UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap - psykologi - artificiell intelligens HJÄRNAN Hjärnans olika delar: Frontallob (pannlob), parietallob (hjässlob), temporallob (tinninglob), occipitallob (nacklob), cerebellum (lillhjärnan) cortex (hjärnbarken, kortex), hemisfärer (hjärnhalvor), corpus callosum (hjärnbalken) Lateralisering (sidodominans): funktionell specialisering av olika kognitiva funktioner. Språket ligger främst i vänster. Vänster hjärnhalva är specialiserad för tal och språk, höger hjärnhalva för rumsuppfattning och igenkänning av ansiktsuttryck. Modulärt kontra distribuerat perspektiv o Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. Afasi är en språkstörning som uppkommer till följd av en skada, såsom blodpropp, hjärnblödning eller hjärntumör.
Brocas Afasi: - Långsamt (trögt), tvekande tal - Artikulationsproblem - Svårighet att kombinera meningar, få funktionsord och affix (agrammatism) - Nästan bara konkreta substantiv - Förståelse är oftast god, men använder sig ofta av positionella och semantiska ledtrådar vid tolkning Wernickes afasi: - Flytande, snabbt och ledigt tal - Normal prosodi - Välformulerade, grammatiska meningar utan innehåll - Många generella substantiv (sak, person) och verb (göra, gå), svårt att hitta innehållsord (ordsallad) Dessa afatiker skapar ofta ord som är fonotaktiskt riktiga på basis av - liknande ljud: DROTTNING BROTTNING /GROTTNING - association: DROTTNING SLOTT - semantiskt relaterat: DROTTNING - KUNG - orelaterat: DROTTNING HUND - parafras: kungens fru/nån som är gift med en kung - inget, man kommer inte på ordet
o Bevis för ett distribuerat perspektiv: Brain imaging PET (Positron Emission Tomography) Resultaten av dessa studier visar att språk är distribuerat över hela hjärnan. Brocas och Wernickes area tycks vara knutpunkter för förbindelser mellan olika delar av hjärnan. SPRÅKETS UPPBYGGNAD Hierarki, kreativitet och redundans. De språkliga nivåerna - Särdrag (tonande/tonlös) - Fonem (och grafem) - Morfem - Ord - Fras - Syntax - Text Människans språk består av ett begränsat antal enheter som bygger upp språket. Enheter på en viss nivå utgör byggstenarna för enheterna på nästa nivå osv. Detta ger anpassbarhet och kreativitet. Alla språk har denna hierarkiska struktur. Språkets dubbla artikulation = de minsta byggstenarna i språket, fonemen, är enheter som inte annat än undantagsvis själva signalerar något innehåll men som enligt hierarkiprincipen kan kombineras till ord och morfem, dvs. betydelsebärande enheter. /b/ /l/ /a/ /t/ betyder inget i sig men kan kombineras till bal, tal, alt, balt och lat osv.
De språkliga enheterna på de olika nivåerna kan inte kombineras hur som helst, det finns språkspecifika regler för tillåtna kombinationer. Alla språk utnyttjar alltså inte alla tänkbara kombinationer. Detta gör att förutsägbarheten ökar. Man säger att språket har ett visst mått av redundans. Detta underlättar för mottagaren att avkoda meddelandet. MINNE ARBETSMINNE / KORTTIDSMINNE Lagrar information temporärt och används för korta, snabba operationer Arbetsminnets kapacitet är begränsad, både tidsmässig och vad gäller storlek på material det kan bearbeta i taget. Det klarar mellan 5-9 enheter och vara ungefär en sekund. Korttidsminnets begränsning har betydelse för hur mycket otolkad information som kan läggas in i en sats: max sju enheter (primära satsled). En normalmening har förutom det centrala verbet en agent, ett objekt och ett par perifera roller som tid och rum. Enligt en teori består minnet av tre komponenter, ett sensoriskt register (syn-/hörseldepå), ett arbetsminne, och ett långtidsminne - Det sensoriska registret, som i första hand omfattar ekominne och ikonminne, är ett lagringsutrymme med mycket kort varaktighet. Enbart fysikaliska karakteristika i den presenterade informationen behandlas i det sensoriska registret. Det är först i korttidsminnet och långtidsminnet som informationens semantiska innebörd behandlas. Sensoriskt register arbetsminne långtidsminne
I korttidsminnet tolkas informationen och relateras till vår tidigare kunskap. Här omvandlas informationen till propositioner och skickas till långtidsminnet. Proposition = fackterm inom filosofi, ursprungligen använd för att oberoende av en utsagas eller ett påståendes språkliga form referera till dess meningsinnehåll, som då uppfattades som en abstrakt, icke tidsligt bunden entitet. Exempel: Farmor och farfar / Berit och Ove / svärföräldrar LÅNGTIDSMINNE (LTM) Viss lagring i LTM sker medvetet (t ex när vi läser på universitetet), men mycket är omedvetet eller automatiskt. LTM består av olika slags minneskomponenter: - Procedurminne = veta hur, färdigheter - Deklarativt minne = veta att, fakta (episodiskt och semantiskt minne) Inom deklarativt minne gör man följande distinktion: - episodiskt minne = minne för specifika erfarenheter - semantiskt minne = minne för fakta och begrepp som relaterar till omvärlden, vårt ordförråd; det mentala lexikonet. I det mentala lexikonet lagras följande information om ord: - betydelse - böjningen - avgränsning mot andra ord inom samma semantiska fält - uttal med varianter - motsvarigheter i andra språk - vanliga grannar i meningar
- sammansättningar - passande prepositioner - idiom/uttryck Orden är organiserade i minnet på det sätt som mest underlättar våra vanligaste sökningar. Ord representeras i nätverk! SÄRDRAGSTEORIN Det klassiska perspektivet. En ursprunglig idé var att definiera alla ord med ett antal universella komponenter. Ett klassiskt exempel på komponentanalys är bachelor (Katz & Fodor 1963): [MAN] [MÄNNISKA] [OGIFT] [VUXEN] Men, kolla in följande exempelmening: *The Pope is a bachelor Komponentanalys av spinster [KVINNA] [MÄNNISKA] [OGIFT] [VUXEN] Phillip is a bachelor. Felicity is a spinster. PROTOTYPTEORIN Ett alternativ till särdragsteorin är prototypteorin. Elinor Rosch (1975) gav sina informanter frågeformulär som innehöll namn på kategorier (såsom fågel, grönsak, frukt, klädesplagg, möbler etc.) tillsammans med 50 exempel ur vardera kategorin. Deltagarnas uppgift var att rangordna varje exempel på en sjugradig skala hur bra exemplet var. Över
200 subjekt deltog och det visade sig vara hög överensstämmelse mellan subjekten vilka exempel som var bäst. Rosch menade att vi formar kategorier i relation till ett idealt exemplar en prototyp. Vi kan sluta oss till vilka exemplar som tillhör kategorin fågel genom att jämföra dom mot prototypfågeln. INFERENSER Automatiska slutsatser. Vi har svårt att skilja på sånt vi verkligen sett och hört och de slutsatser vi dragit baserat på det vi faktiskt sett och hört. NÄTVERKSMETAFOREN Vi minns i nätverk. Med tiden läggs nya inferenser till, och detaljer suddas ut. SERIELLA KONTRA PARALLELLA PROCESSER När ett antal processer sker en i taget är dom seriella. En seriell modell delar upp bearbetningen i ett antal väl avgränsade steg som inte överlappar med varandra. När två eller fler processer sker samtidigt är dom parallella. En parallell modell antar att alla stegen sker samtidigt. TOP DOWN ELLER BOTTOM UP Top down (förväntningar, hypotesstyrd) information = identifiering och perception av ett objekt kan påverkas av förväntningar och sammanhang. En modell baserad på hypotesstyrd bearbetning antar att information på högre nivåer kan påverka lägre nivåer. T ex kan kontexten i en sats påverka identifiering av ord: Efter flera dagars färd genom öknen kom vi äntligen fram till en #as.
Bottom up (datastyrd) bearbetning = benämning på en process som styrs direkt via yttre stimulering. Vid t.ex. läsning förekommer datastyrd bearbetning när enskilda bokstäver identifieras. En modell baserad på datastyrd bearbetning antar att högre bearbetningsnivåer inte påverkar lägre nivåer. Hypotesstyrda och datastyrda processer förekommer i all mänsklig mental aktivitet, och normalt samverkar båda dessa typer av processer.