Från tanke till handling LOKE lokal uppföljning för verksamhetsutveckling Jan Hjelte 150916
Lokal uppföljning och en evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Forskning Praktikens erfarenheter Brukarnas erfarenheter 2
Behov av lokal uppföljning Behov av lokal, systematisk empirisk uppföljning Syfte: att systematisera praktikernas erfarenhetsbaserade kunskap Möjliggöra gemensam reflektionoch skapa underlag för lokalt förbättringsarbete (Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.sos-rapport 2000:12.)
Hur förväntas vi följa upp arbetet med brukarna? SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärderaoch förbättra. Lokal uppföljning = egenkontroll. Systematiskuppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem Egenkontrollen ska göras med den frekvensoch i den omfattningsom krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkraverksamhetens kvalitet.
Vad är uppföljning och utvärdering? Uppföljning Ofta fokus på medel och hur dessa medel används Ofta kvantitativa mått Dokumenteras fortlöpande Kan utgöra underlag för utvärdering Utvärdering en noggrann efterhandsbedömning av genomförande, slutprestationer och utfall/---/vilken avses spela en roll i praktiska handlingssituationer (Eriksson & Karlsson, 1998) Utfall att ta reda på eventuella förändringar hos verksamhetens brukare genom exempelvis före-efter-mätningar eller måluppfyllelseanalys Avgränsad i tid finns alltid en början och ett slut Refererar till verksamhetens inriktning/mål Innebär en (ut-) värdering
Olika syften Vad är syftet? Vilka är huvudfrågorna? Vem formulerar syftet? Kontrollera och ge beslutsunderlag Främja och förbättra -Har man gjort det man ska enligt mål, beslut, lagar, riktlinjer, etc? -Fungerar insatserna som det är tänkt? -Kan arbetet förbättras? -Den överordande nivån -Professionella och brukare i verksamheten Kunskapsutveckla och kritiskt granska -Vad kan man lära? -Vems intressen tillgodoses? -Vem gynnas/missgynnas? -Forskarsamhället och en bredare extern publik Karlsson, O. (1999)
Kvalitetstriangeln (Socialstyrelsen, 2002) Processkvalitet Resultatkvalitet Vad insatserna bidragit till i brukarnas livssituation? Vad som görs i verksamheten och på vilket sätt Kvalitet: alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställauttalade och underförstådda behov Strukturkvalitet Förutsättningar för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet?
LOKE som modell
Tänkt målgrupp Anammad teori Verksamhetsidé Tänkt resultat Tänkta insatser Målgrupp o Personnummer/Person-ID o Kön Insatserna o Typ av insatser o Antal insatser Utfall o Orsak till avslut o Etc. o Placerande enhet o Anledning till kontakt o Tidigare insatser o Parallella insatser o Inskrivningsdatum o Utskrivningsdatum o Etc. Verksamhetsspecifika variabler Verksamhetsspecifika variabler Bruksteori Jan Hjelte, Jan Brännström och Christer Engström
Hur jobbar vi? 1. Verksamhetsidé 1. Verksamhetsbeskrivning 2. Analys av verksamhetens tänkta målgrupper, insatser och resultat (verksamhetsidé) 3. Återkoppling och förankring av förslag på verksamhetsidé 2. Dokumentationav målgrupper, insatser och resultat 1. Arbeta fram variabler tillsammans med verksamheten 1. Bakgrundsvariabler 2. Insatsvariabler 3. Resultatvariabler 2. Dokumentera 3. Analysera 1. Verksamhet (Norna) 2. UFFE 4. Återkoppla 1. Enskilda verksamheter 2. Ledning 3. Politiker Jan Hjelte, Jan Brännström och Christer Engström
Utfallsmått Etablerade formulär ORS SPSQ KASAM (ADAD) Modifierade formulär Livskvalitet Egna Utvecklas tillsammans med verksamheterna Jan Brännström, Jan Hjelte och Christer Engström
LOKE-processen och brukarens upplevelser Brukaren gör själv en skattning av sin livssituation när hon/han kommer till enheten? -Endel av underlaget för valet av insatser Brukaren kommer till enheten Insatser dokumenteras av personalen vid enheten Brukare och personal genomför insatser Brukaren gör själv en skattning av sin livssituation när hon/han avslutar sin kontakt med enheten? Har det blivit bättre? -Endel av underlaget för att bedöma om insatserna kan avslutas Brukaren avslutar kontakten med enheten
Brukarens upplevelser kunskapsbildning på flera nivåer Vilka brukare är det som kommer till våra enheter? Organisation Hur går det för brukarna vid våra enheter? Blir det bättre? Hur ser brukarna själva på sin livssituation när de kommer till vår enhet? Enhet Hur ser brukarna själva på sin livssituation när de avslutar sin kontakt med vår enhet? Tycker de att det blivit bättre? Hur ser brukaren själv på sin livssituation när hon/han kommer till vår enhet? Brukaren kommer till enheten Individ Brukare och personal genomför insatser Hur ser brukaren själv på sin livssituation när hon/han avslutar sin kontakt med vår enhet? Tycker han/hon att det blivit bättre? Brukaren avslutar kontakten med enheten
LOKE Norna
Det gamla datainsamlingsverktyget Person- ID Kön IN UT Anledning inskriv Tidigare insatser Stöd Behandling Ors avslut Begriplig Hanterbar Meningsfull Total Bakgrund Process Resultat
LOKE i praktiken Arbetet med Norna föregås alltid av ett LOKE-arbete Norna är ett exempel på ett verktyg för uppföljning. Variabler och mätinstrument väljs utifrån enhetens verksamhetsidé och mål
LOKE Norna är ett verktyg i behandling för uppföljning av behandling för uppföljning på enhetsnivå Norna baseras på byggbara moduler. Alla enheter som använder Norna har tre gemensamma uppföljningsmoduler. Det är modulerna inskrivning, process och utskrivning. Modulerna utgår dock alltidfrån enheternas önskemål, vilket gör att de ibland kan ha olika variabler för uppföljning.
Inskrivning
Process
Avslut
Exempel på enhetens egna formulär.
Möjligheter Ledning Behov av överblick över ett flertal verksamheter Vilka förändringar vill olika verksamheter åstadkomma? Överlappar verksamheternas målgrupper varandra? Resultaten, d.v.s. för vilken/vilka grupper verkar olika verksamheter fungera? Hur fördelar vi resurserna i organisationen pengar, personal, kompetens?
Möjligheter Enskilda verksamheter/behandlare Verksamhet Har vi lämpliga resurserför att utföra arbetet ekonomi, personal, kompetens? Jobbar vi med rätt målgrupp/-er? Fungerar de metoder vi använder och i så fall för vem? Hur kan vi bli bättre? Finns det behov av att utveckla och förfina insatserna? Är målsättningarna rimliga i förhållande till målgruppen Behandlare Kan vi se tänkta förändringar av livssituationen? Bör jag förändra mitt arbetssätt
Möjligheter Socialsekreterare och brukare Socialsekreterare Vilken verksamhet verkar lämplig för Kalle? Passar Kalle in i verksamhetens målgrupp? Passar insatserna Kalle? Motsvarar de tänkta förändringarna Kalles behov? Verkar insatserna kunna förändra Kalles livssituation utifrån verksamhetens resultat? Brukare Vilken verksamhet är lämplig för MIG och MINA behov? Passar JAG in i målgruppen? Passar insatserna MIG? Motsvarar de tänkta förändringarna MINA behov? Verkar insatserna kunna förändra MIN livssituation utifrån verksamhetens resultat?
Att tänka på Genomförandet i praktiken Vilka variabler är relevanta? Systematisk dokumentation Huvudfokus vad betyder insatserna för brukarna? Organisatoriska förutsättningar Organisering av tiden Förankring kontinuerlig återkoppling utgör en central förutsättning Styrning/Ledning Finns det utrymme för reflektion på olika nivåer i organisationen? Hur kommuniceras erfarenheterna på och mellan nivåer i organisationen? Är medarbetarna delaktiga i utformningen? Värdesätter vi förändring och utveckling? I så fall, hur kommer det till uttryck? Förändring tar tid