(12)

... 3... 3... 3... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6... 6... 6... 7... 7... 7... 7... 7... 8... 8... 11... 12 2(12)

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. På Midälvaplatsens förskola vill vi att alla kan/ska få vara den man är och bli bemött, behandlad och respekterad för det. Det är all personals ansvar att de ska råda nolltolerans mot all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på Midälvaplatsens förskola. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn och vuxna ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet syftar till att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för lika behandling. Det ingår i förskolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och att förankra respekten för allas lika värde. Arbetet syftar till att förskolemiljön ska vara trygg för barnen. Vi ska alltid verka för: Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt och barn och utbilnings vision Alltid bästa möte för fortsatt lärande och till sist Midälvaplatsens vision I mötet tillsammans vi lär och blir Att arbeta främjande och förebyggande är en viktig del av arbetet mot alla former av kränkande behandling. Tre ledande begrepp i vårt arbete är att främja (långsiktigt arbete)- förebygga (ta bort hinder)-åtgärda (dokumentera, följa upp). Att vara tillsammans, att mötas, bli lyssnad på och lyssna tillbaka är en rättighet för alla i förskolan. 3(12)

Vi behöver fördjupa och vidareutveckla vår likabehandlingsplan för att den ska vara aktuell för rådande barngrupp. Det ska synas i likabehandlingsplanen vilka insatser/ åtgärder vi behöver göra. Genom observation har vi sätt att kring vissa miljöer ökar risken för diskriminering och kränkande behandling. Dessa miljöer är: Ute: rutschkana, lekstuga, gungor, cyklar och leksaksförrådet. Inne: byggrummet, hallen och vid byte av aktiviteter. På APT har vi kommit fram till att vi skulle vilja fördjupa medvetenheten inom rasifiering och genus. Mål: Insatser: Ansvarig: Uppföljning: Tryggt vid lekstugan. Pedagog närvarande alla stunder. Ulrika L Anki Juni-18 Tryggt vid förråd (vit byggnad). Pedagog som vandrar vid området, Jasmin Basoz Juni-18 Trygghet vid rutschkana. Pedagog som kan cirkulera i området. Veronica Therese Juni-18 Trygghet vid kösituationer. Pedagog som har tydligt ansvar och är närvarande. Närvarande pedagog Juni-18 Trygghet vid toalettbesök och blöjbyte. Pedagog och övrig personal är lyhörd i dessa situationer, lyssnar på barnet och vägleder ny personal/vikarie. Ordinarie pedagoger Juni-18 4(12)

Trygghet vid Humlans altan. Pedagog är närvarande. Elin Mariana Juni-18 Vi pedagoger upplever att barnen är trygga i vår verksamhet, miljöer och med oss pedagoger. Föräldraenkäten visar att det finns ett stort förtroende hos vårdnadshavare att tryggt lämna sina barn på förskolan. Det är tryggt att vistas på förskolan. På vår förskola har vi noll-tolerans och arbetar aktivt för att ingen ska bli utsatt för kränkande behandling. Föräldrarna har kännedom om likabehandlingsplanen och dess innebörd och känner att de kan kontakta oss vid behov. Vara goda förebilder, ALLA BARN ÄR ALLAS BARN. Vi finns nära barnen för att lotsa och guida. Vi pedagoger fördelar oss över de olika miljöerna. Vi ger varandra beröm för att stärka varandra och på så sätt även enheten. Vi förtydligar och använder AKK. (Alternativ Kompletterande Kommunikation) Vi samtalar med barnen kring hur en bra kompis ska vara. Vi pedagoger ska ha återkommande samtal kring värdegrunden. 5(12)

För att förebygga konflikter/kränkningar ska pedagogerna sprida sig i de olika lekmiljöerna inne som ute. Vi genomför barnintervjuer där vi undersöker var barnen tycker om respektive inte tycker om att vara. Vi ser över regler för gården. Diskutera och lyfta våra egna värderingar för att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Vi utvärderar vid hösterminens start. Ansvarig för insatserna är pedagogerna. Ansvarig för att utvärdering sker är förskolechefen. Pedagogerna genomför insatserna. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen genomförs. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. (Lpfö-98 rev.10) Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lpfö-98 rev.10) 6(12)

Alla barn är delaktiga genom kontinuerliga samtal om hur vi bemöter varandra och är delaktiga i våra gemensamma regler. Vi gör barnintervjuer och barnutvärderingar. De äldre barnen har varit delaktiga i kartläggningen genom att de tagit bilder i de miljöer de trivs i respektive inte trivs. Vi lägger ut likabehandlingsplanen på hemsidan, föräldramötet och samtalar med vårdnadshavarna om dess innebörd. Förskolechef Margit Högberg 070 521 14 77 Mariana Forsberg 072-147 53 33 Förskolechef och förskolans pedagoger ansvarar för att upptäcka, utreda och åtgärda. Så fort förskolan får kännedom om kränkning har eller kan inträffa skall en snabb utredning sättas igång av ansvarig förskolechef eller annan utsedd person. Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn vistas. Pedagogerna är medvetna om vikten av att vara utspridda och om vilka platser på förskolan som de ska hålla särskild uppsikt över. Föräldrar och barn ska kunna vända sig till den pedagog de känner förtroende för. Barn- barn Pedagogerna samtalar med berörda barn, lyssnar och låter alla komma till tals. Det är viktigt att vi som pedagoger är tydliga med att det är handlingen vi inte accepterar. Dokumentera händelsen, skriv en Lisa. Berörda vårdnadshavare informeras. Uppföljning sker efter samtalet. 7(12)

Pedagogerna gör observationer av barngruppen för att skapa nya förutsättningar och bryta negativa mönster. Vid upprepade tillfällen som är riktade mot samma barn upprättas en handlingsplan och även förskolechef informeras. Skulle insatserna inte ha någon verkan kontaktas vårt resursteam. Barn- vuxen Personalen säger till barnet att denna handling inte är acceptabel. Dokumentera händelsen, skriv en Lisa. Vid upprepade tillfällen kontaktas vårdnadshavare. Samtal och stöttning till den utsatte från arbetslaget. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för den anställde att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Om en vuxen uppträder kränkande mot ett barn: Reagera och påtala det. Dokumentera händelsen (Lisa). Ansvarig: Den som ser/hör det. Om det inte upphör informera förskolechefen som tar reda på mer fakta. Ansvarig: Arbetslaget, Förskolechef. Förskolechefen samtal med de inblandade och upprättar en handlingsplan. Ansvarig: Förskolechef. Vid behov kontaktar förskolechefen stödpersonal till exempel verksamhetschef, kommunhälsan. Ansvarig: Förskolechef. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) 8(12)

Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 9(12)

Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 10(12)

Vi hälsar på varandra. Vi är snälla med varandra. Vi lyssnar på varandra. Vi använder pratrösten. Vi är försiktiga med våra saker. Vi sorterar tillbaka våra leksaker. Vi går inomhus 11(12)

12(12)