Slutsatser för KRUt-projektets prioriterade områden

Slutsatser för KRUt-projektets prioriterade områden Version 2013-08-16 Bakgrund EU-projektet KRUt, 2010-2013, har strategiskt arbetat med att binda samman regionen genom en gemensam utveckling av kulturskolorna i KASK- regionen. 11 svenska, 3 danska och 9 norska kommuner har deltagit i projektet. Projektet har omfattat tre huvudspår, Kulturell mångfald, Reell integration (verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning) och Unga talanger. Utveckling skulle ske med hjälp av ytterligare två prioriterade områden; t:et i KRUt som står för teknik samt entreprenörskap och kreativitet. Dessa områden har under projektet berörts genom föreläsningar, diskussioner och inte minst lokala utvecklingsarbeten (LUP). Erfarenheter från dessa har dokumenterats i LUP rapporter. De har kompletterats genom att olika kulturskolor spanat på varandra och bildat sparringgrupper som också skrivit rapporter. LUP rapporter och olika verktyg som kan användas i ett lokalt utvecklingsarbete finns samlade i bilagor till denna rapport. Styrdokument och värdegrund De tre länderna, Danmark, Norge och Sverige, har olika former av styrdokument för sina musik- eller kulturskolor. I Norge och Danmark finns lagstiftning på nationell nivå medan man i Sverige enbart har lokala kommunala målsättningar. Organisationen SMoK har dock formulerat en plattform som kan ge viss vägledning för enskilda kommuner. Ett annat för alla tre länderna styrande dokument är FNs barnkonvention. I Norge är den implementerad i lagstiftning. Danmark och Sverige har ratificerat den och därmed är den styrande om än inte som lagstiftning. Tillämpad på musik- och kulturskolornas verksamhet kan man säga att det i samtliga tre länder finns klara mål för att verksamheten skall nå alla barn oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar. Flera av målen med KRUt-projektet utgår från denna målsättning. Idag präglas kulturskolorna i alla våra tre länder av att elever med välutbildade föräldrar, med föräldrar med egen erfarenhet av kulturskoleverksamhet, är överrepresenterade. Skall kulturskolan bli tillgänglig för alla måste den vila på den värdegrund som finns i barnkonventionen. Denna måste tolkas så att kulturskolornas uppdrag är att aktivt arbeta för tillgänglighet för underrepresenterade grupper. Att bara vara öppen för alla är inte tillräckligt. För att kunna möta alla deltagares behov är det viktigt att kartlägga olika gruppers förutsättningar. Detta kan göras genom att man tar på sig olika glasögon för att kunna se på verksamheten ur olika perspektiv. Varje kulturskola måste fråga sig om den verksamhet de bedriver aktivt vänder sig även till de med mentala hinder, med fysiska hinder, ekonomiska hinder eller kulturella hinder etc. Det kan vara svårt för en liten kulturskola att samtidigt genomföra särskilda insatser mot alla underrepresenterade grupper. Kulturskolans värdegrund måste därför vila på insikten att för att möta dessa grupper krävs extra kunskap och extra åtgärder. För att alla skall kunna anses ha lika värde. De grupper som kräver större insatser vid rekryteringen, kommer naturligtvis att kosta mer innan de börjar än de grupper som själva söker sig kulturskolan. Extra medel till rekrytering/projekt måste budgeteras. Vissa av de elever som har funktionsnedsättningar kräver mer resurser för att de skall få

likvärdig verksamhet i förhållande till andra barn. På samma sätt kommer en del unga talanger få mer undervisning än andra barn/ungdomar. Kulturskolans värdegrund måste vila på insikten att även om alla barn har samma värde och rätt att uttrycka sig estetiskt, så kommer de av flera anledningar inte få ta del av lika stora resurser inom kulturskolan. Detta för att kulturskolans uppdrag skall vara att aktivt rekrytera elever som inte söker sig till kulturskolan, kunna ta emot elever som kräver extra stöd och även kunna erbjuda talanger en fördjupad verksamhet. Detta kan tyckas motsägelsefullt och det är därför viktigt att värdegrunden diskuteras och kommuniceras inom kommunerna, regionalt och nationellt. Individuellt och strukturellt perspektiv I projektet, och i den allmänna debatten, äger diskussioner om olika samhällsgrupper rum både med en individuell och en strukturell utgångspunkt. Ibland kan det vara svårt att hålla dessa helt olika utgångspunkter isär. Detta leder ofta till missförstånd. Ett strukturellt perspektiv visar att ungdomar med funktionsnedsättningar och med invandrarbakgrund i lägre grad än andra samhällsgrupper deltar i kulturskolornas verksamhet. Naturligtvis finns det hela tiden många undantag. Naturligtvis representerar inte varje ung person med funktionsnedsättning en grupp och skall heller aldrig bli behandlad som en medlem av en grupp funktionsnedsatta. Problematiken att på det individuella planet inte behandla någon som representant för en grupp får dock inte hindra en kulturskola att ur ett strukturellt perspektiv studera om ungdomar med funktionsnedsättningar är diskriminerade eller ej. I ansökan till KRUt- projektet formulerades denna fråga som att i speciella fall kan en individ tillhöra samtliga dessa tre grupper (kulturell mångfald, reell integration och unga talanger, min anm) så dessa kategorier bör inte ses som väsenskilda Senare inom KRUt-projektet har det förts diskussioner kring detta och ibland har någon fört fram synpunkten att det är negativt att kategorisera människor som tillhörande en grupp. En kulturskola skrev att en av de viktigaste sakerna de lärt sig under projektet var att ingen passer inn i kun ett spor, K, R og U. Det tyder på att detta inte var självklart i projektets start, men förhoppningsvis när det tog slut. Ett annat närliggande problem är att skilja statistiska samband från orsakssamband. Den norske forskaren Bjørnsen, Egil (Agderforskning Prosjektrapport nr. 5/ 2012 ) har i en rapport kallad Inkluderende kulturskole Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene visat att invandrargrupper i Norge inte är särskilt underrepresenterade i de norska kulturskolorna. Däremot är de socioekonomiska skillnaderna markanta. När vi inom KRUt arbetat med Kulturell mångfald är det därför lätt att felaktigt dra slutsatsen att det är de kulturella hindren som är viktigast för att skapa en tillgänglig kulturskola när det i själva verket snarare är de socioekonomiska. Någon vidare analys av denna fråga har inte kunnat ske inom KRUt- projektets ram. Utvecklingsområden för kulturskolan Vi kan inte inom ett projekt som KRUt ta upp alla områden som är viktiga utvecklingsområden. Projektet har haft fokus på flera områden, men långt ifrån alla. Här följer en beskrivning av projektet fem prioriterade områden. Kulturell mångfald I ansökan till projektet skrev vi: Kulturell mångfald, handlar i detta projekt om att hitta metoder för en ökad andel av ungdomar med annan kulturbakgrund än den nordiska. Det handlar om rekrytering, erbjuda möjligheter att hitta till musik- eller kulturskolan, att göra tröskeln mindre. Praktiskt kan det handla om verksamhet i flyktingförläggningar, uppsökande verksamhet i skolor, kontakt med invandrarföreningar mm. Det handlar också om att bredda utbudet att genrer, instrument, språk i vid mening på kulturskolorna. På många skolor finns inom musikområdet tradition att arbeta med västerländsk konstmusik och västerländsk populärmusik. Den nordiska folkmusiken är däremot relativt sett mindre förekommande. Ett sätt att öka mångfalden är att arbeta med folkmusik från hela världen. Där kan möten uppstå naturligt. Även dans och bildkonst kan lätt kopplas till ett sådant tema. Goda förebilder finns.

Flera lokala utvecklingsprojekt inom KRUt har haft som målsättning att möta de föräldrar som av kulturella, sociala eller ekonomiska orsaker normalt inte deltar i kulturskolans verksamhet. Vissa har även inkluderat ungdomar med olika funktionsnedsättning i denna bredare målgrupp. Många av dessa projekt har haft som målsättning att nå elever inom grundskolan eller på fritidshemmen. Några har varit mer inriktade på den frivilliga verksamheten efter skoltid. Några områden återkommer i flera av rapporterna från projekten. Kontakt med barnens föräldrar När kulturskolorna går ut i grundskolorna och erbjuder extra instrumentalundervisning är det ett mycket uppskattat inslag bland barnen. Det lokala projektet i Larvik skriver: Gjennom Kultursfo har det vært mulighet for å gi barn i de mest utsatte områdene i Larvik mulighet til å få oppleve og delta i ulike kulturuttrykk uavhengig av foresattes sosioøkonomiske situasjon. Föräldrarna som inte har samma kulturella kapital ser många gånger annorlunda på verksamheten. I ett skolsamarbete med inriktning på musik beskrivs frågan helt enkelt som att det finns en barriär till föräldrarna. Vi menar att denna barriär kan beskrivas som kulturell. Föräldrarna anser att instrumenten som barnen fått låna hem låter för mycket, eller är de rädda att barnen tar sönder dem och att de som föräldrar därmed blir ersättningsskyldiga. Förmodligen är dessa invändningar, eller oro, något som alla föräldrar delar, men när dessa uppvägs av en stor förståelse för vilka värden som tillförs barnen genom musicerandet tonas de ner och uttrycks inte. Inom några av de lokala projekten har man under projekttiden alltmer arbetet efter den modell av El Sistema som i Norden först utvecklades i Göteborg. (Ursprungligen kommer El Sistema verksamheten från Venezuela) Den bygger bland annat på att en professionell symfoniorkester samverkar och utgör förebild till en ungdomssymfoniorkester i ett bostadsområde. Bostadsområdena har valts utifrån att de som bor där på olika sätt är underprivilegierade. I det första El Sistema- projektet skapades, för att ha en regelbunden dialog med föräldrarna, Vänstay. Varje onsdag stannar eleverna och föräldrarna ansluter efter arbetet. I projektredovisningen skriver några lärare: Vänstay, vårt sociala forum för hela familjen, fortsätter att vara ryggraden. Här möter vi eleven med sin familj och umgås. Spelar, sjunger, äter Inom skola eller utanför? Även om många lokala projekt har som mål att nå barnen inom grundskola/fritidshem bör ett ökad deltagande i kulturskolans frivilliga verksamhet vara målet. Ett lokalt projekt tvekar om detta är möjligt; Målet om å få disse elevene inn i kulturskolen, er det reelt? Mer hensiktsmessig med tilbudet i SFO-tid? Det är inom kulturskolans huvudsakliga verksamhet, den frivilliga, som en inkludering av alla barn skall ske för att alla barn skall få en likvärdig fritid. En likvärdig skola är minst lika viktigt men bara i undantagsfall kulturskolans uppdrag. Även om verksamheten fungerar bra inom skolan behövs den även på elevens fritid. Behålla eleverna En annan utmaning för de projekt som arbetat mot breddad rekrytering är att behålla eleverna. Finns inte föräldrarna där med sitt kulturella kapital så krävs det förmodligen andra insatser för att engagera barnen. Deltagarna i ett El Sistema-projekt skriver: Vi har GSO (Göteborgs Symfoniorkester) som fantastiska förebilder men behöver fler nivåer. Eleverna behöver fler delmål för att kunna greppa den progression som vi önskar se. När vi har hållit på med El Sistema i tio år har vi säkert kommit en bra bit på väg men hur gör vi till dess? En annan skola skriver: I ensemblens repertoar har dans och sång från olika länder integrerats, bland annat har en kurdisk

dansgrupp deltagit vid flera tillfällen, och även musikerna/sångarna i ensemblen har fått lära sig olika slags danser. Solistinslag har välkomnats, vi har t.ex. haft en kille som steppade till en haitisk låt (!) Även här skulle vi ha stor hjälp av en administratör som kan ragga spelningar och bidrag och ordna med praktiska ting... Resurser, alltså! Ett projekt skriver att även om deras modell är mycket framgångsrik så passar den inte alla barn. Några vill ha en mer traditionell kulturskola, andra önskar något vi ännu inte sett. Att behålla eleverna, handlar hela tiden om att eleverna måste bli stimulerade och tycka att det är kul, annars kommer de inte tillbaka. Målet måste vara att försöka få eleverna så intresserade oavsett vad föräldrarna vill. Varje elev skall ha full frihet över det egna uttrycket. Och över sina egna mål, eller avsaknad av sådana... Föräldrarna bör ha ett betydligt mindre inflytande än eleverna över undervisningen. En annan lärarroll El Sistema är mer av ett färdigt koncept än flera av de andra lokala utvecklingsprojekten. En viktig faktor i El Sistema, förutom kontakten med föräldrar, är att alla barn får många tillfällen till lektioner varje vecka, och därmed också möter de vuxna och varandra väldigt mycket mer än vid normal kulturskoleverksamhet. En grupp skriver Barnen får mycke vuxenkontakt ok vi ær inte bara lærare utan æven en vuxen førebild ok medmænniska. Vem inkluderas? Vad inkluderas? Om det finns en bristande inkludering av elever kan det också betyda att dessa elever i sin hemmiljö möter kulturella uttryck som även de saknas på kulturskolan. Skall alla känna sig välkomna skall också den kulturella miljön på kulturskolan avspegla mångfald. En projektdeltagare skriver: Vi sträcker oss ut för att nå elever och få dem till oss inte för att föra in deras kultur till oss. Målsättningen att föra in deras kultur är angelägen genom att den kan visa upp kulturskolan som en öppen verksamhet som tar intryck och inte minst värdesätter estetiska uttryck från olika kulturer. Det ger en bekräftelse. En kulturskola som innebär en etnisk separation, ex alla ungdomar med afrikansk bakgrund spelar djembe, skulle vara mycket olycklig och snarare motverka inkludering. Särskilt uppdrag En KRUt-deltagare skrev: Det burde være selvklart, men det trengs nok et oppdrag, dessverre. Detta pekar på att kulturskolorna idag inte har en värdegrund som vilar på allas lika värde utan anser sig behöva ett särskilt uppdrag för att rekrytera de elevgrupper som idag saknas. Hur uppdraget ser ut till varje kulturskola är naturligtvis upp till varje kommun och/eller land, men utgår vi från FNs barnkonvention (se ovan) finns redan detta uppdrag tydligt formulerat. Bristen måste i så fall vara att det inte är känt och/eller inte tas på allvar. Slutsatser Att möta barn och ungdomar från underprivilegierade grupper i skolan och på fritidshem kan vara ett sätt att få dem intresserade av kulturskolans verksamhet. I vilken utsträckning detta leder till ökat frivilligt deltagande är oklart För ett framgångsrikt arbete med en breddning av kulturskolornas elevgrupp krävs ett medvetet arbete med att skapa förståelse för kulturskolans värde hos barnens föräldrar Finns inte deltagande i kulturskolan i den kulturella normen måste kulturskolan erbjuda fler, och kanske större, utmaningar till eleven

Det finns många olika slags elever, därför måste eleverna också erbjudas många slags olika kulturskoleverksamheter En lärarroll som innebär att eleven möter läraren flera gånger i veckan och genom detta också får en annan mer social roll är ett sätt att nå barn som inte självklart har musik- eller kulturskola som ett val Kulturskolorna bör förändra sitt innehåll i takt med elevernas kulturella bakgrund förändras Alla kulturskolor har ett uppdrag att rekrytera elever från alla samhällsgrupper Reell integration Med begreppet Reell integration avsåg vi när projektet startade möjligheten för elever med olika funktionsnedsättningar att delta i musik- och kulturskolornas verksamhet. Självkritiskt kan vi konstatera att Reell inkludering skulle varit ett bättre begrepp. Det betyder att alla barn och ungdomar är med från början, det som krävs är att de inkluderas i verksamheten. Integration får mer betydelsen av att en grupp står utanför och skall föras in i gruppen alla barn vilket naturligtvis motsäger sig självt. Viktiga frågeställningar inom området: Samverkan med andra institutioner eller egen verksamhet En första fråga är om barnen skall komma till kulturskolan eller om kulturskolan skall komma till barnens skola/särskola/vårdinstitution. Å ena sidan är det svårt för kulturskolan att inom sig ha den kompetens som finns i en specialskola. Å andra sidan blir det omöjligt att ha en reell inkludering av dessa elever om de möts på en annan plats och i ett annat sammanhang och därmed nästan aldrig möter andra elever på kulturskolan. Alla elever skall kunna komma till kulturskolan på samma villkor. Ett projekt kommenterar också den motsättning som finns i att söka upp barnen med att elevernas musikbehov tillgodoses i skolan, så att de inte känner ett måste att gå till musikskolan. Det kan ändå vara ett positiv steg att kulturskolan söker sig till barnens skola/särskola/vårdinstitution. Inte minst för att genom detta samarbete öka kulturskolans kompetens på området. Ett lokalt projekt skriver Fantastisk at se pædagogernes håndtering af børnene, så det blev en positiv oplevelse for alle. Deres råd var guld værd. f.eks om hvor aktiv den enkelte elev er, hvornår/hurtigt der skulle nyt materiale. Speciella grupper för elever med funktionsnedsättning eller total inkludering från start Nästa steg på samma tema är i vilken grad kulturskolorna skall göra speciella grupper för elever med funktionsnedsättning eller arbeta för total inkludering från start. Även på denna punkt bör strategin vara att det i ett första skede kan vara framgångsrikt att skapa separata grupper, men att detta bör kombineras med att när det är möjligt, inte minst med hänsyn till elevernas egna önskemål, slussa dem vidare till mer blandade grupper. Några av de lokala projekten beskriver också att det har gjort just detta. Det är väldigt viktigt att hålla fast vid tanken att alla är individer, inte någon i en grupp där alla har samma behov och önskemål. Reell inkludering innebär att inga särskilda grupper finns. Rekrytering kan vara ett problem Veldig vanskelig å få informasjon om prosjektet videreformidlet til målgruppene. Vrient å finne samarbeidspartnere i kommunen som tar arbeidet vårt seriøst, noe som resulterer i dårlig rekruttering til gruppene.

Projektets syfte var att locka fler elever i särskolan att söka till Musikskolan [ ] Resultat: Enkelhet, tydlighet och förmågan att i stunden hitta elevens engagemang är viktiga hörnstenar i undervisningen. Musikskolan har redan elever från särskola i verksamheten. Rekryteringen har inte ökat efter projektet. Citaten beskriver tydligt hur det inte är helt enkelt att nå en grupp elever som av tradition inte söker sig till kulturskolan. Strategin måste vara att skapa uthållighet, kunna visa upp goda exempel både för föräldrar, barn och samarbetspartners och på så vis under en längre period på flera år sakta men säkert göra kulturskolan till ett naturligt val även för elever med någon funktionsnedsättning. Slutsatser: - Det långsiktiga målet för kulturskolan är att alla barn, med eller utan funktionsnedsättningar, kan söka sig till kulturskolan på sin fritid. - För att utveckla den kompetens som krävs inom kulturskolan för att möta alla barn kan verksamhet inom skolor/institutioner vara ett bra sätt för kulturskolans personal att få denna kompetens genom samarbete med andra lärare/pedagoger. - Det långsiktiga målet är att varje barn kan söka sig till alla sorters verksamheter inom kulturskolorna utan hinder. Innan detta uppnås kan separata grupper för elever med någon sorts funktionsnedsättning ibland vara enda sättet att skapa en bra verksamhet för dessa barn. - Rekryteringen av elever med funktionsnedsättningar kräver ofta mer arbete än rekrytering av andra elever. Unga talanger Arbete med kulturskolornas unga talanger är relativt etablerat i Norge och Danmark. Där finns även nationella satsningar. I Sverige är ordet talanger mindre vanligt och det finns även negativa associationer till begreppet. Någon tycker att Unga Motiverade bättre beskriver vad som avses. Flera tycker att begreppet inte skall användas inom kulturskolorna i Sverige. Däremot finns i många av Sveriges kommuner särskilda kurser som kallas fördjupningskurs, avancerat program, högre kurs etc. Målet med en större satsning på talanger har i första hand motiverats av att kulturskolorna har som en av sina uppgifter att lägga grunden till det professionella kulturlivet. Någon deltagare framförde att Sverige utbildar inte tillräckligt bra cellister för att ta plats i orkestrarna. Det säger allt. Är det så och är det i så fall kulturskolan som ger för dålig undervisning? El Sistema- verksamheten i Venezuela, förebild för flera KRUt- verksamheter, har en kombination av en bred socialt inriktad verksamhet med en tydlig utveckling av talanger som är på väg mot en professionell verksamhet. Är det en möjlig kombination även i Norge, Sverige och Danmark? Står bredd och elit i konflikt med vartannat? Frågan har inte fått något tydligt svar i projektet. Viktiga frågor inom detta område: Vad innehåller en satsning på unga talanger för delar Det finns många olika delmål med en särskild satsning på talanger. Ett mål kan vara en att skapa en grupp av elever som kan sporra varandra: Det er blitt større gruppetilhørlighet der elevene inspirerer hverandre til å bli bedre, frammøteprosenten har gradvis blitt høyere, elevene kjenner større eierforhold, også møteplasser med mer spissing. Det arrangeres faste reiser for elever og lærere til andre skoler i inn og utland. Vi jobber dermed litt mere mot å få motivert unge musikere/dramaelever til å høyne nivået mot å bli med på f.ex slike konkuranser. Kulturskolen setter opp en årlig musikal som er med på å bygge opp unge dramatalenter, slik at skolen ikke bygger opp kun musikktalenter, men og ungdommer fra andre kunstformer En LUP- grupp liknade eleverna vid pusselbitar. Kulturskolan kunde sätta samman eleverna i talanggruppen på olika sätt, exempelvis genom att sätta olika genrer och konstformer tillsammans, för att på det sättet utveckla alla talangerna.

Samverkan mellan kommuner är ett sätt att arbeta med talangutveckling. Några musikskolor i Danmark har en gemensam talanglinje som träffas på sex lördagar per termin. Då fungerar det även för elever från mindre orter att delta i en grupp med elever på en mer avancerad nivå. En annan skola skriver: Et talent behøver også et miljø å vokse i. Den enkelte kulturskole har ofte ikke så mange talenter at det blir et slikt miljø. Det er viktig at talentet har sitt opprinnelige miljø inntakt (f.eks trompetgruppen på kulturskolen) men også møter andre talenter i egen kulturskole, i tillegg kanskje andre talenter i regionen. Altså kan flere kulturskoler gå sammen om et talenttilbud til sine mest talentfulle elever. Ett annat mål, som inte bör ses som ett mål för talangutveckling utan ett eget mål, nämns ändå i sammanhanget: vi ønsker å skape en ny konsertarena for barn og ungdom som spiller klassisk musikk. Svårigheter som uppmärksammas är främst tid för eleverna att delta. Äldre elever är väldigt uppbokade med skola och andra aktiviteter. Vanskelig å omorganisere undervisning. Å få flere lærere til å finne felles møtetid. Å gi utfordringer nok til talentene når målet er felles møteplasser. Nivåforskjeller i samspillgrupper. Vid vilka åldrar kan talangutveckling motiveras? Av de exempel som finns inom KRUt projektet har ett par som lägsta ålder 8 år. Om det skett via ett genomtänkt beslut eller mer av praktiska orsaker är svårt att avläsa. En annan skola skriver Nytt av høsten er at aldersgrensen er hevet til 14 år. I fremtiden har vi talenttilbud til alle elever i alderen 10-19 år En tredje skola skriver Hos oss ser vi at fra ca 13 års alder må talentene velge hva de vil satse på. Når de er på den alderen er det "plutselig" høyere krav og oftere trening i alle fritidssysler som fotball, ski, orientering. Det er krav til flere oppmøter i uka, og krav til egen innsats... Jeg mener også at vi bør definere begrepet talent tydelig, som et individ som er motivert, tar imot instruksjon og har enevne (formøga), arbeidskapasitet, utholdenhet og arbeidsvilje utenom det vanlige. Hur görs antagning till särskilda kurser för talanger? Någon kulturskola skapar en gemensam ensemble där olika nivåer på eleverna kan samsas. Då behövs ingen särskild antagning. Eleverna har fått känna sig utvalda. Detta har bidragit till ökat individuellt självförtroende, höjt sin kunskapsnivå och tagit ett socialt ansvar för gruppen. Stark vi-känsla i grupperna! Någon grupp framhåller att det i deras projekt är otydligt för övriga lärare vad som krävs: Det burde informeres bedre til lærere og elever om hva som kreves av elevene for å komme inn på talentprogrammet. Andra, som Skanderborg, har audition för att komma med i talanglinjen Fokuslinien som har undervisning i sång, dans och spel: Vi önskar få Fokuslinien integreret i resten av musikskolen. Vi söker också en bedre måde att spotte potentielle elever på. Målet er, gennem en kreativ miljø och en indholdsrig og udfodrende professsionel undervisning, att tilbyde unge med særlig intresse og evne indenfor musik en unik mulighet for udvikling, dyktiggørelse och førdybelse. I arbetet med att utvælge fokuselever ønsker vi att avdække betydningen af faglighet (musikkunskab, teori, teknik) Hur ser överenskommelsen med elev och föräldrar ut? När kraven ökar på en elev från kulturskolasn sida, är det viktigt att dessa krav också är kända, godkäna och kommunicerade både med eleven och med elevens föräldrar. Avtalen mellom kulturskolen og talentet m/foresatte må være tydelig og forpliktende.

Slutsatser: - Begreppet talanger är kontroversiellt, inte minst i Sverige. Hur musik- och kulturskolorna skall förena bredd och elit är inte helt okomplicerat och det är svårt att ur KRUt- projektet hitta svar på den frågan. Ordet talangutveckling är därför satt inom citationstecken nedan. - De elever som deltar i talangutvecklingen kan på ett bra sätt stötta varandra. Det är dock viktigt att de samtidigt finns kvar som en del av sin ursprungliga grupp, ensemble eller motsvarande. - Bra verksamhet inom området kan med fördel skapas genom samverkan mellan flera kommuner. - Någon tydlig åsikt om lämplig ålder för start av talangutveckling kan inte utläsas. Lägsta ålder som anges inom de lokala projekten är 8 år. Flera diskuterar 13-14 år som lämplig ålder för ökad träning/övning. - Hur eleverna väljs ut till verksamheten varierar också. Flera efterlyser tydligare regler. Några skolor använder audition som metod. - Avtal kring gemensamt upplägg är viktigt mellan skolan och eleven samt elevens föräldrar. Teknik Inom det prioriterade området har projektet inte haft specifika lokala utvecklingsprojekt. Avsikten var istället inom de tre ovanstående områdena använda oss av teknik och entreprenörskap/kreativitet som verktyg i utvecklingsarbetet. Teknik har också varit ett återkommande moment inom föreläsningarna på de dagar projektdeltagarna samlats. Dessutom är en stor del av kommunikationen inom projektet baserat på att alla använder hemsidan som den plats dialogen mellan deltagarna förs på. Den kanske största användningen av teknik inom projektet gjordes inom föreställningen som kallas KRUt X. X står för experiment och en del av detta var experimenterande med hjälp av teknik. Elever på kulturskolorna skapade själva eller i samverkan med lärare ljud/musik, bild och ord som publicerades på hemsidan. Av detta skapade sedan en kompositör och en regissör en föreställning som helt baserades på det inskickade materialet. Föreställningen blev på så sätt ett lysande exempel på hur tekniken kan bli en viktig del av arbetet i en skapande process. Slutsatser: - Teknik datateknik/hemsida - kan användas som redskap i den konstnärliga processen. Många kan vara delaktiga via exempelvis en hemsida. Entreprenörskap och kreativitet Inom projektet har vi menat att både entreprenörskap och kreativitet kan sammanfattas med: Att stärka personlige egenskaper och attityder hos varje individ som gör dem bättre rustade att bedriva samarbete, tänka nytt, tåla motgång, vara kreativa och vara trygga i sina egna val Även inom detta område kan man säga att föreställningen KRUtX blev det tydligaste exemplet. Både för lärare och elever innebar förarbetet, som startade ca ett år innan föreställningen, att alla blev involverade i den konstnärliga processen. Detta innebar möjlighet att samarbete, tänka nytt och även tåla motgång. Samarbetet mellan lärare och elever, i själva föreställningen ofta på samma villkor, skapade i sig kreativitet och entreprenörskap bland alla medverkande. Slutsatser: - Projektet har visat att det på olika sätt går att tänka nytt och skapa en ökad samverkan mellan lärare, mellan lärare och elever och mellan elever.