LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för vattenkvaliteten och det framkommer inte tillräckligt tydligt i Vattenmyndigheternas dokument. Vattenmyndigheterna verkar ducka för det verkliga problemet och istället föreslå konsekvenslindrande metoder. Viktiga frågor om dammreglering verkar det saknas resonemang om. Det har stor betydelse om dammkonstruktionen tömmer från botten eller överkant. Utredningar om möjlighet att bygga om dammar som nu bottentöms måste aktualiseras av Vattenmyndigheterna. Vi har i vår lokala granskning funnit mängder av sakfel i underlagen och då på sånt som vi förstår oss på. Sen innehåller underlagen mängder av abstrakt information som vi inte har koll på och summan av dessa problem innebär att vi ställer som ett krav att allt material, innan det blir ett underlag för beslut, kvalitetssäkras av oberoende organ typ DNV, SWECO, eller annan konsult inom miljöcertifiering. Mycket viktigt att detta bli gjort. I Östhammars kommun finns tekniska möjligheter att leda över vatten från Fyrisåns avrinningsområde till Olandsåns avrinningsområde. Detta sker ibland, senaste kända är vårfloden 2013. När det sker orsakar det förvärrade översvämningar i Olandsådalen till nackdel både för vattenmiljön i Olandsån och för markägarna längs Olandsåns nedre delar. Mot bakgrund av detta vill vi att Vattenmyndigheterna förbjuder överledning av vatten mellan vattenavrinningsområden eller åtminstone friskriver drabbat vatten från föroreningsskador som kommer från överledning, typ utökade översvämningar och erosionsskador som vi bedömer är exponentiellt beroende av flödeshastighet. Dammregleringen i Östhammars kommun synes ske inom vattendomarna men med föråldrad teknik och föråldrade arbetsmetoder. Detta leder till att dammnivåerna hålls konstant i överkant och när sedan övre dämningsgränsen utmanas släpper man på för fullt med konsekvens att flödena blir för stora och översvämningar skapas nedströms. Det finns en parameter som heter Specifik Flödesenergi. Där hamnar alla vattendrag vi kontrollerat i dålig status med Röd plupp. Detta är mycket orättvist i Östhammars kommun i synnerhet och Uppland i allmänhet. Med de små höjdskillnaderna vi har i Uppland ger formeln ett resultat som diskriminerar våra vatten och den bör tas bort ur dokumentationen eller sättas till BLÅ eftersom naturen är som den är. Ett stort problem är också den historielöshet och det monumentala fotbyte som samhället i och med Vattenmyndigheterna avser göra. Vattenreglering har varit en livsnerv i svenskt och europeiskt samhälle. Privata initiativ har skapat arbete och skattekraft som drivit samhället framåt. I fråga om jordbruket var
vattenreglering=dikning en stor fråga för att skapa försörjning åt folket, både inkomst åt jordbrukare och livsmedel åt hela folket. Även IDAG, 2015, är vattenreglering en förutsättning för livsmedelsproduktion. Staten, dess institutioner och samhället i övrigt har understött det arbete som skapat nuvarande utseende på vattendragen både mentalt och ekonomiskt. Det känns nu lite märkligt att en ny myndighet inte respekterar historien utan med den parametersättning som gjorts verkar vilja riva ett flerhundraårigt samhällsbygge. Ifall så ska ske måste också samhället betala kostnaderna, tycker vi. Sent i produktionen av detta remissvar noterar vi att svaret inte är anpassat till vattenmyndighets format av dokument men vill med denna text meddela att vi har konkreta synpunkter på rena sakfel i VISS, vi har synpunkter på de parametrar i visas i VISS och vi är kritiska till att materialet inte är kvalitetssäkrat och till stora delar föråldrat. Dokumentet måste således läsas och bearbetas av er i rätt dokument enligt eran sortering. Lokala frågor Östhammars kommun. I kommunen finns främst avrinningsområdena Olandsån, Fyrisån östra och Forsmarksån. Där har vi flest medlemmar och högst kompetens. Kommunens geografi kanske är lite säregen genom att vi har avrinning till både huvudavrinningsoråde Norrström och Kusten. FORSMARKSÅN. Forsmarksån har sina källor i Östhammars kommun, sedan lämnar den kommunen och återkommer och har sitt utlopp i havet Östhammars kommun. Det sägs att markägaren vid Johannisfors, i SE669515-162323, har gjort en egen uppdämning utöver vattendomen och det höjer vattennivån och orsakar översvämningar uppströms, mot Forsmark. En konsekvens av detta är att vid höga flöden i förekomsten SE669638-163002, nerströms Forsmarks bruk, så trängs vatten baklänges upp i Fågelfjärden och Valöslätten genom det dike som normalt ska AVVATTNA detta område. Se gränsen mellan de två nämnda förekomsterna. (Åtminstone anser vi att den förhöjda nivå i Johannisfors förvärrar problemen i Valö.) Översvämningar är ett problem för vattenkvaliten och det ska lösas med att undvika översvämningar, inte med kompensatoriska åtgärder. FYRISÅN ÖSTRA. Saknar till stor del underlag om problem. Ett problem vi känner till är trångt avlopp från Österbybruks Stordamm SE667703-161704. I kombination med problem vi redogjort för ovan leder detta ibland till överledning ner till Olandsån där problemen förvärras genom motsvarande regleringsbrister i Gimo Stordamm. Det är alltså denna vattenförekomst SE667968-161479 Stordammen Dannemorasjön som är
problemet. (Angående denna vattenförekomst är det också väldigt märkligt att konstatera att vattendraget har dålig rätningsgrad. Det ser ut som ett U på kartan.) Det finns ett vattenråd i Fyrisån som jobbar för vattenmiljön där. LRF förutsätter att dom lämnar ett svar själva men konstaterar att dom också har jämnare flöden som en av sina målsättningar. Om vattenrådet: Österbybruk-Dannemora vattenråd bildades för drygt fem år sedan efter att lokalbefolkningen upplevt en kraftig ökning av myggproblem. Enskilda markägare, intresserade personer och Upplandsstiftelsen är medlemmar. Vattenrådet ska verka för god vattenhushållning, jämna flöden, god vattenkvalitet och biologisk mångfald. I dokumentet http://www.od-vattenrad.se/pdf/reglering.pdf finns det bra tankar om bättre vattenkvalite i det systemet. Det finns dock risk för ökade översvämningar väster om Dannemorasjön SE667135-161090 med vattenrådets tankar, sägs det. Markägarnas aspekter måste alltid beaktas och om samhället vill vidta åtgärder måste alltid markägarna kompenseras för eventuella skador som drabbar dem. Vi noterar även att Österbybruks reningsverk hade en bedrövlig bräddningsstatistik åren 2008-2011 med i genomsnitt ca 30000 m3/år i bräddning dessa år. Detta måste ju påverka utsläpp av fosfor och kväve. (Kommunens miljörapporter AV.) OLANDSÅN. En hel del sakfel vill vi påtala i dokumenten om Vattenförekomster: Det som kallas Stängseldiket SE668603-163839 är Norsdiket, Stängseldiket är ett annat dike som mynnar Norsdiket innan de sen mynnar i Olandsån. Rätt dike för avvattning av Gimo Stordamm SE667566-163131 saknas. Gimo Stordamm avvattnas genom det som kallas Glöta diket som börjar i de sk Norrsluterna mitt på Gimo damms östra sida och mynnar i Olandsån mellan Gimo och Hökhuvud. Detta dike utsätts för en brutal flödesreglering och jämnare flöde därifrån bör i sig kunna ge bättre vattenkvalite i Olandsån genom minskande översvämningar. Detta visade sig våren 2013 då det var kallt länge, mycket snö och sedan blev det en snabb snösmältning. Genom att, som LRF anser, vattendomen tvingar Sandvik AB, Gimo, som reglerar Gimo Stordamm, hålla för hög vattennivå för länge så blev det sedan paniksläpp och därmed översvämningar i Olandsån. Dessa översvämningar inträffar förstås varje år förutsättningarna är på det viset. 2013 dokumenterades problemen och det kan vi se i filen: https://prezi.com/27o_1fr7lbfr/kartlaggning-avoversvamningsproblematiken-vid-nedre-olandsan/ Det kom vatten i sådan mängd att länsväg 288 översvämmades genom att Glöta diket blev överfyllt och dimensionering av vägtrummor inte räckte till. Den nu angivna avrinningen från Gimo damm genom Gimån är att betrakta
som marginell och därmed felaktig att ange som avrinningsdike för skogen mellan Gimo och Österbybruk. Antalet reningsverk som har Olandsån som recipient är större än de två underlaget anger. Gimo och Alunda är störst men även Knutby och Skoby har Olandsån som recipient. Söder om Gimo rinner ett stort dike i Olandsån. Detta rinner upp på slätten vid Lunda och avvattnar den slätten, skogen mellan slätten och Gimo samt dagvatten från västra Gimo och Gimo snötipp. Just dagvatten samt även överledning från reningsverk bedömer vi är för lite uppmärksammat som källor för föroreningar. I Olandsåns övre vattenavledningsföretag, Ekebytrakten, har många LRFmedlemmar redan genomfört strukturkalkning inom projektet LOVA. Övriga iakttagelser. Det är lite bittert att se att Vattenmyndigheterna i definitionen för Morfologiska förhållanden anger ett antal faktorer som markägarna gjort som negativa för vattenkvalitén TROTS att syftet med alla åtgärder varit att minska översvämningarna och därmed förbättra vattenkvalitén. Vi anser att alla åtgärder som vidtas för att minska översvämningarna är bra. Om myndigheterna verkar FÖR översvämningar genom att se dikesrensning som ett problem så finner LRF det orimligt att sen belasta markägare med kostnader för kompensatoriska åtgärder för att återställa de skador som översvämningar ger på vattenkvalitén. Informationsmängden är massiv och antalet färgade ploppar bör reduceras i materialet för att kunna ge läsaren möjlighet läsa på alla faktorer. Nu drunknar verkligheten i det extremt omfattande och svårlästa materialet. Vi finner det också orimligt att åkermark och betesmark betraktas som artificiell mark. Om det är ett krav från EU-direktivet må det vara ett krav men att matproduktion sker på artificiell mark torde inte vara norm inom övriga EU-länder och borde ej vara norm inom Sverige heller. Vi påminner om att åtminstone västra Gimo ligger på mark som är dränerad. Så är det i på många platser i Sverige, att även tätort ligger på dränerad mark. Därför är det mycket viktigt att åtgärder belastar alla som tjänar på dränering, inte bara befintliga markägare nära vattendrag. Förbättringar som kan göras i Olandsån. *Vattenavledningsföretagen i ån har redan några grund som bromsar vattenflöde vid lågvatten och dessa fungerar enligt viss dokumentation som näringsfällor. Men botten uppströms grundet grävs aldrig ur varför näringsämnena förstås inte lämnar ån annat än med avrinning. Åbotten uppströms grunden kan möjligen grävas ur med vissa mellanrum och för detta bör samhället ge berört åföretag kostnadstäckning.
*Vissa utdikade marker har nog sjunkit så mycket att de är räddningslöst förlorade som åkermark. Det går dock raka diken genom dessa marker och detta försämrar per definitionerna klassificeringen i VISS. Länsstyrelserna borde inleda förhandlingar med berörda markägare för att anlägga några hektar våtmark i dessa marker för att erhålla en s.k. win-win situation där markägaren kan få betalt för att diket meandras och Länsstyrelsen kan då anlägga en våtmark där. Att observera är att dessa marker oftast ligger i vatten som inte katalogiseras i VISS utan det handlar ju om tillflöden till dessa större vatten. *Olandsåns utlopp i Ledsundet skulle kunna förbättras men det erfordrar sprängning av berg som det nu inte finns tillstånd för, ej heller ekonomi att utföra. Med rätt utförd åtgärd skulle översvämningsproblemen längs Olandsådalen minskas radikalt vilket skulle förbättra vattenkvalitén genom att inga betydande arealer aktivt brukad mark skulle översvämmas. Vi inser att denna åtgärd ej är politiskt korrekt i nuvarande tid med om Vattenmyndigheten menar allvar med vattenkvalitén bedömer vi den vara korrekt. Däremot skulle troligen faktorn Specifik Flödesenergi förbättras om Olandsåns utlopp gjordes om så att det kan hantera en vårflod på ett sådant sätt att översvämningar kan minskas. *Dammarna i de olika avrinningsområdena skulle kunna regleras mycket mera följsamt med jämnare flöden, detta blir kanske då på bekostnad av nivåamplitud, men sådana händelser som Gimo Damm 2013, med massiva flöden och stora översvämningar, skulle kunna undvikas om myndigheterna styrde upp verksamheten så att det blir jämnare flöden. *LRF Östhammar ställer sig bakom strukturkalkning som en del av vattenkvaliteförbättring. Men vi är tveksamma till att Vattenmyndigheten sätter kostnaden till noll. Om staten tar kostnaden så kan den bli noll för markägaren men om markägaren förväntas betala uppstår följande problem: 1 det måste ske med respekt för växtföljder och kan inte tvingas fram via en tidplan som myndighet sätter, 2 det blir en ansträngning av likviditeten för markägaren som måste betala för en eventuell kompensation kommer ju efter investeringen, 3 Reglerna för ekologisk produktion, KRAV tillåter inte strukturkalkning enligt regelverket. Detta måste i så fall myndigheterna styra upp innan det kan bli aktuellt strukturkalka. 4 Enligt tidningsartiklar (Land Lantbruk 150417) ifrågasätter SLU om vattenmyndigheternas kalkyl noll i kostnad är korrekt. För att hålla ordning på tillflöden av avlopp från tätorter bör den miljöredovisning som de kommunala reningsverken lämnar samordnas med VISS så att VISS tillförs information om bräddningar i reningsverk och avloppssystem som sker samtidigt som miljöredovisningarna ska avge
vilka vattendrag, SE-nummer, som är recipient samt att alla miljöredovisningar åläggs innehålla relevant information. Vi kan i miljörapporten för Alunda reningsverk se att anläggningen bräddade 2860 m3 i 2 bräddningar år 2011 och 2000 m3 i 5 bräddningar 2012. Inga rapporter för 2013 och 2014 är publicerade på kommunens hemsida 150419. För Gimo reningsverk publiceras inga volymer bräddat avlopp. (Det redovisas att bräddning har skett men volymerna är dolda.) Vi bifogar en PDF-fil med kopia ur Metro onsdag 150415 med artikeln Så mycket bajsvatten rinner ut i Stockholm. Artikeln är relevant för förhållanden i Östhammars kommun genom att det PRINCIPIELLA problemet bräddning visas upp och att vi vet att det förekommer även i de reningsverk som finns i Östhammars kommun. Vi bifogar även en fil med ett inlägg från Svenskt Vatten angående föroreningar till vattnet som kommer från biltvätt. Detta problem har inte Vattenmyndigheten berört alls men dessa föroreningar ingår ju förstås i det som hamnar i våra vattendrag och mäts upp och redovisas i VISS. Det känns orättvist att så många kostnadskrävande åtgärder för kompensatoriska åtgärder avkrävs markägare längs vattendrag medan stora utsläppskällor ignoreras av Vattenmyndigheten. Förutom detta dokument har medlemmar direkt lämnat synpunkter via de elektroniska möjligheter som finns. STYRELSEN FÖR LRF KOMMUNGRUPP I ÖSTHAMMARS KOMMUN. Ingemar Eriksson Enligt uppdrag.