Årsredovisning. 10Nässjö kommun

Årsredovisning 10Nässjö kommun

SKISS, ÄRENDEHANTERING 10 Mätningskontor Valberedning Kommunfullmäktige 57 ledamöter Revision Utskott I Kommunstyrelse 13 ledamöter Utskott II Nässjö lärcenter Miljö- och byggkontor Teknisk servicenämnd Teknisk serviceförvaltning Trafiknämnd Kommunledningskontor kommunledning information & sekretariat planering & utveckling ekonomi personal medborgar- IT service IFO-nämnd Omsorgsnämnd Utskott Miljö- och byggnadsnämnd IFOförvaltning Omsorgsförvaltning Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och utbildningsnämnd Utskott 1 Utskott 2 Parlamentarisk nämnd Valnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Överförmyndarnämnd 1) Utskott för gymnasieskola 2) Utskott för grundskola och barnomsorg Räddningstjänst tillhandahålls inom Höglandets räddningstjänstförbund.

VÅRA STRATEGIOMRÅDEN 10 Innehållsförteckning KS ordförande har ordet 4 Styrmodell tar sikte mot visionen 5 Näringsliv 6 Attraktivitet/Identitet 8 Kommunikationer 10 Kompetens 12 Offentlig service 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 16 Pilen - kommunkoncernen 23 Pilen - hållbar utveckling 30 Befolkning 38 Personalbokslut 39 Miljöbokslut 42 Demokrati 46 RÄKENSKAPER Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Kassaflödessanalys 50 Noter 51 Investeringsredovisning 57 Driftsredovisning 58 Ekonomi i sammandrag 59 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse 60 Barn- och utbildningsnämnd 67 Individ- och familjeomsorgsnämnd 72 Kultur- och fritidsnämnd 77 Miljö- och byggnadsnämnd 83 Omsorgsnämnd 88 Teknisk servicenämnd 93 Övriga styrelser & nämnder 100 Sammanställd redovisning 106 Pilen - uppföljning av mål 109 Tillämpade redovisningsprinciper och begreppsförklaringar 137 Revisionsberättelse 139

KS ORDFÖRANDE Vi går mot ljusare tider... Vi lägger ytterligare ett år till handlingarna, vi har ställt om klockorna till sommartid, och jag konstaterar att vi går mot ljusare tider. Vår omvärld börjar sakta men säkert återhämta sig från det som i media har kommit att kallas finanskrisen, och det är med gott hopp jag ser fram emot de kommande åren. De pengar vi har att röra oss med för innevarande år baseras på skatteintäkterna från föregående år, vilket gör att vi får vänta ytterligare ett tag innan de förbättrade tiderna på allvar märks av i våra intäkter. Skatteunderlaget för 2010 är tyvärr en ganska dyster läsning. Vårt län utvecklas sämre än riksgenomsnittet, och det är en klen tröst i sammanhanget att Nässjö kommun utvecklas något bättre än länsgenomsnittet. Befolkningsminskningen är något vi just nu analyserar och krafttag behövs för att vända den negativa trenden. Under 2010 invigde vi en av våra största satsningar någonsin - Kulturhuset Pigalle. Invigningsveckan blev en verklig folkfest och jag gläds åt att nässjöborna nu har ett högklassigt bibliotek och en fantastisk konsthall att besöka. I det nybyggda huset har även Kulturskolan och ungdomsgården fått nya och ändamålsanpassade lokaler. Jag är säker på att de nya möjligheter som det nya Pigalle erbjuder kommer att betyda ett ordentligt uppsving för kulturlivet i vår kommun, vilket är en viktig attraktivitetsfaktor. På kultur- och fritidsfronten är det också glädjande att kunna konstatera att arbetet med att förnya Skogsvallen fortsätter. Upphandlingen av den nya ishallen är klar och den kommer när den står färdig att betyda mycket för skogsvallsområdet samt ge avsevärt bättre förutsättningar för både vårt bandygymnasium, våra duktiga bandyföreningar och inte minst allmänheten. Tillsammans med konstgräsplanen gör de nya satsningarna Skogsvallen till en modern och fräsch idrottsanläggning. Under året bildades Höglandet IT (HIT), som en sammanslagning av höglandskommunernas fem IT-avdelningar. Jag hoppas och tror att det ska leda till samordningsvinster och också stärka banden mellan oss fem kommuner på Höglandet. Vi samverkar redan idag på en mängd områden och jag är säker på att vi framöver kommer hitta ytterligare områden där vi tillsammans står starkare än vad vi skulle ha gjort var och en för sig. I den här årsredovisningen visar vi för första gången upp vårt Hållbara styrkort, där vi redovisar det arbete vi har gjort för att bidra till en hållbar utveckling (se sid. 30). Styrkortet är gemensamt för hela vår organisation och jag tror att det förutom att belysa vårt arbete med de här viktiga frågorna, även kan bidra till vi hittar nya kontaktytor och bygger broar mellan våra avdelningar, förvaltningar och bolag. Jag hade under 2010 nöjet att få inviga två anläggningar som jag tror kan få stor betydelse de kommande åren. Jag talar dels om den gastankstation som uppförts i Gamlarp och dels de två laddstolpar för elfordon som kommit på plats på parkeringen vid Stadshuset. Även om el- och gasbilarna fortfarande är relativt få, så är det viktigt att vi gör det möjligt för människor och företag att välja fordon som drivs på alternativa, mer klimatvänliga, drivmedel. Den politiska kartan i Nässjö ritades delvis om efter valet i höstas. Två nya partier (Miljöpartiet och Sverigedemokraterna) tog mandat i kommunfullmäktige och den politiska majoriteten består numera av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet. Tillsammans är jag övertygad om att vi kan uträtta bra och viktiga saker för Nässjö kommun även under den kommande mandatperioden. I en årsredovisning blir det naturligt att blicka tillbaka och se resultatet av föregående års arbete. Men jag vill också passa på att kasta ett öga in i framtiden. Vi har precis dragit igång arbetet med Vision 2030", där vi drar upp riktlinjerna för hur vi vill att Nässjö kommun ska se ut och fungera i framtiden. Det är ett mycket spännande arbete vi står inför! Bo Zander (S) kommunstyrelsens ordförande 4 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

VÅR VISION Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och plats för mänskliga möten. Ur Nässjö kommuns Vision 2014 Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990- talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum 2014. Denna vision kan du läsa här ovan. Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2010 som bidrar till att ta oss närmare målet. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 23. Mer utförlig redovisning från kommunens nämnder hittar du på sidorna 109-137. Nytt för i år är uppföljningen av vårt arbete med hållbar utveckling som du hittar på sidorna 30-37. Vision 2014 Visionen anger ett idealtillstånd - så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Strategiområden Strategiområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål - och vision. Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I 5

NÄRINGSLIV Nässjö kommun ska vara en kommun i vilken ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Näringsliv Näringslivet hyllades på Nässjögalan Tisdagen den 7 september genomfördes Nässjögalan i det då helt nyinvigda Kulturhuset Pigalle. Vid galan medverkade bland annat finansmannen Anders Wall, Boris Lennerhov, VD vid Gekås i Ullared, författaren Jonas Jonasson och Triple & Touch. Ett aktivt näringsliv är i många avseenden en livsnerv för en kommun. För att hylla det lokala näringslivet arrangerade Nässjö Näringsliv AB Nässjögalan 2010. Det blev en mycket lyckad och festlig kväll på Kulturhuset Pigalle där 300 nöjda deltagare tog del av ett program som varade i över sju timmar. 2000-talets företagare På galan medverkade de företagare som tilldelats utmärkelsen Årets företagare under 2000-talet - och det är en imponerande skara från näringslivets alla grenar. Allt från restaurangföretagare och detaljhandlare till industrimän och innovatörer. Så att Nässjö kommun har kommit en bra bit på vägen mot sin vision om att ha...ett varierat och mångfacetterat näringsliv råder det ingen tvekan om. Många tunga näringslivsprofiler fanns på plats under galan och bjöd på både intressanta livshistorier och sina framgångssagor som företagare. På talarlistan fanns bland annat förre ministern och landshövdingen Anders Björck, succéförfattaren Jonas Jonassson, vd:n för Gekås i UIlared Boris Lennerhov och finansmannen Anders Wall. Mellan föredragen bjöd Triple & Touch på högklassig musikunderhållning. Många deltagare vittnade om att det mellan de inspirerande föredragen även knöts många värdefulla affärskontakter. Triple & Touch stod, tillsammans med Kulturskolan för musikunderhållningen Nässjögalan 2010. 6 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

NÄRINGSLIV Galleria i centrala Nässjö tar form Den så kallade Åhlénsfastigheten i centrala Nässjö som sedan en tid stått tom har fått en ny ägare. Det är nässjöföretaget Comerciante, som driver butiksgallerior på flera olika orter runt om i Sverige, som har köpt fastigheten och nu planerar för en sådan i Nässjö - under namnet Gallerian Loket. Stort fokus kommer att läggas på att få kläd-, sko- och fritidsbutiker som hyresgäster, för att skapa ett gott basutbud av butiker i Nässjö. Nässjöoptiker utsågs till årets företagare 2010 års utmärkelse till Årets företagare tilldelades Johan och Marie Karvik som driver Optiker Karvik i Nässjö. Bo Zander (S) kommunstyrelsens ordförande, Frida Boklund från Företagarna, Claes Johansson från Nässjö Näringsliv, Marie Karvik och Johan Karvik från Optiker Karvik samt Gerd Möller (S) kommunfullmäktiges ordförande. Ur juryns motivering: Optiker Karvik med Johan och Marie Karvik har under några år gått från 4 till 11 miljoner i omsättning. Över hälften av kunderna reser till Nässjö för att handla. I olika strategival har ledningen tagit viktiga beslut och gått sina egna vägar. Ledningen hämtar kunskap utifrån, både för sin egen utveckling och när det gäller utbildningar för personalen. Arbetet utförs alltid med en positiv approach. I verksamheten finns ett enormt driv och utvecklingstänk, där man tänker helhet då man bygger varumärket, som till exempel då butiken byggdes om. Johan och Marie verkställer sin kreativitet i handling. Hela personalen är ansiktet utåt i företagets marknadsföring, där man använder olika teman allt från slitvargar i gruvan till formula1-team. Nyckeltal Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2009 Antal Procent Jord-, skogsbruk & fiske 343 2,7 Tillverkning och utvinning 2 596 20,5 Energiproduktion, miljöverksamhet 98 0,8 Byggverksamhet 1 258 9,9 Handel 1 648 13 Transport och magasinering 1 109 8,8 Hotell- och restaurangverksamhet 173 1,4 Information och kommunikation 121 1 Finans- och försäkringsverksamhet 59 0,5 Fastighetsverksamhet 159 1,3 Företagstjänster 825 6,5 Offentlig förvaltning och försvar 266 2,1 Utbildning 1 256 9,9 Vård och omsorg; sociala tjänster 2 225 17,6 Kulturella och personliga tjänster m.m. 344 2,7 Okänd verksamhet 194 1,5 Samtliga 12 674 100 Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I

ATTRAKTIVITET/IDENTITET Borta bra, men hemma bäst är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Attraktivitet/identitet Nytt kulturellt centrum För två år sedan, i slutet av 2008, enades politikerna i Nässjö kommun om att en om- och tillbygnad av det gamla Pigallehuset från 1964 skulle genomföras. Arbetet pågick under hela 2009 och stora delar av 2010. Hösten 2010 invigdes Kulturhuset Pigalle. Foto: Hasse Bengtsson Vi ville fortsätta bygga i funkisstil, men var tvungna att vara lagom utmanande arkitektoniskt och inte minst kostnadsmässigt, berättar Lars-Erik Gustafsson, vd för det kommunala bolaget Pigalle AB som äger huset. Kraven på funktionalitet har varit styrande. Det har varit en stor utmaning att renovera och bygga, samtidigt som det har bedrivits verksamheter här. Det har också varit viktigt att öppna upp inuti mellan det gamla huset och de tillbyggda delarna, konstaterar Lars-Erik. Det är fyllt till bredden med glada människor, musik, dans, konferenser och föreläsningar om allt mellan himmel och jord. På Kulturhuset Pigalle bedriver kommunen biblioteksoch utställningsverksamhet, teater-, dans- och musikverksamhet, ungdomsgård och kulturskola, konferensverksamhet och föreläsningar. I och med satsningen har Nässjö fått ett nytt kulturellt centrum som bjuder på en mängd arrangemang och aktiviteter för olika målgrupper. Närheten till stadsparken gör att programverksamheten under sommaren kommer att kunna växa och sträcka sig även utomhus. - Vi som arbetar med verksamheten i Kulturhuset Pigalle, vill göra livet lättare och gladare för alla kommunens invånare och vårt motto är: Vi vill inspirera dig!, berättar Madeleine Andersson, chef för kultur- och fritidsförvaltningen. Foto: Hasse Bengtsson Andra hyresgäster i huset är exempelvis Konditori Princess, Lärarförbundet och IF Metall. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 ATTRAKTIVITET/IDENTITET Framtidstankar i Forserum Vad är viktigt för att Forserum ska vara en attraktiv plats att bo på? Frågan är något som Nässjö kommun tillsammans med boende, företag, föreningar, kyrkor med flera har jobbat med under 2010, för att få fram ett lokalt utvecklingprogram. -Tillsammans har vi identifierat problem och tagit fram realistiska åtgärdsförslag, berättar Martin Lidhamn som är projektledare för arbetet med kommundelsutveckling i Nässjö kommun. Det lokala utvecklingsprogrammet syftar till att stärka Forserums identitet, skapa livfulla, trivsamma och trygga mötesplatser samt skapa en framtidstro hos dem som är verksamma i orten. Forserum är den första orten av de mindre tätorterna i kommunen som arbetat fram ett lokalt utvecklingsprogram. Ny bild Ledet - ett nytt attraktivt villaområde Försäljningen av tomterna på området Ledet i Nässjö har gått utmärkt. Eksjöhus har köpt fem stycken tomter genom anbud och av kommunens resterande 20 tomter såldes 13 stycken under 2010. - Ledet är området där vi kommer få se ett nytt attraktivt villaområde växa fram i kommunen, fastslår kommundirektör Jan Sundman. Ledet ligger i östra delen av Nässjö stad. Bostadsområdet ligger förhållandevis nära centrum trots att det ligger i utkanten av staden. Sporthallsområdet, stadsparken, Kulturhuset Pigalle och centrumkärnan ligger på behändigt avstånd med säkra förbindelser för gång- och cykeltrafik. Nyckeltal Kultur & fritid 2010 2009 2008 Bibliotekslån 274 687 286 136 295 626 Besök simhallen 97 090 95 527 94 140 Besök konsthallen/ 26 581 11 218 11 338 gamla kulturhuset Bygga & bo 2010 2009 2008 Miljö & bygg 500 400 300 200 100 0 2010 Bygglovärenden 2009 2008 2007 Bygglovärenden 382 455 322 Bygganmälan 71 135 54 Antal sålda bostadstomter 23 15 Nässjö turistbyrå 2010 2009 2008 Betjänade besök 9 027 9 674 10 506 Telefonärenden 2 839 3 894 4 667 E-postärenden 1 804 2 025 2 546 150 120 90 60 30 0 2010 Bygganmälan 2009 2008 2007 Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I

KOMMUNIKATIONER I vår region transporteras såväl människa, vara som tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god prestanda som borgar för snabba och miljövänliga transporter både lokalt och regionalt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Kommunikationer Bättre förbindelser förenklar resan Tågtrafik varje halvtimme mellan Nässjö och Jönköping hela dagen och Krösabussar mellan Eksjö och Nässjö med både fler avgångar, bättre rutter och senare kvällsturer. Ombyggnationen av riksväg 31 minskar också körtiden med några minuter, för den som kör bil mellan Nässjö och Jönköping. Den nystartade Östgötapendeln trafikerade Jönköping- Nässjö-Norrköping från och med 12 december 2010. Östgötapendeln trafikeras av sju nya eldriva tåg. Detta innebär god komfort och ett stort antal platser ombord. Östgötapendeln ersätter den befintliga Kröstatågstrafiken på sträckan Tranås Jönköping. Resenärerna mellan Jönköping och Östergötland får en utökad trafik och en ny möjlighet att resa hela sträckan utan byte, detta innebär det blir en tur i timmen Jönköping Norrköping och tillsammans med Vättertåg blir det halvtimmestrafik mellan Nässjö och Jönköping hela dagen. Riksväg 31 Den nya vägen som går mellan Åkarp och Öggestorp ska ersätta dagens riksväg 31 som går genom Tenhults samhälle och som bara är nio meter bred. Den nya vägen blir en så kallad 2+1-väg som ska gå norr om Tenhult. Förbifart Tenhult beräknas vara klar i slutet av 2011. Restiden mellan Jönköping och Nässjö beräknas minska med cirka fem minuter. Busstrafiken mellan Eksjö, Nässjö och Vetlanda har sedan sommaren 2010 förbättrats avsevärt. Med nya konceptet Krösabuss utlovas både fler avgångar, bättre rutter och senare kvällsturer. Från och med sommaren 2010 har busslinjerna 320 och 322 mellan Eksjö och Nässjö respektive Eksjö och Vetlanda slagits ihop till nya 301. Under vardagarna hålls avgångstiderna med halvtimmesintervaller under högtrafik och en gång i timmen övriga tider på dagen. Mellan Eksjö och Nässjö återupptas under helgerna också direkttrafiken vilket medför att man inte längre behöver åka den långa turen via Anneberg. Linje 321 förbi just Annebeg och Solberga kommer dock fortsätta som vanligt. Dessutom kommer avgångar erbjudas något senare på kvällarna. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

KOMMUNIKATIONER Bredband i Nässjö Vid halvårsskiftet 2010 bildades Citynätet i Nässjö AB som ägs till lika delar av Örnen i Nässjö AB, Fastighets AB Linden och Nässjö Affärsverk AB. Citynätet äger och förvaltar nätinfrastrukturen för bredband i Nässjö. Tidigare svarade Nässjö Affärsverk för bredbandsverksamheten. I och med bildandet av Citynätet överfördes ca 800 kunder från den gamla verksamheten till de tjänsteleverantörer som Citynätet numera anlitar. Under hösten 2010 tecknade Fastighets AB Linden avtal som innebär att bostadsbolagets samtliga 1728 lägenheter kommer att anslutas stadsnätet i Nässjö. I december förvärvade Citynätet en 25-procentig andel i Smålands Bredband AB (som ägs till lika delar av bredbandsbolagen i Sävsjö, Vetlanda, Eksjö och Nässjö). Smålands Bredband är ett renodlat försäljningsbolag med syfte att till nationella aktörer hyra ut ortssammanhängande fiber som tillhandahålls via delägarnas fibernät. Förnyelsebara drivmedel för fordon I september 2010 invigdes kommunens första publika laddstolpar för elfordon. Laddstolparna är uppsatta av Nässjö Affärsverk tillsammans med elhandelsbolaget Bixia på parkeringen mellan Stadshuset och Kulturhuset Pigalle i centrala Nässjö. En fulladdad elbil kan köra cirka 15-20 mil. För att stötta utvecklingen av elbilar ska Bixia under året installera drygt 30 laddstolpar, varav två numera finns i Nässjö. Under hösten byggdes också den första gastankstationen på Höglandet. Nässjö kommun bedriver en långsiktig strategi för hållbar utveckling. Med ett tankställe för biogas i kommunen sluts kretsloppet. Etableringen av den nya gastankstationen kom till stånd genom ett samarbete mellan FordonsGas Sverige och Nässjö kommun. Tankstationen är till för både personbilar och arbetsfordon. Nyckeltal Parkeringstillstånd 2010 2009 2008...för miljöfordon 65 49 65 Antal miljöbilar 2010 2009 2008 Kommunledningskontor 1 2 1 Barn- och utbildning 5 5 3 Kultur- och fritid 1 2 1 Miljö- och bygg/mätningskontor 2 3 1 Teknisk serviceförvaltning 6 2 1 Omsorgsförvaltning 36 39 28 Individ- och familjeomsorg 6 5 11 Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I

KOMPETENS Kunskap är nyckeln till framgång. Samtliga ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av eftergymnasiala utbildningar i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrensmöjligheter. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Kompetens Kunskapsresan fortsätter Kunskap är ett vitt begrepp. Det är alltid viktigt att lära sig nya saker, men också att utveckla förmågan att lära ut nya saker till andra. I Nässjö kommun pågår satsningar för att säkerställa god utbildning till invånarna men också ett ständigt arbete med kompetensutveckling av kommunens medarbetare. I Nässjö har förberedelser gjorts under 2010 inför de förändringar som träder i kraft i juni 2011 med exempelvis den nya skollagen och en omfattande reform inom gymnasieskolan med nya program och inriktningar. Att genomföra förändringar tar alltid tid och resurser i anspråk. Samtidigt gäller det att upprätthålla god kvalitet i verksamheterna oavsett organisation och förändringar. Därför är det glädjande att till exempel förskolan Snövit lyftes fram som ett gott exempel av Skolinspektionen i 2010 års rapport om kvalitetsgranskning av språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Granskningen genomfördes i 42 förskolor och grundskolor fördelade på tolv kommuner i landet under hösten 2009 och våren 2010. Ledarskapsutvecklingsprogam För att stärka och utveckla ledarskapet inom Nässjö kommuns samtliga verksamheter initierade kommunen under 2010 ett ledarutvecklingsprogram på förvaltningschefs- och avdelningsnivå. Fokus under utbildningen har varit att skapa förutsättningar för ett utvecklat medarbetarskap, där man tar tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens. 85 chefer deltog i utbildningen där 7 av 10 deltagare ansåg att de fick användbara verktyg för uppdraget att utveckla arbetsplatsen och medarbetarna. Satsningen på ledarskapet följs upp under 2011 med internt mentorskapsprogram och uppstart av interna ledarnätverk. Om ungas utsatthet på internet Under hösten 2010 genomförde barn- och utbildningsnämnden en stor utbildningssatsning gällande barns och ungdomars utsatthet på internet. Både elever, lärare och andra vuxna som jobbar med ungdomars vardag samt föräldrar, var inbjudna till en föreläsning om risker och möjligheter och vad man bör tänka på när man använder internet, som vuxen och som ungdom. Satsningen fick god respons. Totalt var det mer än 3 000 personer som tog del av föreläsningen i Nässjö kommun. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

KOMPETENS Exempel på nya utbildningar Under 2010 breddade Brinellgymnasiet sitt hantverksprogram med en ny inriktning mot stylist. Utbildningen ger grundläggande kunskaper inom bland annat hårstyling och stilanalys. Inom områdena naglar och makeup får eleverna möjlighet att avlägga diplomeringsprov efter avslutad gymnasieutbildning. På Nässjö Lärcenter fortsatte utvecklingen av högskolan och yrkeshögskolan i Nässjö. Designkoordinator inom möbler och inredning är en helt ny utbildning som Nässjö Lärcenter startade i augusti 2010. Till de 20 studieplatser som fanns tillgängliga var det tre sökande per plats. Gun-Ann Öholm Jansson började som chef för barnoch utbildningsförvaltningen i Nässjö i augusti 2010. Nyckeltal Nässjö Lärcenter* 2010 Fristående högskolekurser 63 Högskoleprogram 103 Lokalt campus 39 Öppna föreläsningar 116 Övriga aktiviteter 125 Uppdragskurser 23 KY-YH 236 Kommunal vuxenutbildning / SFI / SV 330 / 784 / 5 *Antal elever Förskola* 2010 2009 2008 Februari 1 419 1 401 1 381 Maj 1 456 1 470 1 420 Augusti 1 289 1 336 1 221 December 1 329 1 367 1 343 *Antal inskrivna barn Grundskola 2010 2009 2008 2007 2006 Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö 86,6 87,0 87,2 90,0 93,2 Samtliga kommuner 89,9 88,2 88,9 89,0 89,5 Genomsnittligt meritvärde Nässjö 201,1 195,3 195,8 200,1 204,5 Samtliga kommuner 209,6 209,6 209,3 207,3 206,8 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Nässjö 72,8 69,9 73,8 75,6 83,5 Samtliga kommuner 76,6 77,0 76,6 76,1 76,0 Gymnasieskola 2010 2009 2008 2007 2006 Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö 14,8 14,6 14,6 14,4 14,1 Samtliga kommuner 14 14,1 14 14,1 14,1 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Nässjö 97 96 98 95 92 Samtliga kommuner 87 90 89 89 89 Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år Nässjö 82,4 81,6 82,6 79 82 Samtliga kommuner 76 75,9 75,8 76 75 Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I

OFFENTLIG SERVICE Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kundens/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig med tankar, idéer och faktiskt arbete tar ansvar för kommunens utveckling. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Offentlig service Nässjö kommmun öppnar nya dörrar Välkommen in och ta del av allt som görs i Nässjö kommun! Under 2010 öppnades nya dörrar som gör det lättare för våra medborgare att kika in i kommunens offentliga rum och ta del av verksamheten som pågår. Foto: Hasse Bengtsson Webbsända kommunfullmäktigesammanträden lanserades i september 2010 och i mitten av december samma år damp den nya kommuntidningen Mitt Nässjö ner i brevlådorna hos alla våra kommuninvånare. Webbsända fullmäktigesammanträden De webbsända fullmäktigesammanträdena gör det möjligt för kommuninvånarna att enkelt ta del av de beslut som påverkar just dem. Varje fullmäktigesammanträde sänds direkt medan det pågår men det kan också ses i efterhand. Dagen efter sammanträdet läggs en inspelning upp på webben för att sedan ligga där permanent. När inspelningen är utlagd permanent kan tittaren välja att se hela eller enskilda delar av sammanträdet. Det är lätt att hoppa mellan ärendena genom att klicka i den ärendelista som visas till höger om själva filmen. www.nassjo.se/webbtv Mitt Nässjö - ny kommuntidning Mitt Nässjö är tidningen från Nässjö kommun, för alla som bor, besöker och verkar i kommunen. Mitt Nässjö speglar och lyfter fram kommunala verksamheter, berättar om det som är viktigt i politiken och om aktuella projekt och händelser. Tidningen är också ett led i arbetet för att skapa en attraktiv kommun där attraktiviteten växer fram genom att många engagerar sig för att göra platsen där vi bor och verkar trivsam. Den delas ut kostnadsfritt till alla hushåll och kan även hämtas på något av kommunens fem medborgarkontor. Mitt Nässjö trycks i 16 000 exemplar. 4 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

OFFENTLIG SERVICE Enklare att bekräfta föräldraskap Nu kan nyblivna föräldrar enkelt bekräfta föräldraskap och faderskap på medborgarkontoret i Nässjö. I slutet av 2010 flyttades ansvaret över från individ- och familjeomsorgen till medborgarkontoret. Då en nybliven mamma inte är gift är det viktigt att föräldraskapet klargörs genom att den andre föräldern skriver på ett papper. På så sätt säkerställs inte bara barnets försörjning utan också dess arvsrätt. Medborgarkontoret i Nässjö handlägger de faderskap och föräldraskap som man kallar för enkla. Det innebär att den nyblivna mamman och det nyfödda barnets andra förälder ska vara sambos för att bekräftelsen ska betraktas som enkel. Ungt parlament Unga människors inflytande i samhället är en rättighet. Med detta i tanken drog Ungt parlament igång hösten 2010. Ungt parlament är en mötesplats där unga människor i Nässjö kommun får en möjlighet att föra dialog med kommunens förtroendevalda och tjänstemän. Det handlar om att utveckla möjligheten för unga att intressera sig för och delta i lokalt demokratiskt bestlutsarbete. I Ungt parlament finns 16 platser för unga som går på högstadiet och 16 platser för gymnasieungdomar. Ungt parlament träffas ett par gånger per termin. Nyckeltal Medborgarkontor 2010 2009 Betjänade ärenden 53 383 50 223 Konsumentvägledning 2010 2009 Konsumentrådgivning - ärenden 1 856 1 843 - kontakter 2 279 2 027 Budget- och skuldrådgivning - ärenden 126 136 Antal besök på nassjo.se 2010 2009 2008 Januari 25 280 25 737 26 468 Februari 26 358 24 719 24 684 Mars 33 734 28 263 23 617 April 26 573 23 360 23 325 Maj 24 679 24 773 22 175 Juni 21 042 23 911 18 521 Juli 18 094 20 141 16 360 Augusti 30 483 26 190 22 584 September 33 009 27 323 24 010 Oktober 31 926 27 941 23 119 November 31 002 27 074 23 116 December 26 139 19 403 21 449 Totalt 328 319 298 325 269 428 Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Positivt 2010 men utmaningar väntar Ekonomin håller på att återhämta sig efter lågkonjunkturen och tillväxten ökar. Trots det försämrade utfallet för nämnderna klarar kommunen ett positivt resultat på 20,3 miljoner kronor. Minskade statsbidrag och ett vikande befolkningsunderlag gör dock att kommunen står inför stora utmaningar de närmaste åren. Global återhämtning i otakt Världskonjunkturen uppvisar nu en splittrad bild. Den starka tillväxtkraften finns i länder som Kina, Indien, Brasilien, vilka kommer att bidra till den globala tillväxten. I resten av världen går återhämtningen betydligt segare. Det traditionella lokomotivet för världsekonomin, USA, har inte återhämtat sig och återhämtningen kommer att bli svag med historiska mått mätt. BNP-tillväxten spås till 2,5 procent de närmsta åren. Sveriges BNP beräknas öka till 5 procent. Bakgrunden till de mycket höga tillväxttalen är produktionsraset i fjol och en kraftig rekyl under 2010. Den starka tillväxten och den ökade sysselsättningen gör att hushållens inkomster stärks med omkring 2,5 procent såväl i år som nästa år. Även åren därefter beräknas inkomsterna växa i ungefär samma takt. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse, inte bara för hushållens ekonomi, utan också för kommunsektorn, eftersom den påverkar i vilken takt skatteunderlaget växer. Skatteunderlagets reala tillväxt är i hög grad kopplat till hur antalet arbetade timmar utvecklas. Återhämtningen på arbetsmarknaden innebär att arbetade timmar fortsätter ge ett positivt bidrag till skatteunderlaget. Det gäller framför allt i år, då utvecklingen under fjolåret medför ett stort överhäng. En stor del av skillnaden i arbetade timmar mellan helåren 2010 och 2011 beror alltså på den uppgång som skedde under senare delen av 2010. Ökningstakten väntas nu successivt avta, vilket leder till att bidraget till skatteunderlagstillväxten från arbetade timmar blir mindre framöver. Det motverkas delvis av att löneökningstakten förutses stiga efter hand som situationen på arbetsmarknaden blir stramare. När den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet i stort sett upphör att hålla tillbaka pensionsinkomsterna efter 2011, ger dessutom ökande pensioner åter ett positivt bidrag till skatteunderlagstillväxten. På hemmaplan händer mycket Nässjös stadskärna ska under kommande år genomgå förändringar. Startskottet har gått och just nu pågår gjutning av bänkar i runddelen på torget. En handlingsplan ska arbetas fram med förslag på åtgärder som gör stadskärnan mer attraktiv. Många fastighetsägare är involverade och arbetar aktivt för att locka till sig nya butikskedjor, allt för att skapa en levande atmosfär i centrum. Parallellt pågår arbetet med förnyelse av centrum i Forserum, startskottet på ett projekt som är tänkt att utveckla alla kommunens småorter på sikt- Bostadsmarknaden i Nässjö har tidigare utvecklats positivt, dock har konjunkturen påverkat uthyrningen negativt, men inte i befarad omfattning. Målet för perioden 2009 2012 är att sammanlagt 120 lägenheter ska totalrenoveras. Under 6 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 2010 har ett arbete påbörjats för att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. Syftet är att utveckla Nässjö som boendekommun samt att få igång flyttkedjan. Exempelvis saknas idag lägenheter i de centrala delarna med hiss. Nässjö Näringsliv AB, med sina 330 intressentföretag, beskrivs som ett av de större näringslivsbolagen med stor förankring i näringslivet. Under 2010 genomfördes över 2 000 besök hos företagen för att informera, lyssna och stödja för att få tillväxt till kommunen. Under 2009 var 2 629 företag aktiva och under 2010 var det 2 710, vilket är en ökning. Kulturhuset Pigalle invigdes under hösten 2010 och har blivit en träffpunkt för både gamla och unga. Där inryms bibliotek, konsthall, kulturskola, ungdomsverksamhet, konferenslokaler, teater- och danssalong. Byggnaden har blivit ett positivt inslag stadsbilden och den så kallade axeln från stationen till stadsparken har förlängts. Försvagningen i konjunkturen under 2009 har drabbat framförallt ungdomar, men också övriga som var på väg in på arbetsmarknaden. Men nu syns en ljusning och arbetslösheten faller tillbaka. Arbetslösheten (andel i procent av befolkningen 16-64 år) i riket har från december 2009 till december 2010 minskat från 4,4 till 3,6 procent. Motsvarande siffra för Nässjö var 4,3 procent i december 2009 och 3,1 procent i december 2010. Även under 2010 har kommunen arbetat aktivt med ungdomsarbetslösheten. En del av arbetet har varit att kartlägga vad ungdomar ska/vill/kan göra för att påskynda processen och hitta en lösning innan dag 90. Vidare har kommunen genom arbetsmarknadsavdelningen tagit emot ungdomar och anordnat praktik- och traineeplatser. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att kommunens befolkning ska öka i sakta men stadig takt. Mellan 1 november 2009 och 1 november 2010 minskade dock antalet kommuninvånare med 185 personer. Året dessförinnan minskade befolkningen med 24 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick till 29 308 personer den 1 november 2010 och två månader senare, den 31 december, uppgick folkmängden till 29 338 personer. Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt är andelen över 80 år större. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år, samma nivå som föregående år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. Förändras invånarantalet snabbt kan det vara svårt att anpassa kommunens verksamhet till de nya förutsättningarna. Kommunens målstyrningsarbete, benämnt Pilen, har varit framgångsrikt och skapat en gemensam plattform för planering, uppföljning och utvärdering av hela kommunkoncernen. Varje nämnd och bolag ska utifrån det koncernövergripande styrkortet arbeta fram nyckeltal och en handlingsplan för sin verksamhet. Dessa följs sedan upp i delårsbokslutet och årsbokslutet. Under respektive nämnd finns måluppfyllelse beskriven utifrån perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. ÅRETS RESULTAT Nämnderna har under året försämrat sitt utfall mot budgeten och redovisar tillsammans ett negativt utfall på 15,3 miljoner kronor. Detta kan jämföras med föregående år med ett utfall på - 1,5 miljoner kronor mot givna budgetanslag. Trots detta klarar kommunen ett positivt resultat på 20,3 miljoner kronor, vilket i sammanhanget är ett svagt resultat. Många kommuner kommer att redovisa mycket positiva resultat även för 2010, främst till följd av tillfälliga faktorer, så som konjunkturstöd och nollavgift för AGS-KL. Nässjö kommun har pensionskostnader för såväl gårdagens som dagens anställda. Den ena delen utgörs av pensionsrätt intjänad före 1998. Den kallas ansvarsförbindelse och redovisassom en upplysningspost. Den andra delen består av pensionsrätt som byggts upp från 1998 och framåt, och avsättning till denna görs årligen. Ansvarsförbindelsen ökade kraftigt mellan 2006 och 2007 till följd av nya antaganden för beräkningen. Ansvarsförbindelsen minskade med 26,5 mkr 2010 och uppgår till 709,6 mkr inklusive löneskatt. En fullfonderingsmodell, där även ansvarsförbindelsen belastar ekonomin, skulle innebära ett negativt eget kapital på 89,7 miljoner kronor. För 2009 var motsvarade beräkning 136,5 miljoner kronor. Avsättningen till framtida pensioner uppgick till 39,9 miljoner kronor 2010. De löpande pensionerna, det vill säga de pensioner som utbetalts under 2010, uppgick till 31,9 miljoner kronor. Detta betyder att kommunen sammantaget har kostnader för pensioner på närmare 72 miljoner kronor. Pensionerna kommer att öka kraftigt för 2011 då den allmänna pensionen sänks. Kommunerna garanterar att den bruttosamordnade pensionen ska öka i takt med prisbasbeloppet, detta gör att kommunerna får fylla på kompletteringspensionen. Den så kallade bromsen innebär en uppräkning av ansvarsförbindelsen med 35,9 mkr, inkl. löneskatt 2011. Därefter kommer den automatiska balanseringen som inte längre bromsar pensionärernas inkomster. Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 NÄMNDERNAS RESULTAT Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat om 2 mkr. Inom verksamheten finns stora variationer där till exempel medborgarkontoret har svårt att få givna anslag att räcka. Bidrag som redovisas under kommunstyrelsen ger ett överskott om 3,1 mkr, där merparten avser en återbetalning från Jönköpings Länstrafik avseende avräkning av trafikavgifter för 2009, och det centrala anslaget ger 4,9 mkr. Kommunstyrelsens ingående delar redovisar därmed sammantaget ett resultat om 10,1 mkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott för 2010 på 1 mkr. Förskola 1-5 år redovisar en positiv avvikelse på 2,5 mkr, medan grundskolan redovisar ett negativt utfall på 2,0 mkr. Gymnasieskolan redovisar ett negativt resultat på 3,4 mkr, vilket beror på gymnasieskolans obalans i interkommunala kostnader och intäkter. Positivt utfall finns för central ledning och skolskjutsar. Individ- och familjeomsorgsnämnden har under flera år haft stora problem med att få anslagen att räcka och redovisar för 2010 ett underskott om 8,2 mkr. Negativt utfall återfinns för familjehemsvård för barn och ungdomar, institutionsvård för missbrukare samt försörjningsstöd. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,5 mkr, vilket beror på att det bidrag som tillgodoräknats nämnden för konstsnöprojektet inte har genomförts. Förvaltningen redovisar annars ett litet underskott. Miljö- och byggnadsnämndens resultat slutar med ett överskott på 0,2 mkr för 2010. Överskottet beror till största delen på positivt utfall för central ledning. Omsorgsnämnden har en budgetavvikelse om minus 11,9 mkr. Nämnden har under flera år inte lyckats att driva verksamheten inom givna anslag. Som stöd för att komma i balans har förvaltningen och nämnden under 2011 konsult- stöd. Främst redovisar hemtjänsten och funktionshinderomsorgen negativa utfall. Tekniska servicenämnden redovisar ett överskott på 49 tkr, här ingår skogsförvaltningen med positivt resultat om 0,2 mkr. Resultatet består även av reavinster vid försäljning av fastigheter, bland annat Mariahemmet, på 1,7 mkr samt nedskrivning av fastigheterna på Avtagsvägen med 1,5 mkr. Inom förvaltningen finns ett antal resultatenheter för intern service, vars verksamheter ska finansieras genom interna köp från övriga nämnder. Kost- och städavdelningen redovisar ett negativt utfall på 2,9 mkr och har under hösten inte kunnat infria effektiviseringskravet. Byggavdelningen redovisar ett negativt resultat för 2010 på 2,5 mkr främst beroende på kostnader för snöskottning av tak. Övriga styrelser och nämnder redovisar tillsammans ett negativt resultat, där överförmyndarverksamheten redovisar fram -0,1 mkr. Både valnämnden och revisionen redovisar positiva resultat. Under året har nämnderna redovisat betydligt dystrare prognoser och i delårsbokslutet prognostiserades ett negativt utfall mot budget på 25 mkr. En viktig del av styrning och kontroll är de uppföljningar som görs löpande under året. Kontrollen över den ekonomiska utvecklingen och prognossäkerheten behöver ständigt förfinas och utvecklas så att rätt åtgärder vidtas i rätt tid. Felaktiga prognoser betyder att beslut kan komma att fattas på ett mindre bra underlag. Ett mått på hur väl nämnderna följer beslutad budget och vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen analyseras genom budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Prognossäkerheten varierar mellan nämnderna och måste förbättras. INVESTERINGAR Investeringar genererar i regel ökade driftskostnader och även finansiella kostnader när upplåning krävs. Under 2010 investerade Nässjö kommun för 55,9 mkr netto och självfinansieringsgraden uppgick 100 procent (2009: 15,9 mkr, 100 procent). Bland de större projekten finns om- och tillbyggnad av Handskerydsskolans kök och matsal, förskolan Måsen och förskola/fritids i Fredriksdal samt iordningställande av bostadsmark i Ledet. 9,2 mkr och avser försäljning av fastigheter, bredband samt industri- och bostadsmark. Förutom regelrätta lån kan finansiering ske genom leasing. Det ska ske vid inköp av bilar och vid inköp av viss maskinell utrustning. Kommunens leasingkostnad 2010 för maskinell utrustning, inventarier, hyra för fordon och andra transportmedel uppgick till 6,7 mkr (2009: 6,7 mkr). Nässjö kommun har haft investeringsintäkter om 15,3 mkr (10,3 mkr för 2009). Försäljning av fastigheter uppgår till I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 SKATTEINTÄKTER Nässjö kommuns intäkter i form av skatter och statsbidrag för 2010 uppgår till 1 372,2 mkr, vilket är en ökning med 49,6 mkr eller knappt 3,8 procent, ökningen föregående år var 38,6 mkr eller 2,9 procent. Skatteavräkningen har sammanlagt mot tidigare prognoser förbättrat resultatet med 14,2 mkr. Skatteintäkterna ökade med 14,5 mkr till 1 037 mkr (2009 var ökningen 19,5 mkr). Statsbidrag och utjämning ökade med 35,1 mkr, varav konjunkturstödet stod för 28,8 mkr. Nässjö kommun har tidigare bidragit till utjämningssystemet för LSS, men från och med 2007 är kommunen mottagare av bidrag, och för 2010 uppgick det mottagna beloppet till 1 mkr (2009: 0,1 mkr). 2010 har inkomst- och kostnadsutjämningen, inklusive regleringsavgiften, givit 259,8 mkr (2009: 255,3 mkr). Hösten 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete den 30 april 2011. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin, det vill säga att ekonomin förstärks med inflationen inräknad. Det innebär ett långsiktigt krav på positivt resultat. Landets kommuner förväntas anta både finansiella och verksamhetsrelaterade mål enligt god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp och utvärderas under året och det långsiktiga perspektivet ska alltid finnas med i kommunens planering. Nässjö har under några år arbetat intensivt med att ta fram verksamhetsmål genom målstyrningsarbetet i Pilen. I budgeten för 2010 sattes ett antal ekonomiska mål upp bland annat fastställdes målet att årets resultat ska uppgå till en procent av skatter och bidrag, för att på sikt öka till två procent. För 2010 överträffas målet, och kommunens resultat når upp till 1,5 procent. En annan målsättning var att Nettokostnad det egna kapitalet ska öka med 30 miljoner kronor från 2008. Till följd av det goda resultatet under 2009 på 35,8 miljoner kronor har det egna kapitalet under perioden ökat med 68,2 miljoner kronor. Målet är uppfyllt. Nettokostnadens andel av skatter och bidrag beskriver om skatteintäkter och bidrag räcker för att täcka den löpande driften. Tal över 100 procent är en skarp varningssignal, och signalerar att kommunen är beroende av annan finansiering för att bekosta kärnverksamheten. Ett annat bra mått är att jämföra nettokostnadsutvecklingen med utvecklingen av skatteintäkterna över tiden, för att se om ledningen styr verksamheten eller om verksamheten styr ekonomin. Om kostnaderna över tid stiger snabbare än intäkterna bör varningsklockor ljuda. Detta är ett av de centrala nyckeltalen och det har en stark koppling till resultatutvecklingen, eftersom balans i kostnadsutvecklingen med stor säkerhet leder till resultatförbättringar. Nedan kan man se att kostnadsutvecklingen 2010 inte är under kontroll då verksamhetens nettokostnadsutveckling ökat drastiskt. Möjligen kan det vara en rekyl från föregående år då kostnadsökningen hölls på en mycket låg nivå. Skatteintäkter + statsbidrag Nettokostnadernas utveckling jämfört med utvecklingen av skatter och statsbidrag 6 5 4 3 Resultat i procent av skatteintäkter och bidrag 2006 1,0 % 2007 1,3 % 2008 0,9 % 2009 2,7 % 2010 1,5 % 2 1 2006 2007 2008 2009 Skatteintäkt statsbidrag Nettokostnad 2010 Årsredovisning för Nässjö kommun 2010 I

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Ett ekonomiskt mål som gavs i budgeten var att investeringarna sett över tiden skulle uppgå till i snitt 50 mkr per år under den kommande fyraårsperioden. Under perioden 2007 2010 investerade kommunen för 193,2 mkr, målet får anses vara uppnått. Under några år har Nässjö kommun legat på en låg investeringsnivå i förhållande till snittet för kommuner och landsting. Ett tummått är att investeringarna bör vara omkring 6 7 procent av skatteintäkter och bidrag, för att ligga på en nivå där anläggningarna inte riskerar att minska i värde. Att enstaka år krypa under nivån är inget problem, men att långsiktigt ligga på för låg nivå ger ett uppdämt behov av investeringar på sikt. Under året har bygg/fastighetsavdelningen inventerat behovet och under kommande tioårsperiod behövs uppskattningsvis 300 mkr. För att öka investeringsvolymen behövs goda resultat så att låneskulden inte ökas, för då tas resurser från verksamheterna för att finansiera räntekostnaderna. Självfinansieringsgraden beskriver hur investeringar ska finansieras, antingen via skattemedel eller helt/delvis genom lån. I budget 2010 angavs som mål en självfinansieringsgrad på minst 90 procent. Självfinansieringsgraden för 2010 uppgick till 100 procent, vilket innebär att kommunen har nått målet. Självfinansieringsgrad av investeringar Investeringar Självfinans- Investerings- (mkr) ieringsgrad volym 2006 84,4 59 % 7 % 2007 64,7 84 % 5 % 2008 56,7 93 % 4 % 2009 15,9 100 % 1 % 2010 55,9 100 % 4 % Under 2010 har låneräntorna hållit sig på en låg nivå. Den turbulens som upplevdes under 2008 då räntorna varierade kraftigt är borta. Under hösten 2008 var det dessutom mycket svårt att få krediter och en del kreditgivare sade till och med upp lån för att frigöra medel. Totalt sett har kommunen under året haft lånekostnader på 5,8 mkr och snitträntan har under året beräknats till 4,3 procent (2009: 3,99 procent). Vid avstämning mot finanspolicyn kan konstateras att kapitalbindningstiden ligger på 0,95 år, jämfört med kravet att det inte får understiga två år. Att avsteg från policyn har gjorts beror på oron som har varit, och att kommunen vid en tidpunkt tvingades att ta de krediter som fanns tillgängliga när lån skulle omsättas. Överlämnandet av lån motsvarande reversen till Örnen under 2009 har även påverkat låneportföljen. Enligt finanspolicyn får räntebindningstiden inte understiga 0,5 år och inte överstiga fem år. För 2010 har räntebindningstiden varit 0,95 år. Policyn förskriver även att kommunen ska sträva efter att ha fler motparter för att reducera motpartsrisken. Totalt sett är 93 procent av kommunens krediter upptagna i Kommuninvest. Kommunen kommer även framåt att ha övervikt hos Kommuninvest tills kreditmarknaden fungerar tillfredsställande igen. Soliditeten beskriver med hur stor del kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditetsutvecklingen är beroende av hur det egna kapitalet och tillgångarna förändras i förhållande till varandra. Det finns ingen uttalad norm för vilken soliditetsnivå en kommun bör ligga på. Det är istället den långsiktiga trenden som är det intressanta, hög soliditet visar på en långsiktigt god finansiell styrka. En fallande soliditet indikerar att åtgärder bör vidtas för att stabilisera ekonomin. I ett längre perspektiv kan detta åstadkommas genom att planera för en acceptabel resultatutveckling och samtidigt balansera investeringstakten. Målet för soliditeten för 2010 var 50 procent, vilket är uppnått. Soliditet Soliditet Soliditet inkl. ansvarsförbindelsen 2006 48 % -6 % 2007 50 % -14 % 2008 50 % -14 % 2009 58 % -13 % 2010 66 % -10 % Skuldsättningsgraden talar om hur stora skulderna är i förhållande till det egna kapitalet och anger kommunens finansiella styrka. Låga värden indikerar en god finansiell styrka och ökar möjligheten för upplåning om så krävs. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad Låneskuld 2006 35 % 394,7 2007 31 % 350,6 2008 31 % 349,6 2009 15 % 158,6 2010 10 % 96,8 Nässjö kommuns skuldsättningsgrad har minskat då Örnen i Nässjö AB övertagit lån motsvarande reversen på 191 miljoner kronor under 2009. Lånen har fortsatt att minska under 2010 då lån om 62 mkr har återbetalats. Likviditeten beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan. Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal, en nackdel är dock att de mått som används är statiska och innebär att mätning sker vid en viss given tidpunkt. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2010