Svensk Vinodling. Uppsats för 3-betyg inom Munskänkarna. Bo Arne Nilsson Karlstadssektionen

Svensk Vinodling Uppsats för 3-betyg inom Munskänkarna. Bo Arne Nilsson Karlstadssektionen Inledning På våra kurser inom Munskänkarna får vi lära oss att vin på norra halvklotet odlas mellan 30:e och 50:e breddgraderna. Samtidigt ges exempel på vinområden norr om dessa breddgrader som på grund av gynnsamma lokala förutsättningar kan framställa viner av hög kvalitet. Exempel på detta är de nordliga distrikten i Tyskland, som på grund av topografi och närhet till floder med reflekterande vattenytor ger utmärkta förutsättningar. Nedanstående karta1 visar utbredning av områden för kvalitetsviner samt årsmedeltemperatur. Under de senaste 20 åren har man också påbörjat vinodling i vårt eget land, trots de svårigheter som vårt geografiska läge norr om 55:e breddgraden och kyliga klimat utgör. Nya tåliga kloner och korsningar, som har utvecklats framför allt i Tyskland, har naturligtvis bidragit till utvecklingen. Själv besökte jag Arilds vingård på Bjärehalvön en regnig sommardag för två år sedan. Att promenera omkring i vattenpölar bland vinrankorna i den svenska sommarkylan kändes ganska annorlunda i jämförelse med tidigare besök i vingårdar på kontinenten. Jag kunde inte låta bli att tänka tanken på vad det är som motiverar folk att satsa helhjärtat på en sådan verksamhet, som ju knappast kan sägas ha de mest gynnsamma förutsättningarna i vårt land och knappast gör någon till miljonär. När vi efter besöket i vingården fick möjlighet att prova deras viner blev vi positivt överraskade av framför allt deras mousserande och vita viner, och kunde konstatera, att man trots de yttre förutsättningarna med hjälp av kunnande och entusiasm kan producera bra viner även i Sverige. I den här uppsatsen vill jag ge en historisk tillbakablick över vinkonsumtion och vinproduktion i

Sverige, beskriva hur det ser ut i dag, vilka svårigheter och möjligheter som finns. Förutom att jag studerat material från organisationer och myndigheter har jag intervjuat ett antal vinodlare för att få deras beskrivning av processen från beslutet att påbörja vinodling till situationen i dag och deras framtidsplaner. Naturligtvis har jag också smakat deras viner och ger ett förslag på en provning med viner från svenska vingårdar. Jag har valt vingårdar från olika delar av landet eftersom förutsättningar borde vara olika beroende på var vingården ligger. Vin och vinodling i Sverige lite historik. 2 Även om vinodling i Sverige är en relativt ny företeelse, så har vin ingalunda varit okänt i vårt land om vi ser tillbaka i historien. När vikingarna i likhet med dagens semestrande svenskar besökte olika länder på kontinenten kom man i kontakt med vinet och förde i likhet med dagens turister en rejäl ranson med sig hem för privat bruk. När Sverige sedan kristnades på 1100-talet uppstod ett behov av vin till nattvarden och en mera regelbunden import tog vid. Dåtidens aristokrati, bestående av kungahus och stormän, började också att servera vin på sina fester. Vinet på medeltiden kom i huvudsak från trakten kring Rhen men även spanska och franska viner importerades. Långsamma transporter och otäta fat gjorde dock att vinet försämrades innan det kom fram till Sverige, vilket man löste genom att tillsätta kryddor till vinet. Gustav Vasa lär ha haft välsorterade vinkällare både i Stockholm och på Gripsholm, och vid Erik den XIV:s kröning lär vinet ha flödat ymnigt. Nu hade ursprungsländernas antal ökat väsentligt och även viner från exempelvis Portugal, Österrike och Ungern fanns med. Det mesta vinet importerades fortfarande på fat och i och med den ökande importen uppstod ett speciellt skrå redan på 1400-talet -vindragarna som transporterade vinet från skeppen till vinkällaren där man sedan drog om och filtrerade vinet innan det såldes. Som kuriositet kan nämnas att vindragarnas arbete i vinkällaren fortsatte i stort sett på samma sätt i 500 år och deras skrå var det sista som avvecklades i Sverige 1930. Att dricka vin blev så småningom populärt även bland gemene man och alla känner väl till Bellmans text rött vin med pimpinella ur Vila vid denna källa Fredmans epistel nr 82 eller kanske mindre känt epistel nr 19 om Hoglands vin och sött Frontignac. Enligt Svenska akademiens ordbok 1932 betyder Hoglands vin ett vitt vin från de högländta trakterna vid Saint-Macaire i närheten av Bordeaux (vilket serverades med ilagda blad av ngn kryddväxt, vanl. Pimpinella.3 Frontignac syftar antagligen på ett sött vin på Muscat från Languedoc-Roussillon (i dag AOP Muscat de Frontignan). Även ungerskt och Rhenskt vin besjunges av Bellman. I mitten av 1800-talet importerades vin till Sverige av grossister som börjat specialisera sig på vin, och vid början på 1900-talet fanns det ett 50-tal vinhandlare i Stockholm. Nu hade man börjat buteljimportera exklusiva viner, som framförallt köptes av societeten till deras finare middagar. Franska viner dominerade men även spanska och tyska viner var på modet. I början av 1900-talet startade Önos i Tollarp och AB Skånska Fruktvin- och Likörfabriken i Bjuf (som sedan blev Findus) tillverkning av vin på vita vinbär, björnbär, krusbär och blåbär. Önos (jfr grek oinos=vin) tillverkade också mousserande vin på skånska bär enligt traditionella metoden, dvs som i Champagne.4 1917 var det slut på privat import, försäljning och tillverkning av vin och sprit i och med att AB Vin & Spritcentralen fick monopol på marknaden och köpte upp de privata vinhandelsfirmorna. Vindrickandet i Sverige var vid den här tiden ganska begränsat och var framför allt fokuserat på starkviner som sherry, madeira och portvin. Det var först på 1950-talet som lättvinerna gick om starkvinerna i försäljningen. Den begränsade konsumtionen av vin var förmodligen orsaken till att

inköp av vin inte var begränsat under motbokstiden, utan inköp av vin registrerades i motboken, men så länge inte den friheten missbrukades så var det fritt fram. På eget initiativ startade Systembolaget 1957 Operation vin, som syftade till att få folk att dricka mindre sprit och välja vin i stället. Efteråt kan man konstatera att man till en början lyckades med åtminstone en av målsättningarna och efter 1980 med båda. I dag är svenskarna ett vindrickande folk. Se nedanstående diagram (hämtat ur Statens Folkhälsoinstitut:Alkoholstatistik 20125). Dagens situation Vin & Sprit AB:s import- och tillverkningsmonopol avskaffades 1995 som en följd av Sveriges EUmedlemsskap, och Alkoholinspektionen och sedemera Folkhälsoinstitutet gavs rätten att meddela inköps- och tillverkningstillstånd (1994:1564) Lag om alkoholskatt och Alkohollag (1994:1738). Från 1999 räknas Sverige som ett vinland. Efter 2011 är tillståndsgivningen ersatt med en rättighet att tillverka vin och sprit under förutsättning att man är godkänd som Upplagshavare. Detta godkännande meddelas av Skatteverket, som bara får godkänna den som är lämplig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och andra omständigheter 6. Vinodlaren skall dessutom registrera sin anläggning hos Livsmedelsverket, som besöker och kontrollerar anläggningen, samt hos Länsstyrelsen. Sedan 1995 har ett stort antal företag godkänts som Upplagshavare och i och med detta fått tillstånd att tillverka vin yrkesmässigt. Skatteverket lämnar tyvärr inte ut några uppgifter om vilka vinodlare som finns i dag, men Systembolaget marknadsför i dag (september 2015) viner från 15 st svenska odlare, som odlar och producerar sitt vin i Sverige. Sedan finns ytterligare två svenska firmor som buteljerar viner producerade i utlandet.7 Föreningen Svenska Vinodlare8 organiserar i dag (maj 2015) 42 vinodlare i Sverige fördelat på våra landskap enligt följande tabell: Skåne 31 Bohuslän 1 Södermanland 1 Halland 2 Västergötland 1 Öland Småland 2 1 Gotland Östergötland 2 1 Klimat, topografi och jordmån Att det i Skåne finns flest vingårdar är knappast förvånande med tanke på klimatet. På nedanstående kartor från SMHI9 ser man detta tydligt. Den stora kartan till höger visar normala årsmedeltemperauren 1961-1990. Den pågående klimatförändringen med temperatur-höjning som följd har medfört en viss höjning samtidigt som

variationerna från år till år är stora. Jämför kartorna för 2010 (till vänster) och 2014(i mitten) nedan. Även om Skåne har de gynnsammaste förutsättningarna ur klimatsynpunkt, kommer området ändå i allmänhet inte upp i den årsmedeltemperatur på 10 20 C, som anses som lämplig för vinodling. Kan man i Sverige precis som i Tyskland utnyttja topografi och vattenytor för att göra sina lägen mera lämpade? Vi har ju redan i skolan fått lära oss att Skåne är platt som en pannkaka, så några branta sluttningar likt de vid Rhen eller Mosel lär vi inte hitta varken i Skåne eller på Öland och Gotland. I allmänhet är vingårdarna planterade på slätten eller i svaga lutningar och saknar speglande vattenytor, som kan förstärka solstrålningen, så för att övervinna svårigheterna som klimat, topografi och andra opåverkbara omständigheter erbjuder, måste den svenske vinodlaren välja druvsorter som utvecklas bra under rådande omständigheter och fokusera på den typ av vin som lämpar sig bäst för dessa druvor. EU:s bestämmelser för vinområdet är omfattande. I Sverige gäller inte alla bestämmelser eftersom vår vinodling är och har varit mycket liten (<50 000hl och <500ha). (2009 producerade Sverige enligt Jordbruksverket 17 859 liter för kommersiellt bruk (6 695 liter rött vin, 7 737 liter vitt vin samt 3 427 liter rosévin) på en yta av knappt 20 hektar.) I Sverige gäller till exempel inte förbudet mot att plantera nya vinstockar och vi behöver inte heller föra vinodlingsregister10. Av samma anledning, att vår odling är så liten, får Sverige inte heller stöd från EU för vinodling. Det finns dock möjlighet för svenska vinproducenter att söka stöd för ekologisk odling. Druvsorter Ett av de viktigaste besluten för en vinodlare är absolut valet av druvsorter till sin vingård. I de flesta fall är den kommande vinbonden hänvisad till en viss plats (marken hen äger eller har möjlighet att förvärva), klimatet kan hen inte påverka och inte heller topografi eller jordmån. Således återstår vindruvan, val av sort och klon, val av planteringssätt, uppbindning, skördearbete, vinifikation lagring etc. Enligt EU:s regelverk får vin framställas av druvsorter som tillhör arten Vitis vinifera eller kommer från en korsning mellan den arten och andra arter av släktet Vitis 11. Problemet för en svensk vinodlare är att Vitis vinifera, som alltså är den art som odlas främst i världen och ger de

mest klassiska vindruvssorterna, inte lämpar sig så väl i vårt kyliga klimat. Därför odlas ofta hybrider mellan Vitis vinifera och andra arter som Vitis labrusca, Vitis riparia eller Vitis rupestris, där man sammanfogar de genetiska fördelarna såsom Vitis viniferas önskade smak och Vitas riparias tålighet mot kyla. De flesta av dagens kallklimatshybrider är en korsning av en resistent och köldtålig art med en Vitis vinifera.12 Tabellen nedan visar Statens Jordbruksverks lista över druvsorter, som var tillåtna att odla för vinframställning i Sverige, såsom reglerna var 2007.13 Numera är denna förordning upphävd och i Sverige klassificerar vi inte vilka druvor som får användas för vinframställning, utöver vad som sagts ovan om att det är Vitis Vinifera eller korsningar mellan den arten och andra Vitisarter. Blå Druvsorter Synonyma namn Acolon Cabernet Dorsa Cabernet Franc Frühburgunder Blauer Frühburgunder Garanoir Léon Millot Kuhlman 194-2 Merlot Pinot noir Spätburgunder Regent Gf. 67-198-3 Rondo Gm 6494-5 Gröna druvsorter Synonyma namn Bacchus Bianca Chardonnay Kerner Madeleine Angevine 7672 Malingre precoce Merzling Müller Thurgau Rivaner Orion Gf. Ga-58-30 Ortega Wü B 48-21-4 Phoenix Phönix, Gf. Ga-49-22 Reichensteiner Gm 18-92 Riesling Sauvignon blanc Seyval blanc Seyve-Villard 5/276 Siegerrebe Solaris Vidal blanc Vidal Zalas Perle Etiketter och märkning Utöver obligatoriska uppgifter på etiketten såsom ursprung, vintyp, alkoholhalt, volym och allergiframkallande ingredienser, kan vinodlaren ansöka hos Livsmedelsverket om att också få sätta ut årgång och druvsort. För att få tillstånd till detta krävs att man kan visa upp att man har rutiner som garanterar att man kan ange rätt druvsort(er) och årgång.14

Besök hos svenska vinodlare Arilds vingård på Kullaberg i Skåne15 2007 planterade makarna Annette och Jonas Ivarsson sina första vinstockar på den egna gården i Arild på Kullabergs nordsida. De hade inspirerats av den gamla vinrankan som växte på innergården på deras gård, den gård som de förälskat sig i efter besök i det pittoreska Arild, och bestämde sig för att lämna sina tidigare civila karriärer för att bli vinbönder på heltid. Man fortsatte med nya planteringar de följande åren och gjorde sitt första vin 2010. Man insåg ganska snart, att vinodling och vintillverkning var en avancerad verksamhet, som krävde utbildning. Annette påbörjade en 3-årig utbildning vid Göteborgs Universitet med praktik i Tyskland, Frankrike och Italien och praktiserade dessutom också så ofta hon kom åt på vingårdar i framför allt Tyskland. Hon är dessutom sommelier. Efter fyra års utbildning är hon en bit på väg enligt hennes mentor i Tyskland, som säger att det är bara svårt de första 200 åren Affärsidén från början var att producera vin, som man sedan kunde sälja på den egna gården, men förhoppningarna om detta har grusats, och i avvaktan på ny lagstiftning så har man, för att få verksamheten att gå runt, satsat på en omfattande sidoverksamhet med hotell och restaurang där man också säljer sina viner per glas. Hittills har denna kanal räckt till för att sälja vinerna man producerar men med ökande volym på grund av nyplanteringar krävs nya grepp. Man anser inte Systembolaget vara ett alternativ, utan har i stället startat ett danskt bolag och har öppnat en vinbutik i Helsingör. Där kan svenska intressenter köpa deras viner eller beställa dem via internet och få dem levererade till vingården i Arild (och troligtvis på sikt till sin hemort) där de sedan kan hämta ut dem. Ytterligare ett exempel på extrema effekter av svensk alkohollagstiftning. I dag har man planterat 13 ha med 70 000 vinstockar, men då de största andelen är yngre stockar så produceras bara vin från 4 ha. 2014 tillverkade man 10 000 flaskor av vitt, rött, rosé och mousserande, men med tanke på den stora andelen nyplanterade vinstockar kommer denna volym att öka väsentligt de närmaste åren. Gården är troligtvis den största i Sverige om man ser till arealen och antal vinstockar. På vingården arbetar utöver makarna Ivarsson - tre personer på heltid året om. Under högsäsong tillkommer dessutom tillfällig personal. Från början planterade man sina stockar på den egna gården, men man har nu planteringar på flera ställen inom några kilometers radie, alla med bara någon kilometers avstånd till Skälderviken i öst och Öresund i väst. Närheten till vatten från två håll gör klimatet milt och risken för känslig vårfrost är minimal. Å andra sidan får man inte heller möjlighet att göra isvin

eftersom temperaturen sällan kryper så långt ner. Marken innehåller de mineraler som krävs och är i allmänhet väl dränerad. Möjligtvis skulle ph-värdet kunna vara lite högre. Odlingen sker med så lite bekämpningsmedel som möjligt. Jorden gödslas med kogödsel och återläggning av skalrester etc, svavel används mot mjöldagg och ibland sprutas även med magnesium. Odlingstätheten är relativt låg med 5-6000 stockar/ha, men vid senare planteringar har man ökat tätheten för att ta ut mindre druvor/stock och höja kvaliteten. Av samma anledning tillämpar man också grön skörd. Till sitt vita vin använder man Solaris, till det röda och rosé framför allt Pinot Noir Précoce (Frühburgunder). Det mousserande vinet görs på en cuvée av Solaris, Sauvignon blanc och Chardonnay. Andra druvor som odlas är Cabernet Cortis, Muscaris, och Sauvignon Gris. Utöver vin gör man också destillat av olika typer. Det vita vinet pressas, musten skiljs från skal och kärnor och sedan sker jäsningen och lagring på ståltank innan det buteljeras. Vissa år tillsätts socker alternativt kalk för att höja alkoholhalt respektive sänka syranivån. Det röda vinet får efter pressningen jäsa färdigt tillsammans med skalresterna på ståltank. Efter jäsningen lagras det några månader på en blandning av nya och gamla fat innan buteljering. Mousserande vin tillverkas enligt den klassiska metoden, med en andra jäsning på flaska. Allt arbete sker för hand. Stora Boråkra vingård utanför Karlskrona i Blekinge16 Stora Boråkra är en herrgård utanför Karlskrona, med anor från Blekinges dansktid. I dag ägs den sedan 20 år av makarna Staffan och Lil Ottosson, som är den fjärde generationen på gården, som varit i släktens ägo i hundra år. 2008 hade Staffan läst ett antal artiklar om att den pågående klimatförändringen på sikt skulle innebära att det blev för varmt för vinodling i Sydeuropa och att vinets framtid fanns i norra Europa inklusive södra Sverige och kuststräckan Varberg till Oskarshamn. Parets vinintresse gjorde att man tog kontakt med Sveriges Vinodlareförening och ett antal redan etablerade odlare i Sverige. Samtalen ledde till ett beslut om att 2009 plantera 300 vinstockar på gården 250 Solaris och 50 Rondo. Planteringen har sedan utökats efter hand, främst med Solaris, och som mest fanns 4000 vinstockar, men i dag har man minskat antalet till 3000 (98% Solaris) för att få en rimlig volym på arbete och druvor. Söderläge och närheten till Östersjön gör klimatet gynnsamt för vinodling, trots läget långt norr om 50:e breddgraden.

Paret Ottosson hade förmånen att under några veckor få vara volontärer på Staatliches Weinbauinstitut i Freiburg (WBI) och där fått lära sig grunderna i vinodling och vinifiering. WBI är ägaren till patentet(1975) på Solaris och således intresserade av att sprida kunskap om druvsorten och medverka till att vinerna blir så bra som möjligt. Första skörden vinifierades 2010 och hade större likheter med vinäger än med vin enligt Staffan. Dessvärre var inte resultatet bättre året därpå. 2012 hade man byggt ett vineri anpassat för vinifiering på ett hygieniskt och rationellt sätt. Resultatet lät inte vänta på sig, utan 2012 blev genombrottet för gårdens Solaris. Vinrankorna är planterade med drygt 2 meters avstånd mellan raderna för att ge vår- och höstsolen möjlighet att komma till. Plantorna är uppbundna med enkel Guyot och allt arbete utom jordbearbetning sker manuellt. Efter skörden, som man försöker förlägga så sent som möjligt, pressas druvorna och jäses i ståltank. Vinet genomgår i nuläget inte malolaktisk jäsning och lagras inte på fat. Produktion uppgår till 5-600 liter men när plantorna om några år har växt till, kommer volymen att bli ca 1500 liter. Staffan håller också på att utveckla ett mousserande vin gjort på Solaris, som just nu ligger på sin andra jäsning på flaska, och ett starkvin av portvinstyp gjort på Rondo. Vinerna säljs i dag via Systembolaget. En gårdsförsäljning skulle otvivelaktigt öka både försäljning och förtjänst, och skulle säkert kunna vara ett bidrag till en ökande vinturism, som den vi ser i övriga Europa. I dag beskriver Staffan verksamheten som en dyr hobby. Wannborga vingård norr om Borgholm på Öland17 Redan 2003 planterade makarna Dahlberg sina första vinstockar på Wannberga utanför Köpingsvik, som ligger på Öland norr om Borgholm på 56,5 grader nordlig bredd långt norr om den teoretiska gränsen för vinodling. Närheten till Kalmar sund och Östersjön gör dock att klimatet blir milt för breddgraden. 2003 var vinodling ett ganska oskrivet kapitel i den svenska historien, så för att prova sig fram sattes 1000 stockar av 40 olika sorter i jorden. I dag, efter ett antal nyoch omplanteringar, har man ca 2 ha planterat med ca 5000 stockar av ett 10-tal arter. Odlingen sker i det närmaste ekologisk. Man gödslar med fårgödsel och sprutar vid behov med svavel och mineraler. I huvudsak sker uppbindning enligt Cordon, även om Guyot också används, men Cordon bedöms vara mera lättarbetad. Skörden sker med hjälp av tillfällig personal. 2014, som var ett bra år även här, producerades ca 4000 liter vin främst rött men även vitt. Man har hjälp av en spansk enolog både i vingården och i källaren Man har det senaste året även försökt att framställa ett mousserande

rosévin, men där pågår fortfarande ett utvecklingsarbete innan det är färdigt att lanseras. Utöver vinproduktion tillverkar man också destillat av både vin och skalrester samt whisky, gin och kryddad vodka. Man säljer sina viner genom systembolaget och till några restauranger, men efterfrågar, som alla andra producenter, ett tillstånd att sälja sitt vin på den egna vingården. Tidigare har man haft butik och restaurang på vingården men dessa är i dag nedlagda och man planerar att sälja vingården. 2010 drabbades man av ett ganska ovanligt bakslag. När druvorna skulle skördas visade det sig att stararna hunnit före och bara lämnat 3 st (!!!) druvor kvar till vinproduktion. Lite för lite för att göra vin, så det året blev resultatet minst sagt magert. Numera skyddas alla rankor av nät för att förhindra nya starangrepp (Se bild). Druvor som odlas är Solaris, Frühburgunder (Pinot Noir Précoce), Rondo, Regent och Leon Millot bland annat. Man gör ett endruvevin på Solaris och en cuvée Cecilia på en blandning av Solaris, Orion m fl. Gårdens röda vin är också en cuvée gjord på de blå druvorna som nämnts tidigare. Det röda vinet lagras 10 månader på en blandning av nya och gamla fat (amerikanska, franska och svenska) och det vita lagras 4 månader på fat. Westers vin vid Vreta Kloster utanför Linköping i Östergötland18 Åke Wester har sysslat med blom- och grönsaksodling i växthus och på friland i ett halvt sekel. Han säger sig ha levererat 100 miljoner isbergssalladshuvuden till Stockholm utöver diverse andra grönsaker. För 15 år sedan runt år 2000 bestämde han sig för att ta sig an utmaningen att odla

vin i växthus, tidigare oprövat i kommersiell skala i Sverige, så vitt vi vet. Precis som övriga pionjärer provade han sig fram och planterade 4000 stockar av ett stort antal internationella druvsorter: Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir, Cabernet Franc, Muscat Ottonel, Riesling, Gewürztraminer, Chardonnay och Vidal. Växthusen har en area av 5 000m2 dvs ett halvt hektar. Åke säger sig i första hand vara odlare, och har egentligen inget vinintresse. Han säger skämtsamt att han kan skilja på rött och vitt, men har inget intresse och ingen kunskap när det gäller vinifiering, lagring etc. Att starta en vinodling såg han som en utmaning, och hoppades att det med en framtida gårdsförsäljning skulle ge lönsamhet. I vinkällaren arbetar en vinmakare som har sommelierutbilning, men ingen direkt utbildning i konsten att tillverka vin. Vinet jäses i ståltankar. Inga ekfat används, men det röda vinet ges lite ekkaraktär med hjälp av ekchips. Odlingen i växthus gör att växtsäsongen förlängs och rankorna börjar skjuta skott redan i mars månad. Man får en växtperiod som mer liknar den i Bordeaux än den svenska. Man får också full kontroll över nederbörd och kan med bevattning se till att vattentillgången blir optimal. Man riskerar inte heller att pollineringen försämras av fuktig väderlek, att hagelskurar förstör druvorna eller att det sker annan oönskad väderpåverkan. En nackdel är att jorden är mycket bördig vingården ligger mitt på den östgötska slätten och att rankorna växer extremt bra i växthusets miljö, och måste tuktas nästan en gång per vecka. Wester vin är sedan i år certifierade som ekologisk vingård, Sveriges första. 2014 producerade man ca 3000 liter vin av 5-6 olika druvsorter. Man hade redan då tagit bort sorter som gick sämre och ersatt med andra. Några år har man också kunnat producera isvin på Vidal, genom att i februari i samband med någon köldknäpp öppna växthusen och släppa in kylan, så att temperaturen blir ca 7-8 minusgrader. Westers vin säljs genom systembolaget, men även för honom är det så att förbudet mot gårdsförsäljning gör att man inte får det utbyte av odlingen som man har önskat, och han kommer i och med årets skörd att helt övergå till att producera gröna bordsdruvor. Westers vin kommer alltså att försvinna från marknaden i och med att årets viner marknadsförs under hösten. Ytterligare en tråkig effekt av det svenska regelverket.

Blaxta vingård utanför Flen i Södermanland19 Göran Amnegård kom vid sekelskiftet tillbaka till Sverige efter 16 år i Kanada, där han bl a utsetts till årets kock 1991 och 1993. Vid hemkomsten köpte han tillsammans med hustrun Ulrika deras gård och blev några av de första att plantera vinstockar i Sverige redan år 2000, inspirerad av de vinodlingar de hade sett i Kanada. På gården drivs också mera vanligt jordbruk med djurhållning och spannmålsodling t ex. Man byggde också om delar av gården till restaurang och hotell och kan i dag ta emot mindre konferenser och ett trettiotal övernattande gäster. Vingårdens läge norr om 58:e breddgraden borde göra det omöjligt att odla vin. Trots detta producerar man vin i världsklass, framför allt när det gäller isvin, men även gårdens Chardonnay och Merlot är av högsta klass. Detta uppnår man genom ett mycket medvetet val av läge, uppbindning, marktäckning och vinifieringsmetoder. Vinstockarna planteras i södersluttningar och med skydd från nordliga vindar av husväggar eller skogsbryn. Marken täcks av svart markväv täckt med stenar, som reflekterar och magasinerar dagens värme. Järnnätterna i juni och getingar på sensommaren kan vålla problem. Frost i samband med blomning och glupska getingar på jakt efter söt druvmust är inget en vinodlare önskar sig. Frost strax innan skörd kan dock omvandla pektin till stärkelse, som i sin tur kan lämna bidrag till alkoholjäsningen. Plantorna binds och klipps enligt Bush cut vilket ungefärligt kan beskrivas som en Gobelet där skotten bundits upp längs trådar. Klasarna hänger nära marken och kan då tillgodogöra sig värmen från markväv och stenar. Den närbelägna sjön Långhalsen reflekterar solens strålar och magasinerar värme. I dag är 3,5 ha planterat med främst Vidal Blanc (95%) och resten med Chardonnay och Merlot totalt 6000 plantor, alla på Vitis Vinfera rotstockar, inga är ympade på andra arter. Risken för angrepp av vinlus bedöms som obefintlig eftersom vinlusen inte klarar temperaturer under 5 minusgrader. Vinproduktionen är som nämnts främst inriktad på att göra isvin. Alla tre åren 2010-2012 vann man guldmedalj i Vin-VM (International Wine Master Challenge) i klassen söta viner med sitt Vidal Icewine och har dessutom erhållit ett antal andra utmärkelser, som rönt internationell uppmärksamhet. Gårdens Chardonnay och Merlot har inte deltagit i tävlingar på grund av att dessa viner tillverkas i för små volymer, men har inofficiellt fått höga omdömen. På gården gör man också diverse fruktviner av isvinstyp på äpplen och nypon, samt andra söta viner på hallon, päron mm. Varken i vingården eller vid vinifiering och buteljering används några kemikalier såsom svavel eller magnesium, utan allt sker ekologiskt och giftfritt. Vinerna innehåller således ingen sulfit, vilket väl får anses som ganska unikt inom vinvärlden. Att man klarar hela tillverkningsprocessen utan användning av svavel beror på en extrem noggrannhet och renlighet när det gäller skörd, pressning, jäsning, buteljering etc. Allt arbete i vingård och vineri sker för hand.

När det gäller Chardonnay och Merlot, så pressas druvorna varsamt omedelbart efter skörd. Skalen skiljs inte av utan får macerera i musten i en eller några veckor den längre tiden för Merlot. Sedan skiljs skalen av och musten får kalljäsa under några månader under ständiga filtreringar genom bentonit- och kiselfilter. Efter jäsningen får vinerna mogna på tank innan de buteljeras. Chardonnay får ligga en vecka på nya franska ekfat för att få ytterligare harmoni i vinet utan att eken får dominera kallat buttery oak process. Vidal blanc skördas druva för druva på senhöst eller förvinter när temperaturen sjunkit till minst 7 minusgrader. Druvorna har då torkat ihop och vattnet som finns kvar har bildat iskristaller. Efter snabb och varsam pressning får den koncentrerade och extremt söta musten sedan jäsa precis som för de vanliga vinerna. Jäsningen avbryts vid en alkoholhalt på ca 11% när vinets smak och aromer nått sitt maximum. Restsockerhalten är då 15-20%. De ca 2,5 ton torkade och frusna druvorna ger till slut 7-800 liter färdigt isvin. Försäljning sker i den egna restaurangen, vissa viner säljs via systembolaget och sedan har man bolag och lager i England. I Danmark samarbetar man med en dansk importör och distributör, som gör att beställda viner kan levereras direkt till köparens hemadress i princip över hela världen inkl Sverige. Praktisk provning Vilken kvalitet håller svenska viner i jämförelse med viner från länder med mer gynnsamma klimatförutsättningar? Jag genomförde en enkel vinprovning tillsammans med ett antal vinvänner, som alla är vana att kritiskt bedöma vin och ofta deltar i provningar. Kunskapsmässigt har nästan alla klarat Munskänkarnas 2-betygskurs, någon bara praktiken och någon har gått kursen men ännu inte haft möjlighet att tentera. En samling kompetenta jurymedlemmar således. Provningen genomfördes som en blindprovning där vinerna presenterades upphällda i glas, precis som vi går tillväga vid ett 2-betygsprov. De svenska vinerna valdes ur Systembolagets sortiment, i huvudsak från de gårdar vi besökt. Som referens använde jag två tyska viner en Silvaner från Franken och en Spätburgunder från Pfalz eftersom Tyskland väl kan anses som det vinland som ligger närmast de svenska förhållandena. Ordningen mellan vinerna var slumpvis. Vinerna provades först utan mat och sedan med lite anpassat tilltugg. Följande viner testades: Vita viner 1. Solaris, Stora Boråkra, Blekinge (30398), 500ml 152:- 2. Wannborga Cecilia, (Orion, merzling och phoenix) Öland (78263), 500ml 155:- 3. Brennfleck, Silvaner Kabinett Trocken, Franken (5376), 750ml 101:- 4. Wannborga Solaris, Öland (30558), 500ml 175:- 5. Wester vin Chardonnay. Växthus Linköping (30572), 750ml 134:- Röda viner 6. Wannborga Cuvée, (Rondo, Leon Millot, Früburgunder, Siramé, Cabernet Dorsa, Acolon) Öland, (30559), 500ml 175:-

7. Wester vin Merlot, Växthus Linköping (70151), 750ml 148:- 8. Wester vin Cabernet Franc, Växthus Linköping (70165), 750ml 119:- 9. 890 Sangiovese, Högberga vinfabrik (Skördat i Toscana), Lidingö (30394), 750ml 198:- 10. Stepp Pinot Noir, Pfalz (2848), 750ml 126:- Gruppens omdömen om vinerna Vin Omdömen 1. Stora Ljust gul i färgen. Doft av tropisk frukt, honung, melon och gula Boråkra Solaris äpplen. Ganska hög syra och en viss sötma. Ett trevligt vin, som passade båda att dricka ensamt eller tillsammans med mat. Betyg 7,5 2. Wannborga Cecilia Vinet hade en svagt rosa ton. Doft av vått ylle, sparris, konserverad frukt. Måttlig syra och även här en viss sötma. 7 3. Brennfleck Silvaner Grönaktig ton i både utseende och smak. Doft av väl mogna päron. Medelhög syra. Ett fräscht matvin. 6 4. Wannborga Solaris Vinet hade svag rosa ton. Ganska liten doft av övermogna gula äpplen. Medel till hög syra med kort eftersmak 4 5. Wester vin Chardonnay Mycket svagt gul, nästan ofärgat. Oljig doft av diesel eller petroleum. Lite syra och ingen direkt smak. Försvinner helt tillsammans med mat. 2 6. Wannborga Cuvée Ganska tät röd färg. En doft som påminner om bläck och rök. Måttliga tanniner men en besk eftersmak som gjorde att vinet krävde mat för att balanseras. Inget vin man dricker utan mat. 5 7. Wester vin. Merlot Mycket ljust rött i färgen. Doft av gräs. Inga tanniner, liten smak och viss sötma. Många associerade till saft mer än vin. Försvann helt tillsammans med mat 2 8. Wester vin Ljust rött i färgen, tydlig doft av gräs och svarta vinbär. Lite tanniner, Cabernet Franc syltigt och tunt i smaken. Försvinner tillsammans med mat. 3 9. 890 Sangiovese 6 Ganska tät röd färg. Tydlig doft av körsbärskärnor och flera i gruppen associerade direkt till Italien. Mycket tanniner och smak av mörka röda bär. Gott att dricka för sig själv men ännu bättre med mat. 10. Stepp, Pinot Ljust rött i färgen men avsevärt tätare och mörkare än vin nummer 7 Noir och 8. Doft av ljusa röda bär, jordgubbar och hallon. Måttliga tanniner och viss syra. Ett trevligt vin både till mat och för sig självt. 7 Sammanfattningsvis kan man konstatera att de svenska vita vinerna stod sig bra i jämförelse med vår Silvaner från Franken. Speciellt Stora Boråkras Solaris vann gruppens gillande. När det gällde de röda vinerna så visade det sig svårare att klara en jämförelse med en tysk Spätburgunder eller en italienskodlad Sangiovese, som vinifierats i Sverige. Både när det gällde vita och röda viner, så gillade inte gruppen de växthusodlade druvorna, där vinernas smak och doft verkligen avvek från vad man hade förväntat sig möjligtvis med undantag av vin nummer 8, som påminde om en Cabernet Franc. Om man dessutom tar hänsyn till priset, så blir ju jämförelsen ännu mer till de svenska vinerna nackdel. En buteljering på 50cl i stället för 75cl medförande lägre pris per flaska lurar nog inte konsumenten som jämför pris och kvalitet.

Förslag till provning av svenska viner Det är ingen enkel uppgift att ordna en provning av svenska viner, som ger en god bild över vilka viner som produceras och vilken kvalitet de har. Många av de svenska odlarna säljer bara sitt vin per glas på sin gård eller i sin restaurang, eller levererar till restauranger. Systembolagets utbud är begränsat och många viner kan dessutom bara köpas eller beställas i vissa län. Av de 15 svenska vingårdar som är representerade på Systembolaget levererar 11 till butiker över hela landet. Övriga säljer bara sina viner i systembutiker i den närmaste omgivningen. När det gäller druvor så är 14 av 19 vita viner gjorda på Solaris och av de röda är de flesta vinerna blandningar på druvor som Rondo, Leon Millot, Pinot Noir Précoce m fl. Ofta kan sammansättningen variera från år till år. En del endruveviner gjorda på Rondo finns också. Av Rosévinerna är fem av sju gjorda på Rondo, ett på en blandning av Rondo med andra druvor och för ett vin anges inte sammansättningen. I systembolagets utbud finns sex mousserande viner om man söker på svenskproducerat vin. Vid närmare granskning visar det sig att tre av vinerna är gjorda på italienska eller franska druvor, två är gjorda på björksav och ett på smultron. I verkligheten finns det alltså inga svenskodlade mousserande viner på systembolaget medan flera av producenterna tillverkar detta, och oftast enligt methode traditionell. Vårt upplägg av provning där vi jämförde svenska viner med utländska, som också har växt under relativt svala förhållanden tycker vi är en trevlig idé. Ett förslag till en provning skulle kunna se ut så här. Vita torra viner Två viner gjorda på Solaris eller på en Cuvée där Solaris dominerar att jämföra med något tyskt eller kanske österrikiskt vin. För min del skulle jag välja Stora Boråkra Solaris och Wannborga Cuvée och som jämförelse en Silvaner från Franken eller en Grauburgunder från Pfalz. Vita söta viner Här skall man absolut prova Blaxsta Vidal Icewine och jämföra med ett tyskt eller österrikiskt Eiswein av god kvalitet. Röda torra viner Här är det Rondo som dominerar och skall naturligtvis vara med, men många odlare håller på att övergå till andra sorter. Prova gärna en Rondo tillsammans med en Cuvée gjord på Rondo och andra druvor, och jämför med något tyskt rödvin som t ex en Blaufränkisch eller Spätburgunder från Pfalz. Sammanfattande synpunkter Att odla vin i Sverige är en tuff uppgift, det visste jag redan från början, och en rundresa den kalla sommaren 2015 strök under detta ytterligare. De vinodlare jag besökte var alla mycket oroade över årets skörd. En del räknade inte med att kunna göra vin över huvudtaget medan andra trodde att vitt vin och mousserande skulle gå bra. Jag har bara besökt fem vingårdar så mina slutsatser blir naturligtvis inte allmängiltiga, men jag tycker mig ändå kunna se vissa gemensamma drag hos de vingårdar jag besökt. Klimatet Det svenska klimatet ställer till en hel del problem. En bra sommar verkar det som man kan odla vin så långt upp som i Södermanland, men en mera normal svensk sommar får man problem i hela landet, speciellt när det gäller röda viner. Samma uppfattning stötte jag på när

jag diskuterade vinodling med en dansk vinodlare på Fyn. De hade slutat tillverka röda viner. Odling i växthus, som hos Westers Vin utanför Linköping, verkar dessutom vara ett dåligt alternativ vad vi kunde bedöma utifrån de viner som vi provade. De höll mycket låg kvalitet. Vinodling i Sverige på kommersiell basis måste alltså förutsätta att man ekonomiskt klarar några år emellanåt när man bara kan producera små mängder vin. För att så långt möjligt förbättra klimatförutsättningarna gäller det att noga planera sin odling välja växtplats i skyddade soliga lägen, gärna mot en husfasad eller skogsbryn utnyttja sluttningar och speglande vattenytor välja en uppbindningsmetod som låter druvorna växa nära marken använda en odlingstäthet som ger solens strålar chans att komma till dessutom täcka marken med svart väv gör att solens värme magasineras in på natten Genom att bl a uppfylla ovanstående kriterier och med mycket hantverksskicklighet och varsamhet i både vingård och vineri, lyckas man odla både Chardonnay och Merlot i Blaxsta utanför Flen, utöver Vidal Blanc, som man använder till sitt isvin. Druvor De flesta odlare har experimenterat friskt med olika druvsorter, eftersom det inte har funnits så mycket svensk erfarenhet att falla tillbaka på. När det gäller gröna druvor, så verkar det som de flesta riktar in sig mer och mer på Solaris, som verkar vara den druva, som är bäst anpassad till vårt klimat och ger de bästa vinerna. När det gäller blå druvor är det inte lika enkelt. Rondo är en druva som odlats mycket för några år sedan, men nu säger flera av odlarna att de har svårt att få bra viner med den druvan. På Arild odlar man Pinot Noir Précoce(Frühburgunder), som har gett bra resultat, men experimenterar fortfarande med andra sorter precis som på Wannborga. Blaxsta är ett undantag eftersom man utöver Vidal Blanc odlar Chardonnay och Merlot, som ju knappast är anpassade efter vårt klimat, och dessutom på rotäkta stockar. Vinernas kvalitet och pris En fråga som jag tycker är intressant är om man kan göra vin i Sverige, som förutom att det smakar gott, kan konkurrera med vin från andra länder, som har bättre yttre förutsättningar. Vid vår provning fick de vita vinerna på Solaris (eller gjorda på en cuvée av Solaris och andra druvor) vårt gillande. De klarade sig både bra på egen hand och tillsammans med mat. Många personer är säkert intresserade av att prova dessa viner vid något tillfälle, men för en mera vardaglig konsumtion tycker jag att priset (ca 350:-/liter) inte är konkurrenskraftigt i jämförelse med viner av motsvarande kvalitet från traditionella vinländer. Arilds viner, som endast kan beställas via deras nätbutik och hämtas på vingården är ca en hundralapp billigare. Även mousserande viner och rosé var angenäma men även de har en prisnivå som inte konkurrerar med t ex en Crémant från Alsace eller Bourgogne. Min uppfattning är att det verkar svårare att hitta bra röda viner från svenska producenter, även om Arilds Pinot Noir Précoce gick bra till mat. Blaxsta vingård sticker ut i jämförelse med de övriga. Deras isvin är i världsklass och deras Chardonnay och Merlot är mycket njutbara. Roliga och goda viner att prova, dricka vid speciella tillfällen eller kanske ge bort till andra vinintresserade, men priset kan avskräcka för mera omfattande konsumtion. Vinernas kvalitet och exklusivitet kan nog ändå göra att de har en marknad i och utanför Sverige. Isvinet kostar ca 2800:-/liter och Chardonnay och Merlot ca 800:-/liter. Vinerna måste dessutom beställas och skickas vilket gör att det tillkommer frakt.

Har svensk vinodling en framtid? Vinodlarna jag har träffat har alla varit entusiaster, som med full energi gett sig in i projektet att producera högklassiga viner i Sverige. Mitt intryck är att på många håll har entusiasmen svalnat efter några år. Nyhetens behag är borta och vardagens problem tar överhanden. Det är betecknande att av de fem odlare jag träffat är två på väg att sälja eller lägga ner och en har haft sin vingård till försäljning men tagit tillbaka. En bidragande orsak till den minskade entusiasmen är tveklöst statens beslut att inte tillåta gårdsförsäljning. Det är en allmän uppfattning bland odlarna att gårdsförsäljning skulle vara av stor betydelse inte bara för att de ger dem större möjligheter att sälja sitt vin, utan för att det också skulle skapa förutsättningar för en mera utbredd vinturism, som vi ser på många andra håll i världen. Nu försöker man på många håll att kringgå reglerna kring gårdsförsäljning genom att starta bolag i Danmark eller England och därifrån sälja sitt vin, som kan sändas till egentligen vilken adress som helst i Sverige. För de som säljer sina viner genom Systembolaget, så gör ställningen som monopol att den lokala systembutiken inte får göra speciell reklam pusha för svenska viner vilket gör att de svenska vinerna intar en undanskymd plats inklämda mellan Spanien och Sydafrika och inte är så lätta att hitta om man inte vet vad man letar efter. Reglerna för inom vilket sortiment vinerna placeras gör också att det blir extra dyrt för odlaren om man vill sälja sina viner över hela landet och inte bara i närområdet. Systembolaget har också ett lite märkligt sätt att presentera en del viner som svenska, trots att druvorna har odlats i Italien (Högberga vinfabrik 890 Sangiovese) eller att första jäsningen gjorts i Italien och sedan skickas flaskorna med tillsatt jäst till andra jäsningen för lagring och degorgering i Sverige (Åkessons Tirage). Här kunde man vara tydligare i produktinformationen på Systembolagets hemsida. För att en svensk vingård skall bli lönsam och inte bara vara en hobbyverksamhet ofta kostbar sådan krävs en större verksamhet än de flesta svenska odlare har i dag. Därför har man en annan verksamhet vid sidan om oftast restaurang och hotell, som komplement och där man dessutom kan servera gårdens viner. Detta gäller Arild, Blaxsta och tidigare Wannborga. För Arilds del är det tveklöst restaurangen, som har gjort att verksamheten har gått runt under uppbyggnadsskedet. I framtiden räknar man dock med att vingården skall bli lönsam efter de stora nyplanteringar, som man har gjort de senaste åren. Slutord Det har varit lärorikt och spännande att resa runt i Vinsverige och träffa dessa entusiaster, höra om deras vedermödor och prova deras viner. När man går runt i vingårdarna i ruskväder och plaskar i vattenpölar, befinner man sig så långt från sydeuropas vindistrikt att man inte tror det skall vara möjligt att framställa drickbara viner under dessa omständigheter. Många av de svenska vinerna smakar dock förvånansvärt bra, och med fortsatt idogt arbete och utveckling och kanske med viss hjälp av klimatförändringen finns det absolut en framtid för svensk vinodling, och då inte bara som hobbyverksamhet. En förändrad alkohollagstiftning, som gav tillåtelse till gårdsförsäljning skulle säkert också bidra till detta.

Källförteckning 1. http://www.southernchileproperties.com/guide/world-wine-producing-regions.gif 2012-05-18 2. Spritmuseums om vinets historia i Sverige http://spritmuseum.se/start/kunskap/dryckernas-historia/vinet-i-sverige/ 3. Svenska Akademiens ordbok 1932 om Hoglands vin http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/97/137.html 4. Krinova Incubator & Science Park: Handlingsplan Vinlandet Sverige http://www.leaderskane.se/download/18.11165b2c13cf48416de7f0f/1377190763025/vinlan det_handlingsplan_ver2.pdf 5. Statens Folkhälsoinstitut: Alkoholstatistik 2012 Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2013, ISBN 978-91-7521-125-1 eller via länk http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/alkoholstatistik2012/ 6. Skatteverket om Upplagshavare SKV 526 Godkänd upplagshavare Alkoholskatt eller via länk http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/sjalvservice/blanketterbroschyrer/broschyr er/info/526.4.6efe6285127ab4f1d2580007940.html?q=skv+526 7. Personlig kontakt med Rasmus Bjur, Systembolaget AB om svenska producenter i Systembolagets sortiment 8. Föreningen Svenska Vinodlares förteckning över vingårdar http://www.svenskavinodlare.se/vingardar.html 9. SMHI om Årsmedeltemperatur i Sverige http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/kartor/monyrtable.php?par=tmpyr&month=13 http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/normal-arsmedeltemperatur-1.3973 10. Jordbruksverket om EU:s marknadsreglering av vin och Sveriges produktion 2009 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/bearbetadejordbruksvarorochdrycker/ eusmarknadsregleringforjordbruksvarorochdrycker/eusmarknadsregleringforvin.4.6a459c18 120617aa58a80001110.html 11. RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 479/2008 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/pdf/?uri=celex:32008r0479&rid=1 12. Göteborgs Universitet Vinodling i västra Sverige i kallt klimat ISSN 1400-3821 http://gvc.gu.se/digitalassets/1461/1461299_b747.pdf 13. Statens jordbruksverk SJVFS2007:18 om tillåtna druvor i Sverige http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b080001109/13700426829 81/2007-018.pdf 14. Livsmedelsverkets Information till Livsmedelsföretagare Alkoholhaltiga drycker

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/produktionlivsmedel/alkohol/alkoholhaltiga-drycker---tillverkning-och-markning.pdf 15. Intervju med Annette Ivarsson Arilds vingård. 16. Telefonintervju med Staffan Ottosson, Stora Boråkra vingård. 17. Intervju med Ingrid Dahlberg Wannborga vingård 18. Intervju med Åke Wester, Wester vin. 19. Intervju med Ulrika och Göran Amnegård, Blaxsta vingård.