Arbete på och vid anläggning. SSG Elansvarsträff 25-26 november 2015 Magnus Karlsson, Peter Lindberg, Kim Reenaas

Relevanta dokument
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Elbehörighetsreformen SSG Elansvarsträff november 2015 Magnus Karlsson, Peter Lindberg, Kim Reenaas

Framtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Elansvarsträff 2012 Fredrik Sjödin Överinspektör

DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier

Ytterligare föreskrifter om elsäkerhet finns i elinstallatörsförordningen (1990:806) och i förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel.

Vems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Ansvar i arbetsmiljöfr~gor vid Linköpings universitet

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Delegationsordning arbetsmiljöuppgifter AcadeMedia

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

FIE-Årsmöte Fredrik Sjödin Överinspektör Regionkontor Nord, Umeå

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

Guide för en bättre arbetsmiljö

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Säkerhetskulturarbete i praktiken

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Ett ögonblick! Ta en stund för att säkerställa elsäkert arbete med dessa checklistor för arbetsledare och arbetare.

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Flygplatschefsseminarium

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Marksäkerhetsorder 2016:10

Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Anbudet för anbudsområde 1 ska innehålla:

Guide för en bättre arbetsmiljö

Riskkommunikation BBS en beteendebaserad metod att kommunicera säkerhet och risk

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Elsäkerhet på... Campingplatsen. Ditt ansvar som innehavare

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Vägledning CNC-maskiner för trä

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Råd och skyddsanvisningar. För dig som ska arbeta inom Trafikverkets spårområde

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

HUR KAN VI MED HJÄLP AV SKADESTATISTIK UTVECKLA DET HÄLSOFRÄMJANDE ARBETET I VÅR KOMMUN?

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL. SSG Elsäkerhetskonferens GD Elisabet Falemo

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Företagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År Maria Ottosson Lundström. Dnr:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Rutiner vid arbetsskador och tillbud

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

967 Delrapport, internkontroll 2OI3 (UN 20 t3.l37)

ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL RIKTLINJE FÖR ANVÄNDNING AV HJÄLPMEDEL

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige

Arbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Föreskrifter och riktlinjer för krishantering

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

BILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2

Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten. H Elsäk

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Instruktion för personalens arbete på kyrkogårdarna i Tibro pastorat

Alkohol och Drogmissbruk

Svensk författningssamling

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Strålskyddslag (1988:220)

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

Med kränkande särbehandling

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Arbetsmiljöpolicy 2012

Arbete på elektrisk materiel

Utveckla företaget med bättre säkerhetskultur

Anvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

KFOs lilla lathund. Om Befattningsbeskrivning för förskola

Arbetsmiljöns rättsliga reglering. Staffan Ingmanson

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Chefs- och ledarskapspolicy

Mångfaldsplan för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Transkript:

Arbete på och vid anläggning SSG Elansvarsträff 25-26 november 2015 Magnus Karlsson, Peter Lindberg, Kim Reenaas

Vi är Elsäkerhetsverket!

FRÅGA

Innehåll Kort om Elsäkerhetsverket Vad ser Elsäkerhetsverket i tillsynen och undersökningar? Ansvar enligt vad? Säkerhetskultur ett särskilt angeläget fokusområde Avslutande reflektioner och medskick K

Säkra och fungerande anläggningar och produkter Rätt kompetens hos yrkesfolk och branschaktiva Trygg och störningsfri el Tillräckligt medvetande hos allmänheten www.elsakerhetsverket.se K

Verksamhetsområden Normgivning och standardisering Tillsyn och marknadskontroll Behörighet och tillstånd Information K

VAD SER VI I VÅR TILLSYN OCH VÅRA UNDERSÖKNINGAR? M

Starkströmsförordningen 2009:22 Innehavarens ansvar Säkert elarbete ELSÄK-2006:1 Man tror /förutsätter att huvudentreprenören har gett sina underentreprenörer rätt elsäkerhetsanvisningar och anläggningskännedom. Vid tillsyn lyfter Elsäkerhetsverket alltid dessa typer av frågor. Huvudentreprenör? underentreprenör underentreprenör M

Goda grunder för en riskbedömning Rätt anvisningar Anläggningskännedom Rätt kompetens Ex. ESA/ISA SSG Rätt Information från anläggningsinnehavaren /elanläggningsansvarig Erfarenhet och kunskap M

ANSVAR - ENLIGT VAD? K

Vem har ansvaret för ett elarbete? SkL BrB AML Avtal Starkströms F Elinstallatörs F Yrkesmannen Elinstallatören AB Anläggningsinnehavaren Elinstallatörsföretaget Alla andra (arbete bredvid el, konstruktion, inköp, etc) K

FRÅGA

De flesta har ett ansvar SkL BrB AML Avtal Starkströms F Elinstallatörs F Yrkesmannen X X X X - - Elinstallatören X X X X - X Anläggningsinnehavaren X - X X X - AB Elinstallatörsföretaget X - X X - - Alla andra (arbete bredvid el, konstruktion, inköp, etc) X X X X - - K

Arbetsmiljölagen (1977:1160) 3 kap. 3 Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad hen har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. 3 kap. 4 Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Hen ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. P

Starkströmsförordningen (2009:22) 5 Innehavaren av en starkströmsanläggning eller anordning ska se till att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen eller anordningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person- eller sakskada. P

Föreskrift ELSÄK-FS 2006:1 4 om kunskap och utbildning, 5 om elsäkerhetsplanering, 6 om säkerhetsåtgärder på en frånkopplad anläggning, 7 om säkerhetsåtgärder på en spänningssatt anläggning. P

SÄKERHETSKULTUR ETT SÄRSKILT ANGELÄGET FOKUSOMRÅDE K

Elsäkerhetsverket sätter fokus på säkerhetskultur Vår analys visar att många olyckor beror på risktagande hos yrkespersoner och allmänheten K

Risker, säkerhetsklimat och säkerhetskultur P

Definitioner Säkerhetskultur = värdegrund som den avspeglar sig i attityder och beteenden (gruppens uttalade värderingar avseende säkerhet), Säkerhetsklimat = hur värdegrunden omsätts i det praktiska säkerhetsarbetet och hur detta uppfattas av personalen. P

Säkerhetsklimat Säkerhetsklimatet är gruppmedlemmarnas gemensamma värdering eller uppfattning av policyer, procedurer, och praktik i relation till säkerhet. (Zohar, 2000, Neal och Griffin, 2002) P

Säkerhetsklimatet och kulturens funktion för säkerheten P

AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH MEDSKICK P

Arbetsledaren som förebild P

Vad kännetecknar en god säkerhetskultur Att säkerhet prioriteras högt av såväl av såväl chefer som anställda, även i skarpt läge. Att alla är involverade och engagerade i och känner ett gemensamt ansvar för säkerheten. Att det råder en öppen kommunikation som gör att man vågar rapportera misstag. Att man söker orsaker till tillbud och olyckor brett i organisationen och inte bara i individens beteende och inte enbart söker syndabockar. Att man eftersträvar att föra in ett säkerhetstänkande i alla aspekter av arbetets praktik. P

Arbetsledarens checklista för God säkerhetskultur 1. Har du gjort klart vad som gäller Det räcker sällan med ett mail 2. Har du följt upp att budskapet nått fram? 3. Har du gett de nödvändiga förutsättningarna för fortsatt arbete? 4. Har du visat att du menar allvar Rätt återkoppling, beröm, korrigering 5. Har du repeterat budskapet löpande? P

Frågor eller synpunkter? Kontakta gärna oss eller någon av våra medarbetare om du har frågor eller synpunkter! Kontaktuppgifter magnus.karlsson@elsakerhetsverket.se, 010-168 05 34 peter.lindberg@elsakerhetsverket.se, 010-168 05 44 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se, 010-168 05 03 Kontaktuppgifter Elsäkerhetsverket Växel: 010-168 05 00 E-post: registrator@elsakerhetsverket.se