Personalenkät 2012 KORTVERSION 1
Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012 - kortversion Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping magnus.leivik@dll.se 2013-08-28 2
Moderaterna i Landstinget Sörmland presenterar: Personalenkät 2012 KORTVERSION 3
Innehåll FÖRORD... 6 SAMMANFATTNING... 7 OM ENKÄTEN... 10 OM RESPONDENTERNA... 11 1. HUR LÄNGE HAR DU VARIT ANSTÄLLD VID LANDSTINGET SÖRMLAND... 11 Anställningstid efter kön... 11 Anställningstid efter tjänst... 12 Anställningstid och förvaltning... 12 Anställningstid efter anställningsform... 13 Anställningsform efter anställningstid... 14 2. KÖN... 15 Kön och anställningstid... 15 3. ÅLDER... 17 Födelseår... 17 Födelseår och kön... 17 4. VILKEN ÄR DIN HUVUDSAKLIGA TJÄNST... 18 Yrkeskategori och kön... 18 Kön efter huvudsaklig tjänst... 18 5. VID VILKEN FÖRVALTNING ARBETAR DU?... 19 Förvaltning och kön - fördelning... 19 Förvaltning och kön - antal... 19 6. VILKEN ANSTÄLLNINGSFORM HAR DU?... 20 Anställningsform... 20 Anställningsform och kön - fördelning... 20 Anställningsform efter anställningstid... 21 7. ENLIGT DITT ANSTÄLLNINGSAVTAL, VILKEN SYSSELSÄTTNINGSGRAD HAR DU?... 22 8. I VERKLIGHETEN, HUR MYCKET HAR DU JOBBAT (SYSSELSÄTTNINGSGRAD) SENASTE TRE MÅNADERNA?... 23 Faktisk sysselsättningsgrad efter kön... 23 9. OM DU FICK VÄLJA SJÄLV, HUR MYCKET SKULLE DU VILJA ARBETA?... 24 Önskad sysselsättningsgrad efter kön... 24 Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid... 24 Önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori... 25 Önskad sysselsättningsgrad efter förvaltning... 25 10. MELLAN VILKA KOMMUNER PENDLAR DU I FÖRSTA HAND?... 27 Pendlare efter bostadsort - antal... 27 Pendlare efter bostadsort - fördelning... 27 Arbetsort efter bostadsort... 28 Bostadsort efter arbetsort... 29 Andel anställda av befolkningen... 30 11. VILKET ELLER VILKA ÄR DE VANLIGASTE FÄRDSÄTTEN DU RESER MED TILL DIN ARBETSPLATS?... 30 11. VILKET ELLER VILKA ÄR DE VANLIGASTE FÄRDSÄTTEN DU RESER MED TILL DIN ARBETSPLATS?... 31 4
12. VIKTIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅKA BUSS ISTÄLLET FÖR BIL.... 32 Åtgärder för att åka buss istället för bil... 32 13. VIKTIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT DU SKULLE ÅKA TÅG ISTÄLLET FÖR BIL... 34 14. VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA BUSSTRAFIKEN?... 36 15. VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA TÅGTRAFIKEN?... 37 ENKÄTSVAR: MEDARBETARSKAP... 39 16. DELAKTIGHET. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 39 17. INFORMATION. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 40 17. INFORMATION. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 41 18. HUR NÖJD ÄR DU MED KOMMUNIKATIONEN MED... 43 19. EKONOMI. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 45 20. ARBETSMILJÖ. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 47 21. MÅLSTYRNING. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 49 22. MEDARBETARSKAP... 51 23. ARBETSGIVARE. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 53 24. KOMPETENSUTVECKLING. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 55 25. LÖNER OCH VILLKOR. HUR VÄL INSTÄMMER DU I FÖLJANDE PÅSTÅENDEN... 57 26. VILKEN NYTTA SKULLE DU HA AV BARNOMSORG (DYGNET RUNT) I ANSLUTNING TILL SJUKHUSEN?... 59 27. VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE?... 61 DIAGRAM... 65 FÖRKORTNINGAR... 66 SLUTORD... 67 5
Förord Under 2011 och 2012 hade vi fokuserat en del av vårt politiska arbete på personal- och arbetsgivarfrågor. Vår slutsats var att landstinget inte visste tillräckligt mycket om de anställda, deras situation och deras åsikter. Vi ville veta mer och bestämde oss för att göra en egen personalenkät, och resultatet håller du nu i handen. Gensvaret blev betydligt större än vad vi hade förväntat oss. Vi hoppades på att ett par hundra skulle svara på enkäten, kanske fem hundra. När vi passerat tusen svar var vi överväldigade. Vi vill vara helt öppna med resultatet av enkäten, på samma sätt som respondenterna har varit. Resultatet är inte vårt, utan tillhör dem som svarat. Rapporten innehåller ingen analys eller politiska kommentarer från vår sida. Det är en renodlad presentation. Vi vill hålla den så. Vi vill sprida resultatet till alla som är intresserade och hoppas att det bidrar till en ökad kunskap och vilja att förbättra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare. Målet är att bidra till diskussionen om landstingets arbetsgivarpolitik, och vi tänker fortsätta att arbeta aktivt på ett konstruktivt sätt med konkreta förslag. Jag har många att tacka för genomförandet av enkäten och som kommit med kloka råd. Men jag är ensam ansvar för alla fel och brister, och i ett så här omfattande material som det visade sig bli, är jag övertygad om att de är åtskilliga. Skicka gärna ett mail om du hittar fel. Ett varmt och personligt tack till alla som valde att delta i enkäten! Magnus Leivik GRUPPLEDARE (M) 6
Sammanfattning Moderaterna vid Landstinget Sörmland har i juni 2012 genomfört en internetbaserad enkät riktad till alla anställda inom landstinget. Av 8 025 personer svarade 1 728, vilket ger en svarsfrekvens på 21,53 procent. För en totalundersökning innebär det att svarsfrekvensen är för låg för att kunna dra generella slutsatser om hela undersökningsgruppen. Resultaten, som vi tror är intressanta, måste tolkas med försiktighet. Likväl redovisar vi ofta svaren ned till två decimaler, i en strävan efter högst tänkbara transparens. Enkäten visar bara vad de som svarat tycker. Det skulle emellertid bli oläsbart att i varje mening skriva ut det. När det har varit möjligt har vi filtrerat svaren efter följande urval: kön, anställningstid, förvaltning och yrkeskategori. Vi är medvetna om att underlaget för vissa yrkeskategorier tenderar att bli väldigt lågt, och därmed inte tillförlitligt som generella slutsatser. Men vi väljer ändå att redovisa alla uppgifter, öppet och transparent. Enkätsvaren visade att könsfördelningen var 78,18 procent kvinnor och 21,82 procent män, samt att sysselsättningsgraden var 94,06 procent. Andelen respondenter med tillsvidareanställning var 92,04 procent. Enligt årsredovisningen för år 2012 var andelen kvinnor 78 procent, och män 22 procent. Sysselsättningsgraden var 94,4 procent och andelen tillsvidareanställda var 91,4 procent. Så till vida bedömer vi att urvalet är relativt representativt för personalen i stort. Ett särskilt tema för undersökningen handlade om pendling och arbetsresor. Nästan 60 procent av de svarande åker ofta bil till arbetet, följt av cykel med 40 procent. Knappt 7 procent åker buss och 6 procent åker tåg (flera svarsalternativ kunde anges). Vi ställde frågan till dem som ofta åkte bil, vilka åtgärder som var viktigast för att de istället skulle åka kollektivt. De viktigaste bussåtgärderna är avgångar på bättre tider, fler avgångar och billigare månadskort. På tågsidan fick även åtgärden ökad punktlighet högt betyg. Inom området delaktighet var det relativt få som gav det högsta betyget, mellan 6 och 13 procent. Fler känner sig delaktiga och lyssnade till, än vad som svarar att de kan påverka arbetsplatsen. Bland beteendevetare och medicinska sekreterare är det en hög andel som 7
svarar att de inte kan påverka. Få inom sjukvården har svarat att de kan påverka arbetsplatsen. Många uppger att de inte är delaktiga i budgetarbetet. Av informationskällor utgör arbetsplatsträffarna den viktigaste och personaltidningen den minst viktiga. Var fjärde respondent svarade att de instämde helt i påståendet att deras chefer regelbundet informerar om nya beslut. Nyanställda och anställda inom Folktandvården hade en högre andel som instämmer helt i det påståendet. Enkäten visar att kommunikationen med enhetschefen får högst betyg, jämfört med förvaltningschef, landstingsledning och politiker. Nöjdheten minskar generellt med ökad anställningstid. Den visar också att man trivs bättre på arbetsplatsen, men är mindre nöjd med landstinget som arbetsgivare. Nästan var tredje respondent svarar att ekonomin har generellt för stor betydelse i viktiga beslut, särskilt inom vårdyrken. Få tycker att ekonomin har för liten betydelse. Knappt tre procent svarar att de känner sig väl insatta i landstingets ekonomi, medan drygt 13 procent är väl insatta i enhetens ekonomi. Ungefär lika många, 12 procent, svarar att de vet hur de själva kan påverka ekonomin. Här utmärker sig Folktandvården, där nästan 40 procent, svarar att de vet hur de kan påverka ekonomin. Bland yrkesgrupperna, har medicinska sekreterare och beteendevetare högst andel som svarar att de inte vet hur de kan påverka. Drygt 16 procent av respondenterna svarar att de tycker att det är en god arbetsmiljö, men något färre tycker att själva arbetsmiljöarbetet fungerar bra. Män är generellt mer nöjda än kvinnor, och nyanställda mer nöjda än de som arbetat länge. Chefer är mest nöjda. Knappt 3 procent svarar att de blivit diskriminerade eller negativt behandlade de senaste sex månaderna. Nästan 8 procent av medicinska sekreterare instämmer helt i påståendet. Karsudden är den förvaltning som har högst andel, 5 procent, och kulturförvaltningen den lägsta andelen, 0 procent. Var femte svarar att de har personliga mål, men bara 4 procent svarar att deras lön påverkas av hur väl de når målen. Mer än var tredje respondent svarar att de inte alls instämmer i påståendet. Kunskapen om målen sjunker med ökade avstånd. Drygt 20 procent känner väl till målen för sin enhet, men bara 3 procent känner väl till målen för nämnden respektive landstinget. 8
Nästan tre av fyra har haft ett medarbetarsamtal och drygt varannan ett lönesamtal det senaste året. Av dem som arbetat 10-14 år har 8 av 10 haft medarbetarsamtal och 6 av 10 haft lönesamtal. Högst andel som haft medarbetarsamtal är sjuksköterskor och tandvårdspersonal. Ungefär var tredje person svarade att de trivs på sin arbetsplats, och varannan svarade att de mestadels trivs. De som trivs minst har jobbat 5-9 år i landstinget. På frågan om de är nöjda med landstinget som arbetsgivare svarade 7 procent instämmande, och 10 procent att de inte gör det. Minst nöjda är de anställda vid länssjukvården, av sjuksköterskorna svarade 1,7 procent att de är nöjda med landstinget som arbetsgivare. 7 procent svarade att de rekommenderar andra att söka jobb i landstinget, samtidigt som 21 procent inte gör det. Däremot svarar nästan 20 procent att de rekommenderar andra att utbilda sig till yrket. Drygt 10 procent svarar att de funderar på att sluta. Gruppen läkare har en hög andel, 13 procent, som överväger att sluta och samtidigt den lägsta andelen som inte överväger att sluta. De allra flesta, över 80 procent, svarar dock att de inte vill byta yrke. Beträffande kompetensutveckling, svarade 9 procent att de ofta får chans att utbilda och fortbilda sig i tjänsten. Drygt 3 procent svarade att de har en skriftlig utbildningsplan. Män svarar oftare att de får chans till utbildning än kvinnor. Bland cheferna svarar var fjärde att de ofta får chans att utbilda sig, medan hos medicinska sekreterare är siffran 1,6 procent. Det är få som anser att landstinget har bra personalförmåner. Av respondenterna instämmer 2,6 procent i påståendet att förmånerna är bra och 2,7 procent svarade att det finns bra karriärvägar. 3,4 procent svarade att deras lön ligger i linje med motsvarande tjänst hos andra landsting och 1,1 procent att den är i linje med hos privata arbetsgivare. Flera grupper med vårdyrken är det ingen, lägre än 1 procent, som instämmer helt i påståendet att förmånerna är bra: medicinska sekreterare, sjuksköterskor, läkare, beteendevetare och paramedicinare. Flera av dem svarar också att lönen inte ligger i linje med andra arbetsgivare. På frågan om barnomsorg, svarade 6,7 procent att de skulle ha stor nytta av barnomsorg (dygnet runt) vid sjukhusen, och ytterligare 5,0 procent att de skulle ha liten nytta. 9
Om enkäten Metod: Internetbaserad enkät med inbjudan via e-post. Leverantör: SurveyMonkey.com Avsändare: Moderaterna stod som tydlig avsändare i inbjudan, till och med i ämnesraden. Period: Enkäten öppnades den 4 juni 2012. En inbjudan (4 juni) och två påminnelser skickades (11 och 18 juni). Enkäten stängdes den 19 juni 2012 Enkätform: Totalundersökning Urval: Alla anställda i Landstinget Sörmland med officiell e-postadress Antal förfrågningar: 8 040 personer fick enkäten Antal svaranden: 1 728 svarade på enkäten Antal som fullgjorde hela enkäten: 1 453 svarade på hela enkäten, med undantag för fritextkommentarer vilka var frivilliga. Det innebär att 84,1 procent svarade på alla frågor. Svarsfrekvens: 21,53 procent Förvaltning Personer Svarande Andel Hälso- och sjukvårdsförvaltning 5 950 1 253 21,06% Karsudden 461 67 14,53% LLS, FM-enheten. D-Data 380 114 30,00% Habilitering och hjälpmedel 405 105 25,93% Kultur och utbildning 125 33 26,40% Folktandvården 440 98 22,27% Landstingsservice 264 58 21,97% 8 025 1 728 21,53% Lägst svarsfrekvens återfinns hos Karsudden (14,53 %) och högst hos Landstingets ledningsstab (30,0 %). Den största förvaltningen, hälso- och sjukvården, hade en svarsfrekvens om 21,06 %. Observera att hälso- och sjukvårdförvaltningen i denna fråga omfattar både länssjukvården och primärvården. Källkritik: 1. Låg svarsfrekvens för att vara en totalundersökning 2. Alla anställda har inte lika tillgång till dator för att svara på en internetbaserad enkät. 3. Urvalet kan ha påverkats av att det är ett politiskt parti som är avsändare. 4. Mottagarna ombads att svara utanför arbetstid vilket kan påverka urvalet. 10
Om respondenterna 1. Hur länge har du varit anställd vid Landstinget Sörmland Av respondenterna svarade 791 stycken eller 45,12 procent att de varit anställda 15 år eller längre vid Landstinget Sörmland. Diagram 1. Anställningstid 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller länge Av respondenterna svarade 113 personer eller 6,45 procent att de arbetat kortare tid än 1 år. Anställningstid efter kön Diagram 2. Antal kvinnor och män efter anställningstid 700 600 500 400 300 Kvinna Man 200 100 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre 11
Antalet kvinnor respektive män som arbetat 15 år eller längre var 628 respektive 133 stycken. Den näst största kategorin var de som arbetar 1-4 år, av vilka 212 var kvinnor och 85 var män. Den minsta kategorin var de som arbetat kortare än 1 år, av vilka 82 var kvinnor och 31 var män. Anställningstid efter tjänst Diagram 3. Anställningstid efter tjänst 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 15 år eller längre 10-14 år 5-9 år 1-4 år Kortare än 1 år 20% 10% 0% Administratör Beteendevetare Chef Ekonomi Kultur och utbildning Läkare Medicinsk sekreterare Paramedicinare Service Sjuksköterska Tandvårdspersonal Tekniker Undersköterska Annan, ange nedan De respondenter som i högst utsträckning (42,86%) svarade att de varit anställda kortare tid än ett år var de som arbetade som beteendevetare. Lägst andel (0,42 %) svarade att det arbetar som undersköterska. De respondenter som i högst utsträckning (67,50%) svarade att de varit anställda längre tid än 15 år var de som arbetade som administratörer. Anställningstid och förvaltning Lägst andel respondenter (3,79 %) som svarade att de varit anställda kortare tid en ett år arbetar vid Länssjukvården. Högst andel (22,58 %) som svarade att de varit anställda kortare än ett år vid landstinget arbetar vid kultur- och utbildningsförvaltningen. 12
Diagram 4. Fördelning av anställda efter anställningstid per förvaltning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 15 år eller längre 10-14 år 5-9 år 1-4 år Kortare än 1 år 20% 10% 0% Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden Lägst andel (19,35 %) som svarade att de varit anställda 15 år eller länge arbetar vid kulturoch utbildningsförvaltningen. Högst andel (48,41 %) som svarade att de varit anställda 15 år eller länge arbetar vid Länssjukvården. Anställningstid efter anställningsform Diagram 5. Fördelning av anställningsform efter anställningstid 60% 50% 40% 30% Tillsvidare Tidsbegränsad Timanställning Inhyrd mm 20% 10% 0% Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre Av dem som är tillsvidareanställda svarade 47,33 procent att de varit anställda 15 år eller längre. 13
Av dem som svarade att de har en tidsbegränsad anställning svarade 45,45 procent att de varit anställda 1-4 år och 10,10 procent svarade att de varit anställda mellan 5-9 år. Av dem som svarat att de har en timanställning svarade 28,57 procent att de varit anställda 15 år eller längre. Av dem som svarade att de arbetar som inhyrda uppger hälften att de arbetat kortare tid än 1 år, och var fjärde att de arbetat 5-9 år respektive 10-14 år. Anställningsform efter anställningstid Diagram 6. Fördelning av anställningsform efter anställningstid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Tillsvidare Tidsbegränsad Timanställning Inhyrd mm 30% 20% 10% 0% Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre Högst andel (98,4 %) tillsvidareanställda finns i gruppen som har arbetar 15 år eller längre och lägst andel (54,7 %) finns i gruppen som har arbetat kortare tid än 1 år. Av de respondenter som arbetat högst 1 år har 37,7 procent en tidsbegränsad anställning och 5,7 procent har timanställning. Av dem som har arbetat 10-14 år är 2,1 procent timanställda. Av samtliga respondenter har 92,0 procent en tillsvidareanställning, 6,0 procent har en tidsbegränsad anställning, 1,7 procent har timanställning och 0,2 procent är inhyrda. 14
2. Kön Av respondenterna svarade 1 347 personer eller 78,18 procent att de var kvinnor och 375 personer eller 21,82 procent att de var män. Diagram 7. Kön. Kön och anställningstid Andelen män förändras efter anställningstiden. Högst andel män (28,62 %) återfinns bland de anställda som svarat att de arbetat mellan 1-4 år. Lägst andel män (16,81 %) återfinns bland dem som svarat att de arbetat 15 år eller längre vid Landstinget Sörmland. Diagram 8. Andelen kvinnor och män efter anställningstid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Man Kvinna 30% 20% 10% 0% Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller länge Kön och förvaltning Kultur- och utbildningsförvaltningen har lägst andel kvinnor (1,60 %) och lägst antal män (2,70 %) i förhållande till det totala antalet anställda kvinnor och män i landstinget. Länssjukvården har högst andel kvinnor (61,40 %) och män (43,40 %). 15
Den förvaltning som har högst skillnad mellan andelen kvinnor och män är Regionsjukhuset Karsudden, där 5,3 gånger fler män arbetar än kvinnor i förhållande till fördelningen i hela landstinget. Den förvaltning som har lägst skillnad är Folktandvården AB. Diagram 9. Fördelning av kvinnor respektive män per förvaltning 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% Kvinna Man 20,00% 10,00% 0,00% Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden 16
3. Ålder Födelseår Diagram 10. Ålder, procentuell fördelning efter födelseår 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 1939 eller tidigare 1941 1943 1945 1947 1949 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 Genomsnittliga födelseåret: 1968 Medianfödelseåret: 1963 Äldst: född 1939 Yngst: född 1996 Födelseår och kön Diagram 11. Ålder, procentuell fördelning efter födelseår efter kön 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 1939 eller tidigare 1941 1943 1945 1947 1949 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 Medelfödelseåret för kvinnor: 1964 Medelfödelseåret för män: 1970 Medianfödelseåret för kvinnor 1962 Medianfödelseåret för män 1964 Kvinna Man 17
4. Vilken är din huvudsakliga tjänst Den vanligaste tjänsten är sjuksköterska (22,50 %). Därefter följer annan tjänst (15,00 %) och undersköterska (14,20 %). Minst antal respondenter har svarat beteendevetare (0,40 %) och ekonomi (1,10 %). Yrkeskategori och kön Diagram 12. Antal kvinnor respektive män per yrkeskategori 450 400 350 300 250 200 Man Kvinna 150 100 50 0 Administratör Beteendevetare Chef Ekonomi Kultur och utbildning Läkare Medicinsk sekreterare Paramedicinare Service Sjuksköterska Tandvårdspersonal Tekniker Undersköterska Annan, ange nedan Kön efter huvudsaklig tjänst Den mest könsuppdelade tjänsten är medicinsk sekreterare där 100 procent har svarat att de är kvinnor. Därefter följer tekniker, paramedicinare och sjuksköterskor där 88-91 procent utgör det dominerande könet. Den mest jämna fördelningen mellan kvinnor och män finns hos ekonomer och läkare. Diagram 13. Fördelning av män och kvinnor efter huvudsaklig tjänst 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Man Kvinna 30% 20% 10% 0% Administratör Beteendevetare Chef Ekonomi Kultur och utbildning Läkare Medicinsk sekreterare Paramedicinare Service Sjuksköterska Tandvårdspersonal Tekniker Undersköterska Annan, ange nedan 18
5. Vid vilken förvaltning arbetar du? Den största förvaltningen är länssjukvårdsnämnden (57,50 %) och den minsta förvaltningen är kultur- och utbildningsnämnden (1,80 %). Förvaltning och kön - fördelning Diagram 14. Förvaltning efter kön, procentuell fördelning 70% 60% 50% 40% 30% Kvinna Man Totalt 20% 10% 0% Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden Av kvinnorna arbetar högst andel (61,40 % eller 815 personer) vid länssjukvården och av männen arbetar också den högsta andelen (43,50 % eller 160 personer) vid länssjukvården. Förvaltning och kön - antal Diagram 15. Antal svarande per förvaltning efter kön 1200 1000 800 600 Man Kvinna 400 200 0 Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden 19
6. Vilken anställningsform har du? Anställningsform Diagram 16. Anställningsform, antal 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Tillsvidare (fast anställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Timanställning (behovsanställd) Inhyrd, konsult eller annat Av respondenterna svarade 1 515 personer eller 92,04 procent att de hade tillsvidareanställning. Av respondenterna svarade 99 personer eller 6,01 procent att de hade en tidsbegränsad anställning. 28 personer eller 1,70 procent hade timanställning samt 4 personer eller 0,24 procent svarade att de var inhyrda. Anställningsform och kön - fördelning Diagram 17. Fördelning av kvinnor och män efter anställningsform 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kvinna Man 30% 20% 10% 0% Tillsvidare (fast anställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Timanställning (behovsanställd) Inhyrd, konsult eller annat Av dem som svarat att de har en tillsvidareanställning uppger 92,70 procent att de är kvinnor, och 89,40 procent att de är män. Av dem som svarat att de har en tidsbegränsad anställning uppger 5,50 procent att de är kvinnor och 8,00 procent att de är män. 20
Anställningsform efter anställningstid Diagram 18. Anställningsform efter anställningstid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Inhyrd, konsult eller annat Timanställning (behovsanställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Tillsvidare (fast anställd) 30% 20% 10% 0% Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre Av de respondenter som svarat att de varit anställda kortare tid än 1 år, uppger 54,7 procent att de är tillsvidareanställda. Den andelen ökar med anställningstiden, och av dem som varit anställda 15 år eller längre har 98,3 procent tillsvidareanställning. 21
7. Enligt ditt anställningsavtal, vilken sysselsättningsgrad har du? Medeltalet på sysselsättningsgraden är 94,06 procent av en heltid. Diagram 19. Formell sysselsättningsgrad efter kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Män har något högre formell sysselsättningsgrad, 95,5 procent, jämfört med kvinnor, 93,7 procent. 22
8. I verkligheten, hur mycket har du jobbat (sysselsättningsgrad) senaste tre månaderna? Den genomsnittliga faktiska sysselsättningsgraden de senaste tre månaderna är 96,34 procent. Faktisk sysselsättningsgrad efter kön Kvinnorna uppger att deras faktiska sysselsättningsgrad är 95,68 procent och männen att den är 98,77 procent. Diagram 20. Faktisk sysselsättningsgrad efter kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Totalt 23
9. Om du fick välja själv, hur mycket skulle du vilja arbeta? Den genomsnittliga önskade sysselsättningsgraden de senaste tre månaderna är 87,1 procent. Önskad sysselsättningsgrad efter kön Kvinnorna uppger att deras önskade sysselsättningsgrad är 86,00 procent och männen att den är 91,18 procent. Diagram 21. Önskad sysselsättningsgrad efter kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Totalt Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid De responderat som uppgivit att de har arbetat längre än 15 år har den lägsta önskade sysselsättningsgraden (84,65 %) och de som har arbetat kortare tid än 1 år har den högsta sysselsättningsgraden (90,80 %). Diagram 22. Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre 24
Önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori De yrkeskategorier som uppger att de har hösta önskade sysselsättningsgrad (96,88 %) är ekonomer, och de med lägsta sysselsättningsgrad (80,47 %) är medicinska sekreterare. Diagram 23. Önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori 120 100 80 60 40 20 0 Chef Läkare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Undersköterska Administratör Beteendevetare Ekonomi Kultur och utbildning Service Paramedicinare Tandvårdspersonal Tekniker Annan, ange nedan Önskad sysselsättningsgrad efter förvaltning Den förvaltning som har den högsta önskade sysselsättningsgraden (89,67 %) är kulturutbildning och friluftsnämnden, och den som har den lägsta sysselsättningsgraden (82,83 %) är Folktandvården. Diagram 24. Önskad sysselsättningsgrad efter förvaltning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Länssjukvården Primärvården Folktandvården i Sörmland AB Landstingsservice AB Regionsjukhuset Karsudden 25
Pendling och resor 26
10. Mellan vilka kommuner pendlar du i första hand? Pendlare efter bostadsort - antal Diagram 25. Antal pendlare efter bostadsort 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Arboga Ekerö Enköping Finspång Hallsberg Kungsör Norrköping Nykvarn Stockholm Västerås Örebro Annan ort Andelen invånare i Sörmländska kommuner som pendlar. Högst andel har Oxelösund, där 97,4 procent, och lägst andel har Nyköping och Eskilstuna med 5,5 procent. Pendlare efter bostadsort - fördelning Diagram 26. Andel av invånare som pendlar efter bostadsort 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund 27
Diagram 27. Andel av arbetskraften som pendlar efter arbetsort 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Oxelösund har högst andel (75 procent) av arbetskraften som pendlar från andra kommuner i förhållande till antalet arbetstillfällen. Lägst andel pendlare har Trosa (10 procent). Arbetsort efter bostadsort Diagram 28. Andel svarande per arbetsort efter bostadsort - Sörmland 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund 0% Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Av dem som bor i Eskilstuna arbetar 94,5 procent inom kommunen. Det är en högre andel av dem som bor i Oxelösund (94,7 procent) än i Nyköping (94,5 procent) som arbetar i Nyköping. Av dem som bor i Oxelösund är det bara 2,6 procent som arbetar inom kommunen. 28
Diagram 29. Andel svarande per arbetsort efter bostadsort - utomläns 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund 0% Arboga Ekerö Enköping Finspång Hallsberg Kungsör Norrköping Nykvarn Stockholm Västerås Örebro Annan ort Av dem som bor i Arboga arbetar samtliga i Eskilstuna kommun. Bostadsort efter arbetsort Diagram 30. Andel svarande per bostadsort efter arbetsort - Sörmland 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker 10% 0% Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Nyköping har den högsta andelen invånare av arbetskraften med 75,9 procent. Av dem som arbetar i Eskilstuna svarade 75,4 procent att de bor i Eskilstuna. Näst största bostadsort för dem som arbetar i Eskilstuna är Strängnäs, där 7,1 procent bor. Den kommun som har lägst andel invånare av arbetskraften är Oxelösund. Av dem som arbetar där bor bara 20 procent i Oxelösund. 29
Diagram 31. Andel svarande per bostadsort efter arbetsort - utomläns 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% Arboga Ekerö Enköping Finspång Hallsberg Kungsör Norrköping Nykvarn Stockholm Västerås Örebro Annan ort, ange nedan 0,00% Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Av dem som arbetar i Trosa bor 23,5 procent i Stockholms stad och av dem som arbetar i Oxelösund bor 20,0 procent i Norrköping. Av dem som arbetar i Gnesta bor 15,4 procent i Stockholm. Andel anställda av befolkningen Diagram 32. Andel anställda av befolkningen per kommun 0,90% 0,80% 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Nyköping har den högsta andelen (0,84 procent) anställda av befolkningen och Gnesta den lägsta andelen (0,11 procent). För varje anställd invånare i Gnesta går det 7,6 invånare i Nyköping. 30
11. Vilket eller vilka är de vanligaste färdsätten du reser med till din arbetsplats? Bilen är det vanligaste färdsättet; 59,5 procent anger att bilen är det vanligaste färdsättet till arbetsplatsen. Kvinnor reser i något högre utsträckning med bil än vad män gör. Näst vanligaste färdsättet är cykeln med 38,8 procent. Andelen som reser med buss är 6,6 procent och med tåg 5,6 procent. Obs! Fler än ett svarsalternativ kunde anges. Diagram 33. Vanligaste färdsätten till arbetsplats efter kön 70% 60% 50% 40% 30% Kvinna Man Totalt 20% 10% 0% Bil Buss Tåg Cykel Går Annat Av samtliga respondenter svarade 59,5 procent att bil är ett av de vanligaste färdsätten mellan bostaden och arbetsplatsen. Kvinnor svarade i högre utsträckning (60,6 %) än männen (55,3 %) att de åker bil. Näst efter bil som färdsätt är cykel det vanligaste färdsättet. Av samtliga respondenter svarade 38,8 procent att de cyklar. Av kvinnorna svarade 39,0 procent och av männen svarade 38,0 procent att de cyklar till arbetsplatsen. Av samtliga respondenter svarade 19,6 procent att de går till arbetet, samt att 6,6 procent åker buss och 5,6 procent att de åker tåg. 31