Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Relevanta dokument
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!


Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Agneta Pettersson

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Skolperspektivet Elevhälsa

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström

Förändringskonceptens bakgrund

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Nationella föräldrastödsstrategin. Några exempel från projekt som fått stimulansmedel

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

SIP Samordnad individuell plan

Om risk- och skyddsfaktorer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

ANTD-förebyggande arbete

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Barns och ungas hälsa

Evidensbaserad praktik i praktiken

LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR VUXNA MED AUTISM

Svartlå mer än bara en by

Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Stadens sociala samband

Motion, utbildningsutskottet

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Sjukgymnastik i utveckling

Rapport försörjningsstöd

START. Short Term Assessment of Risk and Treatability

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Mål och budget 2014 och planunderlag

Liv & Hälsa ung 2011

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt

Sammanfattning på lättläst svenska

Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014

-NYTT #4:

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning Ansvarsområden. Årets verksamhet

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

STADSLEDNINGSKONTORET. Sid 1 (7) Plattform för jobb

Utbildning sociala investeringar

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen

Riktlinjer för anhörigstöd

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Gör jämlikt gör skillnad

En god start - en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Transkript:

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom Filipa Sampaio, MD, hälsoekonom, doktorand Inriktning: Hälsoekonomiska analyser av tidiga insatser i syfte att förbättra barnens psykiska hälsa

Hälsoekonomi: En vetenskaplig metodik som hjälper att: Spara pengar Göra fler hälsofrämjande interventioner/behandla fler patienter Välja metoder som ger mer hälsa för pengarna

Kommunstyrelsen i Mellanstors kommun

Det finns många förslag

Men hur vet kommunen? Går det att ge kommuner ett beslutsunderlag?

Vad vet vi? En stor del av kostnaderna för utanförskapet skulle kunna undvikas om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser ( I. Nilsson & A. Wadenskog, Skandia-modellen) Tidig insats Samhällsbesparingar

Vad vet vi inte? Vilka insatser är effektiva - leder till förbättrad psykisk hälsa? Vad kostar olika insatser? Vilka effekter kan leda till minskning av kommunala kostnader? Tidig insats Effekt Varaktighet Avvärjda fall Samhällsbesparingar

Forskningsstudie Att undersöka förutsättningar för att hjälpa kommuner med ett konkret ekonomiskt beslutsunderlag för att värdera effekter av kommunala investeringar i att förebygga oönskade och kostsamma utfall på sikt.

Frågor Finns det data på kommunal nivå avseende kostnader av olika problem och utfall som ska förebyggas? Vilka förebyggande insatser har evidens utifrån befintligt vetenskapligt stöd? Vad kostar insatserna? Vilka effekter och potentiella besparingar kan förväntas? Uppskatta kommunala kostnader av det förebyggbara tillståndet

Kan förebyggas: Utagerande beteendeproblem hos barn Ett tillstånd som dokumenterat ökar risken för senare negativa konsekvenser och utanförskap Konsekvenserna av tillståndet har dokumenterade och betydande kommunala kostnader på kort och lång sikt Det finns effektiva metoder för att förebygga de oönskade utfallen i fråga Det finns tydliga kommunala kostnader som kan kopplas till investeringen Det finns tydliga aktuella kommunala kostnader som kan kopplas till tillståndet för att kunna beräkna även kortsiktiga vinster

Effektiva metoder för att förebygga utagerande beteendeproblem Avgränsningar: Universella och selektiva insatser (kommunal verksamhet) för barn 3-12 år Vetenskapligt stöd i vidare bemärkelse (dvs publicerad artikel)

Föräldrastödsprogram: Program Universella föräldrastödsprogram Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Aktivt föräldraskap/ap Triple P nivå 1 3 Selektiva föräldrastödsprogram Cope Connect De otroliga åren Komet Förstärkt Komet Komet genom Internet Triple P nivå 4

Skolprogram: Program Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Good Behavior Game FRIENDS Social Emotionell Träning (SET) Skolkomet

Leder förebyggande insatser till minskning av utagerande beteendeproblem? Effektstudier visar att förebyggande insatser bidrar till att barnens psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem Detta är en grund för skattning av potentiella besparingar

Effekter Psykiska hälsa förbättras Färre barn har kliniska problem

Sammanfattning från effektstudier Program Reduktion (%) av utagerande beteende i genomsnitt Skattat antal kliniska fall per 1oo barn, baslinje Reduktion ( %) av kliniska fall vid uppföljning Antal avvärjda kliniska fall per 100 barn Universella föräldrastödsprogram Aktivt föräldraskap/ap 9 % 5 35 % 2 Triple P nivå 1 3 10 % 5 30 % 2 Selektiva föräldrastödsprogram Cope 12 % 50 22 % 11 Connect 8 % 50 10 % 5 De otroliga åren 7 % 50 13 % 7 Komet 11 % 50 12 % 6 Förstärkt Komet 15 % 50 30 % 15 Komet genom Internet 13 % 50 25 % 13 Triple P nivå 4 16 % 50 20 % 10 Skolprogram Good Behavior Game 12 % 5 40 % 2 FRIENDS 11 % 5 30 % 2 Social Emotionell Träning 15 % 5 40 % 2 (SET) Skolkomet 10 % 5 60 % 3

Kommunala kostnader för förebyggande insatser Kostnader för förebyggande insatser i form av föräldrastödsprogram och skolprogram har beräknats och kvantifierats per program och per bar Kommunens kostnader för förbyggande insatser varierar mellan 1 000 och 7 000 kronor per barn

Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende?

Skattningar: Utifrån offentlig statistik (Socialstyrelsen, Skolverket, kommunala budget) Självrapportering, utifrån NJF Nationell jämförelsestudie av föräldrastödsprogram Direkta kontakter med olika kommuner

Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende? Extrakostnaderna beror på särskilda insatser från socialtjänsten (kurator, socialsekreterare, kontaktperson), förskola och skola (psykolog, specialpedagog, elevassistent) Skattningarna visar att barn med utagerande beteende på klinisk nivå (3-12 år) kostar kommunen 80 000 150 000 kronor årligen

Kommunala kostnader för utagerande beteende Kommunen har ingen övergripande bild över hur mycket ett barn med utagerande beteende kostar. Beräkning av kommunala kostnader för utagerande beteende ska utvecklas

Hälsoekonomiska beräkningar Tidig insats (Föräldrastödsprogram, skolprogram) Effekt Avvärjda fall Samhällsbesparingar Samhällsbesparingar = Samhällskostnader utan insats-(samhällskostnader med insats + Insatskostnader)

Kortsiktiga effekter exempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende För varje satsad krona får man tre kronor tillbaka

Långsiktiga effekter: Relativa risker för olika former av utanförskap Utanförskap Kriminalitet 6 Alkohol beroende 2 Narkomani 4 Psykisk sjukdom 10 Tonårsgraviditet 4 Arbetslöshet 2 Socialförsörjning 5 Relativa risker för barn med utagerande problem : Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood

Långsiktiga effekter skattningsexempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende Psykosocialt arbetshinder: Utan insats: 120 föräldrar, 60 kliniska fall 120 förädrar 20 fall av psykosociala arbetshinder Psyk. arbetshinder, 30 % 13 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende, Kliniska fall: 60-13=47 14 fall av psykosociala arbetshinder Cope (selektivt, 50 % förekomst av utagerande beteendeproblem) 120 föräldrar, 60 kliniska fall Kostnader: 336 tkr 120 förädrar Samhällskostnader 20-25 år: 490 tkr x 20 fall = 9 800 tkr Samhällskostnader 20-25 år: 490 tkr x 14 fall = 6 860 tkr Besparingar: 9 800 tkr-6 860tkr-336 tkr=2 664 tkr

Vilket underlag behövs för att göra skattningar för en kommun? Antal barn 3-12 år Lista av planerade insatser: Insats Målgrupp (prevalens av utagerande beteende Antal deltagare under ett år Triple P (1-3) Univ., 5 % 200 Komet Selekt, 40% 120...

Psykisk ohälsa - skolbarn Skoldistrikt Uppsala kommun: 147 barn (ADHD, psykosociala problem, depression) 2 300 000 kr/månad Problem Antal barn Extra stöd Kostnader /månad (SEK) Anxiety/Depression 6 Extra lärare 218 400 ADHD ADHD Psykosoc. problem Psykosoc. problem 52 Personlig assistent 1 367 184 59 Speciella grupper 365 422 12 Personlig assistent 315 504 14 Speciella grupper 86 762

Vad kan göras? Några exempel Skolintervention Problem Förbättring (%) Ref. Comet Lärare For Utagerade beteende ADHD- symtomet 26 % 13 % Karlberg, 2011 SET åk 4-9 Depression Psykosociala problem 60 % 48 % Kimber, 2008

Kostnads-intäkt analys: (CBA) Att implementera skolinterventioner i hela distrikt: 5 015 000 kr Besparingar: 5 053 000 kr Depression (-2) ADHD (-19) Psykosoc. problem (-8) Hälsa gratis!

Hälsoekonomiska beräkningar visar möjligheten att skatta samhällsbesparingar på kort och lång sikt utifrån kostnader, effekter och omfattningen av förebyggande insatser

Slutsatser Studien visar att det är möjligt att värdera effekter av ett antal kommunala insatser på kort och lång sikt, både i hälso- och monetära termer Beslutsunderlag för kommuners sociala investeringar kan således tas fram

Nästa steg? Förslag på en modell för att sammanställa kommunernas satsningar på barn där samtliga investeringar, kostnader och besparingar värderas Dataapplikation för att producera egna skattningar av potentiella kostnadsbesparingar och hälsovinster utifrån lokala data och behov.

TACK!