Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom Filipa Sampaio, MD, hälsoekonom, doktorand Inriktning: Hälsoekonomiska analyser av tidiga insatser i syfte att förbättra barnens psykiska hälsa
Hälsoekonomi: En vetenskaplig metodik som hjälper att: Spara pengar Göra fler hälsofrämjande interventioner/behandla fler patienter Välja metoder som ger mer hälsa för pengarna
Kommunstyrelsen i Mellanstors kommun
Det finns många förslag
Men hur vet kommunen? Går det att ge kommuner ett beslutsunderlag?
Vad vet vi? En stor del av kostnaderna för utanförskapet skulle kunna undvikas om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser ( I. Nilsson & A. Wadenskog, Skandia-modellen) Tidig insats Samhällsbesparingar
Vad vet vi inte? Vilka insatser är effektiva - leder till förbättrad psykisk hälsa? Vad kostar olika insatser? Vilka effekter kan leda till minskning av kommunala kostnader? Tidig insats Effekt Varaktighet Avvärjda fall Samhällsbesparingar
Forskningsstudie Att undersöka förutsättningar för att hjälpa kommuner med ett konkret ekonomiskt beslutsunderlag för att värdera effekter av kommunala investeringar i att förebygga oönskade och kostsamma utfall på sikt.
Frågor Finns det data på kommunal nivå avseende kostnader av olika problem och utfall som ska förebyggas? Vilka förebyggande insatser har evidens utifrån befintligt vetenskapligt stöd? Vad kostar insatserna? Vilka effekter och potentiella besparingar kan förväntas? Uppskatta kommunala kostnader av det förebyggbara tillståndet
Kan förebyggas: Utagerande beteendeproblem hos barn Ett tillstånd som dokumenterat ökar risken för senare negativa konsekvenser och utanförskap Konsekvenserna av tillståndet har dokumenterade och betydande kommunala kostnader på kort och lång sikt Det finns effektiva metoder för att förebygga de oönskade utfallen i fråga Det finns tydliga kommunala kostnader som kan kopplas till investeringen Det finns tydliga aktuella kommunala kostnader som kan kopplas till tillståndet för att kunna beräkna även kortsiktiga vinster
Effektiva metoder för att förebygga utagerande beteendeproblem Avgränsningar: Universella och selektiva insatser (kommunal verksamhet) för barn 3-12 år Vetenskapligt stöd i vidare bemärkelse (dvs publicerad artikel)
Föräldrastödsprogram: Program Universella föräldrastödsprogram Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Aktivt föräldraskap/ap Triple P nivå 1 3 Selektiva föräldrastödsprogram Cope Connect De otroliga åren Komet Förstärkt Komet Komet genom Internet Triple P nivå 4
Skolprogram: Program Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Good Behavior Game FRIENDS Social Emotionell Träning (SET) Skolkomet
Leder förebyggande insatser till minskning av utagerande beteendeproblem? Effektstudier visar att förebyggande insatser bidrar till att barnens psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem Detta är en grund för skattning av potentiella besparingar
Effekter Psykiska hälsa förbättras Färre barn har kliniska problem
Sammanfattning från effektstudier Program Reduktion (%) av utagerande beteende i genomsnitt Skattat antal kliniska fall per 1oo barn, baslinje Reduktion ( %) av kliniska fall vid uppföljning Antal avvärjda kliniska fall per 100 barn Universella föräldrastödsprogram Aktivt föräldraskap/ap 9 % 5 35 % 2 Triple P nivå 1 3 10 % 5 30 % 2 Selektiva föräldrastödsprogram Cope 12 % 50 22 % 11 Connect 8 % 50 10 % 5 De otroliga åren 7 % 50 13 % 7 Komet 11 % 50 12 % 6 Förstärkt Komet 15 % 50 30 % 15 Komet genom Internet 13 % 50 25 % 13 Triple P nivå 4 16 % 50 20 % 10 Skolprogram Good Behavior Game 12 % 5 40 % 2 FRIENDS 11 % 5 30 % 2 Social Emotionell Träning 15 % 5 40 % 2 (SET) Skolkomet 10 % 5 60 % 3
Kommunala kostnader för förebyggande insatser Kostnader för förebyggande insatser i form av föräldrastödsprogram och skolprogram har beräknats och kvantifierats per program och per bar Kommunens kostnader för förbyggande insatser varierar mellan 1 000 och 7 000 kronor per barn
Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende?
Skattningar: Utifrån offentlig statistik (Socialstyrelsen, Skolverket, kommunala budget) Självrapportering, utifrån NJF Nationell jämförelsestudie av föräldrastödsprogram Direkta kontakter med olika kommuner
Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende? Extrakostnaderna beror på särskilda insatser från socialtjänsten (kurator, socialsekreterare, kontaktperson), förskola och skola (psykolog, specialpedagog, elevassistent) Skattningarna visar att barn med utagerande beteende på klinisk nivå (3-12 år) kostar kommunen 80 000 150 000 kronor årligen
Kommunala kostnader för utagerande beteende Kommunen har ingen övergripande bild över hur mycket ett barn med utagerande beteende kostar. Beräkning av kommunala kostnader för utagerande beteende ska utvecklas
Hälsoekonomiska beräkningar Tidig insats (Föräldrastödsprogram, skolprogram) Effekt Avvärjda fall Samhällsbesparingar Samhällsbesparingar = Samhällskostnader utan insats-(samhällskostnader med insats + Insatskostnader)
Kortsiktiga effekter exempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende För varje satsad krona får man tre kronor tillbaka
Långsiktiga effekter: Relativa risker för olika former av utanförskap Utanförskap Kriminalitet 6 Alkohol beroende 2 Narkomani 4 Psykisk sjukdom 10 Tonårsgraviditet 4 Arbetslöshet 2 Socialförsörjning 5 Relativa risker för barn med utagerande problem : Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood
Långsiktiga effekter skattningsexempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende Psykosocialt arbetshinder: Utan insats: 120 föräldrar, 60 kliniska fall 120 förädrar 20 fall av psykosociala arbetshinder Psyk. arbetshinder, 30 % 13 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende, Kliniska fall: 60-13=47 14 fall av psykosociala arbetshinder Cope (selektivt, 50 % förekomst av utagerande beteendeproblem) 120 föräldrar, 60 kliniska fall Kostnader: 336 tkr 120 förädrar Samhällskostnader 20-25 år: 490 tkr x 20 fall = 9 800 tkr Samhällskostnader 20-25 år: 490 tkr x 14 fall = 6 860 tkr Besparingar: 9 800 tkr-6 860tkr-336 tkr=2 664 tkr
Vilket underlag behövs för att göra skattningar för en kommun? Antal barn 3-12 år Lista av planerade insatser: Insats Målgrupp (prevalens av utagerande beteende Antal deltagare under ett år Triple P (1-3) Univ., 5 % 200 Komet Selekt, 40% 120...
Psykisk ohälsa - skolbarn Skoldistrikt Uppsala kommun: 147 barn (ADHD, psykosociala problem, depression) 2 300 000 kr/månad Problem Antal barn Extra stöd Kostnader /månad (SEK) Anxiety/Depression 6 Extra lärare 218 400 ADHD ADHD Psykosoc. problem Psykosoc. problem 52 Personlig assistent 1 367 184 59 Speciella grupper 365 422 12 Personlig assistent 315 504 14 Speciella grupper 86 762
Vad kan göras? Några exempel Skolintervention Problem Förbättring (%) Ref. Comet Lärare For Utagerade beteende ADHD- symtomet 26 % 13 % Karlberg, 2011 SET åk 4-9 Depression Psykosociala problem 60 % 48 % Kimber, 2008
Kostnads-intäkt analys: (CBA) Att implementera skolinterventioner i hela distrikt: 5 015 000 kr Besparingar: 5 053 000 kr Depression (-2) ADHD (-19) Psykosoc. problem (-8) Hälsa gratis!
Hälsoekonomiska beräkningar visar möjligheten att skatta samhällsbesparingar på kort och lång sikt utifrån kostnader, effekter och omfattningen av förebyggande insatser
Slutsatser Studien visar att det är möjligt att värdera effekter av ett antal kommunala insatser på kort och lång sikt, både i hälso- och monetära termer Beslutsunderlag för kommuners sociala investeringar kan således tas fram
Nästa steg? Förslag på en modell för att sammanställa kommunernas satsningar på barn där samtliga investeringar, kostnader och besparingar värderas Dataapplikation för att producera egna skattningar av potentiella kostnadsbesparingar och hälsovinster utifrån lokala data och behov.
TACK!