Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Relevanta dokument
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Ringens förskola. Verksamhetsplan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Köpings kommun. Läsår

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Lokala arbetsplan

Kumlasjöns förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Bakgrund och förutsättningar

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår Inge Carlsson Senast ändrat

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Verksamhetsplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2015/2016. Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2015/2016. Förskolan Sagan Rödingevägen Tyresö

Systematiskt kvalitetsarbete

Reviderad februari 2015

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Särskilt stöd i förskolan

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

ARBETSPLAN Förskolan Gomorronsol

Pinnhagens kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Arbetsplan Stockby Förskola

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36

Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Lpfö 98/10:5) Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2010 Kommunala mål anges i: Kommunplan Nämndplan Förskolans mål anges i: Enhetsplan Lokal arbetsplan Likabehandlingsplan Om vår förskola: Vi arbetar utifrån förskolans Läroplan, Lpfö98/10, där barns lärande, intressen, nyfikenhet och inflytande är i fokus. Vi ser till alla barns bästa och ser olikheter som en tillgång. En viktig del i barns lärande är att ställas inför lagom stora utmaningar som väcker intresse och engagemang. Därför har barnens egna intressen och frågor stor inverkan på förskolans aktiviteter och miljö. Vår miljö skall vara strukturerad, inbjudande och locka till lek och utforskande där barn kan prova olika aktiviteter och därigenom upptäcka nya spännande saker utifrån sina egna intressen. Vi vill att barnen blir nyfikna på att lära sig i en uppmuntrande miljö där de har inflytande över sin vistelse på förskolan. Smågruppsverksamhet är en viktig del av vår verksamhet då vi här lägger grunden till det sociala samspelet i en positiv miljö, utforskandet och intressen styr och gör barnen delaktiga i sitt eget lärande och för att främja språkutvecklingen. Barnens lärande och utveckling dokumenteras genom att pedagogerna fotograferar, observerar och reflekterar. Genom dokumentation får barn, vårdnadshavare och pedagoger en insyn i barnets tankar och lärprocesser. Vi vill att barnen blir självständiga, kreativa och är delaktiga i verksamheten. 1

Arbetslag Vi arbetar i två arbetslag, Gungan och Hästen, och i varje arbetslag finns olika hemvister eller grupper. Gungans arbetslag har två hemvister, Äventyrarna och Utforskarna, med barn i åldrarna 1-4år. Arbetslaget Hästen har två hemvister med barn i åldrarna 3-6 år. Våra mål och strävansmål: I Läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, finns det mål som verksamheten skall arbeta för att nå men förskolan har även tagit fram egna mål som skall uppnås och vi beskriver hur i denna lokala arbetsplan. Läroplansmål 2.1: NORMER OCH VÄRDEN Kommunal riktlinje: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. (Lpfö98/10:5 och 8) En förskola för var och en. Under läsåret 2013/2014 kommer förskolan att ha fortsatt fokus på inkludering. Detta arbete med inkludering fortsätter i kommunen under 2013/2014 och skall vara en bärande tanke i alla verksamheter. Förskolan har under våren och hösten 2012 arbetat fram ett gemensamt dokument om Vårt gemensamma förhållningssätt som nu implementeras i verksamheten. Ledorden på Gunghästen vad gäller normer och värden är: Vår förskola Allas delaktighet Alla får ta plats 2

Inkludering Vår utmaning Inkludering Vad betyder inkludering och delaktighet för oss? Enligt förskolans läroplan ska verksamheten utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Lpfö98/10:6 och 7) Utifrån detta bygger vi vår verksamhet genom fysiskt miljötänk, projekt/teman, samlingar, uppbyggnad av dag/struktur med mera. Pedagogernas har ett medvetet arbetssätt där vi strävar efter att ge barnen de redskap de behöver för att våga prata och vara sig själva i grupp, våga säga nej, respektera varandra/varandras olikheter, hantera konflikter och vara en bra kompis. Vi tar upp konflikter som uppstår och ger barnen de verktyg de behöver för att lyckas i det sociala samspelet. Vi strävar efter att ha ett uppmuntrande klimat där barnen utmanas till att bli mer självständiga i både rutinsituationerna och vid konflikthantering. Vi utformar våra utvecklingssamtal/barnaktiva samtal (barnet utformar och deltar i sitt samtal) tillsammans med barnen. Utdrag ur enhetens Likabehandlingsplan 2013/2014 om vår vision/långsiktiga mål. På vår enhet ska ingen utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi arbetar för alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla har ett ansvar för att förebygga, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Hur tänker vi arbeta för att nå målet? Den fysiska miljön utformas på ett sådant sätt att alla kan delta och utmanas utifrån sina förutsättningar och intresseområden. Vi möter varje barn utifrån intresse, behov och förutsättningar för att varje barn ska känna delaktighet exempelvis i gruppverksamhet, samlingar m.m. Barnen skall vara mer delaktiga i förberedelserna och i sina utvecklingssamtal/barnaktiva samtal. Då pedagogerna observerar samtal kring högtider och traditioner uppmuntras samtal kring dessa för att lyfta våra olikheter. Kosten anpassas efter religion/allergi och ska vara så lik övrig kost som möjligt. Genom olika projekt och gruppverksamheter stärker vi barnen genom deras individuella intressen som också övrig verksamhet utgår ifrån. Skapa talutrymmen på olika sätt t.ex. vid matbordet, samlingar, reflektioner i dokumentationer m.m. Ha en tydlig struktur och dagligen ge förhandsinformation om hur dagen kommer att se ut. 3

Vi strävar efter ett tillåtande klimat där barnen skapar verksamheten, vi vill att barnen ska förstå sina egna rättigheter och få en förståelse för det sociala samspelet. Det finns kunskaper om stödtecken hos en del pedagoger. Ansvarsfördelning: Alla vuxna på förskolan Förväntade resultat: Att brukarundersökningen ger ett önskat resultat. Att vårt gemensamma förhållningssättsdokument utifrån En förskola för var och en känns som ett redskap i vårt arbetssätt. Att den dagliga strukturen fungerar. Att barnen får ett kunnande om att de kan ha inflytande över sin vardag Läroplansmål 2.2: UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet 4

samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lpfö98/10:9) Förskolans egna mål 2013/2014: Dokumentera barns lärande Om ett år vill vi att barnen har möjlighet till att aktivt delta i dokumentationer genom att pedagogerna medvetet skapar smågrupper, observerar barnens intressen och utformar dokumentationsmodeller där barns lärande synliggörs. Förskolan kommer att fokusera på Teknik och Naturvetenskap Vad är vårt strävansmål för varje barn när det gäller ovanstående mål: Att barnen utvecklar sitt intresse och en nyfikenhet för teknik och naturvetenskap Att barnen blir mer delaktiga i sina dokumentationer och på sitt sätt reflektera kring sitt eget lärande. Att varje barn ska känna glädje i sitt lärande och sin medverkan på förskolan. Att varje barn ska känna att dess kunskaper är betydelsefulla både för mig själv och för andra. Att vi får nyfikna, utforskande barn som har funderingar, ifrågasätter och reflekterar Att barnen utifrån sina intressen och förmågor är delaktiga i projekt och- temarbeten. Att barnen får tillgång till och använda de digitala verktygen i verksamheten Att den kommunikativa och skapandeförmågan utvecklas Hur tänker vi arbeta för att nå målet? Våra Teman och projekt utgår från barnens intressen och har ett varierat innehåll av uttryckssätt. Lyfter tekniken och naturvetenskapen i verksamheten Att vi pedagoger skapar reflektions och diskussionstillfällen med barnen och kring deras dokumentationer och följer upp och utvärderar tillsammans med både barn och pedagoger Att vi pedagoger skapar tillfällen till smågruppsverksamhet. Att vi pedagoger tillsammans med barnen arbetar med de tekniska redskapen så som, dator, Panaboard, I-pad, kamera/film och stödtecken samt reflektion. Skapa reflektionstillfällen för pedagogerna. Att vi pedagoger reflekterar över VAD i lärandeprocessen vi tar kort på, är det görandet eller barnet? Använda oss av olika dokumentationsmodeller Material finns tillgängligt för alla barn, så som i låga hyllor och bord, genomskinliga lådor och med tydliga bilder i miljön för att barnen skall kunna vara så självständiga som möjligt. 5

Utmanar och inspirerar både barn och pedagoger genom olika happenings och samlingsforum. Ansvarsfördelning: Alla pedagoger, men huvudansvaret ligger hos förskolläraren Förväntade resultat: Det skall synas att här sker utveckling, lärande och känslan skall vara att här vill jag vara och göra saker/inbjudande och roligt. Att få nyfikna, utforskande barn som har funderingar, ifrågasätter och reflekterar. Läroplansmål 2.3: BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö98/10:12) Vad är vårt strävansmål för varje barn när det gäller ovanstående läroplansmål: Att alla skall känna glädje och utmanas utifrån sina egna förutsättningar Att barns intresseområden syns i verksamheten. Att alla skall känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten 6

Att varje barn ska känna meningsfullhet (demokrati). I gruppen är mina kunskaper och erfarenheter viktiga. Att de får delta i olika former av samarbete. Att de känner att alla vuxna lyssnar och har ett positivt bemötande. Att alla barns göranden i förskolan skall synas i utvecklingssamtalen/barnaktiva samtal. Att barnen blir mer delaktiga i dokumentationer Hur tänker vi arbeta för att nå målet? Genom att pedagogerna är positiva och intresserade i sitt förhållningssätt så skapar vi förutsättningar för barnen att våga i gruppen och känna sig delaktiga. Att ha en gemenskap och få vara delaktig är de förutsättningar vi vill ge barnen så att alla utvecklas i gruppen. Lyssna, ta del av åsikter och idéer från barnen som sedan syns i aktiviteter, samlingar med mera. I dokumentationer och smågruppsverksamhet ska det synas att barnen har inflytande i verksamheten Den fysiska miljön anpassas och förändras utifrån barngruppens intressen och behov vilket leder till nya utmaningar. Barnen involveras i den fysiska miljöns utformning. Att vi utformar de barnaktiva samtalen tillsammans med barnen. Ansvarsfördelning: Alla pedagoger, men huvudansvaret ligger hos förskollärarna Förväntade resultat: Att verksamheten skapas utifrån barnens behov och intressen så att alla barn, vårdnadshavare och pedagoger känner sig delaktiga och lyssnade på. 7

Läroplansmål 2.4: FÖRSKOLA OCH HEM Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Lpfö98/10:13) Kommunalt mål: Antalet nöjda brukare ska öka År 2014 skall vi fortsatt ha den andel nöjda brukare vi har idag enligt brukarundersökningen 2013 eller att den har ökat. Hur tänker vi arbeta för att nå målet? På vår förskola bjuds alla vårdnadshavare in till föräldramöten, informationsmöten, dagliga samtal utvecklingssamtal/barnaktiva samtal och uppföljningssamtal och vi har också en föräldraaktiv inskolning. Har ett tydligt och medvetet förhållningssätt och arbetar utifrån dokumentet Vårt gemensamma förhållningssätt (En förskola för var och en) Ge information om verksamhetens innehåll via informationsbrev, hemsida, den daglig verksamhetens innehåll ges på whiteboardtavlor, bildspel, och dokumentationer på väggarna. Verksamhet för barnen utifrån deras intressen och behov. Sträva efter att den pedagogiska verksamheten synliggörs samtidigt som omsorgsbiten finns i grunden Höja kvalitén på utvecklingssamtalen/barnaktiva samtalen och föräldramöten Reflektion och diskussioner pedagoger mellan för utbyte av kompetens och erfarenheter för att höja kvalitén vad gäller mötesformer, bemötande och samtal med vårdnadshavare. Ansvarsfördelning: Alla pedagoger, men huvudansvaret ligger hos förskolläraren Förväntade resultat: Att vi i kommande brukarundersökning får ett likvärdigt eller bättre resultat. 8

Läroplansmål 2.6: UPPFÖLJNING; UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Allt kvalitetsarbete i förskolan skall vara riktad mot läroplanen och skall visa hur verksamheten möter läroplanens intentioner i den verksamhet som bedrivs samt påvisa de områden som verksamheten behöver utveckla. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande (Lpfö98/10:14) Hur tänker vi arbeta för att nå målet? Pedagogerna har gemensamma planeringsdagar, arbetsplatsträffar där verksamhetens fortsatta utveckling utifrån styrdokumenten diskuteras, oftast i mindre grupper för att alla skall komma till tals. Gemensamma utvärderingar för hela förskolan diskuteras och sammanställs varje termin. Utvecklingsgruppen träffas kontinuerligt för att diskutera olika verksamhetsfrågor och driva utveckling på förskolorna Lyfta det pedagogiska arbetet i styrgruppen. Vid arbetslagets reflektionstillfällen som sker vid ett flertal tillfällen under terminen diskuterar pedagogerna förutsättningarna för varje barns och verksamhetens fortsatta utveckling. 9

I verksamheten ställer vi oss frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Genom samtal och observationer av barnens intressen och lek får vi information om hur vi utformar miljön på avdelningen. Pedagogerna reflekterar på förskolemöte, i reflektionsgrupper och på arbetsplatsträffar. Utvecklingssamtal/barnaktiva samtal med vårdnadshavarna 2 gånger per år där vi lägger fokus på hur vi i verksamhet möjliggör för ett lärande utifrån barnet, deras intressen och där de kan utmanas, utvecklas och ha möjlighet till att upptäcka nya intresseområden. Ansvarsfördelning: Ledning och pedagoger Förväntade resultat: Att det syns att vår förskola arbetar mot förskolans läroplan, Lpfö 98/10. Att vi når våra verksamhetsmål. Att det sker en utveckling på vår förskola. 10