Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050
|
|
- Joakim Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Livsmedelsforum Göteborg Oktober 2018 Line Gordon, Docent Chef, Stockholm Resilience Centre Board of Directors EAT Foundation
2 Människans år av relativ stabilitet Stockholm Resilience Centre and Rockström and others, Ecology and Society :14 Steffen et al Photo: Michael A. Stecker
3 Planetens gränser Matens roll: Klimat ca 25% Markanvändnig ca75% Biologisk mångfald ca 75-80% Kväve och fosfor ca 100% Vatten ca 70% Gordon et al Den säkra zonen Inom vilket vi har ett säkert verksamhetsutrymme Osäkerhetszonen Ökade risker för snabb förändring Planetens yttre gränser Stor risk att destabilisera biosfären
4 Men vilka möjligheter har vi för ett matsystem inom planetens gränser? En modelleringsstudie i Nature Vad kommer att krävas för att föda en global befolkning en hälsosam kost inom planetens gränser för matsystemet. Leddes av Marco Springmann vid Oxford Martin School Inom ramen för EAT-Lancet commissionen
5 Redan idag har vi passerat planetens gränser för matsystemet Markanvändning /avskogning Växthusgaser Fosfortillförsel Vattenresurser Kvävetillförsel
6 ARCH Vi vet att matvanor förändras med bättre ekonomi ARTICLE Meat (g of protein per day) a Economic group A B C D E F India China India 5,000 15,000 25,000 Per capita GDP (1990 $) Empty calories (kcal per day) 1,400 1,200 1, b 2 Dietary trends and income. Dependence of per capita daily demand for: a, meat protein; b, refined sugars1refined animal ls1alcohol; and c, calories on per capita gross domestic product (GDP d in 1990 International Dollars). Each point is an annual datum for China 5,000 15,000 25,000 Per capita GDP (1990 $) Dietary calories (kcal per day) 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 c 5,000 15,000 25,000 Per capita GDP (1990 $) to for India, China, and six economic groups containing 98 nations (Extended Data Table 4). Fitted curves were used to forecast 20 income-dependent demand. Mer kött, mer tomma kalorier, och mer kalorier generellt Tilman and Clark 2014
7 År 2050 om vi fortsätter dagens trender Markanvändning /avskogning Växthusgaser Fosfortillförsel Vattenresurser Kvävetillförsel
8 Miljöpåverkan av livsmedelsproduktion år 2010 och 2050 på fem av planetens gränser Störst ökning/passerad gräns med Växthusgaser (87%/110%) Behov av jordbruksmark (67%/70%), Vattenanvändning bevattning (65%/50%), Kväveanvändning (51%/125%), Fosforanvändning (54%/75%) Stapelgrödor och animalier störst påverkan Planetary Boundary Springmann et al., Nature, 2018
9 Olika möjligheter att minska miljöpåverkan Scenarios Medium (uttalade ambitioner) High (mycket högre ambitioner) Samhällsekonomi SSP2 SSP1 Minskning av matsvinn -50% -75% Förbättrad teknik och förvaltning av producktionssystem Tech Tech + Kosthållning Växtbaserad Kostråd flexitarisk Springmann et al., Nature, 2018
10 Omfattning på möjlig minskning av påverkan Today Springmann et al., Nature, 2018
11 Det är bara med flexitarisk kost, 75% minskning av matsvinn och bästa tekniken som vi säkert hamnar inom den säkra zonen Grönt klart inom Ljusgrönt på gränsen, men inom Gult på gränsen straxt över Rött - utanför
12 År 2050 med stora investeringar i teknik, kost och minskat svinn Markanvändning /avskogning Växthusgaser Kosthållning främsta sättet att minska växthusgaser Jordbruksteknik viktigast för de andra variablerna Fosfortillförsel Vattenresurser En kombination behövs av alla faktorer Kvävetillförsel
13 Hur den flexitariska kosten ser ut i beräkningarna Mer baljväxter, frukt och grönt än idag Mindre kött och mejeri Mindre mängd spannmål
14 En förändring där alla måste vara delaktiga Teknikutveckling inom produktionssektorn: investeringar i infrastruktur, stöd till lantbrukare att ta upp bästa metoderna, och bättre reglering för mindre miljöpåverkan. Åtgärder för matsvinn över hela värdekedjan: Låginkomstländer: lagringskapacitet, transport och distribution Medel- höginkomstländer: utbildning, informationskampanjer, förbättrade förpackning, förändringar i lagstiftning och nudges till konsumenter i medelhöginkomstländer. Kostförändring: information räcker inte; tydliga politiska åtgärder behövs, inklusive en kombination av media och utbildningskampanjer, märkning och konsumentinformation, skatteåtgärder, subventioner och andra ekonomiska incitament, investeringar i offentlig sektor, nationella kostråd, och normförändringar.
15 Thanks! Photo: O.Henriksson/Azote
Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser?
Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser? Måltidsdagarna November 2018 Line Gordon Docent, Föreståndare Stockholm Resilience Centre Planetens gränser Matens roll: Klimat ca
EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion
EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion Livsmedelsverket Stockholm, Mars 2019 Beatrice Crona, Associate Professor (Docent) Deputy Science
Ett globalt hållbarhetsperspektiv på livsmedelsförsörjningen
Ett globalt hållbarhetsperspektiv på livsmedelsförsörjningen Livsmedelsforum 2016 5 oktober 2016 Stockholm Dr Line Gordon Deputy Science Director Stockholm Resilience Centre Utmaning 1: Matproduktionen
Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)
Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet) KSLA 16 februari 2017 Dr Line Gordon Vice Forskningschef Stockholm Resilience Centre Människans 10 000 år
Globala utblickar om mat, hållbarhet och hälsa
Globala utblickar om mat, hållbarhet och hälsa Maten och Klimatet 2016 19 oktober 2016 Sundbyberg Dr Line Gordon Deputy Science Director Stockholm Resilience Centre Utmaning 1: Matproduktionen förändrar
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
KLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3
Matens möjligheter Ålands potential i omvärlden Lennart Wikström Lantbrukets Affärer Mariehamn 1 mars 2019 2019-03-01 Tejarps Förlag AB 3 Hållbarhet planeten sätter gränsen Rockström et al 2019-03-01 Tejarps
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Hållbar mat i offentliga kök
Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor
MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ
MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?
Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Sveriges lantbruksuniversitet Klimatmärkt
Vad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Världen har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?
Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Frågor och svar om Köttguiden 2016
Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.
Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget
Framtidens mat en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion Camilla Välimaa, 30 januari 2014 Grundad 1989 Sverige Internationellt nätverk icke vinstdrivande Accelererar en hållbar utveckling Kraftfull
Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde
Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde Elin Enfors Kautsky, Stockholm Resilience Center NVV Slutkonferens Värdet av Ekosystemtjänster, 21 mars 2017 Mänskligheten är
Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar?
Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar? Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Fredrik Carlsson Göteborgs universitet Anna-Karin Quetel Livsmedelsverket 19 oktober 2017 Vanor i förändring
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem
Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Klimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning
Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning Exempel från Eskilstuna kommun My Sellberg, Stockholm Resilience Centre Med utgångspunkt i Planetens gränser Ett säkert handlingsutrymme
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn
Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn
Det är en dag i morgon också. Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag?
Det är en dag i morgon också Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag? Vad innebär hållbarhet? Det enklaste sättet att förstå begreppet hållbarhet,
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag
27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen
Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU
Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU Klimatpåverkan och markanvändning från olika koster SNÖ Riksmaten LCHF Hållbar nivå
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens Varför arbetar vi med resiliens? Varför resiliens inom livsmedelsförsörjningen? Hur har processen sett ut? Vilka är resultaten? Vilka är erfarenheterna
Ekologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
möjligheter, svårigheter och ett bidrag från
Planetära gränser för kemiska föroreningar Br möjligheter, svårigheter och ett bidrag från ChEmiTecs Sverker Molander N Miljösystemanalys H H ChEmiTecs Slutkonferens 2013-09-09 H Planetära gränser för
År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.
Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska
Värderingar om den hållbara maten
Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten:
FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen
One Planet Plate 2018 kriterier och bakgrund
One Planet Plate 2018 kriterier och bakgrund 2018-02-08 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 Kriterierna för One Planet Plate 2018... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. MÅL, SYFTE OCH ARBETSSÄTT...
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck
Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck 1 Från fotavtryck till handavtryck Allt vi människor gör påverkar morgondagen. Klimatfrågan är vår tids största utmaning och vi på
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen
Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen Monika Pearson, Nutritionist, Dr Med Vet mope@slv.se, www.livsmedelsverket.se Norsk Forening for Ernaeringsfysiologer, NIH Oslo, 30 nov
Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Miljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Smarta livsmedel - i kedjan MÄRIT BECKEMAN
Smarta livsmedel - i kedjan MÄRIT BECKEMAN Vad är ett smart livsmedel? Ett hållbart livsmedel (starkaste trend!), ofta förpackat, utvärderat i sitt sammanhang - och kommersiellt gångbart! Del av värde/försörjningskedjan
Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla
UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer
MATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.
Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar
KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad
216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050
Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa
Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion
Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion Georg Carlsson universitetslektor i odlingssystemsekologi SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Intensifiering och hållbarhet Hållbar intensifiering
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Hur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
One Planet Plate 2019 kriterier och bakgrund
One Planet Plate 2019 kriterier och bakgrund 2019-02-08 1 Innehållsförteckning ONE PLANET PLATE 2019 KRITERIER OCH BAKGRUND... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 Kriteriet för klimat... 3 Kriteriet
50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer
FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High
Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor
Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se
Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF
Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd
Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd En polariserad debatt om en livsviktig kontroversiell fråga Hållbar och säker livsmdelesförsörjning Kristin
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet