knyts ihop med annan kollektivtrafik i de två välutrustade terminalerna vid Lund C och Universitetssjukhuset
Under högtrafik går en buss var 7:e - 8:e minut (var 5:e minut inom kort) mellan Lund C och Brunnshögsområdet
Tänk spår kör buss Konstbyggnaders konstruktion och körbanors överbyggnader är anpassade till kraven för spårtrafik
Höga estetiska krav har haft stor betydelse för utformningen av stolpar, väderskydd och annan utrustning. Hållplatserna har en hög komfort med god tillgänglighet även för funktionshindrade.
Resandeutveckling 3 månader efter invigningen hade antal resenärer ökat med 16%. En resvaneundersökning visade att 8% av dom som då åkte med Lundalänken tidigare åkte med bil På 2½ år hade resandet som passerar BMC ökat med 40 % trots ett i princip oförändrat turutbud. Jämfört med resandet på motsvarande linjer innan Lundalänkens öppnande i februari 2003 har resandeökningen varit ca 80 %
Lundalänken är ett synbart bevis på strävandena i Lunds kommun att i samverkan med stat och region på bred front arbeta för långsiktig hållbarhet och en helhetssyn i samhällsplaneringen
Preliminära kostnader: Gemensamt utredningar, information, hänvisningsskyltning, etc 3,0 mkr Etappen Terminalen vid Universitetssjukhuset 10,6 mkr Etappen Universitetssjukhuset - Kårhuset 110,0 mkr varav markinlösen och anpassning av byggnader 43,6 mkr Etappen Utmarksvägen 28,5 mkr Etappen Brunnshög 15,3 mkr Mindre ombyggnader - hållplatser 1,5 mkr Trafiksignaler 1,6 mkr Informationssystem Realtidsvisning 1,1 mkr Busspositionering - Stadstrafiken 1,2 mkr Totalt 173 mkr Kostnader för väderskydd ingår inte utan hanteras i särskilt avtal med JCDecaux Finansiering LIP-bidrag 15,3 mkr Kollektivtrafikbidrag, RTI mm 57,9 mkr Kommunala medel* ca 100 mkr * Reformer enligt LundaMaTs samt inlösenskostnader
Staden som utvecklas Lund NE Mötesplats för kreativitet, kunskap och företagande Företagande och boende i förening MAX IV ljusaccelerator ESS neutronforskning Brunnshög Högsta Punkten
Fotomontage: Josefina Brismar Lätt spårtrafik i Lund är på gång
Vision om system för lätt spårtrafik i regionen runt Lund LUND MALMÖ
Prio 1: Prioriterade projekt som i första hand bör utredas vidare Prio 2: Projekt som bör utredas vidare i andra hand Prio 3: Projekt som inte bedöms intressanta inom överskådlig tid (ev på mycket lång sikt)
Att inviga en spårväg Christer Hansson, Projektledare Lundalänken
Framtida spårvägstrafik de tre första etapperna
Spår på Lundalänken Etapp 1
Spår på Lundalänken Etapp 1 28 Sträcka: ca 5 km (dubbelspår) Investering spåranläggning: ca 600 mkr Turtäthet: 10-minuterstrafik Spårvagnar börjar köra 2014 Regional länk i kollektivtrafiken
Vad krävs för att inviga en spårväg? Förarbeten Pågår nu (Spårväg i Skåne och Tillhåll) Tillstånd Lagen om byggande av järnväg Planlagstiftning Transportstyrelsen för banan Bygga genomföra Upphandlingar Infrastruktur Fordon (Transportstyrelsen ska godkänna) Driftsättning Trafikupphandling (tillstånd Transportstyrelsen) Utbildning Provkörning Invigning
Strukturhandling Skåne Spår/bana Bussar i spåren? Fria rummet Kurvradier Lutningar Kontaktledning Spårvagnshållplatser Höjd på plattformar Placering i gaturummet Refuger Krav på fordon Kapacitet, bredd, längd Trafiksäkerhet Tillgänglighet Träd Stadsbild Prioritering mellan trafikslag Samtrafik med andra spårsystem Depå
Regionalt samarbete, SPIS spårväg i Skåne Malmö kommun Helsingborg kommun Lunds kommun - spårägare Region Skåne - spårvagnsägare Skånetrafiken - trafikeringsansvarig
Tidsplan fortsatt arbete 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Politisk diskussion samt beslut om finansiering Formell samverkan Lund-Malmö-Helsingborg-Skånetrafiken Tillståndsprocess Förstudie Järnvägsplan samt detaljplaner Systemhandling / Bygghandling Upphandling spåranläggning Byggtid Trafikstart
Spår på Lundalänken i stadsmiljö
Andra prioriteringar Prioritering i trafiksignaler Kantstens- och klackhållplatser Realtidssystem Busskörfält Lund C,Tornav,Fjelievägen
Tack för uppmärksamheten! Anna Karlsson, Tekniska förvaltningen i Lund anna.karlsson@lund.se