Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12
1. Introduktion Under mobiliseringsfasen i ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik, där Ekubator är projektägare, har samtliga deltagande aktörer deltagit i den kompetenskartläggning som här avrapporteras. Inför kartläggningen genomfördes två workshops för att fastställa vilka kompetensområden som var centrala att kartlägga på deltagande företag. Workshop-mötena genomfördes med styrgruppen i projektet. Utifrån projektets syfte och mål fastställdes de utmaningar deltagande aktörer står inför. Det centrala områdena handlar om att öka förståelsen för varandra och samarbetet mellan nyckelaktörerna i projektet, dvs företagen, kommunen, fastighetsägare och lokala Sparbanken samt att skapa tillväxt genom kompetens- och affärsutveckling. De områden vi beslutade skulle belysas i karläggningen var: - Valdemarsvikkunskap, dvs kunskap om Valdemarsvik, förståelse för varandra, inse värdet av varandra - Strategi, dvs affärsstrategi, i vilken omfattning man har en genomtänkt plan för sitt företag både på kort och lång sikt - Valdemarsvikskänsla, att kunna vara en Valdemarsviksambassadör och se sin roll som en viktig aktör för helheten. Kartläggningen innehöll också frågor kring jämställdhet och tillgänglighet. En intervjumall togs fram (se bilaga) med öppna frågor som genomfördes som en djupintervju med samtliga deltagande företag. På företagen intervjuades ägaren eller ansvarig chef. På kommunen har ansvariga chefer intervjuats. Intervjuerna har skett under perioden 21 mars 2 maj 2012. Totalt 27 företag inklusive banken har intervjuats samt kommunens ledningsgrupp. Bild som visar metoden för kompetenskartläggningen i projektet Sidan 2 av 12
1.1 Korta fakta om målgruppen (kommunen är ej med i uppgifterna nedan) Bransch: 38% restaurang och besöksnäringen 61% handel Antal år som företagare 37% har haft företag i upp till 5 år 15% mellan 6 och 10 år 38% mer än 10 år Antal anställda: 52 % har 1-2 anställda 37% av 3-10 anställda 11% har 11-22 anställda Antal män och kvinnor som intervjuats 56% kvinnor 44% män Sidan 3 av 12
2. Summering behov av kompetensutveckling 2.1 Kompetensbehov som har identifierats hos deltagande företag är följande: Kompetens för att kunna affärsutveckla För att kunna stärka företagen och därmed möjligheten att växa, få fler kunder, mer hållbar verksamhet och på sikt kanske anställa. Många av företagen är enmansföretag och behöver stöd för att utvecklas vidare. Många har drivit sina företag i flera år och har en relativt stabil verksamhet men har potential att växa ytterligare. Här finns behov av individuell affärscoachning för att kunna utveckla företagen. Kompetens för ökad affärsmässighet. Kompetens som handlar om att driva företag. T ex marknadsföring, grundläggande företagsekonomi, struktur, ledarskap, prissättning, exponering, hemsida och sociala medier Stärkt yrkeskompetens Flera av företagen har behov av yrkesspecifik utbildning kopplat till varje företag som är avgörande för att utveckla företaget vidare Kompetens för att öka förståelsen för varandra och därmed främja samarbete och Valdemarsviksanda Man har en grundkunskap om varandras verksamheter och förstår värdet av varandra, men man har få etablerade och fungerande samarbeten. 2.2 Kompetensbehov som har identifierats hos kommunen är följande: Bemötande Hur man som kommunalanställd blir vardagsmarknadsförare Kommunikation Höjd kunskap om hur man jobbar med marknadsföring Ökad förståelse för kommunens roll och hur man kommunicerar den hos sina egna anställda Tydlighet i kommunikation Mål och uppföljning Tydlighet i mål och uppföljning Kompetens för att öka förståelsen för varandra och därmed främja samarbete och Valdemarsviksanda För att öka förståelsen mellan näringsliv och kommun. Sidan 4 av 12
3. Förslag på genomförande För att projektet ska få genomslagskraft och långsiktiga effekter föreslås ett genomförande som kännetecknas av att gå från ord till handling. I samtliga aktiviteter ska det strävas efter att det man lärt sig eller fått inspiration till ska leda till handling. Det kan göras genom att jobba aktivt med att göra konkreta handlingsplaner, löpande följa upp och stötta deltagarna i genomförande. Där det finns hög kompetens hos någon av deltagarna föreslås att man kan använda dessa personer som interna handledare. Både för att visa på att det finns kompetens lokalt och för att kunna sprida kompetensen. Genomförandet bör i så stor omfattning som möjligt genomföras lokalt i Valdemarsvik för att underlätta deltagandet. Vi föreslår också att genomförandet kan ske hos de olika aktörerna där det finns möjlighet till det. Detta för att öka kunskapen om varandra och få upp ögonen för vad som finns lokalt. Utifrån de behov som framkommit i kartläggningen (se bilaga) föreslås följande genomförande: Område: Kompetens för att kunna affärsutveckla Målgrupp: Flertalet av målgruppen där behov har identifierats Aktivitet: Individuell affärscoachning på plats i verksamheten för att bli så verksamhetsnära som möjligt. Område: Kompetens för ökad affärsmässighet Målgrupp: Flertalet av målgruppen där behov har identifierats Aktivitet: Anpassade utbildningar som genomförs i grupp lokalt i Valdemarsvik utifrån målgruppens behov och när de har tid att genomföra utbildningen. Område: Stärkt yrkeskompetens utifrån enskilda behov Målgrupp: De företag där det är aktuellt Aktivitet: Öppen kurs då det handlar om spetskompetens och få deltagare från projektet Område: För att öka förståelsen för varandra och därmed främja samarbete och Valdemarsviksandan. Målgrupp: Samtliga Aktivitet: Gemensamma träffar under hela genomförandet med olika teman. Träffarna genomförs förslagsvis som workshops för att öka delaktigheten eller som studiebesök Denna aktivitet kan bidra till att skapa nya affärsmöjligheter, sprida kunskap, hitta idéer till hur man förlänger säsongen samt bidra till ökad förståelse för varandra och värdet av att göra saker tillsammans. Sidan 5 av 12
Område: Kontinuerlig uppföljning per deltagare som stöd och för att få deltagarna att gå från ord till handling Målgrupp: Samtliga Aktivitet: Personlig coachning via telefon, mail eller möten. Konkreta handlingsplaner som följs upp. 3.1 Farhågor Det finns många forum för diskussioner, men vad händer med alla idéer? Man har också en farhåga att projektet inte är långsiktigt. Det har funnits projekt tidigare som man känner har runnit ut i sanden. Många idéer har blommat upp och sedan dött, hur ser man till att det inte blir så med det här projektet också. Sidan 6 av 12
4. Summering intervjuer 4.1 Företagens nuläge och framtid De flesta av deltagarna anger service, kundkontakt och yrkeskompetens som kompetenser man har idag och som man anser sig vara bra på och som är avgörande för sin verksamhet. Samtliga deltagare vill utveckla sina företag. Man nämner bl a Bättre omsättning och vinst Utöka verksamheten Avlastning genom att anställa Jobba mer proffsigt Jämna ut belastning utifrån säsong Öka samarbetet med andra aktörer och med kommunen 4.2 Samarbeten Deltagande företag har svårt att ge exempel på samarbeten man gjort i kommunen mellan företag eller mellan företag och kommun. Deltagande företag som finns på Storgatan nämner gemensamma öppettider och de aktivteter man gjort kring vissa specifika helger. Matresan och Valdemarsviksrätten tas upp av de som själva är med i dessa samarbeten. De flesta av företagen som inte ligger i centralorten har inga exempel på samarbeten där de varit delaktiga. Kajkalaset, Valdemarsviksrodden är två exempel som tas upp som bra aktiviteter som drar folk. Många säger också att det funnits samarbeten som runnit ut i sanden. 4.3 Exempel på företag som lyckats lokalt Företag som deltagarna tycker har lyckats lokalt är t ex: Rosenserien de har expanderat, anställt, ligger kvar i Valdemarsvik och säljer på nätet Davidssons har vågat och utvecklat sin verksamhet Skönero - bra produkter och proffsiga Fyrudden jobbar hår, blommat upp Gryts varv - driftiga, vill utveckla, bra inställning, turistinriktade Fröken Flora och Linneas bokhandel - unika och bra kundkännedom Banken - de värnar om bygden Kårtorp - läget de har och att de nyttjar det Ett fåtal av deltagarna kan inte säga någon som de tycker har lyckats eller som sticker ut lokalt. Sidan 7 av 12
Reflektion: Använd de lyckade exemplen under genomförandeprojekt. Gör studiebesök eller låt de som driver företagen komma och berätta om sina företag. Detta för att stärka känslan och gemenskapen om att man har mycket bra kompetens lokalt. 4.4 Hur man ser på varandra Hur företagen uppfattar kommunen: Viktig som kund Saknar förståelse för verksamheter Ger aldrig rådgivning, vilket önskas Lång väntan på beslut leder till osäkerhet, t ex campingen vid Yxningen Dubbla budskap t ex vi vill ha fler övernattningsmöjligheter men stoppar sådana planer Man ser problem istället för möjligheter Man jobbar i avvaktan på pension Det finns en känsla av trötthet det är bra som det är! Saknar en tydlig vision från kommunen och plan hur man tar sig dit Vet ej vem som jobbar där eller med vad. Info på hemsida bristfällig Hur kommunen ser på företagen: De kan inte vänta sig att kommunen ska göra allt, ta egna initiativ! Alla måste vara med och satsa! Kommunen försöker underlätta, t ex upphandlingar, men företagen förstår inte ändå! Hur företagen upplever Banken Majoriteten är kunder i banken Majoriteten mycket positiva till banken Genom kundbemötande Genom det man gör för bygden Ser banken som en stor entusiast Vissa ser det som hinder med endast en aktör Hur företagen upplever Fastighetsägare Flera olika fastighetsägare Majoriteten nöjd Ses av vissa som hinder för utveckling Fula fastigheter förstör helhetsintrycket Vikten av varandra Majoriteten anger att alla är viktiga för alla då det handlar om en helhet, oavsett om man är konkurrenter eller ej Sidan 8 av 12
Områdena är helt uppdelade beroende på var man ligger geografiskt, dvs Vammar, centrum och orterna utanför centralorten Reflektion: Intervjuerna visar att det finns brister i hur man uppfattar och ser på varandra. Brist i kommunikation kan vara en förklaring. Även om man ser vikten av varandra så finns det få exempel på samarbeten. Det är också en stor uppdelning på var man ligger geografiskt. Man har flera exempel på företag som har lyckats och formulerar också varför de har gjort det. De flesta vill se förändringar men klagar mycket; på varandra, på kunder och på kommunen. Det verkar finnas behov av gemensamma spelregler så man slipper lägga så mycket tid och energi på att klaga. Det finns stora vinster av att jobba tillsammans inom projektet. Projektet kan möjliggöra att det uppstår forum där alla inblandade parter träffas, vilket de inte hade gjort utan projketet. 4.5 Drömbilden av Valdemarsvik Drömbilden av Valdemarsvik man har är: Yttre miljö Vänd staden mot viken Blommor Miljö Gladare färger Gågata i centrum Trevligare Vammar Utbud Sportaffär Bageri Klädaffärer Skor Kultur Mer fart på centrum även på vintern Tillväxt Befolkning, framförallt barnfamiljer, men även pensionärer Fler företag Jämnare belastning över året Känslan Förståelse för vad som är unikt! Tipsa om varandra! Ta tillvara de positiva människor som finns här Befolkning Handlar mer lokalt Sidan 9 av 12
Borde vara stolta! Ingen jante! Hjälper varandra Ambassadör för Valdemarsvik Få fler eldsjälar Det unika med Valdemarsvik Ta fram det som är unikt med Valdemarsvik. T ex mat och hälsa! T ex närodlat, ekologiskt Det borde genomsyra hela kommunen, äldrevård, dagis, skola Det borde finnas något som gör att man åker just hit! Reflektion: Det finns många idéer om hur man vill att Valdemarsvik utvecklas. Att öka befolkningen är en grundläggande fråga. Många uttalar att man vill ha en tydlig plan för hur det ska gå till. Frågan har uppmärksammats flera år, men man ser inga aktiviteter kopplade till den. Det finns stort engagemang för att utveckla Valdemarsvik. Många säger att de har lämnat idéer men tycker inte att de fått gehör för dem. De flesta säger att de vill skapa något som är unikt för Valdemarsvik som gör att man åker dit. Man poängterar också vikten av att se Valdemarsviks potential året om. Man upplever det som att kommunen gör satsningar för turister, vilket i sig är en viktig del, men det är bara en del och en liten del av året. Man önskar ett större lokalt engagemang från alla, dvs både kommun, företagare och invånare. Det är viktigt att visa från kommunens sida vad man gör med alla goda idéer som finns oavsett om de blir genomförda eller ej. 4.6 Tillgänglighet Kunskapen om tillgänglighet är generellt låg Några av företagen har personer anställda med kända funktionsnedsättningar De flesta tänker på fysiska funktionsnedsättningar Vissa av butikslokalerna är inte tillgängliga då de saknar t ex ramper De flesta inom restaurangbranschen är väl medvetna om allergier 4.7 Jämställdhet SWOT Styrkor Det finns flera kvinnor i projektet inom typiska mansdominerade yrken Relativt hög medvetenhet om frågan Man är väl medveten om kunders beteende beroende på kön Hot Inom vissa branscher är det svårt att få till jämställdhet i antalet anställda då det fortfarande utbildas fler av det ena könet Sidan 10 av 12
Svagheter Okunskap om jämställdhet kontra jämlikhet Ibland ifrågasätts kompetensen av kunder när t ex en kvinna arbetar på ett typiskt mansyrke Majoritet män på chefsposter i kommunen Möjligheter Möjlighet att uppmärksamma frågan i projektet Många av företagen i projektet drivs av kvinnor Man ser det mer som en generationsfråga Sidan 11 av 12
5. Sammanfattning Det finns många idéer lokalt, men uthållighet och genomförandekraft verkar saknas. Man upplever också att man inte får stöd från kommunen. Även om man inser vikten av att samarbeta har man svårt att hitta bra samarbeten. Man har också lätt för att prata illa om varandra. Många är upprörda och arga på kunder som inte handlar lokalt. Det finns många goda idéer lokalt, man har drömbilder av Valdemarsvik och man vill att fler ska flytta till orten. En del av lösningen handlar om ren kompetenshöjning för att på ännu bättre sätt kunna driva sina företag och därmed nå fler kunder, öka omsättning och kanske i förlängningen kunna anställa. En annan del handlar om samarbetet med varandra och hur man tar tillvara samtliga lokala resurser så att man blir starka tillsammans. Insikten finns och viljan. Projektet kan användas som en möjliggörare för att just öka förståelsen för varandra och tillsammans vända trenden för Valdemarsvik. Kommunen och företagarna förstår inte alltid varandra. Företagarna tycker kommunen borde ta ett större ansvar och vice versa. Genom projektet har dessa parter möjligheter att träffas och tillsammans komma fram till hur man ska jobba framåt mot det gemensamma målet som är ökad tillväxt för Valdemarsvik. I projektet finns lika många relativt nystartade företag som sådana som haft företag mer än 10 år. Det är en bra grund för att hitta samarbeten och dragkraft åt projektet. Genom projektets kompetensutvecklingsaktiviteter kan ni skapa förutsättningar för engagemang, förståelse för varandra och gemensamt ta fram idéer för Valdemarsvik och förverkliga dem. Sidan 12 av 12