HANDBOK ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE I VÅRD OCH OMSORG Tips och erfarenheter från sjuksköterskeprogrammets verksamhetsförlagda utbildning (VFU) Lärandemiljö Värdeskapande Samverkan Från idé till handling Processer och aktiviteter Hinder och möjligheter
Huvudhandledarna vid Västmanland sjukhus som var delaktiga i projektet Entreprenöriellt lärande i VFU Projektdeltagarna Foto: Emil Atak Idé: Katarina Bredenhof Heijkenskjöld, Monica Dahlgren, Sara Hägglund Text: Katarina Bredenhof Heijkenskjöld, Monica Dahlgren Formgivning: Linda-Marie Engberg 2015 Mälardalens högskola
INNEHÅLL VARFÖR? Tillbakablick Samproduktion Entreprenöriellt lärande i VFU DÄRFÖR Entreprenöriella kompetenser Ett intentionsdokument NÄR KAN MODELLEN VARA ANVÄNDBAR? Idé- och konceptutveckling Möten och utvecklingsarbete mellan utbildning och arbetsliv - samproduktion Synliggöra hinder och gemensamt lösa dessa Organisationsutveckling Aktivt deltagande Personlig utveckling För att utveckla entreprenöriella förmågor För att skapa en entreprenöriell lärandemiljö SÅ HÄR GJORDE VI Steg 1: Workshop om entreprenöriella kompetenser Huvudhandledarseminarium Kompetenser som en sjuksköterska behöver Kompetenser som studenter bör utveckla Steg 2: Identifiering av förbättringsområden i VFU Huvudhandledardag Sju förbättringsområden Steg 3: Idétävling En tävling för förbättring Gruppdynamik och diskussion Steg 4: Konceptutveckling Förverkliga sina idéer Steg 5: Presentation av tävlingsbidrag Bedömning av bidrag Åtta tävlingsbidrag FRAMTIDEN Så här arbetar vi vidare
VARFÖR? Varför införa entreprenöriellt lärande inom sjuksköterskeprogrammet vid MDH? PROBLEMATIK omvärldens krav på sjuksköterskans arbete förändras och utbildningen behöver rusta studenterna med kompetenser som motsvarar dessa krav. Initiativtagarna till projektet har utifrån egen erfarenhet observerat att studenterna saknar vissa entreprenöriella kompetenser som exempelvis mod, initiativförmåga, självständighet och ansvar. SYFTET var att utveckla en medvetenhet om vad entreprenöriellt lärande kan innebära inom vården, som stöder studenten att ta ett ägarskap för sitt eget lärande. MÅLET var att implementera entreprenöriellt lärande i ett systematiskt kvalitetsarbete inom VFU för sjuksköterskestudenter vid Västmanlands sjukhus. DELMÅLEN var att huvudhandledare skulle tillägna sig kunskap om entreprenöriellt lärande och kompetenser att i samproduktion utveckla metoder, processer och aktiviteter i handledningen. TILLBAKABLICK Projektet Entreprenörskap vid HVV initierades 2011 efter att Tillväxtverket fått ett riktat uppdrag från regeringen att utveckla entreprenörskap inom vård- och omsorgsutbildningar (Mälardalens högskola, 2014). SAMPRODUKTION Projektet var en samproduktion mellan akademierna för ekonomi, samhälle och teknik (EST) utbildning, kultur och kommunikation (UKK) samt HVV vid Mälardalens högskola. Målen för projektet var att synliggöra och utveckla lärarnas och studenternas entreprenöriella kompetenser och förhållningssätt, utveckla metoder, processer och aktiviteter kring detta samt öka medvetenhet och kunskap om vad entreprenörskap kan innebära inom vård och omsorg (Hoppe, 2015). ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE I VFU Två personer vid HVV var utsedda att få kunskap om vad entreprenöriellt lärande innebär samt förverkliga något av projektmålen. Utifrån detta initierades ett nytt projekt med utvidgad samproduktion vid Landstinget Västmanland, Västmanlands sjukhus av de kliniska adjunkterna Katarina Bredenhof Heijkenskjöld och Monica Dahlgren. Läs mer om samarbetsparter på sidan 13. 4
Införa entreprenöriellt lärande i högre utbildning Förmåga att lösa problem Se möjligheter Tänka nytt Planera sitt arbete Ta ansvar Ta iniatiativ DÄRFÖR UTMÄRKANDE KOMPETENSER HOS EN BRA ENTREPRENÖR Ha drivkraft att omsätta idéer till handling Samarbeta med andra Det centrala i entreprenörskapet är att skapa värden i någon form, kulturellt, socialt eller ekonomiskt. KVALITETSKRITERIER INTENTIONSDOKUMENT Kriterierna omfattar organisation, samverkan, vetenskaplig skolning, undervisande förhållningssätt, samt kritisk och kreativ lärandemiljö. ENTREPRENÖRIELLA KOMPETENSER Det entreprenöriella lärandet inom utbildningsområdet (Regerinskansliet, 2009) tar upp kompetenser som utmärker en bra entreprenör och som studenter behöver utveckla för att dels klara sina studier dels bli framgångsrika i vuxenlivet. I högre utbildning kan entreprenörskap förbereda studenterna för arbete med förändringsprocesser i såväl offentlig som privat sektor för att utveckla nya idéer och omsätta dem till något värdeskapande. Mälardalens högskola (2014) förespråkar entreprenöriellt lärande i utbildningarna där studenterna ska kunna ges intellektuella verktyg för att kunna möta framtidens yrkesliv och livslångt lärande. Kraven på problemlösning och beslut ökar vilket bidrar till att utveckla och inneha kunskap om flexibelt och arbetsintegrerat lärande samt bedriva samproducerande forskning och utbildning tillsammans med offentlig sektor. I utbildningens mål för sjuksköterskeprogrammet förväntas studenten förvärva sådana kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga som fordras för att självständigt arbeta som sjuksköterska i verksamheter inom hälsa och välfärd, såväl nationellt som internationellt. (MDH 2.1.2-20/10). ETT INTENTIONSDOKUMENT Enligt Universitetskanslersämbetet ska en högskolemässig VFU ge studenten ett vetenskapligt förhållningssätt integrerat med relevant yrkeskompetens. Ett intentionsdokument (Mälardalens högskola, 2010) finns framtaget mellan HVV vid Mälardalens högskola och Landstinget Västmanland som beskriver kvalitetskriterier för högskolemässig VFU för sjuksköterskeprogrammet. I intentionsdokumentet föreskrivs att en handlingsplan ska upprättas för att säkerställa och konkretisera dessa kvaliteter. Utifrån handlingsplanen har bland annat huvudhandledare vid klinikerna och högskolans kliniska adjunkter i uppdrag att samverka kring en högskolemässig lärandemiljö för studenterna i VFU, vilket skett kontinuerligt sedan i början av 2000-talet i form av exempelvis seminarier och utbildningsdagar för huvudhandledarna. Utgångspunkten i det nya projektet vid Västmanlands sjukhus var studenternas utvärdering av sin VFU, vilken skulle ligga till grund för revideringen av handlingsplan hösten 2014. I samband med detta inleddes inleddes aktiviteter och processer som beskrivs närmare i nästa kapitel. 5
En femstegsraket SÅ HÄR GJORDE VI Implementeringen av entreprenöriellt lärande i VFU genomfördes som en femstegsraket. Det startade juni 2014 med olika aktiviteter och föreläsningar och slutmålet nåddes i juni 2015 där huvudhandledarna fick presentera sina tävlingsbidrag. Bidragen bedömdes av en utvald jury. Mellan de olika stegen har de kliniska adjunkterna varit till stöd för huvudhandledarna i deras arbete med tävlingsidéerna. STEG 1 STEG 2 STEG 3 STEG 4 STEG 5 Workshop om entreprenöriella kompetenser Identifiering av förbättringsområden i VFU Idétävling Konceptutveckling Presentation av tävlingsbidrag 6
STEG 1 WORKSHOP OM ENTREPRENÖRIELLA KOMPETENSER Huvudhandledarseminarium Vid första seminariet föreläste initiativtagarna och projektledaren om entreprenöriellt lärande. Inbjuden gäst var Liselott Norén från Tillväxtverket. Seminariet innehöll olika kreativitetsövningar för att uppmuntra kreativitet och sin spontana förmåga att skapa idéer. Kreativitetsövningarna bestod av att tänka utanför boxen exempelvis Hur vi kan skapa nya produkter av en tegelsten? samt en walk and talk utifrån metoden Kreativa B:n (Härén, 2004) som får dig att fundera på; Var får du dina idéer?, Var lär du dig bäst?. Workshops genomfördes där huvudhandledarna fick identifiera entreprenöriella kompetenser som en sjuksköterska behöver och vad studenterna behöver utveckla utifrån entreprenöriellt lärande i VFU. Kompetenser som en sjuksköterska behöver Initiativförmåga och driv Kommunikation Engagemang och ansvar Samarbetsförmåga Kritiskt granskande Problemlösande förhållningssätt Nyfikenhet Trygghet Mod Insikt Kreativitet Gränslöst lärande Nytänkande Tron på att allt är möjligt Fantasi Motivation Kunskap Självkännedom Dialog Ansvar Kompetenser som studenter bör utveckla Mod! Rädda att göra fel! Motivation Engagemang Nyfikenhet Samarbetsförmåga Positivt tänkande om sig själv Lite av allt (kommer med åren) Erfarenhet Våga tro på sig själv Självförtroende Ryggsäck med misslyckanden Fantasi Självkännedom Mod att ha ett problemlösande förhållningssätt Igår visste jag inte vad entreprenöriellt lärande var för något. Nu har jag många tankar och idéer i huvudet. - EN HUVUDHANDLEDARES ORD OM PROJEKTET 7
STEG 2 IDENTIFIERING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN I VFU Huvudhandledardag Syftet med dagen var att identifiera förbättringsområden av lärandemiljöerna inför kommande två åren, vilket skulle leda till en revidering av handlingsplanen för högskolemässig VFU inom Västmanlands sjukhus. Till grund låg sjuksköterskestudenternas utvärderingar av VFU från föregående läsår. Utvärderingen hade presenterades tidigare på hösten i det gemensamma samarbetsforumet Branschråd Vård. Branschrådet har i uppdrag att följa upp att kvalitetskriterierna i intentionsdokumentet (Mälardalens högskola, 2010) efterlevs vid VFU-platserna. Studierektorn vid Västmanlands sjukhus som organiserat huvudhandledardagen inledde med att gå igenom handlingsplanen för högskolemässig VFU. Kliniska adjunkterna presenterade därefter studenternas utvärderingar som visade på utvecklingsmöjligheter kring studenternas lärandemiljö vid klinikerna. Sju förbättringsområden Huvudhandledarna identifierade sju förbättringsområden i sitt pedagogiska uppdrag för sjuksköterskestudenterna. 1 2 3 4 5 6 7 Huvudhandledarnas egen utveckling Förutsättningar att skapa delaktighet, trygghet och tillhörighet samt bekräftelse för studenter Reflektion i alla former Obligatorisk handledarutveckling med fokus på reflektion i olika handlingar (in and on action) Information till studenterna inför VFU Information till andra yrkesprofessioner i personalgruppen gällande bemötande, handledningsmodeller och handledning som en del i det dagliga arbetet Information till handledare om studenters lärandemål och förväntningar MATERIAL OCH INSPIRATION Kreativitetsövningar samt material och inspiration kring entreprenöriellt lärande hittar du på: WWW.MDH.SE/MKL/ELVERKET THINK-PAIR-SHARE En övning för att utveckla tankar och idéer kring ett givet ämne på först individnivå, sedan i par och sist dela med sig till en hel grupp. KREATIVA B:N Syftet med övningen är att komma på i vilken lärandemiljö man fungerar bäst i och att uppmärksamma att vi alla är olika. 8
STEG 3 IDÉTÄVLING En tävling för förbättring Syftet med denna dag var att ta fram idéer för processer och aktiviteter utifrån de identifierade förbättringsområdena. Inför detta seminarium diskuterade kliniska adjunkterna med landstingets studierektor och Sara Hägglund, som driver flera projekt om entreprenöriellt lärande vid MDH, om att införliva entreprenöriella kompetenser i förbättringsområdena. En idé föddes att göra projektet till en tävling för att utmana huvudhandledarnas drivkrafter för nyskapande i arbetsprocessen. Tävlingsidén presenterade för huvudhandledarna under seminariet och de antog utmaningen med viss tveksamhet. Gruppdynamik och diskussion Dagen inleddes med en återblick på vad entreprenöriellt lärande och entreprenöriella kompetenser är samt vad som hade hänt så här långt. En övning genomfördes, Kompetenskarta för vuxna, som syftade till att ta fram gruppens sammanlagda styrkor, talanger, erfarenheter och utvecklingsmöjligheter (Material och inspiration, 2015). Huvudhandledarna indelades sedan i sju grupper och fick enligt cafémetodik diskutera och ge förslag på idéer för alla de sju framtagna förbättringsområdena. På varje bord fanns en skylt med respektive förbättringsområde. Varje grupp fick 15 minuter per bord att skriva ner tankar och idéer på post-it lappar. En idé per lapp, inget var rätt eller fel. Lapparna lämnades kvar och genomlästes av nästa grupp. Vid varje bord växte antalet idéer som byggde på varandra. För att frigöra tankar och idéer inflikades en kreativitetsövning och en inspirationsfilm om idégenerering. Caféövningen avslutades med att huvudhandledarena fick välja vilket område de ville utveckla vidare och alla förbättringsområden täcktes in. Några vårdenheter valde att samverka med varandra. Avslutningsvis fick huvudhandledarna göra en övning kallad Metod Sol. I övningen ställdes olika frågor som; Vad vill vi med idén? Syftet? Varför lyckas vi (framgångsfaktorer)? Finns det hinder på vägen och hur löser vi dem? Mål- vi kan mäta vägen? Vilka tre viktiga steg har ni framför er? TANKAR HOS HUVUDHANDLEDARNA KRING TÄVLINGEN Spelar ingen roll om vi inte vinner men vi får i alla fall detta gjort. Det här hade vi redan tänkt på och tävlingen gjorde att vi tog tag i det. Jag tror inte vi har tid med det här. 9
STEG 4 KONCEPTUTVECKLING Förverkliga sina idéer Entreprenören Annika Löfgren från KREO ledde workshopen för att få huvudhandledarna i fas genom att skapa gemensamma plattformar för fortsatt utveckling av idéerna. Fokus var att ge inspiration och möjligheter att arbeta med att utveckla idéerna och hur de skulle förverkligas. Inledningsvis fick huvudhandledarna berätta var de var i processen utifrån frågorna; Var står ni nu? Hur långt har ni kommit? Förväntningar och frågor? Det som framkom var att förutsättningarna för huvudhandledarnas arbete med förbättringsområdena var olika. Några hade valt att inte fortsätta, andra hade i olika grad fortsatt arbeta med sin idé. Hinder för att inte kunna fortsätta med sin idé var exempelvis motstånd från enhetens ledning eller att gränsöverskridande samarbete tog för mycket tid. En möjlighet var att övriga huvudhandledardagar med klinisk adjunkt kunde användas för idéutveckling. Övningen Think-pair-share genomfördes utifrån frågan Varför finns vår idé?, vilket gav huvudhandledarna inspiration till att utveckla idén tillsammans i sin grupp. Syftet var idé- och konceptutveckling, skapa en djupare förståelse för frågor som väcks samt kritisk granskning. Övningen tog till vara vars och ens olika synpunkter och tankar. Huvudhandledarna fick arbeta vidare med sina idébeskrivningar utifrån sin utvecklade förståelse och fick stöd av kliniska adjunkter vid behov. För att underlätta det fortsatta arbetet med idéerna användes Handlingsplan (KREO). Bedömningskriterierna för idétävlingen presenterades för huvudhandledarna, praktisk information samt tidsplan för inlämnande av bidragen. Idébeskrivningarna skulle skickas in senast den 27 maj till respektive klinisk adjunkt som vidarebefordrar dem till juryn för bedömning. Juryn bestod av representanter från HVV och UKK vid Mälardalens högskola, Landstinget Västmanland samt KREO. Jurymedlemmar: Annika Löfgren, Sara Hägglund, Kristina Holmberg, Åke Lennander Foto: Emil Atak BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR IDÉBESKRIVNING Visar idén på ett tydligt behov/förbättringsområde? Är idén lätt att förstå? Vem/vilka är idén till för? Finns en koppling till handlingsplanen och intentionsdokument för VFU? Utvecklas entreprenöriella kompetenser genom idén hos studenter eller handledare? Anser du att idén bidrar till ökad motivation hos studenter och/eller handledare? Är idén nytänkande/unik? Finns en beskriven tanke för hur idén kan genomföras? 10
STEG 5 PRESENTATION AV TÄVLINGSBIDRAG Bedömning av bidrag Slutlig bedömning av de olika bidragen gjordes vid presentationen där juryn även tog hänsyn till hur idén presenterades. Den 9 juni 2015 presenterade huvudhandledarna sina tävlingsbidrag vid ett huvudhandledarseminarium på Mälardalens högskola. Inbjudna var huvudhandledarnas enhetschefer/ sektionsledare samt lärare vid HVV. Temat blev fest med fanfarer och dokumentation av inhyrd fotograf. Några individuella intervjuer med huvudhandledarna syftade till att visa på betydelsen av deras prestationer. Alla som bidragit med sina idéer fick muntlig återkoppling av juryn och diplom. Tre vinnare valdes och fick ett pris Idéagenten en handbok i att leda kreativa processer av Jonas Michanek och Andreas Breiler, 2015. Åtta tävlingsbidrag 1 2 3 Metodrum på kliniken Reflektionskort ett underlag för reflektion Peer learning i avgränsade studentsalar och vårdteam Kommunikationsgrupp på Facebook Checklista för praktiska moment Skapa trygghet och ökat intresse för handledning hos arbetspasshandledare genom utbildning Studenten - en del av teamet Hela vårdteamet delaktig i studentens lärande Ett fint planerat och arrangerat presentationstillfälle. Enormt engagerade huvudhandledare som var för sig gjorde intressanta och tankeväckande presentationer som visade på nytänkande vad gäller studentens lärande i vårdandet. - EN ÅHÖRARE I PUBLIKEN PÅ PRESENTATIONSDAGEN 11
FRAMTIDEN MDH och Västmanlands sjukhus arbetar vidare med att införa entreprenöriellt lärande i sina organisationer. MOTIVATION FÖRSTA PLATS På ett pricksäkert sätt visar ni på hur idén kan bidra till trygghet i lärandet. Vi ser att idén kommer att ge ringar på vattnet genom att komma till nytta även för nyanställda och anställda i vården som här och nu kan ha behov av att testa nya metoder och arbetsrutiner i en trygg lärmiljö. KONTAKTUPPGIFTER Önskar du mer uppgifter kring tävlingsbidragen, kontakta: Katarina Bredenhof Heijkenskjöld katarina. heijkenskjold@mdh.se Monica Dahlgren monica.dahlgren@mdh.se Så här arbetar vi vidare Projektet kommer att spridas bland annat genom denna handbok, i lärarkollegiet vid olika mötesforum samt via Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV). Entreprenöriell utveckling för huvudhandledare finns i Vårdvetenskapliga och Vårdpedagogiska avdelningens handlingsplan inom Sjuksköterskeprogrammets VFU, HVV för 2015. Huvudhandledarnas idéer från detta projekt kommer att vidareutvecklas samt integreras i högskolemässig VFU vid Västmanlands sjukhus enheter med stöd av kliniska adjunkter. Samarbetet fortsätter med studierektor vid Enheten för kunskapsstyrning och utbildning vid Landstinget Västmanland genom implementering av entreprenöriellt lärande i riktlinje samt instruktioner för högskolemässig VFU i landstingets ledningssystem. Målet är att sprida de olika idéerna samt tanken bakom, till enheter där Mälardalens högskola har verksamhetsförlagda utbildningsplatser. Initiativtagarna presenterar projektet vid de nationella konferenserna Entreprenöriellt lärande i förskola, skola och högre utbildning - den röda tråden, Mälardalens högskola oktober 2015 samt Verksamhetsförlagd utbildning - att lära i team för att verka i team, Svensk sjuksköterskeförening i Göteborg november 2015. En film är skapad som presenterar huvudinnehållet i projektet och visas bland annat i dessa konferenser. Initiativtagarna medverkar med ett kapitel om projektet i en kommande antologi i läroboksform Pedagogik för sjuksköterskor, Studentlitteratur. Visionen är att detta kreativa och inspirerande arbetssätt är en möjlighet för verksamheter inom vård och omsorg att utveckla studenternas lärandemiljö i verksamhetsförlagd utbildning. Handbok samt film är tillgänglig via Mälardalens högskolas webb, Entreprenörskap på HVV www.mdh.se/hvv 12
SAMARBETSPARTER REFERENSLISTA MDH är en av Sveriges större högskolor, med 14 000 studenter, 73 professorer och 900 anställda. Vi värnar och utvecklar nära samverkan med det omgivande samhället vilket ger högskolan en unik erfarenhet och hög kompetens. Initiativtagare Katarina Bredenhof Heijkenskjöld, universitetsadjunkt/klinisk adjunkt Monica Dahlgren, universitetsadjunkt/klinisk adjunkt Övriga medverkande Susanne Eriksson, universitetsadjunkt/samordnare för Entreprenörskap på HVV Sara Hägglund, universitetsadjunkt/projektledare Entreprenöriellt lärande Annelie Hübner, universitetsadjunkt/klinisk adjunkt Marie Grufman Pellfolk, universitetsadjunkt/klinisk adjunkt Åke Lennander, universitetsadjunkt Landstinget Västmanland utvecklar dagens och morgondagens Västmanland. Hos oss arbetar cirka 6400 personer varje dag med hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur, forskning, utbildning, näringslivsstöd och mycket annat. Landstinget Västmanland. Ett gott liv för alla. Medverkande Kristina Holmberg, studierektor, enheten för kunskapsstyrning och utbildning TM The secret behind KREOs successful work with more than 3000 individual leaders and 700 workshops are the people working at KREO, the creative space and the proven KREO-innovation process model. LITTERATUR Hoppe, M. (2015). Policy and entrepreneurship education. Small Bus Econ DOI 10.1007/a11187-015-9676-7. Mälardalens högskola (2010). Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning. Dnr: HVV 2.2.6-175/10. Mälardalens högskola (2010). Utbildningsplan. Sjuksköterskeprogrammet. Dnr MDH 2.1.2-20/10. Mälardalens högskola (2014). Entreprenörskap på HVV. Slutrapport. Mälardalens högskola Eskilstuna 2012-01-01 2014-10-31. Dnr MDH 5.3-135/12. KREATIVA ÖVNINGAR Humber North Campus. The centre for teaching and learning. Think-Pair-Share. Hämtad 2015-09-01 http://www.humber.ca/centreforteachingandlearning/ instructional-strategies/teaching-methods/classroom-strategies-designinginstruction/activities-and-games/think-pair-share.html Härén, F. (2004). Idébok 2. Förlag: Interesting.org KREO. Handlingsplan. www.kreo.se. Innovationsvetare Annika Löfgren annika@kreo.org. 070-210 94 35. https://www.google.se/url?sa=t&r- ct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0cbwqfjaaahukewi- QmNqiwLLIAhVMlSwKHa1NAqM&url=http%3A%2F%2Frolflovgren. se%2frl-mdh%2fkurser%2fkpp306%2fms-kreativitet.pdf&usg=afqjcn- H6d4K7S21wIjTVL2Ltx9TV9P6aMQ&bvm=bv.104819420,d.bGg&cad=rja Mälardalens högskola. Material och inspiration. (2015). Kompetenskarta för vuxna. Hämtad 2015-09-01 http://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/ mkl/2.3998/2.4022/material Metod Sol. www.vision.se Hämtad 2015-09-01 https://vision.se/globalassets/ documents/utbildning/metodbank/metod_presentation_sol_110628.pdf Medverkande Annika Löfgren, grundare av KREO 2000, innovationsvetare och entreprenör 13
VARFÖR ARBETA MED ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE I VFU? KUNSKAPSSÖKANDE FÖRSÖKA UPPNÅ DET OUPPNÅELIGA Behålla kreativiteten ALLT GÅR ATT FÖRÄNDRA Tänka utanför boxen UPPDATERING PÅ VAD SOM ÄR AKTUELLT INGET ÄR HUGGET I STEN TA TILLVARA PÅ ALLA RESURSER OCH ALLAS EGENSKAPER ATT VÅGA MISSLYCKAS FÖR ATT LÄRA SIG Att var och en kan bidra med FORTSÄTTA ATT VARA UNIKA Mod att våga fråga, fria tankar ÖPPET KLIMAT TILLVARA TA IDÉER Hitta broar mellan teori och praktik Öppen tillåten miljö med plats för att kunna ventilera sig ÖPPNA FRÅGOR Utveckling och kreativa idéer MYCKET VERKSAMHET GÅR FRÅN OFFENTLIG TILL PRIVAT VERKSAMHET sin erfarenhet och sin kunskap Inte låst till målen utan försöka tänka utanför dem LÄTTARE ATT FÅ IN FÖRÄNDRINGAR OM DET KOMMER FRÅN DE SOM JOBBAR PÅ ARBETSPLATSEN ISTÄLLET FÖR OVANIFRÅN Se möjligheter istället för hinder Källa: Huvudhandledarna i projektet Entreprenöriellt lärande i VFU UTVECKLA ARBETSPLATSEN En idé kan föda nya idéer VÅGA GE OCH FÅ KRITIK Studenterna samt kollegor vill mer naturligt FORMA sin framtid idag än vad man ville förr