SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

Transkript

1 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med temabilaga Självscanning

2 Svag inledning på året Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Enligt Detaljhandelsindex var det en svag inled ning på året. Den främsta orsaken är att påsken inföll senare i år än i fjol. Påsken är en betydande mathelg, endast slagen av julen, och inbringar drygt 20 procentenheter högre försäljning än en normal vecka. Rensat för kalendereffekten ökade dagligvaruhandelns försäljning med 1,9 procent. Försäljningsvolymen var oförändrad så ökningen förklaras av prishöjningar då det bland annat blivit dyrare att att importera livsmedel till Sverige (se sid 2). En av de största digitala satsningarna i dagligvaruhandeln, och som är unik inom handeln som helhet, är införandet av handhållen scanner och självbetjäningskassor i butikerna. En investering som fått stort genomslag. Alternativ där kunden själv registrerar sina varor finns nu i var fjärde butik, en fördubbling sedan Detta har medfört en stor förändring av konsumenternas köpbeteende. Den nya tekniken har också möjliggjort förändringar i butiken. Mer personal kan idag finnas tillgänglig för kunderna i butiken när de inte behövs i kassan i samma utsträckning som förr. I temabilagan sist i denna kvartalsrapport presenterar vi en specialframtagen konsumentundersökning kring just självscanning och självbetjäningskassor. Den visar tydligt att ett teknikskifte är på gång. 1

3 NULÄGE Q Dagligvaruhandelns försäljningsutveckling Dagligvaruhandelns prisutveckling Sysselsättning i dagligvaruhandeln Enligt Detaljhandelsindex var det en svag inledning på året. Försäljningen minskade med 1,0 procent jämfört med samma period föregående år. Den främsta orsaken är att påsken inföll senare i år än i fjol. Rensat för kalendereffekten ökade dagligvaruhandelns försäljning med 1,9 procent. Försälj ningsvolymen var oförändrad så ökningen förklaras av prishöjningar då det blivit dyrare att att importera livsmedel till Sverige. Det preliminära utfallet är förvånande svagt men bör tolkas med försiktighet enligt HUI. Det definitiva utfallet publiceras den 30 maj. Tolkas med försiktighet Livsmedelspriserna steg med 1,8 procent under det första kvartalet, vilket är en betydande ökning jämfört med tidigare kvartal. På grund av valutaförändringar har det blivit dyrare för svenska företag att importera exempelvis kaffe, te, kakao, fisk och grönsaker. Vad gäller det sistnämnda har även dåligt väder i södra Europa förstört grönsaksodlarnas skördar, vilket minskat tillgången på import grönsaker. Totalt var personer sysselsatta inom dagligvaruhandeln under första kvartalet Av dessa var hela 33 procent mellan 15 och 24 år. Den totala sysselsättningen i dagligvaruhandeln ökade med 4,0 procent under det första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Sett över den senaste 12-månadersperioden har sysselsättningen minskat med 0,2 procent. Löpande priser Fasta priser Löpande priser Dagligvaruhandelns försäljning rullande 12 mån: 324,7 miljarder kr Q1 2017/Q Fasta priser -2,9% Rullande 12 månader -1,0% -4% -3% -2% -1% 0% -0,1% 1% 1,0% Q1 2017/Q Kaffe, te och kakao Fisk Grönsaker Alkoholfria drycker Oljor och fetter Totalt Frukt Mineralvatten, läskedrycker Mjölk, ost och ägg Sötsaker och glass Kött Övriga livsmedel Bröd och spannmålsprodukter 2,2% 1,8% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,3% -1,0% 4,2% 6,7% 6,6% 10,7% Totalt antal anställda Q1 2017: (+4%) Q % UNGA ANSTÄLLDA (15-24 år) -4% -3% -2% -1% 0% 1% -2% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Källa: SCB och HUIs Detaljhandelsindex (DHI) Källa: SCB, Konsumentprisindex (KPI). Källa: SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU) 2

4 NORDISK UTBLICK Q Dagligvaruhandelns försäljningsutveckling i Norden Prisutveckling på livsmedel i Norden Försäljningen i den nordiska dagligvaruhandeln* var nästintill oförändrad, med en tillväxt på 0,1 procent under det första kvartalet. Den norska dagligvaruhandeln gick starkast under kvartalet och växte med 1,5 procent. Finland hade en ökning om 1,2 procent. Svagast gick det för Danmark där försäljningen minskade med 1,3 procent. Huvudorsaken var att påsken inföll senare i år än i fjol. Den, under kvartalet, negativa påskeffekten var störst i Sverige följt av Danmark, Finland och Norge. Statistiken antyder att den svenska dagligvaruhandeln har störst försäljning per capita kopplad till påsken. De nordiska livsmedelspriserna steg med 1,1 procent under det första kvartalet De danska livsmedelspriserna uppvisade högst prisökningstakt med 2,3 procent. Lägst prisutveckling i Norden hade den finska dagligvaruhandeln vars livsmedelspriser sjönk med 1,6 procent. Sverige och Norge uppvisade en likartad prisutveckling under kvartalet med 1,8 respektive 1,5 procent. LÖPANDE PRISER Q1 2017/Q Q1 2017/Q NORDEN 0,1% NORDEN 1,1% SVERIGE -1,0% SVERIGE 1,8% DANMARK NORGE -1,3% NORGE DANMARK 2,3% FINLAND 1,2% FINLAND -1,6% Källa: Eurostat, löpande priser *Estimerat av HUI Research utifrån de nordiska ländernas årliga dagligvaruförsäljning. 3

5 FRAMTID Försäljningsprognos för dagligvaruhandeln Dagligvaruhandlarnas framtidstro Baserat på HUIs konjunkturrapport från mars ligger försäljningsprognosen för dagligvaruhandeln under innevarande år på 3,0 procent i löpande priser och 1,5 procent i volym. HUI förväntar sig att priserna i dagligvaruhandeln inledningsvis ökar för att sedan trappas ned mot slutet av året. För helåret 2017 väntas prisökningstakten uppgå till cirka 1,5 procent. Vidare bedömer HUI att det främst är den relativt starka befolkningsökningen som kommer att hålla volymtillväxten uppe under året. SCBs befolkningsprognos för innevarande år uppgår till 1,2 procent, vilket innebär att volymen per capita i dagligvaruhandeln är nästintill oförändrad. Dagligvaruhandlarnas framtidstro sjönk något mellan mars och april och ligger nu på 102,9. Minskningen berodde i huvudsak på en försämrad tro på försäljningsutvecklingen framöver. Läget i dagligvaruhandeln bedöms dock fortfarande vara starkare än normalt. Sett till handeln som helhet har dagligvaruhandlarna en mer optimistisk syn på framtiden än övrig detaljhandel. HUIs FÖRSÄLJNINGSPROGNOS 2017 KONFIDENSINDIKATORN APRIL 2017 Löpande priser 3,0% Detaljhandel 99,0 Fasta priser Dagligvaruhandel 102,9 0% 1% 2% 3% 4% Försämring Förbättring Källa: HUI Research och Detaljhandelsindex (DHI) Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer 4

6 TEMABILAGA SJÄLVSCANNING Stort genomslag för självscanning i livsmedelsbutikerna Konsumenterna söker allt mer snabbhet och bekvämlighet. Många av dagens kunder har till exempel varken tid eller lust att stå i kö när de handlar mat. Dagligvaruhandelsaktörerna i Sverige har genom digital teknik agerat på kraven från konsumenten och genomfört den största köpbeetende förändringen i livsmedelsbutiken under 2000-talet. I var fjärde dagligvarubutik är det i dag möjligt för kunderna att själva registrera sina varor med hjälp av handhållen scanner eller i självbetjäningskassor. En satsning som krävt investeringar, men som också mottagits väl av konsumenterna. Hälften av konsumenterna uppger i en färsk undersökning som HUI gjort på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel att de alltid eller ofta använder scanner eller självbetjäningskassor. Det är framför allt personer som är benägna att använda ny teknik samt personer i storstad som använder självscanning. De sistnämnda förklaras enklast av att självbetjäning är vanligare i större butiksformat i städer än i landsbygdsbutiker. Även framtiden ser ljus ut för självscanning i butik. Förutom att två av tio tror att de kommer att använda tekniken mer i framtiden så anger hälften av konsumenterna att det är sannolikt att de skulle använda sin mobil för att scanna varor om möjligheten fanns. 25% 20% 15% 10% 5% 0% 13% Andel butiker som erbjuder självscanning med handhållen scanner eller självbetjäningskassor 15% 16% 18% 20% 22% 25% Källa: Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag 5

7 TEMABILAGA SJÄLVSCANNING De barriärer som nämns för den nya tekniken är att man vill handla som man alltid har gjort eller att man föredrar att få service av butiks personalen. Varannan konsument använder idag alltid eller ofta handhållen scanner eller självbetjänings kassor. Detta är något av en revolution inom dagligvaruhandeln. Man har lyckats göra butiksbesöket enkelt och smidigt och på så sätt kunnat hjälpa konsumenten att spara tid, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel. Det stora genomslaget för självscanning i livsmedelsbutikerna, som inte går att finna i samma utsträckning i andra delbranscher i handeln, kan sättas i relation till en annan stor köpbeteendeförändring i handeln, nämligen e-handeln. Dagligvaruhandelns e-handel står idag för knappt två procent av omsättningen, vilket är lägst av alla delbranscher i handeln. Kanske har satsningar på digital teknik i den fysiska butiken gjort att andelen e-handel är lägre inom dagligvaruhandeln än i annan handel. En effekt av satsningarna är att dagligvaruhandeln har kunnat öka servicen i butiken när personal inte behövs i kassorna i samma utsträckning som förr. Eventuella farhågor om att sysselsättningen skulle minska till följd av självscanning har inte besannats Livsmedelsbutikerna har gjort stora investeringar i digitala lösningar i den fysiska butiken som inte går att finna i någon annan delbransch inom handeln. Kanske är det därför som andelen e-handel i dagligvaruhandeln är lägre än i andra delbranscher inom handeln som till exempel kläder och elektronik, säger Karin Brynell vd för Svensk Dagligvaruhandel. KONSUMENTERNAS STARKASTE DRIVKRAFTER FÖR ATT ANVÄNDA SJÄLVSCANNING Går snabbare att handla Kortare kassaköer 5 av 10 konsumenter använder alltid/ofta självscanning med handhållen scanner eller självbetjäningskassor. Ytterligare 2 av 10 använder enstaka gånger. 2 av 10 konsumenter bedömer att de kommer att använda hand hållen scanner och självbetjäningskassor oftare under det närmaste året Konsumentundersökningen genomfördes av HUI Research under perioden april 2017 med hjälp av Cints webbpanel. Totalt besvarades enkäten av ett riksrepresentativt urval om 1016 personer i åldrarna år. STÖRSTA BARRIÄRERNA FÖR ATT ANVÄNDA SJÄLVSCANNING Är inte intresserad, vill handla som man alltid gjort Föredrar att få service av butikspersonalen 6