KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-11-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 24 november 2015 klockan 7.30-9 i Facklan, klockan 9 i Kungsbackarummet Observera tid och plats! Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Lisa Andersson (M) 2. Information om Västsvenska paketet 7.30-9.00 Facklan 3. Ändrat samordningsansvar för trygghetsmålet i kommunbudget 2016 KS/2015:446 Förslag till beslut i KS/KF Nämnden för Fritid & Folkhälsa utses till samordningsansvariga gällande målet om trygghet i kommunbudget 2016. Samordningsansvaret för kommunstyrelsen gällande målet om trygghet i kommunbudget 2016 upphör. 4. Handlingsplan för samhällsstörning KS/2015:434 Förslag till beslut i KS/KF Kommunfullmäktige antar Handlingsplan för samhällsstörning, daterad 2015-10- 29. Handlingsplan för samhällsstörning, antagen av kommunfullmäktige 2012-09-11 196, upphör därmed att gälla. Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-83 42 25 maria.svenningsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Ärende Beteckning Förslag 5. Löneöversyn 2016 Förslag till beslut i KS Löneökningsutrymmet på 2,8 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr fördelas på följande sätt; 1,7 % av löneökningsutrymmet fördelas utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling. 1,1 % av lönökningsutrymmet fördelas genom strategiska och strukturella satsningar utifrån lönestrategi. Anslaget på 10 miljoner fördelas genom strategiska och strukturella satsningar. Politiskt beslut om fördelning av 1,1 % av löneökningsutrymmet och det extra anslaget på 10 miljoner kr fattas så snart alla löneavtal som är aktuella för Kungsbacka kommun är klara. Utifrån det sker löneöversyn 2016 i flera steg. 6. Svar på motion om belysning av normer i skolan (MP) KS/2014:204 Förslag till beslut i KS/KF Motionen avslås. Nämnden för Förskola & Grundskola och nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning gör bedömningen att en centralt utformad utbildningsinsats inom normkritik inte är lämplig. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning anser därutöver att det i nuläget inte finns behov av att anställa en strateg för jämställdhetsarbetet.
KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Ärende Beteckning Förslag 7. Motion om studentbostäder (KD) KS/2015:371 Motionen överlämnas till kommunstyrelsens förvaltning för yttrande. 8. Motion om den kommunala skolverksamheten (KB) 9. Avstämning - Hamra golfbana kl. 9.15 Bertil Samuelsson 10. Avstämning - markförhandlingar kl. 9.25 Inger Gennerud Björsander 11. Information - enkät Åsa station kl. 9.40 Catarina Nyberg 12. Avstämning - kommunstyrelsens nämndbudget 2016 13. Medlemsdialog Samordningsförbundet Halland kl. 10 KS/2015:412 KS/2015:439 Motionen överlämnas till nämnden för Förskola & Grundskola samt nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning för yttrande. Hans Forsberg (M) Ordförande Maria Svenningsson Sekreterare
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-06 Diarienummer KS/2015:446 Ändrat samordningsansvar för trygghetsmålet i kommunbudget 2016 Förslag till beslut Upphäva samordningsansvaret för kommunstyrelsen gällande målet om trygghet i kommunbudget 2016 Ge samordningsansvaret till Nämnden för Fritid och Folkhälsa gällande målet om trygghet i kommunbudget 2016 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-11-06 Kommunbudget 2016-2018 Beslutet skickas till Nämnden för Fritid och Folkhälsa Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Sen flera år har Kommunstyrelsen varit samordningsansvarig för Kommunfullmäktiges prioriterade mål om trygghet. Fritid och Folkhälsa har på senare tid tagit en allt aktivare roll i arbete och samarbete som berör trygghetsaspekterna i kommunen. De arbetar bland annat med brottsförebyggande verksamhet tillsammans med Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Nämnden för teknik och Kommunstyrelsens förvaltnings samhällsplanering. Fritid och Folkhälsa arbetar även med missbruksförebyggande verksamhet samt fritidsaktiviteter och aktivering av unga som berör målet om trygghet. Utifrån detta skulle samordningen för målet om trygghet komma närmare den verksamhet som i hög grad arbetar gentemot målet om det ges till Nämnden för Fritid och Folkhälsa. Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Neck Controller marcus.neck@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Att ändra samordningsansvaret från Kommunstyrelsen till Nämnden för Fritid och Folkhälsa innebär inte att texten i kommunbudgeten 2016 behöver ändras. Det räcker enligt undertecknad med ett beslut för att ändra det praktiska arbetssättet i strävan att fortsätta uppnå målet. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta att ändra samordningsansvaret för målet om trygghet i kommunbudget 2016, från kommunstyrelsen till Nämnden för Fritid och Folkhälsa. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-17 Diarienummer KS/2015:434 Handlingsplan för samhällsstörning Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Handlingsplan för samhällsstörning, daterad 2015-10-29. Handlingsplan för samhällsstörning, antagen av kommunfullmäktige 2012-09-11 196, upphör härmed att gälla. Sammanfattning Handlingsplanen beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse av besvärliga situationer som kan komma att påverka kommunens förmåga att trygga medborgarna behöver man ofta organisera och leda arbetet annorlunda än vad som är optimalt i normalfallet. Dokumentet beskriver hur kommunen organiserar, leder och utför arbetet när en svår samhällsstörning inträffar. Handlingsplanen utgör stommen till den plan för extraordinära händelser som varje kommun, enligt lag, är skyldig att upprätta. Handlingsplanen ska beslutas av kommunfullmäktige, och kompletteras med kommuncentrala och förvaltningsspecifika dokument. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-11-17 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Lars Berggren Säkerhetsstrateg Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson 0300-83 42 25 maria.svenningsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Utges av Kungsbacka kommun December 2015
Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen beslutas av kommunfullmäktige, och kompletteras med kommungemensamma och förvaltningsspecifika dokument Statens mål för kommunens arbete med krisberedskap är följande: Minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor. Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män. Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Uppgifterna utgår ifrån lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Den delas in i följande områden; Risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap.
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun Inledning I många sammanhang, till exempel beskrivningen av området samhällsskydd och beredskap, används olyckor, kriser och krig för att övergripande beskriva företeelser, händelser och tillstånd som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas. Samhällsstörning är ett begrepp som vidgar synsättet på det som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas. Synsättet ger möjligheter för att skapa bättre förutsättningar för aktörsgemensam inriktning och samordning. Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre vägledande principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen, vilket även Kungsbacka kommuns arbete utgår ifrån. Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ha motsvarande ansvar vid en krissituation. Likhetsprincipen: En verksamhets organisation och lokalisering ska så långt som möjligt vara densamma i fred, under kris och vid krig. Förändringarna i organisationen ska inte vara större än vad som krävs för att hantera krisen. Närhetsprincipen: En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Förmågan att hantera samhällsstörningar i Sverige bygger på att alla kommuner har en grundläggande förmåga att leda och samverka med andra aktörer när det inträffar en samhällsstörning inom kommunens geografiska område eller en annan plats som påverkar medborgare och/eller verksamheter. För att kunna etablera och utveckla förmåga till såväl ledning som samverkan ska alla kommuner ta fram ett styrdokument (handlingsplan för samhällsstörning) för mandatperioden där man beskriver inriktning och åtgärder enligt en gemensam överenskommelse mellan MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SKL (Sveriges kommuner och landsting). Syftet är att utgöra en bas för arbetet med målet att skapa och upprätthålla en bra förmåga att hantera samhällsstörningar samt vara ett stöd när sådan händelse inträffar som avses i lagen om extraordinära händelser (LEH). Risk- och sårbarhetsanalyser De viktigaste syftena med att arbeta med risk och sårbarhetsanalyser är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt att skapa ett underlag för egen planering. Underlaget utgör dessutom en viktig källa för information till medborgare och anställda. Kommunens risk och sårbarhetsanalys ska även bidra till 3
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort. Det finns således två perspektiv som risk- och sårbarhetsanalyserna måste tillgodose, dels egennyttan för den egna organisationen eller verksamheten och dels behovet av att kunna ge en samlad riskbild för hela samhället. Risk- och sårbarhetsanalyser ger viktig kunskap för att förebygga, förbereda och hantera kriser. Respektive förvaltning har ett ansvar att kontinuerligt arbeta med risk- och sårbarhetsanalys för den egna verksamheten. Kommunen ska årligen följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och respektive förvaltning har i uppgift att revidera sin analys med samma intervall. Under första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige sammanställs en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Planering I Kungsbacka kommun har vi valt en metod att förbereda oss för samhällsstörningar som bygger på att vi har en generell förmåga att hantera oförutsägbara händelser. Med denna förmåga som grund utvecklar vi sedan vårt angreppssätt och våra roller utifrån specifika scenarion eller direktiv. Det finns uppsatta mål för de verksamheter i samhället som alltid måste fungera, så kallade samhällsviktiga verksamheter. Det här har lyfts upp i kommunen under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen, att varje samhällsviktig verksamhet bör vara så robust och kunna upprätthålla en sådan kontinuitet att den alltid kan fortgå åtminstone på en miniminivå, oavsett händelse eller tillstånd i samhället. På kommungemensam tjänstemannanivå ska det finnas en krisledningsplan som bland annat innehåller rutiner för samverkan. Dessutom ska det finnas de planer som föreskrivs av bland annat Länsstyrelse och MSB som gäller Kungsbacka kommun som till exempel plan för kärnkraftsolycka vid Ringhals. Kungsbacka kommuns krisledning bygger på att det finns en etablerad förmåga att hantera samhällsstörningar av olika nivåer i kommunen, och beroende på situation och behov aktivera olika delar av krisledningsorganisationen. Krisledning är ett begrepp som pekar på den speciella lednings- och samordningsförmåga som krävs för att hantera en samhällsstörning. En kommungemensam krisledningsstab kan aktiveras vid en samhällsstörning där digniteten i händelsen kräver att en samverkan mellan förvaltningarna behövs för att hantera händelsen. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden aktiveras och står då för den normativa ledningen. Krisledningsnämndens uppgifter och mandat regleras i dess reglemente. Den kommungemensamma krisledningsstaben ansvarar för den 4
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun strategiska ledningen medan respektive förvaltning arbetar med den operativa ledningen. Krisledningsstabens struktur och organisation beskrivs i Handlingsplan krisledningsstab. Inom varje förvaltning ska det finnas planer för hur förvaltningens krisledningsgrupp ska verka och organiseras. I Kungsbacka kommun ska det alltid finnas en tjänsteman i beredskap (TIB) som kan ta emot information om incidenter och händelser som kan utvecklas till en samhällsstörning. TIB ska föreslå åtgärder för kommundirektören som avgör om och när olika delar av krisledningsorganisationen ska aktiveras. TIB agerar inledningsvis som stabschef i den kommungemensamma krisledningsstaben. Utsedda lokaler för ledning och samverkan finns som kan disponeras vid samhällsstörning. Kommunikationen sker via förutbestämda system så som WIS och Rakel. Bild: Organisatoriska nivåer för att hantera olika samhällsstörningar. 5
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun Geografiskt områdesansvar En viktig del i förmågan att hantera en samhällsstörning är att man kan samverka med andra aktörer före, under och efter en händelse. För att detta ska kunna åstadkommas behöver man planera och genomföra olika aktiviteter kontinuerligt från kommunens sida. En plan ska upprättas som beskriver planerade aktiviteter under mandatperioden. I planen ska särskild vikt läggas på kommunens ansvar att ta initiativ till förberedande samverkan inom det geografiska områdesansvaret. Kungsbacka kommun har idag en samverkan med andra kommuner inom Göteborgsregionen och Hallands län, Räddningstjänsten Storgöteborg och externa aktörer som pågår kontinuerligt. Samverkan sker inom områdena beredskap och kriskommunikation. För att kunna agera effektivt inom det egna ansvarsområdet och samordnat med andra aktörer krävs aktiviteter för att etablera kontakt, åstadkomma gemensam inriktning och samordning, dela information, skapa lägesbilder, utbilda, öva och lära. Kungsbacka kommun tillgodoser sitt behov av ett lokalt krishanteringsråd med det regionala rådet i Hallands län. MSB:s gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörning kommer att implementeras inom Kungsbacka kommun i samarbete med Räddningstjänsten Storgöteborg och övriga medlemskommuner. Utbildning och övning I Kungsbacka utvecklas förmågan att hantera samhällsstörning genom tre huvudkomponenter: Utbildning, övning och att tillvarata erfarenheter. Utbildning och övning ska finnas planlagt för varje mandatperiod där samtliga ingående komponenter i krisledningsorganisationen deltar. Det ska genomföras och planeras så att förmågan upprätthålls och utvecklas i kommunens verksamhet. Även beredskapsfunktioner, krisstöd och andra samhällsviktiga funktioner ska vara utbildade och övade. Kommunens krisledningsnämnd ska öva minst en gång per mandatperiod. Den kommungemensamma krisledningsstaben ska öva två gånger och respektive förvaltnings krisledning ska öva minst två gånger per mandatperiod. De erfarenheter som uppstår vid en övning, incident eller händelse ska alltid bearbetas, dokumenteras och utgöra en grund för förbättringar och justeringar av kommunens förmåga. Samverkansövningar med lokala, regionala och nationella aktörer genomförs efter den regionala och nationella övningsplaneringen. 6
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun Rapportering Kungsbacka kommun ska ha en förmåga att ta emot och dela information med aktörer i krishanteringssystemet med stöd av bland annat WIS och Rakel. En årlig uppföljning av kommunens risk- och sårbarhetsanalys rapporteras till Länsstyrelsen och MSB. Kommunen ska ha förmåga att ge Länsstyrelsen en samlad lägesbild vid samhällsstörningar. Höjd beredskap Kommunens krisledning ska ha grundläggande kunskaper i kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Denna kunskapsuppbyggnad sker genom utbildning, övning och samverkan. Räddningstjänsten tillsammans med kommunen ska ha kunskap och förmåga att skicka informations- och varningsmeddelanden via VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Räddningstjänsten Storgöteborg utför underhåll och provning av Kungsbacka kommuns VMA-anläggningar. 7
TJÄNSTESKRIVELSE Löneöversyn 2016 Förslag till beslut Löneökningsutrymmet på 2,8 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr fördelas på följande sätt; 1,7 % av löneökningsutrymmet fördelas utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling. 1,1 % av lönökningsutrymmet fördelas genom strategiska och strukturella satsningar utifrån lönestrategi. Anslaget på 10 miljoner fördelas genom strategiska och strukturella satsningar. Politiskt beslut om fördelning av 1,1 % av löneökningsutrymmet och det extra anslaget på 10 miljoner kr fattas så snart alla löneavtal som är aktuella för Kungsbacka kommun är klara. Utifrån det sker löneöversyn 2016 i flera steg. 1 (2) Datum 2015-11-16 Beskrivning av ärendet Avtalsrörelsen inför 2016 är komplicerad utifrån att det är många löneavtal på svensk arbetsmarknad som ska omförhandlas. Parterna i avtalsrörelsen har olika syn på hur ekonomin i Sverige ser ut och utifrån det förväntas en utdragen förhandlingsprocess. De kommunala, landstingskommunala och statliga arbetsgivarna måste utifrån den svenska modellen invänta märket eller nivån på avtalen i det privata näringslivet innan överenskommelser med de fackliga organisationerna kan träffas. Detta utifrån att det så kallade märket eller nivån för löneökningarna i Sverige sätts av exportindustrin enligt den svenska modellen. För Kungsbacka kommun innebär detta att vi inför 2016 inte har avtal med Kommunal vars avtal löper ut 2015-04-30. Det är också ett oklart avtalsläge med Vårdförbundet och Sveriges fysioterapeuter. Tillsammans organiserar dessa förbund mer än en tredjedel av alla medarbetare i Kungsbacka kommun. 2015-11-02 och 2015-11-09 genomförde arbetsgivaren Kungsbacka kommun centrala överläggningar inför löneöversyn 2016 med alla fackliga organisationer i Kungsbacka kommun. Arbetsgivarens förslag vid överläggningen var att hela löneöversynen skulle göras i en helhet när alla nya löneavtal är klara. Arbetsgivaren skulle då kunna arbeta strukturerat med tillgängligt löneökningsutrymme utifrån en lönestrategi som utgår från jämställda löner. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Service Serviceområde Personal Ulrika Borg Direkt 0300-83 48 44 ulrika.borg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 436 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 51 service@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Flera stora fackliga organisationer som har pågående löneavtal som gäller tillsvidare utan garanterad nivå motsatte sig dock detta vilket innebär att löneöversyn 2016 istället måste ske i flera steg. Löneökningsutrymmet ska räcka till löneöversyn utifrån individuell prestation och bidrag till verksamhetens utveckling samt till strategiska och strukturella satsningar på lön. Det totala löneökningsutrymmet på 2,8 % och det särskilda anlaget på 10 miljoner bör utifrån rådande avtalsläge delas upp och fördelas vid olika tillfällen under 2016. Då det råder osäkerhet om de nya löneavtalens innehåll och storlek föreslås att 1,7 % av tillgängligt löneökningsutrymme används till löneöversyn utifrån individuell prestation och bidrag till verksamhetens utveckling. Resterande löneökningsutrymme på 1,1 % samt de 10 miljonerna i extra anlag används till strategiska och strukturella satsningar på lön utifrån lönestrategi när alla avtal är klara. Fördelningen av lönekningsutrymmet på 1,1 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr beslutas politiskt så snart det är möjligt. Löneöversyn 2016 genomförs enligt följande; 1. Bedömningssamtal mellan chef och medarbetare genomförs för alla medarbetare under januari och februari 2016. 2. Fördelning av löneökningsutrymme utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhets utveckling för de fackliga organisationer som arbetsgivaren ska genomföra löneöversyn med. 3. Cheferna meddelar den nya lönen utifrån bedömningen i bedömningssamtalet i mars för de medarbetare som är medlemmar i de organisationer som löneöversynen ska genomföras med. 4. Utbetalning av ny lön utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling i april 2016. 5. Genomförande av löneöversyn utifrån individuell prestation för övriga enligt ovan i takt med att löneavtalen blir klara. 6. Utbetalning av ny lön utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling i takt med att avtalen blir klara. 7. Politiskt beslut om hur löneökningsutrymmet på 1,1 % samt det extra anslaget på 10 miljoner ska användas. 8. Fördelning enligt politiskt beslut av 1,1 % av löneökningsutrymmet samt det extra anslaget på 10 miljoner kr. Anette Dahlberg HR-Chef Ulrika Borg Förhandlingschef
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-28 Diarienummer KS/2014:204 Svar på motion om belysning av normer i skolan Förslag till beslut Motionen avslås. Nämnden för Förskola & Grundskola och nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning gör bedömningen att en centralt utformad utbildningsinsats inom normkritik inte är lämplig. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning anser därutöver att det i nuläget inte finns behov av att anställa en strateg för jämställdhetsarbetet. Sammanfattning I skrivelse daterad 2014-05-07 väcker ledamöterna Emma Vildstrand (MP) och Clas Rosander (MP) motion om att utveckla det normkritiska arbetet genom att dels anställa en jämställdhetsstrateg och dels genomföra utbildningar i normkritik för all personal inom skolan samt chefer och politiker. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutade 2014-12-16, 117 dels att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionens yrkanden och dels att för egen del anta yttrandet från förvaltningen. Istället för generella utbildningar i normkritik förespråkar förvaltningen att nämnderna ges i uppdrag att själva vidareutveckla det normkritiska arbetet utifrån förvaltningarnas och skolenheternas specifika behov. När det gäller motionens yrkande om att anställa en jämställdhetsstrateg ansåg förvaltningen att det bör vara tillräckligt att utnyttja det stöd och den kompetens som redan finns inom kommunens nuvarande organisation. Nämnden för Förskola & Grundskola beslöt 2014-12-17, 108 att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionens yrkanden och istället ge nämnderna ett direktiv om att vidareutveckla arbetet i normkritik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-28 Nämnden för Förskola & Grundskola, 2014-12-17, 108 Förvaltningen för Förskola & Grundskola, tjänsteskrivelse 2014-10-30 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, 2014-12-16, 117 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning, tjänsteskrivelse Beslutet skickas till FG, GV, Emma Vildstrand, Clas Rosander Kommunstyrelsens förvaltning Kristian Egstedt 0300-83 43 19 kristian.egstedt@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kristian Egstedt Registrator/Arkivassistent
KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-12-17 15 (20) 108 Remissyttrande till KS rörande Motion om normer i skolan från MP. KS/2014:204. Dnr FG/2014:214 Beslut Nämnden för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att avslå Miljöpmtiets förslag att utbilda alla medarbetare, chefer och politiker i normkritik föreslår att avslå kommunfullmäktige Miljöpmtiets förslag om att anställa en kommunövergripande j ämställdhetsstrateg. föreslår kommunfullmäktige att ge nämnderna ett direktiv för att vidareutveckla arbetet i normkritik Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har för yttrande översänt en motion från Emma Vildstrand (MP) och Clas Rosander (MP) motion om belysning av normer i skolan. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta: att anställa en jämställdhetsstrateg, som i samarbete med genuspedagogen, får i uppdrag att arbeta med normkritik i alla skolor att all personal i skola och förskola utbildas i normkritik att alla chefer (rektorer och förvaltningschefer) och politiker utbildas i normkritik" I motionen anges allmänt att skolan behöver nya tankar och ideer för att utvecldas, att alla metoder som visat positivt resultat bör prövas samt att arbeta normkritiskt har många positiva fördelar. Som motionärerna skriver är nmmer ett område som ingår i läroplanerna. Det är också enligt skollagen och diskrimineringslagen krav på att förskolorna och skolorna ska bedriva ett målimiktat arbeta för att motverka kränlmnde behandling av barn och elever. En årlig plan, en s.k. Likabehandlingsplan, ska upprättas. I denna tar arbetet kring normer och värden stora delar sina utgångspunkter. Förvaltningen för Förskola & Grundskola instämmer i motionärens förslag om att ökad kunskap i normkritik är gynnsamt för verksamheten. Om alla medarbetare, chefer och politiker utbildar sig i normkritik och har det som metod finns det chans att måluppfyllelsen och upplevd trygghet för barn och elever ökar, förutsatt att alla jobbar med samma metod mot samma mål med samma och likvärdigt förankrade kunskaps bas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2014-10-30 Remissyttrande över motion om belysning av normer i skolan, KS 2014:204 Beslutet skickas till KS ExpedieraUbestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-12-16 9 (I 8) 117 GV/2014:92 Motion om belysning av normer i skolan (MP) Beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att avslå motionen normer i skolan och översänder svaret till kommunstyrelsen. Sammanfattning Miljöpartiet har skrivit en motion där de föreslår: a) att kommunen ska anställa enjämställdhetsstrateg, som i samarbete med genuspedagogen, får i uppdrag att arbeta med normkritik i alla skolor b) att all personal i skola och förskola utbildas i normkritik c) att alla chefer (rektorer och förvaltningschefer) och politiker utbildas i normkritik Motionärerna skriver att normer är ett område som ingår i Läroplanerna. Det är också enligt Skollagen och Diskrimineringslagen krav på att det ska bedrivas ett målinriktat arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. I den dagliga verksamheten i vår förvaltning arbetas också det med att undervisningen ska genomsyras av samhällets gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktiska vardaglig handling. Arbetssättet är att direkt reagera när vi hör och ser nedlåtande eller kränkande kommentarer och handlingar genom att öppet diskutera det med eleverna samt visa på konsekvenserna av dessa. Det görs också många särskilda insatser på skolorna. I motionen anges att skolan behöver nya tankar och ideer för att utvecklas. Detta utan någon hänvisning till hur arbetet bedrivs eller vilka resultat som uppnåtts i Kungs backa. Förvaltningen instämmer med motionärerna om att arbete med normkritik är viktigt och att kompetensen kring normkritik bör öka, men önskar arbeta med det på annat sätt än Miljöpmiiets förslag. Andreas Må1iensson, utvecklingsledare, redogör för förvaltningens yttrande. Beslutsunderlag Motion om belysning av normer i skolan- KS 2014/204 Motion om normer i skolan från Clas Rosarrder (MP) och Emma Vildstrand (MP) KF 80/2014 Motion om normer i skolan från Clas Rosarrder (MP) och Emma Vildstrand (MP) KSAU 227/2014 Beslutsexpediering KS ~l l '''""""""''"'"'
Yttrande över motion om normer i skolan Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att avslå motionen normer i skolan. 1 (3) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har för yttrande översänt en av Clas Rosander (MP) och Emma Vildstrand (MP) undertecknad motion om normer i skolan. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta: a) att anställa en jämställdhetsstrateg, som i samarbete med genuspedagogen, får i uppdrag att arbeta med normkritik i alla skolor b) att all personal i skola och förskola utbildas i normkritik c) att alla chefer (rektorer och förvaltningschefer) och politiker utbildas i normkritik I motionen anges allmänt att skolan behöver nya tankar och idéer för att utvecklas, att man anser att alla metoder som visat positivt resultat bör prövas samt när det gäller metoden att arbeta normkritiskt så har den många positiva fördelar. Detta utan någon hänvisning till hur arbetet bedrivs eller vilka resultat som uppnåtts Kungsbacka. Som motionärerna skriver så är Normer ett område som ingår i Läroplanerna. Det är också enligt Skollagen och Diskrimineringslagen krav på att det ska bedrivas ett målinriktat arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En årlig plan, en s.k. Likabehandlingsplan, ska upprättas. I denna tar arbetet kring Normer och värden stora delar sina utgångspunkter.
Normer och värden ska ingå i all undervisning och utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Inom ramen för alla kurser finns möjlighet att ta upp diskussioner om och motverka fördomar och stereotyper samt lyfta etiska ställningstaganden. 2 (3) I den dagliga verksamheten arbetas det med att undervisningen ska genomsyras av samhällets gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktiska vardaglig handling. Arbetssättet är att direkt reagera när vi hör och ser nedlåtande eller kränkande kommentarer och handlingar genom att öppet diskutera det med eleverna samt visa på konsekvenserna av dessa. Extra resurser har också satsat på relationsskapande och hälsofrämjande åtgärder inom ramen för livskunskapsarbetet. Ytterligare exempel på arbete som genomförs idag: Arbetet med värdegrunden har eleverna önskat diskussion på klassråd, så det sker på ett flertal program kontinuerligt och på elevernas eget önskemål. Religionsundervisning innehåller detta i sin kursplan Etik på vissa yrkesprogram Vårt projekt Roadtrip mot grundskolorna för att öka intresset för yrkesutbildningar knyter an till att bryta traditionella yrkesval utifrån kön. Årliga diskussioner, utvärderingar och beslut om åtgärder i plan för kränkande behandling Diskussioner kring betygsutfall på programnivå där skillnaden mellan pojkar och flickor är påtaglig En strävan att rekrytera personal ur grupper som traditionellt sett är underrepresenterade Temadagar har genomförts Området Normer och värden följs upp i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Flertalet av eleverna anser sig bli bra bemötta av andra elever och personal och förekomsten av mobbing är låg. Det förekommer dock tyvärr att elever upplever sig mobbade och det har funnits problem med negativt språkbruk inom vissa skolenheter. Detta är också något Skolinspektionen noterat vid sin regelbundna tillsyn i Kungsbacka. Förvaltningen instämmer med motionärerna om att kompetensen kring normkritik bör öka. Även om mycket arbete har gjorts och kommer att göras ser förvaltningen att vi kan arbeta med normkritik och jämställdhet på ett än mer uttalat och medvetet sätt än idag. Både skolledare och personal kan då behöva mer utbildning och stöd. För att få ytterligare effekt i arbetet kan det också vara nödvändigt att få in frågorna i planer, strategier och mål. Förvaltningen ser det därför både som en fördel och förutsättning att även chefer och politikers kompetens i frågan ökar och ingår i utbildningsinsatsen.
Förvaltningen ser dock inte att en generell utbildning som bäst väg att gå eftersom skolenheterna har kommit olika långt i sitt arbete med normkritik och har därför olika behov. Arbetet bör därför inte vara gemensamt utformad utan måste anpassas utifrån förvaltningarnas och skolenheternas behov. Det måste dessutom finnas en frihet för förvaltningarna och skolenheterna att själva bestämma hur arbetet ska genomföras. Istället för att gå på motionens förslag om att genomföra en gemensam utbildning föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige ger ett direktiv till nämnderna att vidareutveckla sitt normkritiska arbete, och förvaltningarna själva får bestämma hur detta ska genomföras. 3 (3) Med hänvisning till detta föreslår förvaltningen att avslå motionens förslag om att genomföra utbildningar för medarbetare, chefer och politiker. När det gäller förslaget om att anställa en jämställdhetsstrateg anser förvaltningen att detta bör sättas in i ett större sammanhang och behov för kommunen som helhet än bara utifrån skolans behov. Samtidigt är det viktigt att rektor och lärare som tidigare nämnt själva har ansvaret för hur och med vilka metoder arbetet med normkritik ska genomföras. Det är läraren som ska planera undervisningen tillsammans med eleverna. Men det är naturligvis bra och ofta en nödvändighet att det finns resurser och kompetens inom kommunen som kan ge stöd. Förvaltningens bedömning är dock att det initialt går att utnyttja det stöd och den kompetens som finns i förvaltningens och kommunens egen organisation samt att det även går att ta hjälp utifrån vid behov. På sikt kan det dock finnas behov av en jämställdhetsstrateg i kommunen, speciellt kring samordning arbetet mellan förvaltningarna. Med hänvisning till detta föreslår förvaltningen att motionens förslag om att anställa en jämställdhetsstrateg avslås. Beslutsunderlag Motion om belysning av normer i skolan KS 2014/204 Motion om normer i skolan från Clas Rosander (MP) och Emma Vildstrand (MP) KF 80/2014 Motion om normer i skolan från Clas Rosander (MP) och Emma Vildstrand (MP) KSAU 227/2014 Tomas Berndtsson Förvaltningschef Andréas Mårtensson Utvecklingsledare Bilagor: Beslutet skickas till Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-30 Diarienummer FG/2014:214 Remissyttrande över motion om belysning av normer i skolan KS 2014:204 från Clas Rosander (MP) och Emma Vildstrand (MP) Förslag till beslut Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att avslå Miljöpartiets förslag att utbilda alla medarbetare, chefer och politiker i normkritik. Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår att kommunfullmäktige avslår Miljöpartiets förslag om att anställa en kommunövergripande jämställdhetsstrateg. Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att ge nämnderna ett direktiv för att vidareutveckla arbetet i normkritik. Förvaltningen för Förskola & Grundskola föreslår kommunfullmäktige att utvärdera Kungsbacka kommuns behov av en kommunövergripande jämställdhetsstrateg. Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har för yttrande översänt en motion från Emma Vildstrand (MP) och Clas Rosander (MP) motion om belysning av normer i skolan. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta: att anställa en jämställdhetsstrateg, som i samarbete med genuspedagogen, får i uppdrag att arbeta med normkritik i alla skolor att all personal i skola och förskola utbildas i normkritik att alla chefer (rektorer och förvaltningschefer) och politiker utbildas i normkritik Astrid Tengelin /Förvaltningen för Förskola & Grundskola/ /0300-835221, 0703 204808/ astrid.tengelin@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) I motionen anges allmänt att skolan behöver nya tankar och idéer för att utvecklas, att alla metoder som visat positivt resultat bör prövas samt att arbeta normkritiskt har många positiva fördelar. Som motionärerna skriver är normer ett område som ingår i läroplanerna. Det är också enligt skollagen och diskrimineringslagen krav på att förskolorna och skolorna ska bedriva ett målinriktat arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En årlig plan, en s.k. Likabehandlingsplan, ska upprättas. I denna tar arbetet kring normer och värden stora delar sina utgångspunkter. Förvaltningen för Förskola & Grundskola instämmer i motionärens förslag om att ökad kunskap i normkritik är gynnsamt för verksamheten. Om alla medarbetare, chefer och politiker utbildar sig i normkritik och har det som metod finns det chans att måluppfyllelsen och upplevd trygghet för barn och elever ökar, förutsatt att alla jobbar med samma metod mot samma mål med samma och likvärdigt förankrade kunskapsbas. Beslutsunderlag Remissyttrande över motion om belysning av normer i skolan, KS 2014:204 Beskrivning av ärendet Enheterna i Förskola & Grundskola arbetar med normer och värden utifrån läroplanerna. Detta syns och redovisas i det systematiska kvalitetsarbetet, vilket huvudmän, alla förskolor och skolenheter ska bedriva enligt skollagen. Redovisningen av arbetet med normer och värden är obligatoriskt i Kungsbacka kommun. Både huvudmannen och enheterna måste redovisa arbetet. Ett framgångsrikt värdegrundsarbete främjar barn och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Detta kännetecknas av ett tillitsfullt skolklimat med ömsesidigt respektfulla relationer och låg förekomst av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Denna syn på utbildningens uppdrag kring kunskaper och värden är enligt utbildningsvetenskaplig forskning en generell framgångsfaktor och bidrar till att öka måluppfyllelsen, se t.ex. Helen Timperley Realizing the power of professional learning, Håkansson & Sundberg, Utmärkt undervisning samt John Hattie, Synligt lärande för lärare. I förskolans och skolans breda värdegrundsarbete arbete ingår att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Forskningen ger tillsammans med kvalitetsgranskningar och studier ett tydligt stöd för att personalens normmedvetenhet är en viktig del för framgångar i detta arbete, se t.ex. Skolverkets lägesbedömning 2013. I Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2012:9 beskrivs hur lärares förväntningar på eleverna kan påverkar värdegrundsarbetet. Se också om lärares förväntningar och etikettering av elever i Håkansson & Sundberg, Utmärkt undervisning och även om normkritiskt perspektiv i Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier, Skolverket rapport 326, 2009.
KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Inom Förvaltningen Förskola & Grundskola finns en utvecklingsledare med uppdrag att arbeta med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Personal inom Förskola & Grundskola får genom utvecklingsledaren utbildning och stöttning med att driva ett genusmedvetet förhållningssätt och lärandeprocess samt att arbeta med likabehandlingsfrågor för att främja en rättvis och likvärdig förskola och skola. Stöttningen sker bland annat genom de kurser eller projekt som utvecklingsledaren driver och/eller arrangerar. Alla kurser och projekt har ett normfokus/normkritiskt fokus och ett intersektionellt perspektiv. Arbetet handlar ofta om värdegrundsfrågor men också om genus och normkritik i olika skolämnen. Förvaltningen Förskola & Grundskola har tagit del av Frejaskolan i Gnesta där pojkarna låg under betygsgenomsnittet men efter insatser med normkritiskt pedagogiskt arbete nådde ca 80% av pojkarna målen (2012), lika stor andel som flickorna. Frejskolan startade med att lärarna fick utbildning i de normer som begränsar flickor och pojkar i skolarbetet, de införde nolltolerans mot allt våld, inklusive så kallat skojbråk mellan pojkarna, de inkluderade sex- och samlevnadsundervisningen i flera ämnen och personalen arbetade aktivt med normkritik med eleverna. Under läsåret 2014/2015 erbjuds rektorer och förskolechefer möjlighet att utbilda sig i att analysera bedömning och betygsresultat ur ett genusperspektiv förutom att de eller deras medarbetare ges möjlighet att delta i pågående genuskurser och projekt. Det kommer även pågå arbete med att öka inkludering, det vill säga att alla barn och elever oavsett bakgrund, kön, könsuttryck, funktionsnivå, sexuell identitet, etnicitet, ålder, religion eller annan trosuppfattning ska lyckas i alla pedagogiska rum. Förvaltningen för Förskola & Grundskolas ställer sig bakom Miljöpartiets motion om att öka kunskapen om normkritik för personal, chefer och politiker, men bedömer att det kräver mycket resurser, bland annat i form av tid och engagemang, då de olika enheterna, cheferna och politikerna är på olika nivå i sin kunskapsgrund om normkritik. Utbildningsinsatsen bör vara anpassad efter förvaltningens och enheternas, politiker och chefers önskemål och behov. Det behövs frihet för enheterna att själva utforma och bestämma över innehåll och utformning av utbildningsinsatsen för att vidareutveckla sitt arbete med normkritik. Förvaltningen för Förskola & Grundskolas avslår Miljöpartiets motion om en kommunövergripande jämställdhetsstrateg men föreslår kommunfullmäktige att utvärdera Kungsbacka kommuns behov av en dylik. Anette Liedström Hjorth Astrid Tengelin / Förvaltningschef / Utvecklingsledare Jämställdhet
Motion om belysning av normer i skolan mhj:öportiet de gröna (.. _...}... _;.. r Vi ser att skolan behöver ny tankar och ideer för att kunna utvecklas. Detta både för att kunna förbättra resultaten och för att elever och personal som befinner sig i den ska må bra. Vi ser också att arbetsmarknaden fortfarande är väldigt könssegregerad och därför behöver skolan nya direktiv för att kunna leda eleverna i rätt riktning in i arbetslivet. Alla ska, oavsett kön, få lika möjligheter och rättigheter i livet att få må bra och lyckas i förskola och skola. Att börja samtala om normer och vad som skapar de åsikter eller tankar vi har kan hjälpa till i rätt riktning. På skolor i Gnesta har man en längre period arbetet med normkritik och detta har lett till bättre betyg, särskilt för pojkarna. Med utbildning av personal och medvetet arbete för att belysa normer i samhället har skolor visat att det går att bryta den negativa trenden med att pojkar får sämre betyg än flickor och därmed påverkar klimatet i skolan. Frejaskolan har höjt skolresultaten bland pojkarna och driver sedan länge ettjämställdhetsprojekt för att syna normer som finns i samhället och på skolan. Huvudsyftet med normkritik i skolan är att synliggöra normerna för att sedan kunna prata om dem och förstå att de går att förändra. Likaså att förstå att man kan avvika från normen och att man även ska ge andra utrymme att avvika från den. För att ytterligare belysa skolans uppdrag så finns det tydligt beskrivet i läroplanens del om normer och värden. Ett grundläggande värde enligt läroplanen är jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolans uppdrag är också att främja elevernas harmoniska utveckling. Ur läroplanen 2011: skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,... Vi tycker att alla metoder som visat positivt resultat bör prövas och när det gäller metoden att arbeta normkritiskt så har den många positiva fördelar. För att arbetet med normkritik ska lyckas är det viktigt att alla inom skolans och kommunens ram får utbildning och är involverade i arbetet. Vi yrkar att fullmäktige beslutar: att anställa en jämställdhetsstrateg, som i samarbete med genuspedagogen, får i uppdrag att arbeta med normkritik i alla skolor att all personal i skola och förskola utbildas i normkritik att alla chefer (rektorer och förvaltningschefer) och politiker utbildas i normkritik Clas Rosander
Se nästa sida för användbara länkar. Emma Vildstrand 20140507 Följande länkar kan användas för mer information: http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolan-sviker-pojkama/ http ://www. skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/ grundskoleutbildning/ grundskola/laroplan http://www.gnesta.se/barnutbildning/jamstalldhetiforskolaochskola.4.621b531c1241abe4fc2800016 79.html http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/bam-och-ungalvad-far-en-kille-gora 6469562.svd http://www.mänochjämställdhet.se
Motion till kommunfullmäktige i Kungsbacka Studentbostäder i Kungsbacka Nu startar höstterminen för en massa studenter och som vanligt vid denna tid på året kommer rapporterna om brist på studentlägenheter. Och vad har det med oss i Kungsbacka att göra? Nej tyvärr inte mycket än så länge. Vi har ju inget universitet eller högskola här ännu. Men vi Kristdemokrater tycker att vi måste lyfta blicken och se lite längre än bara inom vår egen kommun. I Göteborg är det stor brist på bostäder för de som ska studera där. Inom bara några år så behövs det byggas tusentals lägenheter för att tillgodose behovet för studenterna, som kommer både från vår kommun och från andra platser. Visst fattar även vi att de flesta vill bo i Göteborg och inte i Kungsbacka, men det tar bara 25 minuter med pendeln så är man mitt i Göteborg. Vi är övertygade om att många skulle kunna tänka sig att hyra en studentlägenhet i vår kommun, i synnerhet om den låg nära en pendeltågsstation. Om nu de studentbostadsbolag som agerar i Göteborg inte kan bygga i Kungsbacka, så finns det andra som säkert skulle klara av att bygga för studenter här. Ge till exempel Eksta eller något annat bolag möjlighet att bygga studentlägenheter nära pendeltåget. Vi är övertygade om att de skulle bli uthyrda utan problem. Om alternativet står mellan ingen bostad eller bostad 25 minuter bort med pendeln, så är det ingen tvekan om vad valet skulle bli. Det är hög tid för Kungsbacka att ta en del av ansvaret för studenterna i Göteborgsregionen. Vi måste dra vårt strå till stacken och det kan vi göra genom att
diskutera med våra stora bostadsbolag om hur de skulle kunna bidra med att bygga studentbostäder. Kommunen kan göra sin del genom att anvisa mark och bolagen ser till att bygga så det passar studentlivets behov och möjligheter. Kristdemokraterna föreslår: Att Kungsbacka kommun tar initiativ till ett samtal med bostadsbolag som agerar i vår kommun, om möjligheten till att bygga studentbostäder. Niklas Mattsson och Peter Wesley Kristdemokraterna i Kungsbacka
2015-10-12 Sveriges skolor Grund- och gymnasieskolorna var fram till 1990 en statlig angelägenhet. Sedan 1991 är kommunen huvudman för skolorna och ansvara för att de nationella målen nås av eleverna. Under en längre tid har elevernas resultat stadigt försämrats, på kommunens hemsida står att läsa följande En lägre andel av eleverna nådde målen för utbildningen jämfört med föregående år; 85,2 % jämfört med 87,1 procent 2014. Nästan dagligen kommer fantastiska utspel från regering och riksdag. Ideérna är många men den vetenskapliga grund de vila på är skiftande. Det stora huvudspåret har varit betygssystem och legitimation för lärare. Dessutom försöker de reda ut vem av dem som orsakat oredan. Skolministern har föreslagit mer pengar till lågstadiet vilket skall utredas under två år och därefter genomföras under ytterligare några år. Varje år som slarvas bort innebär att ett antal årskullar börjar i en verksamhet som ej drivs på ett optimalt sätt, vilket får till följd att många elever ej uppnå godkända resultat. Staten har i skollagen stipulerat vad som skall göras och vem som skall göra det. Motion Kommunfullmäktige skall besluta - att nämnderna för Förskola & Grundskola och nämnden för Gymnasieskola & Vuxenutbildning slås ihop till en skolnämnd med uppgift att vidtaga de åtgärder som behövs för att alla elever skall nå de nationella målen och/eller de egna specifika målen. Detta är en naturlig följdeffekt av att de båda förvaltningarna avses samlokaliseras i fastigheten Borgmästaren. att varje skola skall ha en rektor med totalt och odelat ansvar inför skolnämnden. att skolorna skall drivas som kommunala intraprenad skolor eller friskolor med Kommunen som huvudman. Kungsbacka 2015-10-12 Roger Larsson Björn Johansson Mikael Neuman Kungsbackaborna Kungsbackaborna Kungsbackaborna 1 Kungsbackaborna Nygatan 6a 434 30 Kungsbacka