Dokumentation Att teckna är stort. Johan Bloom Nösnäsgymnasiet, Stenungsund Fridas hage, Tjörn Nike ungdom, Uddevalla



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete

Sagor och berättelser

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Fjäderns Bokslut 2015

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Sagor och berättelser

Kvalitetsdokument 2013/2014

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Avdelning Sporrens utvärdering

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Har du funderat något på ditt möte...

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Tema TID. Lyckåkerskolan Visby. Fritids, avd Alen. Ht Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo. Foto: Maritha Spanier

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Opalens Förskoleklass

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

På jakt med geocaching

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Döda bergen Lärarmaterial

Veckomatte åk 5 med 10 moment

"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren.

Medelvärde och Median

RAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT. BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT...s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Läsglädje med lek och musik

Lokala arbetsplan

Välkommen till Grodan, våren 2009

Vikingatiden. - kreativt på olika sätt

STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION

Lärarmaterial. Erik tävlar. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Framtidens klassrum: Det resande klassrummet

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Dagordning Vi hänger upp en mobilnummer listan i hallen. Vi kommer att lägga upp kvällens minnesanteckningar på hemsidan.

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

SKAPANDE SKOLA

Storyline Familjen Bilgren

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H]

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Tranbärets månadsbrev september 2015

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Lilla förskolepaketet

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret

Broskolans röda tråd i Bild

Konsten att leda workshops

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Pedagogiskt program Våren 2016

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

År 4. Arbetsområde: Ämnesspecifika begrepp och ord: (Ämnesövergripande möjlighet inom parantes)

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

5 vanliga misstag som chefer gör

Transkript:

Dokumentation Att teckna är stort Johan Bloom Nösnäsgymnasiet, Stenungsund Fridas hage, Tjörn Nike ungdom, Uddevalla

Egen reflektion Teckna är stort The big draw Konst, tecknande kan vara så mycket mer än det som ofta förknippas med begreppet teckna: en tjusig, tekniskt fulländad avbildning av verkligheten, på papper i blyerts. Projektet som helhet fick mig att fundera över mitt eget tecknande; från tonårens naturalistiska fågelteckningar till nu, decennier senare, där jag helt släppt det avbildande. Skissandet eller snarare tänkandet i bilder har alltid funnits med och små enkla skisser. Som bild kom-ihåg-lappar när en bra ide kommer om natten eller som hjälpare till tankearbete, tankekartor. Mitt måleri försiggår alltid av en skiss vilket leder till en annan, som leder till en tredje. Tanken växer i skapandet. Tankeinnehållet i måleriet kan bli komplext, men den enkla linjen har dock alltid fascinerat mig. Att med några enkla streck skapa volym, uttryck eller en känsla. Den enkla linjen är min personliga ingång och röda tråd i undersökandet av hur tecknandet kan användas i skolan, den enkla skissen, tankestrecken eller som anteckning. Hur kan tecknandet stödja, underlätta tankarna vid inlärning? Kan tecknandet befästa kunskaper på ett djupare sätt? Som konsultkonstnär startade jag i projektet Att teckna är stort med den stora teckningsfesten Big draw 2012. Min workshop Den stora linjen bygger på två grundtankar: Alla är vi olika, unika men samtidigt har vi något gemensamt. Om alla får rita sin livslinje kommer alla bära olika uttryck och historier. Ett streck av någon är unikt, som ett fingeravtryck många streck av flera olika individer formar en ny helhet. Stora papper rullades ut på berghällarna bakom akvarellmuseet och landade i ett större ark på bryggan. Från starten där deltagarna fick en tjock spritpenna på en meterlång pinne att gående rita sin livslinje för att sedan blomma ut i mer fritt skapande på det stora arket. En liknande tanke utfördes på en av gymnasieskolorna jag var på.. Att använda linjen som emotionellt uttryck. Med ett stort papper på väggen där vänster sida var en skala av: Bra dåligt och nedre skalan gick från historisk tid till nutid och framtid. Uppgiften var att försöka beskriva sitt liv med hjälp av en linje, framtill nutid. Med valfria kommentarer. Lycka och motgång, högt och lågt. Framtiden beskrevs iform av två linjer: En känslomässig linje och en rationell, önskvärd linje. Livliga diskussioner kring hur en linje kan vara t.ex. nervös, bestämd, uttråkad m.m. Hur ser en förälskad linje ut? Till teckningsfesten 2013, ville jag utvidga samma tankegång, men i än större skala. GPS DRAW; med en enkel app på telefonen blev Skärhamn ritpapperet och deltagarna själva pennan. Med start vid Akvarellmuseets entre. Många var det som promenerade runt, på bryggor, över berg, några försökte få till blommor, andra djur andra helt nöjda med att gjort just sin egen linje. Alla personliga digitala linjer sammanfördes på dator och lades på varandra, fram växte en bild. En bild som bra illustrerar mina tankar, ideer kring varför Teckna är stort! Tecknandets viktigaste funktioner är som hjälpmedel till vårt tänkande och dess förmåga att få oss att tänka i nya banor. Vare sig det gäller inlärning i skolan eller förståelsen av livet. Skärhamn 20140204 Johan Bloom

Fridas Hage Fridas Hage är en år F-5 skola Höviksnäs, Tjörns kommun. En skola öppen för nya pedagogiska lösningar. Flertalet Skapande skola projekt bakom sig och framstående pedagoger som använder kreativa inlärningsprocesser. Övergripande mål med teckna är stort på skolan har varit att använda tecknandet som inlärningsmetod, förstärkning av kunskapsinhämtning i olika ämnen i kursplanen. Berörda ämnen har varit No och teknik: Fåglar, insekter och maskiner. Fåglar: Målet var att få djupare kunskap om fåglar som djurgrupp. Den naturliga uppstarten blev att jag berättade och visade bilder om mig själv i deras ålder, då jag tecknade av varje fågel jag hittade, gick till fågeltornet innan skolan och var helt på det klara med att bli fågelboksillustratör. Min delade uppväxt i Botswana gav ett djupare intresse och fler fåglar än de nordiska. Vi pratade om fåglars anatomi, om att verkligen titta på hur de ser ut och inte hur vi tror att de ser ut. Att lära sig om något genom att teckna och titta. Första uppgiften blev att teckna av en av skolans uppstoppade fåglar. En Gråtrut. Skissa ute, göra en färdig teckning inne. Eleverna fick gå i skogen bakom skolan och göra snabba skisser av fåglar eller natur. Påföljande gång fick de teckna i svartvitt en del av en större bild. Vilken sedan sattes ihop till en mycket mer komplicerad bild än vad de skulle kunna ha gjort på egen hand. Teckna ur fågelbok, samla fakta och göra en presentation av en fågelart. Flygande fåglar, sittande fåglar. Heldags besök på Naturhistoriska museet i Göteborg. Skisser på museet, vid montrarna. Efterarbete med nya teckningar och forskning kring de olika fåglarna och djuren de fastnat för. Allt sammanställdes i en liten mapp; Mitt besök på Naturhistoriska museet. Aerodynamik som övergång till teknik. Vi byggde pappersflygplan och svalor.

Insekter: Målet var ökad kunskap om hur insekter fungerar och den stora variation som finns. Uppstart med levande insekter via smartboard och filmen: bbc - a world of insects. Levande insekter visades med hjälp av smartboard, vilka de tecknade av. Ur filmen fick de skissa under tiden, minnesteckningar. Därefter gjorde de teckningar av de insekter som de fastnat för i filmen. Variationen blev stor! Tillsammans blev det insekter från filmens alla delar.

Maskiner: Målet var att förstå enklare maskiner och deras funktion. Hävstången, kil, skruv, ramp, block och talja, Hjul och axel. Uppstart med video. Eleverna gjorde flertalet teckningar, med olika tekniska lösningar på hur man kan använde de olika maskinerna. Teckningarna fungerade även som sätt att visa oss att de hade förstått.

Sammanfattning: Vi arbetade med årskurs 3, en klass, i två grupper. Heldag tisdagar. Ett förmiddagspass med ena gruppen och sedan samma upplägg på eftermiddagen med den andra gruppen. Då jag har pedagogisk utbildning, arbetat på skolan förut, är känd bland personal och barn fanns kunde vi snabbt finna våra roller. 1-2 lärare var med hela tiden under lektion, vi samplanerade innan kring innehåll och mål. Gemansam avstämning efter varje dag. Tillsammans undersökte vi tecknandets möjlighet som pedagogisk metod. Dagarna blev oftast koncentrerade, intensiva och innehållsrika, men de flesta elever orkade ändå med hela vägen. Med arbetet med fåglar och insekter använde vi tecknandet som undersökningsmetod; hur ser fågeln verkligen ut och inte hur jag tror att den ser ut. De fick gå ut och skissa med målet att studera hur en fågel såg ut, för att sedan fördjupa sin kunskap med hjälp av fågelböcker. Fokus var hela tiden att hellre teckna mycket, än bäst. Vi jobbade med uppstoppade fåglar i skolan och på naturhistoriska museet. Filmer, böcker och smartboard. Förutom rena tekniska övningar och studier av t.ex. fågeln försökte jag stödja en positiv självbild och egna uttryck; hur får man en kråka att se kraxig ut? Eller en insektssvärm att surra och komma emot en? I tekniken blev bilderna barnens sätt att visa oss, lärare sin förståelse. Hur fungerar en hävstång, block och talja osv. Jag ser att eleverna har fördjupat och befäst sin kunskap på ett sätt som inte hade varit möjligt för de flesta elever med bara ord, dvs. läsa i en bok. För mig har det varit mycket givande att verkligen använda tecknandet som pedagogisk metod och inte som det ofta blir; en avslappnande paus av dekoration till det eleven egentligen håller på med

Utvärdering klass 3 Fridas Hage, Att teckna är stort, ht 2013 Av Pedagogerna på Fridas Hage: - Hur har ni som lärare utvecklats i era yrkesroller genom partnerskapet? Det blev en naturlig ämnesintegrering som vi kanske inte hade kopplat ihop annars. Det skapar tankar inför kommande arbetsområden. Vi inspirerades av konsultkonstnärens konstnärliga spetskompetens. Vi har inspirerats att teckna mer. Spännande att mötas/förenas och bredda sitt arbetssätt med hjälp av konstnärliga verktyg. Elevernas glädje har inspirerat oss. Vi har tränat oss på att sätta ord på vår yrkeskompetens när vi diskuterat och planerat med konstnären. Synliggört den kompetens och erfarenhet vi har som lärare. - Vad menar ni med kreativitet och kreativa lärprocesser? - Hur märks det att din skola är med i Att teckna är stort? De olika klasserna har presenterat vad de gjort i projektet på ett lärarkategorimöte. Vi kommer också att ha en gemensam utställning och visa vad vi har arbetat med i projektet på skolans vårfest den 27/5. - Hur märks det om ett år att din skola är med i Att teckna är stort? Att eleverna väljer olika arbets och redovisningsformer som en naturlig del. Att de vågar ta för sig och göra på sitt sätt. Att vi lärare tänker brett och uppmuntrar elevernas olika uttryckssätt. Eleverna väljer olika arbets och redovisningsformer utifrån det arbetssätt som passar just dem. Det finns en arbetsglädje och en skaparlust och en hunger att lära sig. Man lär och inspireras av varandra, både elev elev men också pedagog konstnär. - Vad har eleverna fått ut av projektet? Elever har blivit mer kreativa och benägna att tänka i vidare cirklar och hur olika arbeten kan presenteras konstnärligt på olika sätt genom böcker, filmer, m.m. Glädje. Eleverna har blivit mindre hämmade när de ska skapa och de litar mer på sin egen förmåga att de kan och att de duger. - Vilket/vad har varit mest spännande och utmanande i projektet. Att hitta arbetsformer som passar både elever, pedagoger och konstnärer. Att få med alla elever på tåget. Det var positivt att arbetet pågick kontinuerligt under en lång period så både elever och personal hittade sina roller och arbetssätt.

Nike Ungdom Uddevalla Arbetet med Nike startade sept 2014, 13 tillfällen, fram till December. Heldag varje torsdag. Nike ungdom vänder sig till 16-20 åringar och som inte slutfört grundskolan, gymnasieskolan, är arbetslös eller är på väg att hoppa av gymnasiet. Nike är tänkt att vara ett pausrum med möjlighet att utvecklas i egen takt genom vägledning och konstnärliga processer. En miljö som inbjuder till kreativt tänkande och öppnar upp för att se möjligheterna att på ett konstruktivt sätt forma din egen framtid. I projektet att teckna är stort har vi med tecknandet försökt att arbeta med ungdomarnas självbild och skapa tillit till din egen förmåga. Arbeta med och utvecklas i de fria konsternas processer och uttryck. Vi startade med olika styrda övningar för att sedan gå över till att jobba med deras egna uttryck i bilden. Måleristafett: Lösgörande skapande där alla kan vara med och resultatet stärker gruppen och gemensamhetskänslan: Sitter nu i entren till Nike. Alla startar med en mugg med färg och en pensel var, ståendes runt en ca. 1.20 x 4.00meter målarduk på golvet. Jag säger ett ord de skall måla på 10 sekunder för att sedan flytta ett steg åt höger. Därefter nästa ord, flytta och nästa osv. tills duken är fylld av färg och bilden övergått i ett abstrakt uttryck.

Livslinjen. Att använda linjen som emotionellt uttryck. Med ett stort papper på väggen där vänster sida var en skala av: Bra dåligt och nedre skalan gick från historisk tid till nutid och framtid. Uppgiften var att försöka beskriva sitt liv med hjälp av en linje, framtill nutid. Med valfria kommentarer. Lycka och motgång, högt och lågt. Framtiden beskrevs iform av två linjer: En känslomässig linje och en rationell, önskvärd linje. Livliga diskussioner kring hur en linje kan vara t.ex. nervös, bestämd, uttråkad m.m. Hur ser en förälskad linje ut?

Eget uttryck. Att finna sitt eget uttryck, linje eller färg. Eleverna med valfria bilder, vilka vi sedan jämförde utifrån deras person. Att erkänna sig själv och andra. Där den försiktiga, noggranne skaparen fick lika mycket plats som den storvulne och yviga graffiti konstnären. Detaljerade träd, mönster och trotsiga råttor, stod mot eld och revolt. Illustrationer och skulptur. Höstlöv, fåglar och byggnader ritade med linjal. Detta arbete fortgick över tid och mycket handlade om att få dem att se och utveckla sitt eget uttryck. Bristande självförtroende gjorde att de ofta slängde eller inte ville kännas vid vad de gjorde, men genom att fota det de gjorde och sedan visa, fick jag dem att jobba vidare istället för att starta om varje gång. T.ex. få dem att förstora upp en minimalistisk teckning eller använda ett mönster ihop med någon annans bild. Eller klippa ihop flera av sina egna bilder.

Kuben. Vi byggde en kub(120x120cm) att hänga i taket. Uppgiften var att använda sitt personliga uttryck i samspel med övriga. Att pusha dem till samarbete och nya tankebanor kring deras egocentrerade inställning. Behållningen, resultatet blev mer Samtalen och funderingarna som skapades av faktumet att 6 individers bilder skall samsas på 4 ytor och övergångarna däremellan, inte själva bilden i sig.

Stormåleri. Två olika men kompletterande personliga uttryck i samspel på 240x240cm. Grafittiuttryck mot perfektionistens mönster. Utifrån kuben såg vi att två grabbar med väldigt olika personlighet och uttryck, skulle bildligt kunna komplettera varandra på ett spännande sätt. Akryl med roller, hink och pensel.

Atelje- och akvarellmusei besök Trashart och målarstafett i min ateljé. Akvarellmuseets utställnimgar: Martin Jacobson och bilderbokens nya skepnader. Att få stiga in i en atelje, arbetsplats, liksom Museets utställning, där skapande är viktigt och en försörjning, var ny bra kunskap för eleverna. Få dem att förstå att det inte är tidsfördriv utan ett arbete. Sammanfattning: Arbetet på Nike bygger på att finna nya väger för ungdomarna att ta sig igenom skolan. Vi har arbetat med en huvudfråga: Hur kommer jag vidare i livet? Genom sina hemförhållanden och historia, så lever ungdomarna på Nike en ganska kravlös tillvaro med brist på nya upplevelser. I min roll som kommande utifrån och utan kunskap om deras bagage, har jag kunnat provocera, utmana, ifrågasätta ungdomarnas attityder och jargonger, på ett sätt som ordinarie lärare har svårt att göra. Röra om lite och fungera lite som ögonöppnare. Tecknandet och workshops gav samtal om livet, vägval och frågor kring vuxenlivet, ansvar och empati. Genom att använda det abstrakta bildspråket och tecknandet, skapandet som undersökande metod snarare än att de skulle prestera tjusiga bilder kom jag närmre personen. Genom att visa att de har olika uttryck, linjer som faktiskt speglar deras person, erfarenheter och känsloläge. Plus att det är en tillgång som de kan bygga på. Genom att visa att jag och andra konstnärer, arbetar med skapande och lyfta deras skapande från känslan av dagis pyssel till någonting livsviktigt. Visa på konstens kraft att förändra. Jag ser enbart vad som kommer ut av det i stunden, det längre perspektivet och den kontinuerliga kontakten saknar jag. Johan Bloom (Konsulttecknare)