Kävlinge kommun 2011 PLAN 2012 2013
Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: sidan 11 Karin Paul, sidan 16 Eva Hallkvist, sidan 33 Andreas Lund, sidan 45 Elin Dahlgren, sidan 50 Miljö & Teknik, sidan 52 Miljö & Teknik, övriga bilder Joanna Bladh
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Organisation 5 Så fördelades skattepengarna under 8 Mål och planeringsförutsättningar Kävlinge - med segel mot framtiden 10 Kommunövergripande mål 11 God ekonomisk hushållning 18 Ekonomiska förutsättningar 2012 19 Förvaltningsberättlese Omvärldsanalys 24 Finansiell analys 28 Verksamhetsberättelser Fritid och kultur 33 Förskoleverksamhet 35 Grundskoleverksamhet 37 Handikappomsorg 39 Hemvård 41 Individ- och familjeomsorg 43 Infrastruktur och teknisk service 45 Ledning och samhällsutveckling 47 Miljö och hälsa 50 Samhällsbyggnad 52 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 54 Räkenskapsmaterial Resultatbudget 57 Balansbudget 58 Kassaflödesbudget 59 Driftbudget 60 Investeringsbudget 61 Exploateringsbudget 64 Direktiv och uppdrag 65 Diagram 66 3
4 Inledning
Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Kommunassurans Syd Försäkrings AB Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Mikael Persson Verksamhetsområden Ekonomi/IT Exploatering Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd samarbetsnämnd Teknisk nämnd miljönämnd kulturnämnd socialnämnd Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Johan Ericsson Lars Lundström Charlotte Lindblad Leif Skytte Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Göran Sandberg Tf Carina Serbinsson Anette Fäldt Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden inledning 5
inledning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. mandatfördelning parti 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2011 2014 Moderaterna 10 12 9 12 16 Socialdemokraterna 23 18 20 17 15 Folkpartiet 2 2 5 4 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 Centerpartiet 3 2 2 3 3 Kävlingebor 2 Miljöpartiet 2 2 1 1 2 Kristdemokraterna 1 2 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 6
Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet, SYSAV och Finsam. FINSAM Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 procent. Kävlinge kommun har begärt utträde ur gymnasieförbundet. ommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,41 procent. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. inledning 7
Så fördelades skattepengarna under 25,44 kronor till grundskoleverksamhet 14,10 kronor till hemvård 13,88 kronor till förskoleverksamhet 11,80 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning 7,70 kronor till handikappomsorg 6,96 kronor till kommunövergripande verksamhet 5,20 kronor till individ- och familjeomsorg 3,41 kronor till fritids- och kulturverksamhet 3,67 kronor till teknisk verksamhet 6,06 kronor till årets resultat inledning 1,52 kronor till räddningstjänst 0,26 kronor till miljöverksamhet 8
mål och planeringsförutsättningar 9
Kävlinge med segel mot framtiden Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionens övergripande syfte En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. Tre huvudtankar Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. mål och planeringsförutsättningar Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. 10
Kommunövergripande mål En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Med visionen som utgångspunkt har fem kommunövergripande mål, som kommunfullmäktige fastställer arbetats fram utifrån perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen. För att nå de fem kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Graden av måluppfyllelse för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Indikatorerna är i många fall av strävanskaraktär och uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2014. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. Dessa två nivåer anger vad som ska utföras och när i tiden. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef skriver kontrakt med ansvariga chefer kring deras uppdrag och måluppfyllelse. Målkedjan Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Kävlingebon Övergripande mål Utveckling Övergripande mål Medarbetare Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelen Verksamhetsplan chefer chefsuppdrag Övergripande mål Ekonomi Övergripande mål Miljö mål och planeringsförutsättningar 11
Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT * ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner att de har goda påverkansmöjligheter. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. 43 Betyget för påverkan uppgår till 43. 41 Nöjd medborgarindex uppgår till 60. 57 GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för Skåne. 62 Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne: 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne: 74 mål och planeringsförutsättningar ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. Lättillgängliga kommunikationer Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. * Senast gjorda mätning presenteras. Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 Betyget för bostäder uppgår till 60. 55 Betyget för fritid uppgår till 68. 64 Betyget för kommunikationer uppgår till 55. 51 12
utveckling Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT * Nytänkande och framåtanda Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. Förskola 3 enheter Skola 1 enhet God samverkan Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. 28 Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät 87 % Livslångt lärande Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. * Senast gjorda mätning presenteras. Målsättningen är att alla elever ska uppnå minst godkända resultat. Delmål: minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 3: Ma 89 % Sv 89 % Åk 5: Ma 91 %, Sv 89 %, En 88 % Åk 9: Ma 88 %, Sv 97 %, En 98 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 98 % Åk 4 6: 95 % Åk 7 9: 97 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 9 % Åk 4 6: 6 % Åk 7 9: 9 % 91 % mål och planeringsförutsättningar 13
mål och planeringsförutsättningar Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT * Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. Produktivitet och effektivitet Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Social trygghet Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. * Senast gjorda mätning presenteras. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEMmätningen. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som år 2007 eller lägre, det vill säga högst 214 kronor per invånare. Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 1,5 % 47 plats 291 mkr 95 % Delad plats 2 214 kr/inv (2007) 0 14
Medarbetaren Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT * Förståelse för uppdraget Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende att system för delegation, information, introduktion och utvecklingssamtal fungerar uppgår till 6,4 på en 8-gradig skala. 6,1 Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållanden uppgår till 5,9 på en 8-gradig skala. 5,6 Öppet förhållningssätt Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,3 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro, 65 procent ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar. 5,4 % 33 % ingen sjukfrånvaro, 60 % ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar Aktivt ledarskap Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Tillvarata och utveckla kompetens Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Tydlig lönepolitik Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. * Senast gjorda mätning presenteras. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till 6,1 på en 8-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till 6,4 på en 8-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till 6,7 på en 8-gradig skala. 5,8 6,1 6,4 mål och planeringsförutsättningar 15
Ekonomi Målet för perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT * Helhetssyn och långsiktighet Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96,3 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Styrning och kontroll Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Ingen extern låneskuld. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 135 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Ok Ok mål och planeringsförutsättningar Vårda våra tillgångar Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. * Senast gjorda mätning presenteras. Fastighetsunderhållet är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 150 175 kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. 179 kr/m² 2,44 kr/m² 16
miljö Målet med perspektivet miljö är: Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT * ANSVARSFULLT RESURSANVÄNDANDE Kävlinge kommun minskar sin påverkan på miljön genom effektivare utnyttjande av resurser/produkter och ersätter då det är möjligt förorenande resurser/produkter med alternativa lösningar. 2011 är alla nyinköpta/leasade personbilar klassade som miljöbilar enligt statens definition. 2014 har energiförbrukningen 1) i kommunala fastigheter minskat till 150 kwh/m 2 och år och energiförbrukningen i alla nybyggda kommunala fastigheter är lägre än 80 kwh/ m 2 och år. 2014 är energiförbrukningen i nybyggda bostäder på kommunal mark lägre än 80 kwh/m 2. 2014 uppgår andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter till minst 10 procent av den totala livsmedelskostnaden. 28 % 187 kwh/m 2 och år (bef. kommunala fastigheter) Riktlinjer saknas ~0 % BEREDSKAP ATT MÖTA KLIMATFÖRÄNDRINGAR Kävlinge kommun tar hänsyn till framtida klimatförändringar genom att skydda befintliga byggnader och infrastrukturer samt beaktar vid planering konsekvenserna av ett förändrat klimat. VÄRNA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN OCH NATURMILJÖN Kävlinge kommun verkar för att den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer samt att arter kan fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. VERKA FÖR GOD BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun verkar för att bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt att natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas. Under perioden är antalet källaröversvämningar samt bräddningar orsakade av nederbörd/förhöjd havsnivå halverad jämfört med 2006. Nivån var 2006; 36 översvämningar och 10 bräddningar. 2014 ska grönytefaktorn i nybyggda bostadsområden vara minst 0,40 och för lokaler minst 0,30 (beräknas utifrån andelen genomsläppliga ytor; till exempel gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd med mera). 2012 har kommunen antagit en skötselplan med inriktning på en variationsrik natur- och grönstruktur där stor hänsyn tas till rekreation och biologisk mångfald. 2011 har en skogspolicy antagits med inriktning på rekreation och naturvärden. Källaröversvämningar 4 st Bräddningar 0 st Riktlinjer saknas Plan saknas Plan saknas 2020 ska arealen skyddad natur ha ökat med 25 procent. 600 ha 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. 2025 utsätts inga boende 2) för vägtrafikbuller från de kommunala vägarna som överstiger gällande riktvärden. * Senast gjorda mätning presenteras. 1) inklusive kylning, tappvarmvatten, fastighets- och verksamhetsel och värme 2) förutsatt att boende/fastighetsägare inte motsätter sig bullerreducerande åtgärder 5 km 2001 utsattes 1300 personer för buller över 55 dba mål och planeringsförutsättningar 17
God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. mål och planeringsförutsättningar De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi (se tabell på föregående sida). Värderingssystem målet är uppnått Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. indikatorn är oförändrad eller förbättrad jämfört med föregående år. en försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. VERKSAMHETSMÅL De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. VÄRDERING Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. Värderingen kommer att redovisas i årsredovisningen. 18
Ekonomiska förutsättningar 2011 2013 De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Utifrån dessa beräknas det totala ekonomiska utrymmet för de kommande åren. Regeringen ser ljust på den ekonomiska utvecklingen i Sverige, BNP beräknas öka under och 2011. Arbetsmarknaden förbättras successivt till följd av en gynnsam utveckling av produktion och efterfrågan. Utvecklingen bedöms som mer positiv nu jämfört med budgetpropositionen för. Det krävs dock fortsatt höga tillväxttal för att nå tillbaka till nivån innan lågkonjunkturen. Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. förutsättningar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 10:63 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. Kävlinge kommun får år 27,9 mkr i tillfälligt konjunkturstöd. Det tillfälliga konjunkturstödet som kommunerna fått för ersätts 2011 av en tillfällig förstärkning av det generella statsbidraget med 223 kronor per invånare. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren på 1,2 procent plus att innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. åren 2011 2013 uppgår eftersläpningseffekten till 59 kronor per invånare, det vill säga 1 700 tkr per år. LSS-utjämning Ett utjämningssystem avseende kommunernas kostnader för LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes 2004. Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. Den ökade under 2009 med 3 400 tkr. För beräknas avgiften till 27 900 tkr och det är en ökning med 500 tkr jämfört med utfallet 2009. För 2011 beräknas LSS-utjämningen uppgå till 27 400 tkr. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen ökar något. Utjämningen beräknas 2013 uppgå till 28 500 tkr. Kommunal fastighetsavgift En kommunal fastighetsavgift infördes 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, 1 315 kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunalekonomisk utjämning mål och planeringsförutsättningar 19
mål och planeringsförutsättningar Ekonomiåret Januari Februari Mars April Maj Juni Juli September Oktober November December arbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Nämnderna återkommer genom sina presidier till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef skriver kontrakt med sina resultatenhetschefer, gäller de som har resursfördelning. Förvaltningen tar fram ekonomiskrapport per den sista september. Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. med motsvarande belopp. Från och med 2009 tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften var 2009 41 700 tkr och för beräknas kommunens intäkt öka med 1 100 tkr till 42 800 tkr, Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär 10:10. Intäkterna ökar till följd av att fler fastigheter nu omfattas av den kommunala fastighetsavgiften. I budget 2011 och plan 2012 2013 beräknas den kommunala fastighetsavgiften ligga på samma nivå som. Övriga budgetförutsättningar Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. en bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november på 29 000, 2011 på 29 600 och för 2012 på 30 200 invånare. Nuvarande löneavtal mellan flertalet av parterna inom de kommunala avtalsområdena löper ut 31 mars. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2011 på 2,5 procent, 2012 på 3,0 procent och 2013 på 3,0 procent. Nämnderna kompenseras för verkligt utfall. Personalomkostnadspålägget fastställs i slutet på året och uppgår 2011 till 39,02 procent. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 31 augusti med tillägg för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar och pensionsavtal innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Nämnderna har kompenserats för prishöjningar under 2011. Kompensationen för hyreshöjningar uppgår till 1,5 procent, för portionspriser inom kosten till 2,0 procent och övriga varor och tjänster 1,5 procent. Denna kompensation inkluderar även prishöjningar för den verksamhet som köps från externa utförare. Kompensationen för 2011 har inarbetats i nämndernas arbetsramar. För 2012 finns en priskompensation på 2,0 procent, 9 200 tkr, och för 2013 en priskompensation på 2,0 procent, 9 600 tkr, avsatt under det centrala anslaget Kompensation löner och prisökning. 20
Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är för 4,3 procent. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd beräknas höjas med 2,5 procent och finns avsatt i de centrala anslagen. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med 2009 omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt, anslaget omfattar även lokalkostnader. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar har räknats upp med 2,6 procent 2011, planåren 2012 2013 ligger på samma nivå som 2011. ramar Kommunstyrelsen och övriga nämnder Kommunstyrelsens ram 2011 har utökats med 314 tkr i priskompensation samt 700 tkr för GIS. Under har kommunstyrelsen fått utökad ram med 1 000 tkr för Kafé Porten, Leader Lundaland och Handelsplats Center Syd. Kommunstyrelsens arbetsram för 2011 uppgår till 58 980 tkr. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Tekniska nämnden Tekniska nämndens ram uppgår 2011 till 52 678 tkr. Nämnden har kompenserats med 854 tkr i priskompensation 2011. åren 2012 2013 har ramen utökats med 1 000 tkr för asfaltering. Inga exploateringsavslut är planerade under perioden 2011 2013. Miljönämnden Miljönämnden har i 2011 års budget priskompenserats med 53 tkr. ramen för 2011 uppgår till 6 771 tkr. Kulturnämnden Kulturnämndens ram uppgår 2011 till 649 557 tkr. Kulturnämndens ram har ökats med 1 911 tkr som kompensation för befolkningsstruktur och demografiska förändringar och 812 tkr för lokalandelen av befolkningskompensationen. Ramen har även ökats med 3 795 tkr för priskompensation och 1 750 tkr för övrig ramkompensation. Under 2013 har ramen utökats med 110 tkr för kapitalkostnader i samband med investering i skolmöbler. I kommunstyrelsen gjordes följande utökning av kulturnämndens ram: Höjning av elevbidraget inom förskolan 3 000 tkr, kapitalkostnader avseende investering i bärbara datorer 1 250 tkr, extra specialpedagog 750 tkr, kompetensutveckling lärare 750 tkr och pedagogiskt material 250 tkr. Gymnasieramen budgeteras sedan under kulturnämnden. 2011 2013 beräknas gymnasieramen till 111 100 tkr för respektive budgetår. Socialnämnden Socialnämndens ram uppgår 2011 till 319 140 tkr. Ramen har ökats med 2 918 tkr för förändringar i befolkningsstruktur och demografi. Ramen har även utökats med priskompensation på 2 042 tkr. Socialnämnden har även fått ramtillskott på 400 tkr för övriga volymförändringar. Centrala anslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar och prisökningar budgeteras centralt och är 2011 totalt 11 151 tkr, 2012 38 451 tkr och 2013 68 626 tkr. en fördelas under året till nämnderna. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2011 finns 5 742 tkr budgeterade för kultur och 2 897 tkr för socialnämnden, 2012 finns 5 505 tkr respektive 2 831 tkr avsatta och 2013 finns Skatteunderlagsprognos, Årlig förändring i procent 2009 2011 2012 2013 SKL, oktober 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 propositionen, oktober 1,5 1,9 1,1* 4,0 4,5 *Förhöjt grundavdrag för pensionärer. Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 10:63. Nyckeltal, Årlig förändring i procent 2009 2011 2012 2013 BNP -5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 KPI -0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 3,0 0,9 2,4 3,1 3,4-2,6 1,9 1,1 1,4 4,5 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 10:63. mål och planeringsförutsättningar 21
mål och planeringsförutsättningar 5 659 tkr respektive 3 687 tkr avsatta. Kulturnämndens lokalandel i samband befolkningstillväxt har satts av som ett separat anslag. Anslaget uppgår 2011 till 812 tkr, 2012 till 2 393 tkr och 2013 till 3 996 tkr. Under 2012 har dessutom budgeterats 3 000 tkr och 2013 5 000 tkr för nya lokaler inom kulturnämndens verksamhetsområde. Ytterligare resurser för ungdomsplaceringar och ekonomiskt bistånd, utöver den del som finns i nämndens anslag, ligger under de centrala anslagen åren 2012 och 2013. Nivån ligger 2012 på 1,5 mkr och 2013 på 2,0 mkr. Ökad hyra för investeringar i idrottsplatser beräknas 2011 2013 ge helårseffekt på 662 tkr. När investeringarna är färdigställda förs budgetbeloppet över till driftansvarig nämnd. Investeringen i en ny idrottshall beräknas bli klar under 2011. Anslag för att täcka hyreskostnaden finns avsatt centralt med 300 tkr 2011 och 3 350 tkr planåren 2012 2013. Det centrala anslaget för assistenttimmar i förskola och skola omfattar 1 000 tkr. I budget för 2011 2013 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på 9 500 tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. Delar av anslaget kommer att användas för att täcka överförda resultat. Nytt boende planeras 2011 inom hemvården och beräknas finansieras med 1 500 tkr ur centrala anslag, eventuellt högre kostnader finansieras inom socialnämndens ram. Under åren 2012 2013 uppgår anslaget till 6 000 tkr per år. När boendena tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende 2013 och kostnaden beräknas till 4 500 tkr. Från och med 2011 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med 3 600 tkr jämfört med prognos. Det beror på de ökade investeringsvolymerna. Investeringar Investeringsbudgeten under perioden 2011 2013 uppgår till 310,4 mkr. Under perioden är de största investeringarna: Ny idrottshall i Kävlinge vid Kors- backaområdet, 29 mkr. Ny väg mellan Löddeköpinge och Hög, 20 mkr. Ny förskola i Löddeköpinge 30 mkr. Om- och tillbyggnad av Ljungenskolan, 40 mkr. Ny förskola i Hofterup, 31 mkr. Ombyggnad av Skönadalsskolan, 30 mkr. Direktiv Följande direktiv har lagts under budgetprocessen: Kommunkansliet får i uppdrag att ta fram arbetsmetoder för lokalförsörjningsprocessen samt att se över internhyressystemet. kommunstyrelsen Vid kommunstyrelsens sammanträde gjordes följande förändringar 2011: Kulturnämndens ram utökas med 6 000 tkr. Ramförändringen avser följande poster: höjning av elevbidraget inom förskolan 3 000 tkr, kapitalkostnader avseende investering i bärbara datorer 1 250 tkr, extra specialpedagog 750 tkr, kompetensutveckling lärare 750 tkr och pedagogiskt material 250 tkr. Kommunstyrelsens anslag till förfo- kommunalrådens kommentarer: 2011 års budget ger nämnderna full löne- och priskompensation. Dessutom möjliggörs satsningar på till exempel förhöjd elevpeng och bärbara datorer till lärarna, men också investeringar i ny idrottshall i Kävlinge, ny förskola i Lödde och gång- och cykelväg till Barsebäckshamn. Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande gande utökas med 2 500 tkr. Det centrala anslaget för ungdomsplaceringar och ifo minskas med 3 500 tkr. Det centrala anslaget för boende, hemvård minskas med 1 500 tkr. Investeringsanslag på 3 500 tkr avseende bärbara datorer. Vid kommunstyrelsens sammanträde gjordes följande förändringar 2012: Kulturnämndens ram utökas med 4 250 tkr. Ramförändringen avser följande poster: Höjning av elevbidraget inom förskolan 3 000 tkr och kapitalkostnader avseende investering i bärbara datorer 1 250 tkr Det centrala anslaget för ungdomsplaceringar och ifo minskas med 2 000 tkr. Vid kommunstyrelsens sammanträde gjordes följande förändringar 2013: Kulturnämndens ram utökas med 4 250 tkr. Ramförändringen avser följande poster: Höjning av elevbidraget inom förskolan 3 000 tkr och kapitalkostnader avseende investering i bärbara datorer 1 250 tkr Kommunfullmäktige I kommunfullmäktige beslutades det inte om några ytterligare förändringar av anslagen. en för 2011 är i många stycken stark och ger en stabil grund att stå på. Därför yrkade vi socialdemokrater på högre anslag till bland annat skolans verksamhetsområde. Vi är övertygade om att de satsningar vi föreslog, skulle gett bättre förutsättningar för verksamheterna 2011. Roland Palmqvist Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 22
Förvaltningsberättelse 23
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. återhämtning trots obalanser och kriser Den ekonomiska återhämtningen är nu på väg in i en ny fas där skillnaderna i underliggande förutsättningar blir allt tydligare. Återhämtningen förstärks på flera håll, samtidigt som krisen i Grekland och övriga PIIGS-länder sätter fokus på de stora anpassningsbehov som fortfarande finns kvar. De asiatiska tillväxtekonomierna tillsammans med Australien, Brasilien och Canada utgör viktiga drivkrafter för den ekonomiska tillväxten. USAs återhämtning bedöms som starkare än tidigare beroende på både starkare arbetsmarknad och företagssektor men även på fortsatt stimulans från den ekonomiska politiken. Den inhemska efterfrågan i USA har stärkts samtidigt som det privata sparandet minskar. Återhämtningen kräver dock en försiktig finanspolitisk åtstramning. bedöms tillväxten i USA bli starkare än 2011, 2,9 procent jämfört med 2,2 procent. Lågt inflationstryck i kombination med oro för de bräckliga finansiella systemen gör att räntehöjningarna bedöms bli försiktiga under och 2011. BLEK UTVECKLING I Euroområdet De djupgående problemen i PIIGS-länderna (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien) hämmar tillväxten i Euro-zonen. Dock gynnas exporten från området, bland annat i Tyskland, av att euron faller tillbaka från tidigare höga värderingar. Tillväxten landar på 1,4 respektive 1,7 procent under och 2011. BÖRSERNA inför nya utmaningar Bortsett från den kraftiga oro under den senaste veckan med anledning av krisen kring Grekland så har aktiekurserna fortsatt uppåt under de senaste månaderna efter en svacka i början av. Starka företagsrapporter och positiva makrosignaler samt besked om fortsatt varaktigt stöd från låga räntor har bidragit. Den grekiska krisen och dess spridningseffekter utgör en risk på kort sikt. För att börserna varaktigt ska tappa fart krävs dock att krisen får globala konsekvenser. På längre sikt kommer utformningen av den ekonomisk-politiska normaliseringen och rekonstruktionen av de finansiella systemen bli avgörande. Förvaltningsberättelse EXPORTen och arbetsmarknaden GYNNAR BNP- TILLVÄXTEN i sverige Exportsiffrorna är på väg att lyfta samtidigt som företagsrapporterna bekräftar en stigande efterfrågan från tillväxtekonomierna. Sverige missgynnas dock, trots den svaga kronan, av att export bestående av stor andel insats- och investeringsvaror utvecklats svagt. Den expansiva ekonomiska politiken fortsätter och framtidstron hos hushåll och företag är mycket hög. Viktigast är dock att arbetsmarknaden inte fallit tillbaka så mycket som tidigare befarats och den privata konsumtionen hålls uppe. Bedömningen är en tillväxt på närmare 3 procent de närmaste åren. inflationen FÖRBLIR LÅG Det låga resursutnyttjandet dominerar som anledning till den låga inflationsutvecklingen samtidigt som löneutvecklingen dämpats. Inflationen kommer att ligga klart under centralbankernas mål för att över tiden nå prisstabilitet. 24
Kommunerna klarade krisåret 2009 Resultatet för kommunerna 2009 blev betydligt bättre än prognoserna under året förutspådde. Inte sedan de goda åren 2003 2006 hade så få kommuner underskott. Utsikterna inför var också mycket dystra innan regeringen i propositionen utlovade ytterligare konjunkturstöd. De befarade underskotten kunde dock i de flesta kommuner undvikas när förutsättningarna successivt förändrades. Skatteprognoserna revideras upp under slutet av året och personalkostnaderna blev betydligt lägre till följd av en premiebefrielse från AFA försäkring. Finansnettona ökade eftersom tidigare nedskrivna värden i samband med börsnedgången kunde återföras. De utmaningar kommunsektorn har framför sig är kontinuerliga anpassningar till demografiska förändringar, fortsatt lågkonjunktur med ökat ekonomisk bistånd, förändringar i tillämpningen av LSS samt medfinansiering av infrastruktursatsningar. År 2011 är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre för kommunerna då generella bidrag minskar med 8,4 mdr (jämför med ) och skatteunderlagstillväxten inte riktigt tagit fart. Under perioden 2012 2015 visar gjorda beräkningar på att resultatnivåerna sjunker under de 2 procent som betraktas som god ekonomisk hushållning. För att närma sig resultat på 2 procentsnivån krävs antingen svagare kostnadsutveckling än beräknat eller höjda skatteintäkter. Källa: Sveriges kommuner och landsting. BNP-tillväxt i procent 2007 2008 2009 2011 Världen 4,8 2,3-1,2 4,1 3,8 USA 2,1 0,4-2,4 2,9 2,2 Kina 13,0 9,6 8,7 10,4 9,5 Euroområdet 2,7 0,5-4,0 1,4 1,7 Sverige 2,5-0,2-4,9 2,8 2,6 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter maj. Inflation i procent 2007 2008 2009 2011 USA 2,9 3,8-0,3 1,9 1,3 Kina 4,8 5,9-0,7 3,5 3,0 Euroområdet 2,3 3,3 0,3 1,6 1,6 Sverige 2,2 3,4-0,3 1,2 2,3 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter maj. befolkningsutveckling 2000 2009 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 befolkningsprognos 2009 2019 Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målet är att ha en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 procent per år och de senaste tio åren har man lyckats vidhålla det. Vid årsskiftet 2009 fanns det 28 638 invånare i kommunen. Prognosen för pekar på en befolkningsökning med 417 personer till 29 055 invånare. Befolkningsprognosen för 2009 2019 visar att för de kommande åren beräknas invånarna öka lite mer än tidigare för att efter år 2013 stagnera något. 26 000 25 000 24 000 2000 2002 2004 2006 2008 2012 2014 Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos 2015 Förvaltningsberättelse 25
Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper, antal 2008 2009 P P 2011 P 2012 P 2013 1 5 år 32 52-8 14-8 9 6 år 74-1 16 20 29-14 7 9 år 25 85 67 86 39 66 10 12 år 6 13 48 42 87 64 13 15 år -49-27 -65 5 25 50 16 18 år -12-44 27-58 -28-58 85 år w 23 24 22 14 5 12 Källa: SCB och kommunens befolkningsprognos P=prognos Befolkning per tätort Ort 2006 2007 2008 2009 Barsebäcksby 517 521 526 514 Barsebäckshamn 388 401 406 412 Dösjebro 810 833 847 851 Furulund 3 925 3 954 4 089 4 125 Hofterup/Ålstorp 3 252 3 300 3 346 3 414 Kävlinge 8 582 8 654 8 724 8 780 Lilla Harrie 276 272 288 315 Löddeköpinge 6 407 6 528 6 719 6 821 Stora Harrie 108 106 107 109 Södervidinge 146 141 141 138 Vikhög 82 80 87 86 Västra Karaby 187 201 209 211 Ålstorp 5 178 181 186 194 Landsbygd 2 511 2 574 2 580 2 668 Totalt 27 369 27 746 28 255 28 638 Källa: SCB En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Det är viktigt att flytta resurser från de grupper som minskar till de där ökningen sker. Antalet barn i förskoleåldern beräknas vara relativt oförändrat de närmaste åren. För grundskolans årskurs 1 6, 7 9 samt 10 12 ökar elevantalet medan de i de högre klasserna väntas minska de närmaste åren för att sedan öka igen. Antalet ungdomar i gymnasieålder minskar under åren 2013 2014 för att därefter öka kraftigt. Precis som utvecklingen i övriga landet visar prognosen på att pensionärer 65 år eller äldre kommer att öka betydligt under prognosperioden. Det är främst de yngre pensionärerna i åldrarna 65 79 år som förväntas öka kraftigt de kommande åren. Bostadsbyggandet ökad efterfrågan Efterfrågan på bostäder har varit mycket god under flera år. Lågkonjunkturen har dock inneburit ett något lägre bostadsbyggande de senaste åren. Under slutet av 2009 och har efterfrågan på nya bostäder återigen ökat. Beslut har fattats om en ny översiktsplan för Kävlinge kommun för perioden 2025. Denna ska vara vägledande för den fortsatta utbyggnaden av kommunen. I flertalet av kommunens tätorter planeras för fortsatt bostadsbyggande. Områden som är aktuella för utbyggnad är centrum, gamla bussgaraget och Tolvåkersområdet i Löddeköpinge. I Kävlinge kan nämnas kvarteret Trehörningen och Östra centrum där cirka 1 500 bostäder planeras att byggas. Även i övriga tätorter, som till exempel Furulund, Hofterup och Barsebäck planeras för nya bostäder. Förvaltningsberättelse ljusning på arbetsmarknaden Arbetslösheten på riksnivå har inte stigit till befarade nivåer, dock har vi stora regionala skillnader. Kävlinge Kommun gynnas av sitt geografiska läge. Den öppna arbetslösheten i Kävlinge ligger på samma nivå i mars jämfört med mars 2009, däremot har antalet i program ökat med 0,9 procent un- 26
Arbetslöshet i procent Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Mars 2009 Mars Arbetslösa 2,3-3,7 2,3 4,4 4,1 I program med aktivitetsstöd 1,4-1,7 2,3 3,1 3,2 Totalt 3,7-5,4 4,6 7,5 7,3 Källa: AMV Känslighetsanalys +/- mkr 2011 1 kronor förändring i utdebitering 54,0 Löneförändring med 1 procent 5,5 Generell prisförändring med 1 procent 3,8 10 heltidstjänster 3,4 Upplåning 10 mkr 0,2 Nettokostnadsförändring med 1 procent 11,0 der samma period. Man kan dock se att arbetslösheten har stagnerat och börjat sjunka igen i samband med redovisningen av april:s siffror där den öppna arbetslösheten är 2,1 procent och personer i program i princip oförändrat. Antalet nyanmälda platser har också ökat. En positiv trend är att öppet arbetslösa ungdomar (1,9 procent) ligger långt under rikssnittet. Detta är frukten av ett effektivt arbete med ungdomarna där både kommun och näringsliv är involverat genom bland annat mentorskap. Det enda orosmolnet för närvarande är de stora varsel som lagts på Ericsson och Astra Zeneca. Där har arbetsförmedlingen inte någon klar bild av hur många som bor i Kävlinge kommun. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen. Förvaltningsberättelse 27
Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 30 september till 69,9 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 68,6 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 1,3 mkr. Det budgeterade resultatet 2011 uppgår till 19,8 mkr. Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2011 beräknas nettokostnaderna öka med 6 procent och uppgå till 1 125,0 mkr. Avskrivningarna har i budget 2011 beräknats till 35,9 mkr. Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 30 september till 96 procent. 2011 innebär att relationstalet hamnar på 99 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden helårsprognos 2013 budgeteras nyckeltalet till 98 procent. Förvaltningsberättelse Resultat, mkr Årets resultat Prognos 2011 2012 2013 1,3 69,9 19,8 14,3 17,8 Årlig utveckling i procent Skatteintäkter Nettokostnad Prognos 2011 2012 2013 3 8 7 4 5 8 6 5 4 5 28