Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Relevanta dokument
Kan vi försörja oss med livsmedel? Livsmedelssystemets omvandling. Vad är det vi ser? Det beror på hur man räknar. Lennart Wikström.

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Christl Kampa-Ohlsson

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Klimatanpassa din matlagning

Addera värden i livsmedelsvärdekedjan baserat på spårbarhet och riskhantering

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Digitaliseringen av de gröna näringarna Jönköpings Energi fibermässa. Filip Lundin Konsult, Macklean

Hållbar mat i offentliga kök

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Svenskmärkning AB

14.1 Övergripande åtaganden

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje

Framtida utmaningar och behov för de gröna näringarna

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Mål resurshushållning i kursplanen

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Innovation och forskning som mervärde

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

REKO-ring Partille. Regional utveckling där stad möter land, 28 maj 2019 Johan Örneblad,

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Ekologisk livsmedelsmarknad

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

Proteinskiftet. Varför händer det? Vad är det vi ser hända? Vad innebär detta för äggbranschen?

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Tyranniska konsumenter initierar värdeskapandet i livsmedelskedjan. Anders Lareke

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

KLIMATSMARTA MATTIPS

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Smarta livsmedel - i kedjan MÄRIT BECKEMAN

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

Trendspaning i livsmedelsbranschen

Livsmedelsstrategi i Västra Götalands kommuner. Workshop 1 den 29:e november 2018

Förskolan vecka 1-2. V. 1 31/1-4/1 Nyårsafton V 2 7/1-11/1. **Kycklingköttbullar med varm currysås och pasta. Nyårsdagen

9. Checklista för dig som är: Konsument

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Offentlig upphandling

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Bra måltider i skolan

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

Grundskolan vecka 1-2

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Svensk export och import har ökat

Transkript:

Matens möjligheter Ålands potential i omvärlden Lennart Wikström Lantbrukets Affärer Mariehamn 1 mars 2019 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 3

Hållbarhet planeten sätter gränsen Rockström et al 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 4 Ett havererat livsmedelssystem? Befolkning: 5,278,639,789 Andel undernärda: 19,2% Antal mätta: 4 268 miljoner Befolkning: 7,238,184,000 Andel undernärda: 11,0% Antal mätta: 6 443 miljoner Källa: FAO

EAT Lancet Report 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 6 Kost med intensiv mjölkproduktion Röös, E. 2017 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 7

Riksmaten Vad vi svenskar uppger att vi äter 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 8 Mat och klimat några dieter, g per dag Livsmedel Röös Eat Lancet Riksmaten Kostråd Cerealier 271 232 219 320 Potatis 0 50 99 100 Grönsaker 0 300 165 300 Frukt, bär 0 200 128 120 Mjölkekv 995 250 595 500 Nöt, gris, chark 31 14 88 65 Kyckling 0 29 22 20 Ägg 0 13 14 10 Fisk 0 40 39 50 Baljväxter 75 75 12 70 Nötter 0 50 5 10 Veg olja För mycket 39 För mycket 52 För mycket 25 43 Socker fett 0 fett 31 protein För lite För lite För lite 24 44 2019-03-01 energi Tejarps Förlag energi energi 9

Köttkonsumtion i Finland och Sverige 2008 2016 Kg/person och år 85,0 80,0 75,0 Sverige Finland? 70,0 65,0 60,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 10 Hamburgaren MAX Burgers försäljning av olika typer av hamburgare. Källa: MAX Burgers 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 11

Information är en resurs som används för ett syfte Spårbarhet har fått en ny innebörd 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 12 Autonomous Greenhouse Challenge Wageningen University & Research 2018 Fem lag som fick fria händer att med hjälp av AI odla gurka i fullt automatiserade växthus Kriterier: Lönsamhet, hållbarhet och innovation Motstånd: Nederländernas bästa gurkodlare 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 13

2019-03-01 Tejarps Förlag AB 14 Transparens 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 15

En verklig värdekedja Industri Handel Totalt konsumentupplevt Råvara Bonde värde Konsument 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 16 UTP - Unfair Trade Practices Nytt förslag till EU-direktiv om otillbörliga affärsmetoder Nya riktlinjer i svensk lagstiftning 2021 Ju närmare konsument, desto starkare bedöms aktören vara Tydligare reglering av villkor i kontrakt Bindande regler för återföring av mervärden PS: I Finland tillämpas redan en strängare lagstiftning 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 17

Hur mycket får bonden? Bröd Mjölk Potatis Pris i butik (SEK) 24:90 12:90 11:90 Till lantbruket (SEK) 1:05 2:84 3:75 Arbetad tid, s per enhet 2,25 18 10,5 Lön efter skatt (SEK) 0,04 0,64 0,38 Andel av konsumentpriset, % 0,17 5,0 3,2 Källa: Egna källor, HIR, Skatteverket 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 18 Krokodilgapet Matkronan Höjda mervärden Ökad förädlingsgrad Nya produkter Nya kanaler Ersättning till lantbruket 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 19

Möt med innovation 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 20 Totalt konsumentupplevt värde Relation We Kommunikation Only me Kvalifikation Me too Friskmat HB 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 21

Måltidslösningar Detaljhandel Logistik, distribution, spårbarhet Förpackning Industri Ingredienser, råvara Närmare konsumenten ökad andel av mervärde Ökade komplexitet svårare att kopiera Produkt Process System Wikström 2012 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 22 Hitta nya kanaler 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 23

Normal detaljhandelslogik Lägre priser Sänkta kostnader Ökad trafik Ökad effektivitet Ökade volymer 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 24 Handelns makt minskar Källa: IGD 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 25

Måltidssektorn växer Breaking point: I Stockholms innerstad lägger nu de boende mer än varannan matkrona på att äta ute Av Matkronan går mer än en tredjedel till hotell, restaurang och café 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 26 Convenience stores 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 27

Internet 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 28 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 29

Lokala nätverk REKO-ringar 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 30 Livsmedelsstrategier det möjligas konst Nationella livsmedelsstrategier inom EU saknar verktyg Värdekedjan för livsmedel måste ha minst samma status som andra värdekedjor Livsmedelssektorn i Sverige omsätter 40 miljarder EUR i konsumentled För en framgångsrik livsmedelsstrategi måste det finnas mer som förenar än som skiljer Därför har regionala livsmedelsstrategier lättare att bli framgångsrika 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 31

Åland Tydlig identitet Bred råvarubas Naturligt gränsskydd Livsmedel en stark sektor Livsmedelsindustrin 2,3 gånger större än den svenska Långsiktig strategi integrerad med besöksnäringen 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 32 Frågor? Tack för att ni lyssnade! lennart@tejarp.se 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 33