Uppföljning av Klarspråk i krogbranschen Örebro kommun augusti 2010
Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 3 Erfarenheter av arbetsmodellen... 3 Effekter av dialogträffar... 4 Om bråk och våld i krogmiljö... 5 Vad är det som reglerar detta arbete?... 5 Arbetsmetoden Ansvarsfull alkoholservering... 6 Arbetsmodellen Klarspråk inom krogbranschen... 6 Redovisning av intervjuer... 8 Om serveringstillståndet... 8 Öppettider... 9 Om ansvarsfull alkoholservering... 10 Ordningsvakterna... 12 Om våld och bråk på krogen och i närmiljön... 14 Om dialogträffarna... 16 Redovisning av statistiska uppgifter... 18 Uppgifter om omhändertaganden i centrala Örebro... 18 Faktorer som påverkar statistiken... 19 Sammanfattande kommentarer och iakttagelser... 22 Övriga osorterade iakttagelser... 23 Några avslutande reflektioner... 24 Referenslista... 25
Inledning Tillståndsenheten Örebro kommun gav Estimatum konsult i uppdrag att genomföra en uppföljning av arbetsmodellen Klarspråk i krogbranschen. Syfte Det övergripande syftet med uppdraget var att beskriva vilka erfarenheter olika intressenter hade av arbetsmodellen Klarspråk i krogbranschen samt att beskriva eventuella effekter av arbetsmodellen. Frågeställningar Hur ser berörda intressenters erfarenheter av arbetsmodellen Klarspråk i krogbranschen ut? Går det att påvisa några effekter av arbetsmodellen? Metod Designen för uppdraget kännetecknas av en form av intressentutvärdering, om än till en begränsad del. Intressentutvärderingen utgår från att det för en specifik företeelse, ett tillstånd, en händelse, en verksamhet etc. finns flera och olika intressen Eriksson & Karlsson (2008). Utvärderingen handlar sedan om att identifiera dessa intressen, beskriva vilka referensramar respektive intressent har för att tolka det som studeras samt att beskriva intressenternas uppfattningar och värderingar om det som studeras. För det här uppdraget har det främst varit krögarnas 1 intressen som stått i fokus. I begränsad omfattning även ordningsvakter och polis. Temaområden för intervjuerna utvidgades till att inte enbart handla om omfatta flera aspekter och faktorer som påverkar förekomsten av bråk och våld i krogmiljö. En intressent som saknas är självklart de gäster som vistas på krogarna, men det låg utanför ramen för uppdraget att genomföra intervjuer med dessa. De avgränsningar som gjorts i samband med uppdraget utgår från de resurser som stått till förfogande för att genomföra uppdraget. Uppdraget genomfördes dels som en kvalitativ intervjustudie för att följa upp erfarenheter av arbetsmodellen och dels som en kvantitativ studie över brottsstatistik för centrala Örebro för att identifiera effekter av arbetsmodellen. Erfarenheter av arbetsmodellen Intervjustudien utgick från nämnda intressenter. Det var tillståndsenheten, närpolisen Örebro, ordningsvakter, krögare och krogpersonal. Intervjuerna genomfördes både som enskilda intervjuer och som gruppintervju. Intressenterna intervjuades utifrån nedanstående utgångspunkter. 1 Genomgående i rapporten kommer begreppet krögare att användas synonymt med näringsidkare, restaurangägare och krog synonymt med pub, nöjeskrog, nattklubb etc.
Tillståndsenheten Handläggarna på tillståndsenheten intervjuades vid skilda tidpunkter. Syftet med intervjuerna var att få en detaljerad beskrivning av arbetsmodellen och dess tillämpning sett i det sammanhang som tillsynsfrågorna hanteras. Polisen Intervjuer riktade sig till närpolischef. Syftet med intervjuerna var att få en beskrivning av polisens strategi i arbetet med våld och bråk på krogar och i krogmiljö, samt polisens erfarenheter av arbetsmodellen. Ordningsvakter Ordningsvakter intervjuades som gruppintervju. Ordningsvakterna kontaktades via polisens vaktutsättning på fredagar. Syftet med intervjun var att få ordningsvakternas syn på arbetsmodellen samt hur de uppfattade sitt uppdrag. Krögare och krogpersonal Det var 17 krogar som ingick i urvalet. Av dessa valdes fyra krogar ut för intervjuer. Urvalet skedde utifrån ett antal kriterier: Krogarna skulle inte vara nyöppnade. Krogarna skulle inte ha nya ägare. Krogarna skulle ha deltagit i arbetsmodellen. Krogarna skulle ha deltagit olika lång tid i arbetsmodellen. Syftet med intervjuerna var att beskriva krögarnas delaktighet i arbetsmodellen, deras syn på sitt eget och myndigheternas arbete med våld och bråk i krogmiljö, om krögarna får den hjälp och det stöd de behöver samt deras uppfattning om kopplingen mellan arbetsmodellen och förekomsten av brott. Effekter av dialogträffar Effekter av arbetsmodellen kom främst att följas upp genom befintlig brottsstatistik från polisen om fylleri, våld, bråk och misshandel i krogmiljö. Brottsstatistiken relaterades till de insatser som gjorts med arbetsmodellen på respektive krog i centrala Örebro. Den samlade insatsen under åren 2006 2008 kom att redovisas.
Om bråk och våld i krogmiljö Det är mer regel än undantag att man efter en helg i lokalpressen kan läsa om bråk, våld, misshandel och stölder som skett i samband med helgens uteliv. Få blir förvånad över att förekomsten av ett sådant våld, s.k. bråk och våld i krogmiljö, har en koppling till alkoholkonsumtion, framförallt en alltför hög konsumtion. Det handlar både om det våld som skett inne på krogar och det som skett i krogens omedelbara geografiska närhet. Utvecklingen av våld och bråk i krogmiljö har under senare år kopplats samman med en generellt ökad alkoholkonsumtion i samhället, ett växande antal krogar och längre öppettider. I sammanhanget nämns ett samband mellan hög berusningsgrad i kombination med många människor på en mindre geografisk yta, leder till våld, i polistermer s.k. friktionsbrott. Från ett medborgarperspektiv leder bråk och våld till otrygghet oavsett om det sker i krogmiljö eller uteliv. Både polis och kommunen har för sina verksamheter målbeskrivningar som handlar om att medborgarna bl.a. skall känna sig trygga och inte utsättas eller riskera att utsättas för våld på offentliga platser. Trots detta är förekomsten av bråk och våld i samband med krogmiljö ändå relativt vanligt förekommande. Frågan om att åstadkomma trygghet för medborgarna är en ständigt aktuell fråga. För bråk och våld i krogmiljö har det under det senaste decenniet tagits fram program från nationell nivå. Det är program som bygger på vetenskaplig kunskap och erfarenheter. Vad är det som reglerar detta arbete? Det är Sveriges riksdag som fastställt grunderna för alkoholpolitiken 2. Målet med alkoholpolitiken är att minska den totala konsumtionen, samt att begränsa alkoholens skadeverkningar. Riksdagen har antagit en nationell handlingsplan som utgår från nämnda mål. Tanken är att alkoholpolitiken skall stimulera utveckling av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå. En av de bärande principerna i alkoholpolitiken utgörs av alkohollagen som bl.a. reglerar när, var och hur servering av alkohol få ske. Kommunen förfogar genom detta över redskap som avser serveringstillstånd och tillsyn, för vilka man på kommunalnivå tar fram riktlinjer. En annan viktig aspekt, som framgår av alkohollagen, är att lagen tydliggör att ansvaret för ordning och nykterhet på krogen vilar på krögaren. I diskussioner om att förebygga och förhindra bråk och våld i krogmiljö blir serveringstillstånden av central betydelse för kommunen, polisen, ordningsvakterna och krögarna, om än utifrån olika intressen. Från kommunens och polisens sida innebär tillståndet en möjlighet till sanktion om bestämmelse och riktlinjer för servering inte följs, medan serveringstillståndet för krögaren kan vara en förutsättning för att driva krogen affärsmässigt. Krav ställs på den som vill ansöka om stadigvarande serveringstillstånd. Av alkohollagen framgår att den person som ansöker om serveringstillstånd, skall visa att den med hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden kan visa sig lämplig. Lokalen för alkoholservering skall också uppfylla alkohollagens krav. För att få ett stadigvarande krävs också krogen kan servera lagad mat. För att få serveringstillstånd krävs också att den sökande har tentamensbevis från svensk alkohollagskurs. I Örebro testas kunskaperna av 2 Uppgifterna är hämtade från Riktlinjer för alkoholservering, Örebro kommun.
tillståndsenhetens genom ett skriftligt kunskapstest. För de större krogarna föreslår man från tillståndsenheten i Örebro att de tar fram ett alkoholpolicyprogram som bygger på ansvarsfull alkoholservering. Utöver dessa formella principer erbjuder tillståndsenheten en kortare kurs till personal om alkohollagens bestämmelser. Dessa kurser genomförs på initiativ från krögaren. Polisen och kommunen har var för sig till sitt förfogande redskap för att se till att allt går rätt till på krogen. Det främsta redskapet är den tillsyn som regelbundet skall genomföras. Kommunernas tillsyn avser kontroll av att underåriga inte serveras alkohol, att krogen inte serverar alkohol till märkbart berusade personer eller att oordning råder på krogen. Utöver dessa mer direkt alkoholrelaterade uppgifterna omfattas även personalens anställningsförhållanden, redovisningsrutiner, brandsäkerhet och livsmedelsfrågor av tillsynen. Polisens tillsyn avser främst ordningen på krogarna, men omfattar liksom kommunens tillsyn även stickprov på åldrar samt överservering. För att utveckla arbetet med att minska det krogrelaterade våldsbrotten har som nämnts nya strategier och metoder utarbetats. Dessa metoder har företrädesvis varit inriktade på att berörda intressenter utvecklar samarbetet. Arbetsmetoden Ansvarsfull alkoholservering Frågan om att förebygga bråk och våld i krogmiljö har uppmärksammats av Folkhälsoinstitutet (FHI). I en serie metodskrifter om modeller i förebyggande arbete har FHI tagit fram en arbetsmodell som beskrivs i Ansvarsfull alkoholservering en metod som förebygger alkoholrelaterade skador i restaurangmiljö (Folkhälsoinstitutet, 2006). I skriften har man samlat ett antal aktiviteter som tillsammans visat att det är möjligt att minska alkoholrelaterat våld i krogmiljö. Myndigheter och bransch bygger upp ett respektfullt samarbete. Kommun och polis utvecklar konkreta metoder för att bedöma gästernas berusningsnivå och servering till underåriga. Kommunen utvecklar metoder för en effektivare kommunikation med poliser och krögare. Polisen utbildar och utvecklar samarbete med ordningsvakter. Krogpersonalen får en ökad medvetenhet om alkohol, alkohollagen och att professionellt bemöta berusade och underåriga gäster. Arbetsmodellen Klarspråk inom krogbranschen Folkhälsoinstitutet och länsstyrelserna driver de s.k. STAD utbildningarna Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningarna utgör en del av ett antal aktiviteter som sammantaget skall leda fram till önskat resultat. I korthet går STAD utbildningarna ut på att man på länsnivå erbjuder krogar utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Utbildningarna riktar sig brett till krogägare och personal. Inom Örebro kommun har flertal STAD utbildningar genomförts 3. Tillståndsenheten på Örebro kommun, som följt upp krogarna utifrån ett tillsynsperspektiv, har efter hand kunnat konstatera att 3 Uppgifterna är dels hämtade från Presentation av Klarspråk i krogbranschen, Örebro kommun och dels från intervjuer med Tillståndsenheten.
dessa utbildningar inte haft någon större effekt. Bl.a. nådde utbildningen inte olika personalkategorier inom krogarna så som ordningsvakter, diskplockare och andra som arbetar på krogen. Dessutom riktade sig utbildningen även till de krogar och restauranger där bråk och våld överhuvud taget inte förekom. Tillståndsenheten utarbetade mot denna bakgrund en egen arbetsmodell. Tillsynen utgjorde grunden i modellen, men där kommunens tillsyn synkroniserades i tid med polisens tillsyn. Ytterst handlar tillsynen om att bedöma om krogen följer alkohollagen. Vid påvisade brister kan krogen mista sitt serveringstillstånd och i förlängningen finns även möjligheten för tillståndsenheten och polisen att stänga krogar. Tillsynen har därför en avgörande betydelse både för myndigheten och för krögaren eftersom den ligger till grund för serveringstillståndet. Utöver detta mer traditionella arbetssätt med tillsyn lades två moment till, vilket sammantaget bildar arbetsmodellen. Det ena momentet handlade om att tillståndsenheten och polisen gjorde ett strategiskt urval av krogar där brottsstatistik visade att våld och bråk rapporterats i eller i närheten av krogen. De krogar som kom att omfattas låg i Örebro centrum och kunde benämnas som nöjeskrogar. Det handlar om ca 15 17 krogar. Det andra momentet handlade om hur man från myndigheternas sida kommunicerade de uppgifter och den information man fått fram via tillsynen och brottsstatistiken i s.k. dialogträffar. Det är dessa dialogträffar som utgör den väsentliga skillnaden jämfört med STAD utbildningarna. I STAD modellen utgör utbildningarna den drivande förändringskraften i utvecklingsarbetet, medan det i Klarspråk i krogbranschen är dialogträffarna som är den drivande faktorn i utvecklingsarbetet. En avgörande fråga för att utveckla arbetsmodellen var att få politisk förankring för modellen, särskilt med tanke på att de utbildningar som FHI drev hade vetenskapligt stöd. Tillståndsenheten fick mandat på både politisk nivå och på chefsnivå för att utveckla modellen. Dialogträffar Inför dialogträffarna utför alltså tillståndsenheten tillsyn tillsammans med polisen. Tillsynen planeras gemensamt och man upprättar ett schema över i vilken ordning och vid vilka tidpunkter som tillsynen skall genomföras. För tillsynen har, som nämnts, polis och tillståndsenhet olika uppdrag med separat dokumentation och rapportering utifrån respektive myndighetsansvar. Förutom den gemensamt planerade tillsynen genomförs regelbundet ordinarie tillsynsinsatser. Exempel på tillsynsinsatser från kommunens sida är: åldersstudier om inköp, anonymiserade berusningsstudier, ålderskontroll på krogen och kontroll av ordning och nykterhet. För polisens del handlar tillsynen om stickprov på ålder, löpande se till ordningen på krogen, vilket enligt polisen förutsätter ett utvecklat samarbete med ordningsvakterna. Polisen kontrollerar även överservering och utgår då från att det på krogen inte skall finnas någon gäst som är LOB mässig. Polisens ordinarie arbete utgår från liknande principer som gäller för arbetsmodellen. Polisen utgår från händelserapporter och prioriterar tillsyn av krogar utifrån den informationen. Arbetet innebär en form av hotspot strategi, vilket i korthet innebär att polisen fokuserar resurser till de platser där det är mest sannolikt att oönskade situationer uppstår. För att markera den betydelse myndigheterna lägger vid dialogträffarna har man valt att låta polisen kalla till dialogträffen. Till dialogträffen bjuds tillståndsenheten, krogens vaktchef och krögaren in. Dialogträffarna innehåller tre avsnitt: en tillbakablick, en nulägesbeskrivning och en framtidsbeskrivning. Under tillbakablicken fokuseras på tidigare dialogträffar där krögaren redogör
för vad han/hon har satsat på, vad som har fungerat bra, vad som kan bli bättre, vad som varit lärorikt och framgångsfaktorer. Under nulägesbeskrivningen redogör berörda parter, krögaren, vaktchefen, polisen och tillståndsenheten för hur det ser ut i dagsläget. Polisen lämnar rapport av statistik, iakttagelser och lämnar en allmän bedömning och tillståndsenheten redogör för iakttagelser från tillsyn och lämnar även de en allmän bedömning. Dialogträffen avslutas med en genomgång av vad krogen i framtiden bör satsa på i form av inriktning, åldersgränser och verksamhet. Under träffen lyfter man tillsammans fram vad krögaren bör genomföra för att komma till rätta med problem och olägenheter. Har det förekommit eller förekommer problem så planeras uppföljningsträff in. Om en dialogträff mynnar ut i att man från myndigheternas sida anser att krogen bör åtgärda missförhållanden har krögaren ansvar för att dessa åtgärder genomförs. Tillståndsenheten och polisen erbjuder stöd att diskutera förslag på lämpliga åtgärder och hur dessa kan genomföras. Visar det sig att krögaren inte genomför dessa åtgärder kan man från myndigheternas sida, beroende på graden av allvar, ställa formella villkor eller öppna en utredning. Under dessa dialogträffar kan polis, tillståndsenheten, ordningsvakter och krögare identifiera behov av utbildning. Det finns möjlighet att skräddarsy utbildningar efter krögarnas behov. Utbildningarna är gratis för krögarna och riktar sig till samtliga personalkategorier på krogen. Tillståndsenheten erbjuder samtidigt utbildning i ansvarsfull alkoholservering till de krogar som har behov av detta. Dessa utbildningar omfattar ca två timmar och innehåller grunderna i alkohollagen samt filmade inslag som diskuteras. Redovisning av intervjuer Redovisningen av intervjuerna följer de teman som förekom i intervjuguiderna. Dessa centrala teman är serveringstillståndet och den ansvarsfulla alkoholserveringen, om våld och bråk i krogmiljö och erfarenheter om dialogträffarna. För respektive tema förs uppgifter in från intervjuer med respektive intressent. Om serveringstillståndet Det är ett förhållandevis hårt reglerat område att få servera alkohol till allmänheten. De som får serveringstillstånd har därmed också tagit på sig ett stort ansvar för vad som sker dels inne på krogen vad gäller berusningsgrad och ordning, men också det som sker i krogens omedelbara närhet. Hur ser då de intervjuade krögarna på bestämmelserna runt serveringstillståndet? För det första var de intervjuade krögarna mycket eniga om att serveringstillstånd behövs och att dessa tillstånd kontrolleras med jämna mellanrum. Var det något som krögarna lyfte fram så var det att kommunen borde försäkra sig om att de som skall driva krogar verkligen är seriösa. De ansåg att det t.ex. borde vara enklare att avslöja om det handlar om s.k. bulvanaffärer. Krögarnas intresse i denna hårdare kontroll har givetvis med konkurrenssituationen att göra. Krögarna menade dock att en hög andel seriösa och mer långsiktigt satsande krögare på sikt leder till mindre oordning på och utanför krogen. Svaren på frågan om hur krögarna såg på sig som näringsidkare rymde flera dimensioner. Flera krögare ansåg att det var verksamhetens långsiktighet som var avgörande. Av det följde att det var viktigt att etablera relationer och utveckla ett bra samarbete med andra krögare, polis, ordningsvakter och tillståndsenheten. Krögarna menade vidare att driva en krog inte var det samma
som att driva ett företag. Man behöver dels ha branschvana och dels ha ständigt nära kontakt med den direkta verksamheten. Som krögare måste man sätt sig in i allt praktisk och kunna svara personal och andra instanser på praktiska frågor. När det gällde kontakten med myndigheter ansåg krögare att det var viktigt att vara uppdaterad om vad som sker på krogen. Sammanfattningsvis uppgav en krögare att det gällde att hitta en balans mellan den mer sociala delen av kontakterna utåt och den mer byråkratiska. Tillståndsenhetens kortare utbildningar var något som uppskattades av krögarna. Enligt krögarna så såg de helst att alla som arbetade på krogen hade gått utbildningen. Många av dem som är anställda har gått hotell och restaurangutbildning och därigenom fått del av viss kunskap om alkohollagen. Krögarna ansåg att det var viktigt att personalen får en förståelse för det ansvar krögarna har enligt alkohollagen. Någon krögare hade erfarenhet av att personal som inte gått utbildningen ändå tror sig veta hur det fungerar, men inte gör det. De större krogarna hade alkoholpolicyprogram. Några av programmen har tagits fram med stöd av den mall som tillståndsenheten tagit fram. Andra krogar, särskilt om de ingår i en större kedja, har ofta företagsgemensamma policyer. De krögare som hade alkoholpolicyprogram lade stor vikt vid dem. Någon menande att ett sådant program kunde ligga som underlag för de diskussioner som förs på personalmöten och vidare utgöra det dokument som kommuniceras med myndigheter, så som kommunen och polisen. Kommer det fram förslag till åtgärder för krogen kan dessa integreras i policyn. Någon krögare hade utifrån programmet tagit fram en manual som personalen skall följa. Vid nyanställningar ansågs det bra att ha ett sådant dokument, särskilt vikt läggs då på manualens tydlighet, vilket innebär att det skall vara lätt förstå vad man skall och inte göra. För krögarna var det viktigt att arbeta med personalens inställning till dessa frågor. Det var viktigt att kunna förmedla vilken inriktning och policy man arbetade efter. Framförallt var det viktigt att låta personalen förstå att deras inställning och arbetssätt ytterst kan påverka serveringstillståndet. Av det skälet var det särskilt angeläget för krögarna att göra personalen delaktig i verksamheten och att arbetet på krogen därför till stora delar bygger på tillit. Öppettider I Folkhälsoinstitutets metodskrift om ansvarsfull alkoholservering finns, som nämndes ovan, en sammanfattning av de mest effektiva strategierna för att begränsa berusning och alkoholproblem i samband med restaurangnäringen. En av dessa faktorer var att begränsa serveringstiden. Öppettiderna är på så sätt också en avgörande faktor för att bråk och våld i krogmiljö kan begränsas. För Örebro kommun gäller att ingen krog har längre öppettid än 02.00. Generellt sett så var krögarna nöjda med de öppettider de hade. För någon innebar övertagandet av krog att öppettiderna begränsades från 02.00 till 01.00, vilket till en början ledde till problem, då det tog några månader för tidigare gäster att förstå att öppettiderna ändrats och att de avvisades. I dagsläget var krögaren mycket nöjd med öppettiden då det efter hand blev mycket lugnare runt krogen. Även om krögarna var nöjda med nuvarande öppettider hade de synpunkter på dessa. Framförallt handlade det om utslussningen från krogarna på fredag och lördag kvällarna. I och med att de flesta krogar stänger vid tvåtiden blir det mycket folk i rörelse i centrala Örebro. Krögarna har förslagsvis
diskuterat differentierade öppettider för att få en jämnare utslussning. När det gällde att förlänga öppettider fanns delade meningar. Någon krögare ansåg att det borde finnas utrymmer för att laborera och pröva senare öppettider. Problemet beskrevs som att folk kommer ganska sent till krogen och därför dricker mycket alkohol innan. Det är kort tid de sedan är på krogen, ett par timmar. Krogen stänger och blir det efterfester och enligt krögaren uppstår mycket problem runt dessa efterfester. Av det skälet vore det bättre att man istället stannade kvar på krogen, där drickandet sker under ordnade former med personal och vakter tillgängliga. En annan krögare menade tvärtom att en senareläggning av öppettider inte skulle gynna någon. Det skulle innebära att folk går ut senare och därmed också hinner bli mer berusade innan de går ut. En annan aspekt av differentierade öppettider handlade om konkurrens mellan krogarna, där en begränsad öppettid för en krog innebar en konkurrensnackdel, medan en utökad öppettid kan betyda konkurrensfördelar. I en så liten stad som Örebro kommer det enligt krögaren inte att bli lätt att differentiera öppettiderna mer än vad som skett idag. Om ansvarsfull alkoholservering Berusning på krogen För att servera alkohol på krog gäller att man inte överserverar, dvs. servera alkohol till gäster som är på väg att bli eller redan är märkbart berusade. Samtliga krögare ansåg att det inte var någon som tjänade, vare sig ekonomiskt eller ryktesmässigt, på att gästerna är för berusade på krogen. Under intervjuerna framkom att krögarna ansåg att frågan om märkbart berusade gäster kunde lokaliseras till fredagar och lördagar mellan 23.00 och 02.00. För en av krogarna var frågan om berusade gäster inte ett problem, däremot handlade frågan om hur gästerna uppförde sig i offentlig miljö. Med eller utan alkohol i kroppen var det viktigt för krögaren att folk uppförde sig med hyfs och respekt för andra gäster. Krögarna var dock överens om att det av olika skäl kan vara svårt att avgöra hur berusad en person är. Några nämnde att det inte sällen förekom att gäster är påverkade av andra preparat, vilket medför att gästerna inte uppvisar normala berusningsbeteenden. Det vanligaste är dock att gäster skärper till sig då de beställer. För någon krögare var det stor skillnad mellan mer restaurangliknande miljö och nattklubbsmiljö. I pub och restaurangmiljö är det lättare att följa och ha kontroll över gäster och hur mycket de dricker. Dessa gäster sitter stilla när de konsumerar alkohol, medan det i nattklubbsmiljön är svårare eftersom gästerna är mer i rörelse och det därför är svårare för serveringspersonalen att följa enskilda personer som dricker för mycket. Krögarna har utvecklat olika strategier för att få personalen att uppmärksamma överservering. Någon krog har sittningar efter varje kväll och går igenom de incidenter som uppstått. En annan krögare går igenom listor hos serveringspersonalen över hur många de nekat att servera per kväll. Krögaren menade att det inte var rimligt att en serveringspersonal nekar ett flertal under en kväll medan en serveringskollega inte har nekat någon. Dessa skillnader diskuteras under personalmöten. En av krögarna uppmanade sin personal att erbjuda gäster mat i samband med servering, något som begränsar graden av berusning. Frågan om servering av berusade personer kan kopplas till vilket tillstånd gästerna har när de släpps in på krogen. Samtliga krögare hade stort förtroende för det jobb som ordningsvakterna gjorde vid
dörren. Flera krögare hade också en uttalad policy med ordningsvakterna om att vara mycket noggranna vid denna bedömning. Skulle någon överförfriskad gäst ändå komma in är det upp till serveringspersonalen att uppmärksamma detta och inte servera. Krögarna var överens om att alltför berusade personer skall avvisas från krogen. Krögarna kunde ha egna idéer om hur detta borde gå till, medan ordningsvakter kunde ha en annan uppfattning. Krögarna hade ett intresse av att sådant endast i yttersta nödfall bör ske på ett handgripligt sätt med hjälp av vakter och ibland polis. Krögarnas erfarenhet var att det i de allra flesta fall går att lösa avvisningar genom att lugnt och sansat prata med gästen och låta denne förstå att det är dags att lämna stället. Någon krog hade en uttalad policy vad gäller kvinnor som blir för berusade på krogen. De ansåg att de hade ett ansvar att kvinnorna kom hem på ett tryggt sätt. Det visade sig att denna policy delade de med ordningsvakterna, som också såg betydelsen av att inte lämna berusade kvinnor vind för våg. Antingen såg man till att de fick taxitransport hem eller om det fanns några vänner som kunde ta ansvar för gästen. När det gällde männen så handlade det om att avvisa dessa från krogen, utan något vidare ansvar. Här kan man med stöd från polisens brottsstatistik påvisa att dessa allt för berusade män löper mycket stor risk att bli utsatt för både våldsbrott som stöld. Enligt krögarna var frågan om avvisning ett ämne som ständigt behövde hållas vid liv med personalen. För de nämnda situationerna, när gäster skall avvisas, blir det tydligt att ordningsvakter och krögare kunde ha olika uppfattning om hur det skall gå till. En av krögarna lyfte fram att graden av berusning på krogen framförallt är en fråga som handlar om säkerhet. Sannolikheten att det blir bråk i krogmiljön är väsentligt mycket större om gästerna är för berusade. I slutändan handlar det för krögarna om serveringstillståndet. Det var ytterligare ett argument för att det var viktigt att få med sig personalen i dessa tankegångar. En annan fråga som diskuterades med krögarna var förekomst av narkotika. Det finns många uppgifter bl.a. från forskning om hur vanligt det är med blandmissbruk. I media förekommer referat och artiklar om olika narkotiska preparat som tas tillsammans med alkohol. Krögarna ansåg det generellt sett vara svårt att identifiera narkotikapåverkade personer. De var överens om att det förekom, men kunde inte uppge i vilken omfattning. En krögare menade att det var svårt att ingripa för att man måste ha ganska mycket på fötterna för att komma med sådana påståenden. Som krögare hade de svårt att bevisa, men om de skulle upptäcka bruk av narkotika så kontaktas polisen direkt. Här menade krögarna att ordningsvakterna hade en stor roll, då de ofta har kännedom om vilka personer som är påverkade av annat än alkohol. Åldersgränser Frågan om åldersgränser framstod delvis som problematisk för krögarna. I princip kan man inte neka någon att komma in och äta mat eller ta en läsk i baren. Enligt alkohollagen finns ingen åldersgräns angiven för tillträde till lokal där alkohol serveras. Krogen kan själva bestämma om åldersgräns, men på ett sätt som inte diskriminerar någon åldersgrupp. För att få det här med åldersgränser att fungera ansåg krögarna att det var viktigt med ett utvecklat samarbete med ordningsvakterna. Det betyder i praktiken att serveringspersonal inte kan utgå från att de som är på krogen har den rätta åldern för att köpa alkohol. Enligt alkohollagen vilar ett stort ansvar på serveringspersonalen att försäkra sig om åldern på de gäster som de serverar.
Krogarna använder sig därför av rekommenderade åldersgränser. Det är genom bl.a. åldersgränserna som krogen signalerar utåt vilket målgrupp man riktar sig till. Någon krog använde sig av differentierade åldersgränser för olika dagar och hade en idé om att blandade åldersgrupper verkade lugnande på ordningen på krogen. Det var särskilt en åldersgrupp som kom upp till diskussion och det var de mellan 18 och 20 år. Krögarna ansåg att denna åldersgrupp var den de hade mest problem med (när det gällde bråk och våld på krogen återkommer diskussioner om denna åldersgrupp, se nedan). Krögarnas erfarenhet av denna åldersgrupp var att denna åldersgrupp har mycket liten kontroll över sitt eget drickande och medvetenhet om hur berusade de blir. Ordningsvakterna Ordningsvakterna har en betydelsefull roll i arbetet inne på och i krogens omedelbara närhet. Ordningsvakterna utbildas av och arbetar på uppdrag av polisen, men de har krögarna som arbetsgivare. Lojalitetsmässigt kan ett sådant upplägg vara grogrund för lojalitetsdilemman då krögaren och polisen kan ha olika intressen av hur ordningsvakterna skall arbeta, vilken inriktning och policy de bör arbeta efter. De aktuella krogarna i Örebro centrum hade ordningsvakter på fredagar och lördagar. Ordningsvakternas uppdrag är att vara polisens förlängda arm utanför och inne på krogen för att upprätta lag och ordning. Ordningsvakter har rätt att belägga gäster med handfängsel och göra en skyddsvisitation. Under intervjun med ordningsvakterna uppgav de att det var viktigt att hela tiden tänka igenom händelse och agerande så att de hade lagstöd för de ingripanden de gjorde. Ett problem som ordningsvakterna lyfte fram under intervjun var att gäster i allmänhet inte känner till ordningsvakternas befogenheter, vilket i sämsta fall kan leda tjafs mellan ordningsvakt och gäst om vilka befogenheter ordningsvakter har. Det blir särskilt påtagligt om ordningsvakter ansåg att någon gäst var för berusad och därför borde avvisas från krogen. I ordningsvakternas uppdrag ingår således att se till att de som har druckit för mycket och är märkbart berusade avvisas från krogen och i vissa fall skickas hem. Har gästerna druckit alldeles för mycket är det ordningsvakternas uppgift att se till att gästen blir omhändertagen enligt LOB. I uppdraget ingår naturligtvis att se till att det inte uppstår bråk eller våld på krogen. Om det ändå gör det skall ordningsvakterna hindra detta. En viktig uppgift för ordningsvakterna är därför att gallra redan vid dörren. Enligt ordningsvakterna begränsar man bråk genom att inte släppa in personer som redan är berusade. På fredagskvällar har ordningsvakterna tillsammans med polisen genomgång inför helgens arbete, s.k. utsättning. Under genomgångarna tar man upp aktuella händelser, diskuterar förra helgens händelser, särskilda iakttagelser kring eventuella gäster, om det förekommer någon särskild hotbild. För ordningsvakterna utgjorde utsättningarna ett forum under vilket de kan diskutera gemensamma frågor och angelägenheten. Från polisens sida har man tänkt om när det gäller arbetet tillsammans med ordningsvakterna. Istället för att polisen agerar två tillsammans i mötet med ordningsvakterna, så har man valt att ha en ansvarig polis. Att två poliser arbetade tillsammans gentemot ordningsvakterna riskerade att utveckla ett vi och dem förhållande, vilket i sin tur förde med sig att ordningsvakterna tenderade att
bli mer lojala mot krögarna än deras uppdragsgivare. Genom att arbeta med en ansvarig polis är det lättare för ordningsvakterna att utveckla ett vi förhållande med polisen. I takt med att polisen utvecklat arbetet kring utsättningarna skiftar polisen ansvaret på tre poliser, vilket leder till att dessa poliser är kända bland ordningsvakterna. Framförallt har det minskat det konkurrensförhållande som kan uppstå mellan polis och ordningsvakter. Anställningsförhållanden Samtliga krögare var överens om att det var en fördel att ha samma ordningsvakter. Någon hade erfarenhet av att ordningsvakterna byttes ut med jämna mellanrum och det fungerade inte bra. Det blev för stora skillnader ordningsvakter emellan, vilka bedömningar de gjorde och det skapade oro bland gästerna. Så krögarna förordar fasta vakter. På frågan om ordningsvakterna istället kunde vara anställda av någon annan myndighet som t.ex. polisen eller kommunen, var det inte någon av krögarna som hade något emot det, så länge man kunde garantera sig för att få fasta ordningsvakter. Betydelsen av fasta ordningsvakter hade med de förtroende och tillit man gemensamt bygger upp. Det underlättade, särskilt om det var så att det hettade till i någon situation, att man har detta upparbetade förtroende. Skälet till att diskutera ordningsvakternas anställningsförhållande hade med de ingripande som de ibland skall göra (se nedan). Ordningsvakterna själva hade delade meningar om anställningsförhållanden, några ansåg att det var bra som det är, medan andra kunde se en fördel med att vara anställd av polisen eller kommunen. Men argumentationen följde samma mönster som för krögarna, ordningsvakterna ansåg också att de borde vara knutna till särskilda krogar och utgå från det förtroende som man där byggt upp. Krögarnas inställning till ordningsvakterna var odelat positiv. Ordningsvakterna avlastade krögarna mycket jobb på krogen, genom att ha koll på gästerna och vad som händer gäster emellan. Framförallt var det viktigt för krögarna att utveckla en relation till ordningsvakterna med ömsesidigt förtroende. Även om krögarna ansåg att ordningsvakterna skall sköta sitt arbete enligt det uppdrag de har och inte tulla på reglerna för krogens räkning, så var det ändå viktigt hur ordningsvakterna uppträdde på och utanför krogen. Ordningsvakterna förhållningssätt förknippas ofta av gäster med krogen och ett allmänt trevligt bemötande är av betydelse för krogens rykte. Någon krögare uppgav att den önskade kvinnliga ordningsvakter, särskilt med tanke på att avvisa berusade män. Krögaren hade en uppfattning om att kvinnliga ordningsvakter hade bättre förutsättningar att föra sådana diskussioner på ett mer psykologiskt sätt, jämfört med sina manliga kollegor, utan att det slutade med handgripligheter. Om det händer något på krogen Av intervjuerna framgick att krögarna har olika uppfattning och förhållningssätt till hur de ansåg att ordningsvakterna skulle arbeta. Det handlade om graden av självständighet mellan ordningsvakter och krögare. Någon menade att ordningsvakterna arbetade på uppdrag av polisen och därför skall genomföra sitt arbete utifrån de direktiv som ordningsvakterna får från polisen och det uppdrag de har. Någon ansåg å andra sidan att ordningsvakterna mer borde arbeta efter krögarens riktlinjer och att få ordningsvakterna att ta mer ansvar för vad krögaren vill med stället. Enligt några krögare var det en fördel med en stabil grupp ordningsvakter. Flera av ordningsvakterna har arbetat länge och
har på så sätt byggt upp kunskap om de personer som vistas i och kring krogmiljön och därmed vara förberedda på vilka de inte skall släppa in i vissa lägen. Den tydligaste skillnaden mellan krögare och ordningsvakter handlade om när någon ansåg att ett ingripande borde göras. Det ligger i krögarens intresse att detta sker så smidigt som möjligt för att inte påverka övriga gäster negativt, samtidigt som det är positivt att övriga gäster ser att krogen tar hand om den som inte klarar av att sköta sig på ett lämpligt sätt. För en krögare handlade de om gästernas säkerhet, att man som gäst skall kunna känna sig trygg och säker när man går ut på krogen. I första hand vill krögarna att de problem som uppstår skall lösas på plats av befintlig personal och ordningsvakter. Frågan handlade om ordningsvakterna skall ringa till polisen eller inte. Här skiljde sig som sagt krögarnas uppfattningar. Några menade att ordningsvakterna skall ringa så ofta de anser att de har skäl till det. Någon krögare menade att det var bättre att man ringde till polisen en gång för mycket än en gång för lite. Väntar man för länge vid fel tillfälle är det lätt att händelserna går överstyr och att man behöver bruka mer våld än vad som är nödvändigt. Även ordningsvakterna hade synpunkter kring omhändertaganden och anmälan. Som nämndes ovan är det inte ovanligt att det uppstår tjafs i samband med att ordningsvakter bedömer att någon gäst är för berusad. För ordningsvakten var detta det sista de önskade göra, att ta tag i gästen och med handgripligheter föra gästen ut ur krogen. Att avvisa personer som var för berusade är en känslig situation att hantera för ordningsvakter. För att avvisa någon på ett lugnt sätt ställs krav på tålamod och förmåga att genom samtal lirka sig fram till att gästen av egen vilja förstår att det är bäst att lämna krogen. I dessa fall ansåg ordningsvakterna att de hade ansvar för att se till att gästen kunde ta sig hem, särskilt ansvar för berusade kvinnor. Frågan om att ordningsvakter ringer polisen och anmäler olika händelser har stor betydelse för krögarna, genom att den brottsstatistik som genereras kan ligga till grund för diskussioner om serveringstillståndet. På så sätt finns ett intresse bland krögarna att så lite statistik om bråk och våld på och kring krogen etc. finns noterat på just deras krog. Någon krögare ansåg att om det inte funnits en så tydlig koppling mellan statstik och serveringstillstånd, skulle långt fler händelser rapporteras och anmälas och man skulle få en bättre bild av vad som egentligen sker i krogmiljö. Däremot ansåg några krögare att en krog som inte har någon händelse anmäld borde utgöra ett varningstecken. Dilemmat för krögarna var att de vill ha ett bra och nära samarbete med polisen, men att ett alltför nära samarbete kan äventyra bilden av krogen och i förlängningen serveringstillståndet. Om våld och bråk på krogen och i närmiljön Intervjufrågorna delades upp på frågor om det våld och bråk som sker inne på krogen och det som sker utanför. På restaurangen Flera av krögarna hade inte några större problem med våld och bråk inne på krogen. Det förekom men det var sällan och för någon hände det bara undantagsvis. Den främsta anledningen var att det inne på krogen fanns personal och ordningsvakter. Det som skedde på krogen skedde under övervakning. Vad som skedde på krogen i form av bråk och våld hängde enligt krögarna samman med vilken målgrupp de hade och vilken ålder det var på målgruppen. Ju äldre målgrupp desto lugnare. En
krögare ansåg att det därför var en stor utmaning att rikta sig till yngre målgrupper, just därför att det uppstod mer oönskade situationer kring dessa. Ett förslag som en av krögarna arbetat med var att försöka få dessa yngre målgrupper att äta något på krogen mellan midnatt och klockan ett. Krögarnas erfarenheter av svårigheter med de yngre målgrupperna delades av ordningsvakterna. En annan faktor var antalet gäster på krogen. Många gäster kan leda till större risk för bråk och våld. Däremot är det betydligt vanligare med stölder framför våld. Det handlade om mobiltelefoner, plånböcker, väskor etc. En sak som krögarna kunde tycka var svår att ha kontroll över, var när gäster blev osams inne på krogen och bestämde sig för att göra upp utanför. Utanför restaurangen Oavsett om bråk och våld uppstår i närheten av en krog ansåg krögarna att det i praktiken kunde vara svårt att avgöra om detta våld kunde härledas till krogen. Krögarna frågade sig hur man skall kunna veta vilka krogar de som bråkar har varit på. Det kan vara så att de varit på flera ställen under en och samma kväll, men att våldet blossar upp under speciella omständigheter i närheten av någon specifik krog. Här menade någon krögare att de som har öppet sent också riskerade att vara mer utsatta, då de som varit gäster på ställen som stängd tidigare går till ställen som fortfarande är öppna. Krögarna ansåg att ordningsvakterna hade bättre koll på det som skedde utanför krogen än krögarna själva. Den känsligaste tiden är mellan ett och fyra, alltså ofta efter det att krogen stängt. Frågan om bråk och våld utanför krogen diskuterades med ordningsvakterna, som i flera avseenden hade liknande uppfattning som krögarna. Ordningsvakterna tog upp några belysande exempel. I det ena fallet har ordningsvakterna omhändertagit tre personer för fylla utanför krogen. Medan ordningsvakterna och polisen anser att de gör ett bra jobb blir dessa omhändertaganden oroanden för krögaren, då det inte ser bra ut i statistiken. Ett annat exempel som delvis bygger på det första handlar om att man som ordningsvakt utgår från en annan strategi där det handlar om att försöka få berusade personer att lämna området utanför krogen. På så sätt begränsar ordningsvakterna antalet omhändertaganden som sker i direkt anslutning till krogen, men konsekvensen av detta förfaringssätt innebär att dessa personer går vidare till någon annan krog. I vissa fall kan ordningsvakterna iaktta om personer utanför krogen har andra uppsåt än att komma in för att bli serverad något att dricka. Ordningsvakterna har telefonkontakt mellan varandra och informerar varandra om personer som går mellan krogarna och som kan orsaka bråk. Ordningsvakterna ansåg att dessa personer som antingen var för berusade för att komma in eller var ute efter bråk och som därför driver omkring i centrum, många gånger borde omhändertas tidigare för att undvika och förebygga bråk. Ingen av krögarna hade något intresse av att det bråk och våld som skedde i närheten av krogen förknippas eller kopplas till krogen. Av det skälet hade de också synpunkter på hur man skulle arbeta med brottsstatistiken (se nedan under avsnittet om statistik). De ansåg att statistiken många gånger är direkt missvisande, men är helt införstådda med att det för närvarande inte finns något bättre system. En krögare lyfte frågan till att också relatera till det som skedde på samhällelig nivå och menade att ökar våldet i samhället i stort så följer det mönstret även det som sker i och vid krogarna. För krögaren var det viktigt att försöka hålla isär samhälleliga mönster vad gäller våldsbrott och det våld som sker i krogmiljö.
Generellt sett ansåg ordningsvakterna att Örebro, till skillnad från storstäderna, är förskonat från en viss typ av våld i krogmiljö. Ordningsvakterna ansåg att genom att krogarna stänger vid tvåtiden bidrar till att begränsa bråk och våld. Gäster hinner inte bli superfulla. Om dialogträffarna I inledningsavsnittet beskrevs arbetsmodellen Klarspråk i krogbranschen. Av beskrivningen framgick att dialogträffarna utgjorde navet i programmet, där polisens och tillståndsenhetens tillsyn utgjorde underlag. Från polisen och tillståndsenhetens sida har man lyft fram fördelarna med programmet, framförallt att de tillsynsinsatser som systematiskt genomförs är synkroniserade i tid. Från polisens sida lyfter man fram fördelar med den gemensamma planeringen som medfört att man fått en tydligare inriktning på arbetet som bygger på personkännedom, att man fungerar tillsammans och har samma inställning till målsättningen med arbetet. Från tillståndsenhetens sida har det visat sig betydelsefullt att bygga upp långsiktiga relationer med de som omfattas av dialogträffarna. Erfarenheten från andra intressenter är ömsesidigt. Som dialogträffarna är utformade skapar de förutsättningar för ett långsiktigt arbete och ett sätt för tillståndsenheten att stötta krögaren att hålla bra ordning på krogen. Hur ser då krögarna på dessa dialogträffar? Det var tveklöst så att krögarna var mycket positiva till dialogträffarna. För några hade det tagit tid att uppskatta detta sätt att arbeta, men på sikt så hade förtroendet för dessa träffar ökat. Grundinställningen hos krögarna var att det var bra att det genomförs tillsyn och att det sker på det sättet som det gör. En godkänd tillsyn innebär samtidigt ett kvitto på att man arbetar på rätt sätt. Krögarna lyfte fram fördelar med dialogträffarnas uppbyggnad. Det var framför allt hur dialogträffarna genomfördes som var den största förtjänsten. För det första upplevde krögarna att det verkligen var en dialog mellan intressenterna. Någon krögare sträckte sig så långt i sina omdömen att dialogträffarna bidragit till att myndigheterna också kunde se på händelser utifrån krögarens perspektiv. Men det berodde främst på den atmosfär som man lyckats skapa i samband med träffarna. För det andra innebar dialogträffarna att man kunde träffas och informera varandra om vad som hänt och vad man kunde göra åt brister, något som krögarna upplevde som en trygghet. Samtidigt ökade det förståelsen för varandras arbete. Bland annat fick krögarna möjlighet att föra ett samtal runt den brottsstatistik som polisen redovisar. För det tredje har dialogträffarna bidragit till att krögarna fått förslag på hur man tillsammans kan åtgärda sådant som inte fungerar tillfredsställande. Som krögare upplevde man inte att man blev lämnad med åtgärderna, utan fick hjälp och stöd med att diskutera vilka åtgärder som effektivast löser de problem man har. Krögarna ansåg att de hade mycket god hjälp av den kunskap och erfarenhet som polis och tillståndsenheten har. En krögare sammanfattade dessa träffar som den bästa myndighetsutövning som denne varit med om. En krögare önskade få respons, en uppföljningsträff, även om det under tillsynen inte kommit fram något att anmärka på. Även om tillsynen inte visat på något problem, fanns det behov av diskussioner och uppslag till idéer om det var något som ändå kunde förändrats. En krögare saknar kroggemensamma dialogträffar där krögarna tillsammans med polis och tillståndsenhet kan lyfta gemensamma frågor. Hos de intervjuade krögarna fanns ett behov av
sådana träffar. Försök har gjorts bland krögarna att bilda en krögarförening, men man har inte hittat någon lösning på hur man administrativt skall arbeta med frågan.
Redovisning av statistiska uppgifter Som nämnts vid flera tillfällen i rapporten utgår arbetet kring Klarspråk i krogbranschen till delar från den brottsstatistik som polisen redovisar. Brottstatistiken utgår från s.k. händelserapporter, vilket innebär att en händelse kan anmälas av privatperson, ordningsvakter, annan personal på krogen, eller via direkta ingripanden från polisens sida. Grunduppgifter i dessa händelserapporter är aktuell gatuadress (och ev. plats eller ställe), vilken typ av händelse det handlar om, datum och tid. Typ av händelse kan i sin tur delas in i ett antal kategorier som fylleri, alkohollagen, bråk, misshandel, kontroll av person/fordon, våld mot tjänsteman, narkotika brott. Geografiskt utgår händelserapporterna från centrala Örebro, med det avses att området geografiskt avgränsas av Södra Grev Rosengatan i norr, Östra Bangatan i väster, Änggatan och Kungsgatan i söder och Manillagatan och Alnängsgatan i öster. I redovisningen av statistiken kommer fokus att ligga på det som skett fr.o.m. fredag kväll t.o.m. söndag morgon. Vad gäller typ av händelse kommer fokus att ligga på fylleri och bråk, misshandel och annat våld. Uppgifterna omfattar 2005 2008. Uppgifter om omhändertaganden i centrala Örebro Tabell 1. Totalt antal händelser samt händelser under fredag kväll till söndag morgon i Centrala Örebro åren 2005 2009 År Antal händelser Antal fre sön Andel fre sön 2009 1313 651 50 2008 1181 606 51 2007 1361 815 60 2006 1296 780 60 2005 1288 841 65 Av tabellen framgår det att antalet rapporterade händelser låg på ungefär samma nivå 2005 till 2006. Under 2007 ökade antalet rapporterade händelser för att under 2008 visa ett lägsta antal händelser, för att under 2009 ökat något. Det är svårt att dra några särskilda slutsatser om dessa variationer. Gör man däremot en analys av uppgifterna av händelser som rapporteras under helgerna visar det att andelen händelser under helgerna visar en minskning under dessa år. Trots att det totala antalet händelser ökat 2009 så hade andelen händelser som inträffade under helgerna minskat. Motsatt trend, dvs. en ökning av händelser, över dessa år finns för händelser som sker under vardagar. För Klarspråk i krogbranschen har frågan om graden av berusning och förekomst av våld varit central. I följande tabell har en kategorisering gjorts för att kunna urskilja sådana händelser från övriga händelser. När det gäller kategorin brått/våld omfattar det händelserubriceringarna bråk,
misshandel och våld mot tjänsteman. I polisens egna sammanställningar utgår polisen från en annorlunda kategorisering där man skiljer på brott (misshandel och narkotikabrott) och ordningsstörning (stölder, uppförande, fylleri, bråk och LOB). Sammanställningen utgår från uppgifter från fredag kväll till söndag morgon. Tabell 2. Fördelning av typ av händelse fre sön för åren 2005 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Händelse Fylleri 636 76 587 75 593 73 465 77 412 63 Bråk/våld 115 14 134 17 152 19 108 18 117 18 Övriga 90 11 59 8 70 8 33 5 122 19 brott Totalt 841 101 780 100 815 100 606 100 651 100 Av tabell 2 framgår för det första att fördelningen på typ av händelse proportionellt ligger på ungefär samma nivå över dessa år. Fylleri motsvaras av ca tre fjärdedelar av de rapporterade händelserna, medan våldsbrotten motsvaras av knappt en femtedel. Det betyder att totalt sett hade antalet händelser minskat något under 2008 för att under 2009 ökat något. Av tabellen frastår det som att uppgifterna från 2009 visar ett annat mönster jämfört med tidigare år. För 2009 hade andelen fylleri minskat, andelen bråk och våld låg på samma nivå som tidigare år, men att övriga brott hade ökat. Det är möjligt att arbetet med Klarspråk i krogbranschen börjar ge resultat under 2008. Under 2009 blir det tydligt att det var andelen fyllerihändelser som minskat. Faktorer som påverkar statistiken Det finns många faktorer som påverkar statistiken och nedan skall några diskuteras. Inledningsvis skall något nämnas om att mäta förebyggande insatser. Det uppenbart problematiska med att mäta effekter av förebyggande arbete är att man skall försöka bestämma värden av det som inte sker. Oavsett om man får en positiv förändring eller inte av definierade insatser kan man inte enkelt därifrån dra slutsatser om att det var insatsen som ledde till effekten. Det kan vara så att de mätbara variablerna uppvisar samma värden mellan två mätningar, men där utebliven insats skulle ha lett till en ökning av t.ex. negativa värden. Med andra ord är det ett vanskligt företag att mäta effekter av förebyggande insatser. Det innebär inte att man inte skall försöka mäta, men att man får vara medveten om att de eventuella samband eller kopplingar som man gör mellan utgångsläge, insats och resultat många gånger blir av hypotetisk karaktär. För att ändå närma sig denna problematik kan det vara av värde att göra en analys av de mest avgörande och förväntade effektvariablerna som kan tänkas påverka utfallet av insatsen. För inriktningen på Klarspråk i krogbranschen finns ett par givna variabler som är mer intressanta än andra. Graden av berusningsnivå på personer som befinner sig inom aktuellt geografiskt område. Antalet personer som samlas inom ett geografiskt område.
Det som tyder på att dessa variabler är av stor betydelse är att nivån på rapporterade händelser är förhållandevis konstant, framförallt förhållandet mellan typ av händelse. Men för det förebyggande arbetet ligger dessa faktorer en bit utanför vad som är möjligt att styra över och kontrollera. Men givet dessa faktorer har man genom Klarspråk i korgbranschen, som arbetsmodell, arbetat med de faktorer som det är möjligt att ha kontroll över t.ex. Anmälningsbenägenheten när det gäller berusning på krogen Hur man faktiskt serverar alkohol på krogen Antal poliser i tjänst Variation av öppettider på krogar Variation av åldersindelning Berusnings och ålderskontroller Som nämndes ovan förs uppgifter i händelserapporter om gatuadress och eventuell plats eller ställe (krog). Dessa uppgifter ligger till grund för tillsyn och i förlängningen diskussioner om serveringstillstånd. Både krögarna och ordningsvakterna hade, om än från olika perspektiv, synpunkter på statistiken. Någon krögare ansåg t.ex. att det statistiska underlaget från krögarens perspektiv hade låg kvalitet, men att ett bättre system inte är tillgängligt. Vad är det då som är problematisk med den befintliga statistiken? Ordningsvakterna ställde sig frågande till hur myndigheterna tolkade uppgifter om omhändertaganden. Underlaget för de statistiska uppgifterna utgår från sammanställningar av händelserapporter utifrån ett fåtal på förhand givna variabler. Dessa uppgifter är inte fullständiga, så till vida att man t.ex. inte konsekvent för in uppgifter om plats eller att slumpen spelar in vart en händelse rapporteras. Men händelserapporterna innehåller mer uppgifter än så. T.ex. så finns beskrivning av händelseförloppet för respektive händelse. Det betyder att en manuell genomgång av händelserapporter skulle kunna ge ett annat underlag om än att det är resurskrävande att ta fram dessa. Men så länge krögarna upplever att dessa uppgifter är avgörande för serveringstillståndet, blir det viktigt hur man förhåller sig till och tolkar dessa från myndigheternas sida. Av det skälet är det vanskligt att göra en närmare analys av befintligt material för att relatera händelser till respektive krog. Utifrån krögarnas perspektiv (men även för andra intressenter) vore det därför av värde att sortera statistiken utifrån: Det som sker inne på krogen. Det som sker i direkt anslutning utanför krogen och går att hänvisa till krogens ansvar. Det som sker i direkt anslutning utanför krogen och som ligger utanför krogens ansvar. Det som sker en bit bort från krogen och går att hänvisa till krogens ansvar. Det som sker en bit bort från krogens som ligger utanför krogens ansvar. Skillnad mellan personer som varit gäster på krog respektive kringdrivare.