Redovisningen skickas med e-post till Lena Hermansson lena.hermansson@naturvardsverket.se

1 Del 2. Resultatredovisning Instruktion - Del 2 fylls i för vart och ett av projekten. - Spara del 2 som eget dokument (ta inte med Del 1) innan ni skickar in redovisningar - Punkt 1 redovisas senast den 30 september 2008 om projekt inte genomförs enligt plan och/eller medlen inte kommer att gå åt - Punkt 2 och 3 redovisas senast den 31 mars 2009 För projekt med överenskommelse Nr 501-2852-08 Naturvårdsverkets dnr 707 0809 Projektnamn Rena Västmanland, etapp 3 Om kemikalier i din vardag Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västmanlands län Kontaktperson Måns Enander, Anna Keiler (FA21); e-post mans.enander@u.lst.se, anna.kejler@fa21.se:, tel: ME 012-195225, AK 0220-39593 Redovisningen skickas med e-post till Lena Hermansson lena.hermansson@naturvardsverket.se 1. Redovisa senast den 30 september 2008 om medlen inte kommer att gå åt. Ange i så fall belopp som inte kommer gå åt, belopp Text... kronor 2. Redovisa förbrukade medel senast den 31 mars 2009. Om inte alla medel använts ange orsak. Rena Västmanland Budgeterat Utfall Projektledare (lönekostnader, fortbildningskostnader) 160 000 160 000 Lokaler, telefon, utrustning 20 000 14 248 Resor 10 000 1 858 Portokostnader 5 000 10 205 Utveckling och uppdatering av hemsida om kemikalier 40 000 30 750 Framtagning och tryck av informationsmaterial till målgrupperna 80 000 78 453 Övriga kostnader som hör till aktiviteterna 10 000 9 446 adm-oh 20 040 Summa: 325 000 325 000 3. Redovisa kort de resultat som uppnåtts. Redovisningen skrivs här nedan och bör vara på ca ½ A4-sida, dvs. ca 1 300 tecken, och i sådan form att texten kan läggas ut på miljömålsportalen. Den kommer också att användas som underlag för Miljömålsrådets verksamhetsberättelse. Om någon rapport givits ut från projektet så ange en länk till den webbsida där rapporten kan läsas. Redovisning av projekt "Rena Västmanland", etapp 3 Vi har bl.a riktat oss till elever och lärare i årskurs 7-9 samt föräldrar till barn i förskoleåldern och informerat och spridit information om vardagskemikalier. Genom seminarier på skolor och föreläsningar på förskolor, skolor och vår hemsida har vi nått ut till ungdomar, lärare och föräldrar till förskolebarn i hela länet. Ett av förskolebesöken har uppmärksammats i tidningen Gröna Draken som ges ut kostnadsfritt till 130 000 hushåll i Västmanlands län. På mittuppslaget presenterades material kring barn och kemikalier. "Så skyddar du ditt barn". Där fick föräldrar tips om hur de kan välja bort de farligaste kemikalierna. Artikeln finns publicerad på hemsidan; http://www.fa21.se/gd_arkiv/1_09/index.htm I Hallstahammar och Heby har vi haft föreläsningar på förskolor och kommer även att göra ytterligare besök på förskolor i Arboga och Västerås. Material om barn och kemikalier delades ut av oss på Förbundet Agenda 21 till Ica-Ettans kunder under matbutikens miljövecka. De förskolor som inte fått besök av oss har fått materialet "Rena barn" via paket på posten. Även BB-avdelningarna har fått materialet för att dela ut till länets nyblivna föräldrar. Faktabladet finns också på vår hemsida: http://www.fa21.se/kemi.asp?st=4 Vi har genomfört aktiviteter genom Rena Västmanland projektet i fem klasser på Önstaskolan i Västerås, fyra klasser på Källskolan i Norberg. Under skolbesöken fick eleverna fundera över hur de kan bidra för att nå en

giftfri miljö. Eleverna fick lära sig mer om överdosering, miljömärkta produkter, avfall, miljömål, kemikalietillsyn och REACH. På S:t Ilianskolan i Västerås fick två klasser göra ett test om vardagskemikalier. Den 1 februari 2009 startade vi en skolwebb på hemsidan med material och länktips. 1X2 är ett för skolelever på skolwebben där kunskaper om vardagskemikalier testas och klasser kan utmana varandra. Testet är också kopplat till att man kan skriva ut ett diplom om man svarat rätt. Lärarseminarier är genomförda på ett flertal platser i länet; Surahammar, Sala, Västerås och Arboga. På skolorna träffade vi sammanlagt cirka 130 lärare, som representerades skolans alla ämnen. Under lärarträffarna fick lärarlagen ta del av information från projektet Rena Västmanland och diskutera olika frågor kring kemikalier i vår omgivning. Lärarna fick material och lektionstips om vad man kan undervisa om för att minska användning och byta ut de allra farligaste vardagskemikalierna. En klickannons har visats på Västmanlands läns tidning (vlt.se) under två veckor.

Slutrapport Fossilfritt Västmanland 2015 2009-05-25 1. Bakgrund Förbundet Agenda 21 är en ideell förening som sedan 1994 ger ut en tidningen Gröna Draken till alla 130 000 hushåll i Västmanlands län. Syftet med tidningen är att sprida information om länets hållbarhetsarbete och ge både privatpersoner, myndigheter, företag och organisationer inspiration och kunskap. Förbundet Agenda 21 bildades av 16 organisationer. Idag är medlemsantalet ca 90. Bland medlemmarna märks länets samtliga kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget, Mälardalens högskola, kommunala bolag och privata företag samt studieförbund, politiska partier och andra enskilda organisationer. Fossilfritt Västmanland 2015 är ett projekt om klimatpåverkan som drivs av Förbundet Agenda 21. Projektet Fossilfritt Västmanland 2015 startade efter Förbundets Vårstämma 2006. 2. Syfte Fossilfritt Västmanland 2015 syftar till att sprida information och kunskap om klimatpåverkan för att bidra till det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Invånarna i Västmanlands län och Heby kommun ska se kopplingen mellan den globala klimatpåverkan och det egna individuella ansvaret. Enskilda personer ska öka sin kunskap och medvetenhet så att de får verktyg för att göra förändringar i sitt beteende som minskar klimatpåverkan. Lärare och företagsrepresentanter ska sprida kunskapen vidare genom fortsatt arbete i skolundervisningen och genom företagen. Gröna Drakens läsare nås och får tips och råd hur de kan minska sin klimatpåverkan genom att följa projektet i tidningen. Kommunerna ska fortsätta sitt respektive arbete för hållbar utveckling på hemmaplan. 3. Åtgärder/aktiviteter 3.1 Fyra inriktningar Under 2008 och 2009 har Fossilfritt Västmanland 2015 genomförts med medel från Naturvårdsverkets bidrag till ideella organisationer och en viss del egeninsats från Förbundet Agenda 21. Projektets fyra inriktningar: 1) Studiecirkel om ett hushålls klimatpåverkan 2) Seminarier för lärare kring pedagogiska metoder för att ta in klimatfrågor i undervisningen

3) Ge förutsättningar för ett fortsatt nätverk mellan kommunala tjänstemän och politiker i regionen 4) Seminarier för företag om energi- och klimat Projektet Fossilfritt Västmanland 2015 inriktar sig på klimatpåverkan och ska bidra till att vi når ett av våra nationella miljömål begränsad klimatpåverkan. Målet är att göra västmanlänningarna medvetna och få kunskap så att de ändrar sitt beteende för att minska klimatpåverkan. 3.1 Studiecirkel om ett hushålls klimatpåverkan Under hösten 2008 anordnade förbundet en webbaserad klimatcirkel med totalt åtta träffar varav två var fysiska träffar och resten nätträffar. Åtta privatpersoner deltog. Vid ett annat tillfälle marknadsfördes klimatcirkeln för 20 verksamhetschefer för folkbildningen i länet. Vid ytterligare ett tillfälle har vi erbjudit personer från våra medlemsorganisationer att gå en utbildning för cirkelledare av Klimatcirkeln. Utbildningen hölls i april 2009 på länsbildningsförbundet i Västerås. Utbildningen var fyra timmar lång och innehöll en filmvisning på 10 minuter från Naturvårdsverket, presentation av klimatcirkelmaterialet och diskussioner kring klimatförändringar. Som cirkelledare ska man föra information och tips om klimatförändringar vidare och anordna egna grupper som går cirkeln. En av deltagarna vid utbildningen har redan 15 personer som kommer att gå klimatcirkel. Bilaga 2 Informationen och kursmaterial har lagts ut på vår skolwebb på hemsidan så att alla som går in på hemsidan ska kunna ta del av informationen och övningarna som tillhör Klimatcirkeln. På det viset kan vi nå ut till alla våra läsare av hemsidan. 3.2 Seminarier för lärare kring pedagogiska metoder för att ta in klimatfrågor i undervisningen Fyra lärarseminarier har genomförts under våren 2009. Vid Ungdomstinget i Köping den 12 februari deltog 16 lärare från hela länet. Detta omnämndes i Gröna draken och på Förbundet Agenda 21s hemsida. Lärarna fick ta del av material från klimatskolan, klimatbilagan, GD och värderingsövningar om klimat. Det andra lärarseminariet hölls på Skogslundsskolan i Surahammar den 14 april. Där deltog 16 lärare och alla ämneskategorier var representerade. En Miljöundervisningspärmen som innehåller bl.a. material från Förbundet Agenda 21s Klimatskolan och Klimatbilagan (tidigare material som vi tagit fram inom Fossilfritt Västmanland 2015), Gröna Draken, länktips och värderingsövningar lämnades över. Pärmens innehåll och användningsområde med konkreta tips på 15 lektioner och upplägg av temaarbete presenterades. Ett fortsatt samarbete föddes och ledde till en gemensam miljötemadag som genomfördes med drygt 100 elever på grundskolan i april 09. Då visade förbundet i samarbete med Skolbion filmen En obekväm sanning av Al Gore. Bilaga 1 Den 28 april hölls det tredje lärarseminariet på Önstaskolan i Västerås, 4 lärare deltog. Filmen När klimatet ändras från Naturvårdsverket visades och diskuterades under seminariet. Även materialet i Miljöundervisningspärmen med bl.a. material från klimatskolan, klimatbilagan,

Gröna Draken och värderingsövningar presenterades och lämnades över till lärarna även här. Bilaga 1 Genom projektet Fossilfritt Västmanland 2015 träffade vi på Förbundet Agenda 21 lärare från Virsboskolan. Det var 13 lärare som deltog i det fjärde lärarseminariet den 5 maj 2009. Bland annat fördes diskussioner kring filmer När klimatet ändras, Naturvårdsverket och En obekväm sanning, Al Gore. Seminariet innehöll material från Förbundet Agenda 21 och förslag på upplägg av ämnesövergripande temadagar och miljöarbeten på skolan. Miljöundervisningspärmen från projektet med konkreta tips på 15 lektioner presenterades och lämnades över. Detta i syfte att föra in klimatfrågor i undervisningen på skolan även efter projektets slut. 3.3 Ge förutsättningar för ett fortsatt nätverk mellan kommunala tjänstemän och politiker i regionen Vi har startat ett Webbnätverk som finns under Länet runt på vår hemsida. Där kan kommuner, olika företag och organisationer i Västmanland delar med sig av Goda exempel från sin verksamhet. Sala kommun, Fastighetskontoret i Västerås, Länstinget och Tekniska nämndens stab har presenterat ett flertal exempel var. Syftet med nätverket är att sprida goda exempel från kommunerna i länet för att kunna inspireras av varandra och få några konkreta exempel på vad som är genomförbart på lokal nivå. Nätverket riktar sig främst till kommunala tjänstemän, men även övriga offentliga tjänstemän. Fysiska träffar genomförts i tidigare delar av projektet, liksom större seminarier, men nu har vi valt att utveckla nätverket med hjälp av vår hemsida. Under våren 2009 har hemsidan presenterat ett 20-tal goda exempel. Bilaga 5 I tidigare delar av Fossilfritt Västmanland 2015 har vi utmanat kommunerna i länet samt Heby att ställa sig bakom målet om att göra oss oberoende av kol, olja och andra fossila bränslen senast 2015. Ett antal kommuner hade redan fattat beslut men flera återstod. I december 2008 skickade vi ut ett påminnelsebrev till kommunstyrelserna i Heby, Norberg, Arboga, Fagersta, Surahammars och Köping. Med anledning av brevet har nu även Arboga, Skinnskatteberg och Norberg ställt sig bakom målet. Surahammar och Köping bereder också ärendet. Bilaga 4 och 9. Politiker i Köping fick i feb -09, med anledning till utmaning av kommunerna en muntlig presentation av projektet och inspiration till att arbeta med en kommunal klimatstrategi. Kommunstyrelsens arbetsutskott bestod av 10 personer. Vår förbundssekreterare Anna Malmström deltog i klimatpanelen under Mälartinget i Örebro, den 6 maj med 320 deltagare arrangerat av Mälardalsrådet. Där gjorde hon inspel om klimatpåverkan och vikten av lokalt klimatarbete. Bilaga 10 3.4 Seminarier för företag om energi- och klimat Vår förhoppning och ambition var att arrangera egna, fristående seminarier riktade till företag om energieffektivisering och klimatarbete. Det visade sig dock vara svårt att genomföra, bland annat med anledning av stor konkurrens från andra aktörer i länet. Till exempel så har Länsstyrelsen under 2008 arbetat fram en regional klimatstrategi som man bjudit in till träffar kring. Vi valde därför att inte konkurrera med andra goda krafter, utan istället söka upp arrangemang där företagare redan samlats. Några exempel nämns nedan;

På Rotary i Hallstahammar den 13 februari 09 fick 21 personer ta del av projektet Fossilfritt Västmanland 2015 med fokus på energieffektivisering i företag och organisationer. Den 7 maj fick även Surahammars Rotary ta del av informationen om Fossilfritt Västmanland 2015. 18 personer deltog varav många från näringslivet. Föredrag på 3 timmar om hållbar utveckling hölls på ALMI den 19 december om hur man kan förbättra sitt miljöarbete och minska energianvändning etc. Praktiska övningar om vad de själva har sin största energibov någonstans och hur de kan förändra detta genomfördes. Målgruppen var nya kvinnliga företagare, invandrare och svenska. 12 personer deltog. Bilaga 6 3.5 Övriga aktiviteter/möten Ett antal aktiviteter och föredrag har också genomförts som har handlat om klimatarbetet. Dessa redovisas nedan: Föredrag och redovisning av projektet på Förbundet Agenda 21:s vårstämma den 24 april, ca 40 åhörare. Produktion av studiematerial om klimat som ska kunna användas av personer eller organisationer i Västmanland som vill arrangera en studiecirkel/kurs om klimat. Finns på hemsidan. Eleverna och lärare på Kungsängsskolans gymnasium i Sala fick delta i en Klimatrunda den 24 september-08. Energiseminarium i Sala den 30 september tillsammans med Sala Heby Energi AB för privatpersoner 70 st som handlade om energikällor, som sol, vind och vatten. Vid Risbro kyrka i Fagersta deltog 30 personer vid föreläsning om klimatfrågor. Vid en årlig Energidag på Mälardalens Högskola i Västerås den 18 sept presenterades projektet för gymnasieelever. En motion har lämnats in om Fossilfritt Västmanland av Olle Thorell (s) i Riksdagen, Bilaga 7 3.6 Mediagenomslag Projektet Fossilfritt Västmanland 2015 har vid flera tillfällen under året uppmärksammats i lokal och regional media. Det handlar om sammanlagt 7 tillfällen: Ett flertal reportage i Gröna Drakens alla tre nummer (upplaga: 130 000/nummer) Bilaga 14-16 Stor intervju om projektet Fossilfritt Västmanland 2015 i Restupplagan, VafabMiljö nr 3/08. Bilaga 13 Helsida om projektet i Cirkulera nr 3/08, VafabMiljö. Bilaga 11 Fagerstaposten hade en stor intervju om att Norberg ställer sig bakom att bli en fossilfri kommun (upplaga: 8000) 4 maj. Bilaga 9 4. Jämställdhetsperspektiv Fossilfritt Västmanland 2015 vänder sig till såväl män som kvinnor och ambitionen har varit att nå ut till alla människor. Valet av informationstillfällen har gjorts för att spridningen av Fossilfritt Västmanland 2015 ska bli så stor som möjlig utifrån traditionella kvinnliga och

manliga intressen. Vi har uppskattningsvis mött ungefär lika många kvinnor som män under projektets olika aktiviteter. Projektet riktar sig till alla i Västmanlands län och Heby kommun. Det innebär också att alla har samma förutsättningar att delta oavsett var de kommer ifrån eller var de är bosatta. 5. Uppnått resultat Under perioden då denna del av projektet Fossilfritt Västmanland 2015 pågått har Arboga, Skinnskatteberg och Norberg ställt sig bakom förslaget där målet är att bli oberoende av kol, olja och andra fossila bränslen senast 2015. Vi har träffat och informerat personer från de flesta kommuner i länets kommuner, däribland Arboga, Norberg, Fagersta, Västerås, Sala, Köping och Surahammar. Över 27000 unika besökare på hemsidans energisida har vi fått under projektets gång. Vi har haft tre omnämnanden i konventionella mediakanaler i länet. Dessutom har Fossilfritt Västmanland 2015 synts mycket i Gröna Draken. Åtta Klimatcirkelledare har utbildats under våren -09 och fått verktygen för att sprida kampanjen vidare. Vi har haft 8 personer som deltagit i vår webbaserade klimatcirkel, men kommer att få ett större deltagande i cirkeln genom cirkelledarna som utbildades. Under lärarseminarierna har vi träffat 49 lärare. Många av lärarna kommer att eller har redan fört klimatarbetet vidare och arbetar med sina elever i ämnet. Vi har fått in 20 Goda exempel till vår hemsida i det kommunala nätverket. Energibesiktningar i hushåll var tänkt att genomföras som en del av studiecirkeln. Av olika skäl passade det inte in i upplägget. Under april gjorde vi ett nytt försök att få in energibesiktningarna. Vi vände oss till medlemmar genom vårt nyhetsbrev och allmänheten genom hemsida. Syftet var att få fyra hushåll att vara med som komplettering till studiecirkelmaterialet. Tyvärr fick vi inte några deltagare till den aktiviteten. 6. Målgrupp Målgrupp för Fossilfritt Västmanland 2015 är samtliga invånare i Västmanlands län samt Heby kommun. Vi har dock valt att fokusera på vissa grupper för att kunna inrikta informationen. Exempelvis lärare i olika ämnen. En stor del av Fossilfritt Västmanland 2015 är hemsidan som kan nås av personer också utanför länet, vilket ses som mycket positivt. 7. Spridning av resultat/erfarenheter Resultat och erfarenheter av Fossilfritt Västmanlands 2015 har sprids till våra medlemsorganisationer genom föredrag av projektledarna på förbundets höststämma den 24 oktober 2009. Styrelsen, förbundssekreteraren samt projektledarna är personer som sitter inne med stor kunskap och erfarenhet av projektet och kommer att kunna sprida denna vidare.

Lärare och cirkelledare kommer att sprida projektet vidare och några har redan spridit delar av vårt projekt för att bidra till miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Även under Förbundet Agenda 21s Vårstämma i april 2009 presenterades projektet för alla deltagare. Webben har nått 27000 läsare och genom Gröna Draken når vi 130 000 hushåll i Västmanland och Sala- Heby kommun. Genom nyhetsbrev når vi alla våra medlemmar som numera uppnått till 90 i antal. 8. Uppföljning och utvärdering Utvärdering av Fossilfritt Västmanland 2015 gjordes av styrelsen den 12-13 maj. Utvärdering av utbildningen av Klimatcirkelledarna har gjorts av dem som gick utbildningen. Resultatet av utvärderingen var mycket positivt. Vi har under projektet blivit varmt välkomnade på alla ställen som vi har besökt. Många har upptäckt fördelarna av att delta i projektet lite sent. Mycket tid har gått åt till att bjuda in oss till företag, allmänheten, skolor och politiker. Lärarna har gett mycket positiv respons kring projektet och miljöundervisningspärmen från Förbundet Agenda 21. Vi har även lyckats knyta till oss flera kontaktpersoner på skolor runt om i länet. Positivt är också att Fagersta kommuns skolor vill träffa oss under en hel studiedag med anledning av projektet, men inte förrän vid uppstarten till hösten, då det passar dem bättre. Det handlar om 110 grundskollärare. Ytterligare tre skolor i länet har också visat intresse för vårt projekt, men även där till hösten 09. Under arbetet med projektet Fossilfritt Västmanland 2015 har vi upptäckt att vi skulle behöva arbeta inom samma projektområde under en längre tidsperiod. Detta för att dra nytta av ringarna på vattnet som skapats under projektets gång. Surahammar den 25 maj 2009 Olle Thorell, ordförande i Förbundet Agenda 21

Ekonomisk redovisning av projektet Fossilfritt Västmanland 2015, genomfört av Förbundet Agenda 21 i Västmanlands län under juni 2008- maj 2009. Finansierat av bland andra Naturvårdsverkets bidrag till ideella miljöorganisationers arbete. Redovisning av utgifter Kommentarer till tabellen 1. Ökade personalkostnader Projektet har drabbats av en hel del extra personalkostnader med anledning av att projektledaren Karin Samuelsson var delvis eller helt sjukskriven på grund av diskbråck under 2008. Även vår förbundssekreterare Sara Wallentin var sjukskriven under hösten 2008 på grund av graviditetskomplikationer. Det var alltså en besvärlig tid för förbundet men trots detta lyckades vi genomföra det mesta som vi åtagit oss, inte minst tack vara stora insatser från syrelseledamöter. Vid årsskiftet slutade projektledaren och ersattes inte förrän den 1 april, av Charlotte Bäckström. Under perioden utan projektledare utfördes arbetet inom projektet av tf Förbundssekreterare Anna Malmström och till viss del av Charlotte Bäckström (som under februari och mars egentligen var anställd för ett annat projekt). 2. Ökade totala kostnader Vår egenfinansiering beräknar vi till mer än vad vi från början hade angett vilket har höjt de totala kostnaderna för projektet. Se vidare i tabellen.

Redovisning av intäkter och egenfinansiering Från Budget Summa Kommentar Naturvårdsverket 370 000 370 000 Egenfinansiering 60 000 1) 70 000 2) 4 000 3) 13 500 4) 4 000 1) Förbundets kostnad per nummer av Gröna Draken är 235 000 kr. Varje sida kostar oss därmed knappt 10 000 kr. Under projektets genomförande har tre nummer kommit ut och i dessa behandlades klimatfrågan på 15 sidor varav ca 5 sidor beskriver våra egna aktiviteter. Vi uppskattar därför vår egeninsats till 7*10 000 kr = 70 000 kr. (för att räkna i underkant) 2) Förbundets kostnad för hemsida och nyhetsbrev med koppling till projektet (ej personalkostnad) uppskattas till 4 000 kr. 3) Egen arbetsinsats har skett under hela projektets gång. Förbundssekreteraren har stöttat projektledaren kontinuerligt. Under perioden 21 oktober till 31 december gick också Katarina Hogfeldt-Forsberg (anställd på Mälarenergi AB) in och stödde projektet. Katarina sitter i styrelsens arbetsutskott och arbetade med projektet när kansliet drabbades av sjukskrivningar. Vi uppskattar Katarinas/Mälarenergis insats som 18 h*750 kr = 13 500 kr. 4) LED-lampor, som vi tidigare köpt in till projektet och använt oss av under året. Ungefärlig kostnad som går att koppla till detta projekt: 4 000 kr. Studieförbundet Vuxenskolan 4 000 Värde motsvarande 4 000 kr Utbildning för cirkelledare, lokalkostnad för cirkelträffar, webb-plattform för cirkeln, support. Deltagaravgift 6000 1 400 kr 8 deltagare a 200 kr men en väntar vi fortfarande på betalning ifrån. studiecirkeln Konsumentföreningen 4000 Värde motsvarande Förtäring på träffarna med studiecirkeln. Änglamarksprodukter. SVEA Fagersta Missionsförsamling (Risbrokyrkan) 2 000 kr 928 kr Föreläsararvode till projektledaren. Summa: 444 000 469 828 kr Varav annan finansiering än Naturvårdsverket är 99 828 kr dvs > 20%

Projektredovisning Informationskampanj i Västmanland om rättvis handel Diarienr 2008/430 Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se tel 0220-395 95

Redovisningsformulär avseende projektstöd enligt förordningen (2007:954) om statligt stöd till organisationer på konsumentområdet Organisationens namn Diarienummer Förbundet Agenda 21 i Västmanlands län 2008/430 Besvara följande frågor med utvecklade svar. Projektets genomförande 1. Vilket projekt har genomförts med det beviljade stödet? Informationskampanj i Västmanland om rättvis handel 2. I vilken omfattning har den planerade målgruppen nåtts? Förbundet Agenda 21:s mål med projektet har varit att öka kunskapen bland hushållen i regionen om konsumentmakt och vad rättvis handel är. Målgrupperna delades in i följande tre kategorier: 1) Hushåll med personer födda utanför Europa som inte behärskar svenska språket till fullo. 2) Politiker och tjänstemän i de 11 kommunerna i regionen. 3) Invånare i Västmanlands län och Heby kommun. Följade insatser har gjorts för att nå målgrupperna inom kategorierna ovan: 1) Personer som inte behärskar svenska språket till fullo. Ett faktablad har producerats och bearbetats till lättläst svenska av Centrum för lättläst. Samma Faktablad har också översatts till arabiska, sorani och somaliska med hjälp av Västmanlands Tolkservice. De fyra versionerna av Faktabladen finns för nedladdning i pdf-format på vår hemsida och kommer att tryckas upp i minst 500 ex/variant och spridas till målgruppen genom SFI-undervisning i kommunerna under höstterminen 2009. Samtliga faktablad kommer att marknadsföras i tidningen Gröna Draken, nr 3-2009 som kommer ut i september. Vi kommer också att sprida faktabladen genom anslagstavlor i butiker och genom invandrarföreningar under hösten. Den guide för rättvis handel som producerats inom projektet och som redovisas under kategori 3 har även lästs in som taltidning. Ljudfilerna kommer att kunna spridas exempelvis genom vår hemsida och göra det möjligt för icke läskunniga personer att ta del av informationen. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post/webbadress Giro Org.nr Box 48 Lagergrens gata 8 0771-42 33 00 054-19 41 95 konsumentverket@konsumentverket.se Post: 5 99 75-3 01-202100-2064 651 02 Karlstad www.konsumentverket.se Bank: 5050-2806

2 (8) Vår bedömning är att målgruppen än så länge bara nåtts i begränsad utsträckning men att den under hösten kommer att ta del av informationen på ett framgångsrikt sätt. Att hitta de rätta kontakterna och att översätta materialet har tagit längre tid än vad vi beräknat. 2) Politiker och tjänstemän i de 11 kommunerna i regionen. Målgruppen har nåtts i samtliga kommuner genom tidningen Gröna Draken och genom nyhetsbrev. I förbundets styrelse finns politiker från Heby, Köping, Surahammar och Västerås, vilka självklart har nåtts av budskapet. På förbundets vårstämma, där de flesta kommuner fanns representerade, presenterades projektet genom en utställning och provsmakning av Rättvisemärkt juice. Målgruppen har nåtts i 3 av kommunerna genom en föreläsnings-turné i slutet av april med Catja Kaloudis från företaget Fair4 Us. Samtliga kommuner fick erbjudande om att boka in föreläsningar/arrangemang med Catja Kaloudis och projektledaren Anna Malmström men bara tre kommuner tackade ja till erbjudandet. Sammanlagt träffades 110 personer under turnén. 3) Invånare i Västmanlands län och Heby kommun. Invånarna i länet har nåtts av informationskampanjen genom: - Artiklar i tidningen Gröna Draken (nr 3 och 4-08 och nr 2-09 samt notiser i nr 3-09) - Guiden för Rättvis handel i Västmanland, som tryckts i 10 000 ex och distribuerats till bibliotek, butiker och drygt 120 privatpersoner som besvarat en enkät i Gröna Draken. - Information på vår hemsida och genom våra nyhetsbrev till medlemmarna. - I Västerås arrangerades även en föreläsning med Catja Kaloudis i samarbete med ABF, kvällen den 21 april men tyvärr kom det bara tre åhörare. Tanken var att denna kväll skulle utgöra första delen i en studiecirkel om rättvis handel men eftersom intresset var så svalt så sköts detta på framtiden. Studiecirkelhandledningen finns dock publicerad på vår hemsida och kan användas fritt av dem som vill starta en studiecirkel inom något studieförbund eller på egen hand. (se bilaga 5) 3. Hur har målgruppen uppfattat/tagit emot projektets budskap? Mottagandet av projektets budskap har varit positivt från samtliga målgrupper. Många inser att det inte krävs så stor insats som konsument för att handla mer rättvist och att ens egen lilla insats vid butikshyllan spelar stor roll för fattiga människor i syd. 4. Beskriv de aktiviteter som har genomförts utifrån projektplanen avseende innehåll, när de utförts i tid etc. Del 1: Guide rättvis handel En 16-sidig trycksak har producerats i 10 000 ex, fyrfärgstryck (bilaga 3) Produktionen skedde under våren 2009 och lanseringen gjordes den 16 juni genom presskonferens på Global Living i Västerås och utdelning till kunder i ICA supermarket Skrapan i Västerås. Lanseringen kommenterades genom artiklar i VLT, Västmanlands Nyheter, inslag på TV4 Västerås, inslag på radio P4 Västmanlands nyheter, intervju i Länstaltidningen (även på taltidningens hemsida). (Pressklipp i bilaga 8)

3 (8) Guiden har distribuerats till ett samtliga bibliotek i länet samt Heby, ett antal butiker och caféer, några kommunkontor etc och samtliga Coopbutiker i länet med hjälp av Konsumentföreningen Svea. Guiden har även bearbetats till talat format av Länstaltidningen och distribuerats via kassett under v. 26 till de drygt 700 prenumeranterna. Guiden har också väkt intresse hos Föreningen Rättvisemärk och hos Nätverket för Rättvis handel och finns också att ladda ner på nätverkets hemsida: http://www.rattvishandel.net/fairtrade/varor.aspx, klicka på Västmanland, bland guiderna i högerspalten. En kortfattad variant av guiden har producerats i form av ett faktablad som också har bearbetats till lättläst svenska av Centrum för lättläst. Faktabladet finns att ladda ner som pdf på vår hemsida. Faktabladet har översatts till arabiska, sorani och somaliska. Dessa finns också som pdf:er på hemsidan. I höst kommer en mindre upplaga att tryckas upp av faktabladet (ca 500 ex av varje) och distribuerats till intresserade. Information om detta kommer att finnas i Gröna Draken som kommer ut i september. Eventuellt kommer också faktabladen på arabiska, sorani och somaliska att läsas in som ljudfiler i ett samarbete med AMA Vuxenutbildningscentrum i Västerås. En plånboksvariant har också tagits fram som man lätt ska kunna bära med sig efter att laddat ner den från hemsidan, som en påminnelse om att handla mer rättvist. Denna variant kommer också att finnas med i Gröna Draken i september, för att klippa ur och spara. Del 2: Studiecirkelmaterial Under hösten 2008 arbetades det fram ett studiecirkelmaterial om rättvis handel. Dialog fördes med studieförbunden ABF och Sensus om att starta studiecirklar i ämnet. Tyvärr var intresset lågt och vårt försök att dra igång en studiecirkel i samarbete med ABF under april misslyckades. Studiecirkelmaterialet har skrivits på enkel svenska men inte bearbetats av Centrum för lättläst eftersom efterfrågan varit så låg. Studiecirkelmaterialet finns tillgängligt på hemsidan och förhoppningsvis kommer det inspirera några att genomföra en studiecirkel som Förbundet Agenda 21 kan vara behjälpliga i, vid ett senare tillfälle. Tre andra folkbildande aktiviteter har genomfört under projekttiden. Dels så uppmärksammade vi den hundrade arbetsplatsen som anmälde att de dricker Rättvisemärkt kaffe på jobbet till oss, genom ett besök den 21 april. Vi fick tyvärr ingen media på aktiviteten men uppmärksammade det hela på vår egen hemsida (se bilaga 6). Dels så publicerades en debattartikel i VLT den 9 maj med anledning av Worlds Fair Trade Day. Den tredje aktiviteten som vi väljer att redovisa under denna rubrik är att vi medverkade på ett arrangemang på Affärs- och Idéhuset i Västerås på Världsmiljödagen den 5 juni. Projektledaren Anna Malmström höll ett föredrag om Rättvis handel och vi hade ett utställningsbord med bland annat provsmakning av Rättvisemärkt juice och choklad. Antalet åhörare var 20 personer.

4 (8) Del 3: Påverkan hos aktörer som konsumenter berörs av Under den 20-22 april engagerade vi Catja Kaloudis från Hudiksvall som arbetar med rättvis handel och har ett smittande engagemang i ämnet för en kommun-turné. Det var ett par intensiva dagar som resulterade i att vi träffande sammanlagt 110 personer. Surahammar: Föredrag om Rättvis handel och möjligheten att diplomeras som Fairtrade City för kommunfullmäktige i Surahammar den 20 april 2009. Antal åhörare: 40 Västerås: Frukostmöte på Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tillsammans med Västerås City-samverkan (handlare i Västerås city). Föredrag om rättvis handel och diskussioner om hur en styrgrupp för ett Fairtrade City-arbete ska kunna formeras. Antal medverkande: 21 Sala: - Föreläsning för politiker, tjänstemän och allmänheten på ett möte i kulturkvarteret Täljstenen arrangerat av kommunens Agenda-21-nätverk. I Sala hade kommunfullmäktige precis avslagit en motion om Fairtrade City men intresset och nyfikenheten för ämnet fanns ändå. Antal åhörare: 18 - Föreläsning och diskussion hos det kommunägda bolaget Sala-Heby Energi AB. Bland åhörarna fanns personal och styrelseledamöter. Antal åhörare: 12 - Föreläsning och diskussioner på ett möte arrangerat för allmänheten och politiker, av vänortsföreningen Sala-Pao, i Pingstkyrkan i Sala. Trots annons i Sala Allehanda och många anslag på anslagstavlor runt om i staden kom det bara 14 personer men dessa personer var mycket engagerade och föreningsaktiva och skulle säkert kunna utgöra en grund i en styrgrupp för Fairtrade City. Antal åhörare: 14 Arboga: Arboga har under våren berett ett beslut om rättvist kaffe inom kommunens verksamhet. Projektledaren har träffat kommunens kostchef Marie-Louise Johansson, som arbetat med underlag inför beslutet, och hjälpt till med ett skriftligt underlag till politikerna om rättvist handlat kaffe och skillnader mellan olika märkningar. Projektledaren har också haft kontakter med kommunalrådet Olle Ytterberg i frågan. Norberg: Vissa kontakter har hållits med Norberg kommun genom enskilda politiker och kommunalrådet Kenneth Östberg. Norberg kommer i slutet av året att utvärdera ett arbete med rättvist handlade varor i sin upphandling, efter en motion i kommunfullmäktige. 5. Har aktiviteter/initiativ uppstått i projektets närhet (lokalt eller nationellt, beroende på projektets målgrupp) som kan bedömas ha tillkommit på grund av detta projekt? Inget som vi direkt kan peka på men vi vet att intresset för våra faktablad på invandrarspråk och ljudfilerna har väkt intresse inom rättvis handelsrörelsen i Sverige. Linn Eriksson som skrivit och fotograferat till guiden bor i Uppsala och har nu planer på att påverka så att en liknande guide kan göras för Uppsala län.

5 (8) 6. Anser ni att projektets syfte och mål som angavs i projektplanen har uppnåtts? Redogör för vad ni grundar dessa slutsatser på. Ja det anser vi. Förbundet Agenda 21 har genom projektet verkligen fått möjlighet att fördjupa arbetet inom denna del av hållbar utveckling och projektet har lagt en bra grund för fortsatt arbete. Vår personal och styrelsemedlemmar har fått kunskap inom området och kan nu bistå kommunerna i länet med underlag, föredrag etc inom rättvis handel. Vi har bra material att jobba vidare med för att sprida till målgrupperna, exempelvis genom samarbete med SFI-undervisningen i kommunerna. Genom tidningen Gröna Draken, inslag i media, vår hemsida och den 16- sidiga guiden har vi spridit information till konsumenterna i Västmanland på ett sätt som vi känner oss stolta över. I nedanstående tabell har vi redovisat och följt upp samtliga uppsatta mål och även illustrerat måluppfyllelsen med hjälp av de gubbar som brukar användas i Miljömålsarbetet. Gubben med rak mun betyder att ytterligare åtgärder måste vidtas för att nå målet. Glad gubbe betyder att vi är nöjda och nått målet. Sur gubbe betyder att vi är missnöjda och inte lyckats med det målet. Uppsatt mål Måluppfyllelse Nöjdhetsgrad Nå 75 % av hushållen i regionen med information om projektet via Gröna Draken. I tre av årets fyra tidningar har rättvis handel berörts och våra tidigare undersökningar visar att informationen i Gröna Draken når hushållen i ungefär den omfattningen. Tre tidningar med innehåll om Rättvis handel borde ökat sannolikheten att vi nått konsumenterna i regionen. 4000 unika besökare på hemsidan under projektet Projektet omnämns minst 5 gånger i lokal media Utbilda 15 personer via studiecirkeln Målet har nåtts med stor marginal. Under projektperioden (080801 till 090531) hade hemsidan 55 066 besökare. Under samma period året innan hade sidan drygt 27 000 besökare. Direkt efter lanseringen av guiden hade hemsidan ovanligt många besökare. Fem gånger som redaktionellt material samt en debattartikel i VLT den 9 maj. Ingen studiecirkel genomförd. Efterfrågan av produkter med märkning ökar De aktörer som omnämns får fler besökare. Att minst två kommuner arbetar aktivt med rättvis handel. Omöjligt för oss att mäta eller uttala oss om redan nu. Omöjligt för oss att mäta eller uttala oss om redan nu. Västerås, Sala och Norberg arbetar aktivt på olika sätt och projektet har påverkat deras arbete. 7. Har projektet bidragit till nya projektidéer och i så fall vilka? Ja, flera. Först och främst idéer på hur vi ska fortsätta arbetet med att sprida materialet som producerats under projektet. Vi kommer också att fortsätta att vara en viktig aktör i regionen för att öka konsumenternas kunskaper om rättvis handel och påverka den offentliga upphandlingen.

6 (8) Vi har också fått en idé om ett informationsprojekt om etiskt sparande och den makt man har som privatperson när det till exempel gäller sina pensionspengar. En annan idé som vi hoppas kunna jobba vidare med är att arbeta med kommunernas vänorter. Besöket hos vänortsföreningen Sala-Pao har gett mersmak. Kanske finns det andra kommuner som har vänorter där rättvis handel skulle kunna utvecklas? 8. Går det att se några effekter för konsumentintressena av det understödda projektet? Finns det några andra effekter? Informationskampanjen har ökat konsumenternas kunskap och förklarat vad olika märkningar står för men det är svårt att mäta effekter av detta. 8. Hur bedöms fördelningen (i procent) mellan kön och olika åldersgrupper i den målgrupp som har fått del av den verksamhet/insats som stödet har använts till? Redovisa gärna enligt följande modell; Konsumenterna som nåtts av informationen finns i samtliga åldersgrupper. Vi vet att många skolor använder Gröna Draken i sin undervisning och många ungdomar känner till och läser tidningen. Parallellt med detta projekt har vi också haft projekt riktade till skolor och lärare, vilket kanske gjort att personer under 20 år läst tidningen i ännu högre grad. Vi vet också att vi har många kvinnor som läser tidningen i åldern mellan 40 och 60 år. Den 16-sidiga guiden har producerats för att yngre människor skall intresseras av den, bland annat genom valet av bilder och att ta upp smink och skönhetsvård. Vi tänkte också medvetet att ha med bilder på en konsumerande man i guiden för att väcka intresset även bland män. Uppskattningsvis gör vi följande fördelning: Kön och ålder Procent Kvinnor 20 år 15 Män 20 år 15 Kvinnor 21 40 år 15 Män 21 40 år 15 Kvinnor 41 65 år 20 Män 41 65 år 10 Kvinnor 66 år 5 Män 66 år 5 Totalt 100 procent 10. Hur bedöms fördelningen (i procent) mellan kön och inrikes resp. utrikes födda i den målgrupp som har fått del av den verksamhet/insats som stödet har använts till? Redovisa gärna enligt följande modell; Kön och födsel Procent Kvinnor födda i Sverige 40 Män födda i Sverige 40 Kvinnor födda utrikes 10 Män födda utrikes 10 Totalt 100 procent

7 (8) 11. Hur bedöms fördelningen (i procent) mellan kön och bostadsort i den målgrupp som har fått del av den verksamhet/insats som stödet har använts till? Redovisa gärna enligt följande modell; Kön och geografisk indelning Procent Kvinnor boende i Götaland 0 Män boende i Götaland 0 Kvinnor boende i Svealand 50 Män boende i Svealand 50 Kvinnor boende i Norrland 0 Män boende i Norrland 0 Totalt 100 procent Ekonomisk redovisning 12. Hur stor del av projektets totala ekonomiska resurser har det beviljade stödet utgjort? Det beviljade stödet har utgjort knappt 80 % av projektets totala ekonomiska resurser. 13. Hur har det beviljade stödet använts? Se tabeller i bilaga 1. Kommentarer till tabellerna: Det ekonomiska stödet har använt i huvudsak enligt budget i ansökan. Ett arvode (till Linn Eriksson) hör egentligen till materialproduktionen men utbetalades som en lön eftersom hon inte har F-skattsedel. Detta medför att personalkostnaden inklusive semesterlön blev lite högre än budgeterat. Vi har också valt att redovisa aktiviteter och turné som en egen post. Kostnaderna för dessa har vi ansett det rimligt att ta från materialproduktionen som kostade mindre än beräknat, tack vare att vi kunde göra mycket på egen hand. Övrigt 14. Vilka erfarenheter har arbetet med projektet gett? Projektet har gett erfarenheter både vad det gäller kunskaper om rättvis handel och erfarenheter av att samarbeta med butiker och handlare. Intresset för frågan har varit stor och för Förbundet Agenda 21 är det första gången som vi jobbat med att översätta informationsmaterial till viktiga invandrarspråk och lätt svenska, vilket varit en nyttig erfarenhet. 15. Finns det något som skulle ha gjorts annorlunda och i så fall hur och varför? Projektet borde ha genomförts mer intensivt i början av projektperioden för att ha tid för att distribuera materialet och sprida informationen inom projekttiden men på grund av sjukskrivningar bland Förbundet Agenda 21:s personal och två föräldraledigheter så blev det inte så.

8 (8) För organisationen underskrift av behörig/-a firmatecknare Olle Torell namnförtydligande underskrift av projektledare Anna Malmström namnförtydligande Till formuläret ska verksamhetsberättelse, årsredovisning och ett revisorsintyg (se ovan under Ekonomisk redovisning) bifogas. När en eventuell uppföljning av projektet är klar ber vi er sända in den till Konsumentverket. Glöm inte att fylla i diarienummer på formuläret (diarienumret återfinns i det övre högra hörnet på Konsumentverkets beslut att bevilja stöd) och skicka sedan det ifyllda formuläret med tillhörande handlingar till följande adress: Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad

Förteckning över bilagor till redovisning av projektet Rättvis handel Bilaga 1 Ekonomisk redovisning Bilaga 2 Faktablad Bilaga 3 Guide Rättvis handel i Västmanland Bilaga 4 Plånboksguide Bilaga 5 Studiehandledning Bilaga 6 Utdrag från hemsidan om arbetsplats nr 100 Bilaga 7 Inbjudningar/anslag från turnén Bilaga 8 Presslänkar och pressklipp Bilaga 9 Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2008 Bilaga 10 Revisorsintyg Bilaga 11 Gröna Draken

Budgetuppföljning Rättvis handel Rättvis Handel Budgeterat t o m 081231t o m 090708 Projektanställd (inkl sociala avg & 108 försäkring) 000 40508,0 109877,0 Semesterlön 4223,0 9625,0 Turné och aktiviteter 23489 Materialproduktion: inkl layout, tryck 107000 och distributionskostnad och arbete 78067 med hemsidan. Info i GD 60000 60000 Översättningskostnad 12000 8050 Resor 2000 434,6 1615,6 Inläsning av material 15000 11000 Revisor 5000 3200 Lokalkostnader 5000 5000 Kontorsutrustning 3 000 3000 adm-oh 5278 5278 Summa exkl. egeninsats 249 000 250201,6 Summa 317 000 50 444 318201,6