SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2013-11-12 11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 9 Ks 117 Au 10 Dnr 2013.230 042 Delårsbokslut 2013-01-01 2013-08-31 Delårsbokslut 2013-01-01 2013-08-31 har upprättats. Bil Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna delårsbokslut 2013. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna delårsbokslut 2013.
DELÅRSBOKSLUT 2013-01-01 2013-08-31 SMEDJEBACKENS KOMMUN 1
RESULTATRÄKNING Not 1308 1208 Verksamhetens intäkter 64 754 61 586 Verksamhetens kostnader 385 157 369 450 Avskrivningar 1 8 695 8 685 Verksamhetsresultat 329 098 316 549 Skatteintäkter 2 306 754 298 239 Statsbidrag 43 270 39 118 Finansiella intäkter 3 192 41 Finansiella kostnader 4 5 379 6 607 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 15 739 14 242 Periodens resultat 15 739 14 242 BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar 5 259 837 241 099 Maskiner och inventarier 6 13 192 14 141 Finansiella anläggningstillgångar 7 42 702 39 555 Summa anläggningstillgångar 315 731 294 795 Omsättningstillgångar Förråd 8 4 229 4 049 Fordringar 9 42 910 54 193 Kassa och bank 10 4 312 3 593 Summa omsättningstillgångar 51 451 61 835 SUMMA TILLGÅNGAR 367 182 356 630 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 11-19 370-30 734 Periodens resultat 15 739 14 242 Summa eget kapital -3 631-16 492 Avsättningar 12 56 254 51 029 Skulder Långfristiga skulder 13 250 735 252 774 Kortfristiga skulder 14 63 824 69 319 Summa skulder 314 559 322 093 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 367 182 356 630 2
Not 1 Avskrivningar (tkr) 1308 Avskr fastigheter 7 099 Avskr inventarier 1 596 Total 8 695 Not 2 Skatteintäkter (tkr) 1308 Skatteintäkter 308 419 Avräkning prognos -13-1 665 Total 306 754 Not 3 Finansiella intäkter (tkr) 1308 Ränteintäkter 41 Övriga finansiella intäkter 151 Total 192 Not 4 Finansiella kostnader (tkr) 1308 Räntekostnader lån 4 620 Övriga finansiella kostnader 759 Total 5 379 Not 5 Mark o Byggnader (tkr) 1308 Anskaffningsvärde 302 882 Investeringar 22 330 Ack avskrivningar -65 375 Total 259 837 Not 6 Maskiner o Inventarier (tkr) 1308 Anskaffningsvärde 27 903 Investeringar 0 Ack avskrivningar -14 711 Total 13 192 Not 7 Finansiella anl tillg (tkr) 1308 Leasingavtal 5 122 Aktier kommunaktiebolaget 2 Aktier Dalatrafik AB 507 Kommuninvest 374 Dala Vindkraft 1 000 FSF AB Förenade Småkommuners Försäkrings 2 000 Aktier Falun-Borlänge Regionen AB 70 Aktier Visit Falun-Borlänge 65 Aktier Smb Energi AB 24 852 Aktier Bärkehus AB 6 000 Aktier Buc AB fd Mineral 100 Aktier Industri UC Dalarna 50 Förlagsbevis Kommuninvest 1 800 Vads bystuga 168 Snöåns Byalag 92 Åsmansbo-Mattsbo Byalag 62 Björsjö Byalag 43 Hagge Byalag 90 Gubbo Folkets Hus 110 Larsbo Bygdegårdsför 19 Söderbärke GoIF 176 Total 42 702 Not 8 Förråd, lager o expl fastigh (tkr)1308 Bostadsanpassningsförråd 321 Allégården 178 Centralförrråd 778 Parkens förråd 56 Verkstadens förråd 147 Exploateringsfastigheter 2 749 Total 4 229 3
Not 9 Fordringar (tkr) 1308 Kundfordringar 4 244 Kommunalskatt avräkning 2012 6 063 Avräkning fastighetsavgift 10 006 Fordran koncernföretag 459 Utgiftsförskott 318 Inkomstrest 9 846 Mervärdesskatt 4 806 Statsbidragsfordringar 1 514 Övriga fordringar 5 654 Total 42 910 Not 10 Kassa och Bank (tkr) 1308 Handkassor 58 Plusgiro 2 630 Norrbärke Sparbank 102 Mellanskog 1 522 Total 4 312 Not 11 Eget Kapital (tkr) 1308 Ing Eget Kapital -19 370 Periodens resultat 15 739 Total -3 631 Not 13 Långfristiga skulder (tkr) 1308 Långfristiga lån 235 717 Övriga långfristiga skulder 15 918 Kortfristig del -900 Total 250 735 Not 14 Kortfristiga skulder (tkr) 1308 Leverantörsskulder 10 064 Semesterlöneskuld 14 204 Övertidsskuld 1 971 Källskatt 5 904 Mervärdesskatt 604 Retroaktiva löner 2 281 Kortfristig del 900 Löneskatt 2 705 Kommunalskatt avräkning 2013 2 847 Div projekt -2 163 Uppl kostn pensioner 7 469 Upplupna räntor 609 Inkomstförskott 15 586 Övriga kortfristiga skulder 842 Total 63 823 Not 12 Avsättningar (tkr) 1308 IB Pensioner exkl GP 40 846 Periodens förändring 3 728 Finansiell del -533 IB Garantipensioner 1 665 Periodens förändring GP -635 Finansiell del -19 UB Pensioner exkl GP 44 041 UB Garantipensioner 1 011 Särskild löneskatt 11 202 Total 56 254 4
Kommunernas ekonomi (Källa: SKL Ekonomirapporten-April 2013) Trots en långsam återhämtning av ekonomin efter finanskrisen ökar kommunsektorns reala skatteintäkter i förhållandevis god takt. Ändå försvagas resultatet i kommun- och landstingssektorn. I år räknar SKL med ett nollresultat, främst som en följd av att den låga räntan gör det nödvändigt att omvärdera pensionsskulden. Nästa år räknar SKL med ett nollresultat i landstingen och ett litet överskott i kommunerna. Åren därefter innebär de allt större demografiska utmaningarna och de stora investeringsbehoven att sektorn inte klarar plusresultat utan skattehöjningar och ökade statsbidrag. För Sveriges del innebär den mediokra omvärldsbilden att vi inte kan hoppas på någon stark tillväxtimpuls från exporten kommande år. Samtidigt har de svenska hushållen goda finansiella förutsättningar: även om skuldsättningen är hög är hushållen relativt förmögna då sparkvoten är hög, de flesta har jobben kvar och inkomstutvecklingen är god samtidigt som räntorna är låga. Dessutom behöver inte svenska hushåll frukta kraftiga finanspolitiska åtstramningar i form av nedskärningar och/eller skattehöjningar de kommande åren eftersom de svenska offentliga finanserna är i förhållandevis gott skick. SKL räknar med att slutresultatet av en svag omvärld men med goda villkor för svenska hushåll, blir en medioker svensk konjunktur de kommande åren. BNP förväntas växa med 1,5 procent under 2013 för att sedan accelerera till 2,5 procent 2014. För de följande åren räknar SKL med en gradvis normalisering där samhällsekonomisk balans uppnås under loppet av 2016. Trots en ganska blek konjunkturbild räknar SKL med att det reala skatteunderlaget växer i hyfsat god takt 2011-2016. För 2013 räknar också med en nominell tillväxt i skatteunderlaget med 3,6 procent och för 2014 3,2 procent. Korrigerat för pris- och kostnadsutveckling innebär det att det reala skatteunderlaget växer med 1,5 procent 2013 och 0,8 procent 2014. Framöver väntar allt större demografiska utmaningar för välfärdssektorn. Under de närmaste åren kommer kommunerna att behöva anpassa sina verksamheter mot en allt större andel äldre och unga, relativt personer i arbetsför ålder. Detta är en av anledningarna till att kostnaderna beräknas öka i en förhållandevis hög takt framöver. Vidare har, under de senaste åren, stora årskullar anställda i kommunerna med betydande intjänande i det gamla pensionsavtalet gått i pension. Kostnaden för pensionsutbetalningar har därför ökat kraftigt och fortsätter att göra så i ytterligare några år. Utbetalningarna belastar den kommunala ekonomin utöver dagens intjänande av tjänstepensioner. Utbetalningarna från den gamla pensionsskulden har ökat från 6 miljarder kronor till 10,5 miljarder kronor under den senaste tioårsperioden, vilket motsvarar en ökning av kommunalskatten med 15 öre. Pensionskostnaden för den gamla pensionsskulden motsvarar idag 56 öre på skatten. Belastningen av den gamla pensionsskulden kommer att kvarstå ytterligare en tid, men den starkaste ökningstakten har redan skett. Enligt SKL:s prognoser har kostnaden som andel av skatteintäkter i stort sett nått sin maximala nivå. 5
Kommuninformation Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 15,7 mkr. I resultatet ingår inte de retroaktiva lönerna enligt 2013 års lönerevision då årets förhandlingar ej är slutförda. Avräkning av kommunalskatt har beräknats enligt SKL:s bedömningar. Största tillskottet till våra intäkter är återbetalningen av premier från AGS-KL med ca 8,5 mkr. Nämnder (mkr) Prognos Kommunstyrelsen -1,5 Kulturnämnden 0,0 Miljö- o Byggnadsnämnd -0,3 Omsorgsnämnd -0,5 Överförmyndarnämnd 0,0 Familje- o 0,0 Utbildningsnämnd VBU 0,0 VBK -0,3 Revision 0,0 Nämnder -2,6 Finans 201308 Skatteintäkter 0,8 Försäkring AGS 8,5 Finansnetto (exkl rta 0,5 pension) Pensioner -0,8 Ränta pensionsskuld 0,9 Semesterlöneskuld 3,0 Söderbärke Trafik AB 1,8 Totalt 12,1 Budget 0,0 Prognos 12,1 Investeringar Årets investeringsbudget är totalt 35,6 mkr, fördelat på 31,3 mkr fastigheter, 1,3 mkr gata/park samt 3,0 mkr inventarier. För att finansiera Bergaskolans ombyggnad A- huset, har lån på 20,0 mkr upptagits. De objekt som är påbörjade är Bergaskolans ombyggnad och varmbad Prästa. Gubbo skola har rivits och Uddparken har planterats under sommaren. Befolkningsutveckling Kommunen har ökat befolkningen under första halvåret med 76 personer 10.726. Födelsenettot var 16 medan antalet inflyttade uppgift till 329 och antalet utflyttade till 237. Arbetsmarknad Antalet öppet arbetslösa har fortsatt att minska och var 31 augusti 130 personer (134 år 2012). Antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd var 252 (259 år 2012) Uppföljning av God ekonomisk hushållning Ekonomiskt mål Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar ska uppgå till högst 97 % av skatter och statsbidrag. Periodens utfall är 94 % Gemensamma mål Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5 % av sammanlagda arbetstiden. Periodens utfall är 6,73 %. (jämförelse med motsvarande period 2012 är ej möjligt, då byte av personalsystem skett) Verksamhetsmål Barnomsorg/förskoleplats ska erbjudas inom fyra månader Tre familjer har inte kunnat erbjudas barnomsorg inom fyra månader samt fem familjer skrivna i Ludvika som inte kunnat erbjudas plats, då boende i vår egen kommun prioriterats. 6
Alla elever i alla årskurser ska nå målen i samtliga ämnen Familje- och utbildningsnämnden har valt att redovisa måluppfyllelse i år 3,6 och 9. År 3: 94 elever, 83 nådde målen i samtliga ämnen (88%) 2012 (70%) År 6: 76 elever, 63 nådde målen i samtliga ämnen (83%) 2012 (75%) År 9: 80 elever, 64 nådde målen i samtliga ämnen (80%) 2012 (77%) Omsorgsinsatser ska vara påbörjade inom tre månader Alla beslutade insatser utom 1 under tiden jan- juni 2013 har verkställts inom 3 månader Minst 63 % av arbetstiden ska vara utförd hos hemtjänsttagaren Månadsutfallet januari augusti varierar mellan 46 72 %, medel under perioden inklusive demensteamet är 58,1 %. Utöver denna tid tillkommer bl.a tid hos brukarna för trygghetslarm. 7
Kommunstyrelse 1308 1208 Intäkter 85 452 81 946 Kostnader 139 131 139 195 Verksamhetsresultat 53 679 57 249 Kommunbidrag 55 538 54 224 Resultat 1 859-3 025 Resultat 31 dec 2012-5 847 Prognos 31 dec 2013-1500 Ekonomi Ökade kostnader för idrottsanläggningarna på Herosfältet genom förlängning av säsongerna med ca 700,0 tkr, ökade kostnader för linjetrafiken samt utvecklingsenheten innebär att kommunstyrelsen beräknas ge ett underskott på 1,5 mkr. Verksamheten Kansliavdelningen Avtalet med migrationsverket om mottagande av nyanlända har utökats till 46 (36 i det gamla avtalet). Hittills i år har 56 personer tagits emot varav 46 är anhöriginvandring. 1,5 mkr har anvisats genom extra anslag till arbetsmarknadsåtgärder och primärt har det varit personer med försörjningsstöd som erbjudits arbete. I genomsnitt är det ca 100 personer som är anställda med olika former av anställningsstöd. Finsam har beviljat medel för två projekt som riktar sig till unga med aktivitetsersättning och nyanlända med behov av extra språkinlärning. Dessa projekt kommer att drivas parallellt med projektet Unga till arbete för att dra nytta av de erfarenheter som finns där. En ny grafisk profil är under framtagande som ett resultat av beslutet att använda hästen som symbol i vår logotype. Färdigt material kommer att redovisas under hösten. En resvaneundersökning har påbörjats tillsammans med Ludvika kommun. Personalavdelningen Kommunfullmäktige har även för 2013 anvisat extra medel för att kunna erbjuda alla de ungdomar som slutat årskurs 9, och 1:an och 2:an på gymnasiet. Totalt var det 220 ungdomar som feriearbetade. Manpower Hälsopartner ansvarar numera för kommunens företagshälsovård. Räddningstjänst Inga större händelser har hänt som krävt många mantimmar. Trots att sommaren har varit torr och varm så det var lugnt på skogsbrandsfronten. Endast en skogsbrand har inträffat under perioden. IVPA-larmen har en tendens att öka sedan avtalet skrevs om 2011. Hittills har det varit 99 uppdrag. På helår beräknas med att antalet stannar runt 130 larm. Vilket är en ökning ifrån 2012. Antalet räddningstjänstuppdrag ligger relativt konstant år från år med ca.190 stycken. Olyckan 2012 med räddningsfordon påverkar till viss del fortfarande. Det har påverkat kostnaderna för utbildning av ny personal då det på kort tid har varit tvungen att nyanställa för att ersätta de personer som var inblandade i olyckan. Det nya räddningsfordonet är på plats och i ordningsställandet är i full gång. Ekonomiavdelningen Tjänsten som ekonomichef har varit vakant sedan påsk och nyrekrytering har skett med tillträde 1 oktober. Införande av e- 8
fakturering är fortfarande inte klart p g a personalbrist. IT-avdelningen Införande av nya system kräver stor arbetsinsats av teknikerna. Innan införandet krävs att systemsäkerhetsanalyser genomförs i enlighet med fullmäktiges krav på informationssäkerhet. Utvecklingsenheten Projekt Fiskecentrum har startats upp och hittills resulterat i en ny brygga i hamnen och planer på en renovering av Kvarnstugan vid Kolbäcksån. Företagarmässa arrangerades i Barken Arena i slutet av maj. Informationsbroschyren Smedjebacken.se distribueras till samtliga företagare 6 gånger per år och 2 gånger till samtliga hushåll. Augustifesten blev mycket lyckat och lockade många besökare årets tema var Till sjöss, På land och Under jord. Mötesplats Smedjebacken i hamnen har varit öppen under sommarsäsongen och presenterat både kommunal och turistisk information. Tekniska avdelningen Arbetet med den nya tekniska organisationen som innebär att utförarenheten överförs till kommunens bolag, SEAB och Bärkehus har intensifierats under våren och ska realiseras fr.o.m. 1 januari 2014. Ett flertal arbetsgrupper har varit verksamma och tillsammans presenterat förslag till organisation. Gubbo skola har rivits, Björsjö skola har sålts, ombyggnad av Bergaskolan, anbud på ombyggnad av Förvaltningshuset, badet i Prästa är några av de större projekten som pågått under perioden. Tidsbegränsningar på parkeringen vid ICA-Pilen orsakade många diskussioner och har resulterat i en förändring av tidsbegränsningen på parkeringen närmast butiken. Fritidsavdelningen Bergakul fortsätter att vara populär aktivitet för de yngre barnen och lockar 100-150 barn till Bergahallen på fredagskvällar vår- och hösttermin. Nytt är att det är föreningarna själva som sköter verksamheten utan kommunal personal. Intresset av att hyra fotbollshallen är stort och det är många hundklubbar som hyr för både utställning och träning. Kulturnämnd 1308 1208 Intäkter 1 216 1 293 Kostnader 7 002 6 936 Verksamhetsresultat 5 786 5 643 Kommunbidrag 5 515 5 559 Resultat -271-84 Resultat 31 dec 2012-157 Prognos 31 dec 2013 Ekonomi Överskott relaterat till vakant tjänst som kulturchef. Verksamheten Bibliotek Biblioteken redovisar en stor nedgång på antalet besökare 33.631 mot 45.376 för 2012. Även antal utlån har minskat 31.685 mot 33.422 2012. 9
Samtliga biblioteksanställda deltar i ett kompetensutvecklingsprojekt kallat KUB, som är ett EU-projekt för bibliotekspersonal i fyra län. Fyra utvecklingsområden ingår: Lärande, bemötande, IT och marknadsföring. Nya skyltar har blivit uppsatta i biblioteket, inkl en ny entréskylt. Bebiscafé bedrivs i samverkan med kyrkans öppna förskola. Första tvättstugebiblioteket har invigts på Malmen, Morgårdshammar. Allmänkultur Meken Öppna Nordiska Inomhusmästerskapet i Guldvaskning har genomförts med 200 deltagare och provapå-guldvaskning på sportlovet lockade 107 barn. Fotoutställningen Da Capo Sverige i tiden hade 642 besökare och sommarens utställning Naturen flyttar in som avslutades med byggnadsvårdshelg besöktes av 2011 personer. Balders Brass evenemanget hade 59 besökare. Miljö- o Byggnadsnämnd 1308 1208 Intäkter 2 445 2 545 Kostnader 7 347 6 498 Verksamhetsresulta 4 902 3 953 t Kommunbidrag 4 597 4 530 Resultat -305 577 Resultat 31 dec 2012-183 Prognos 31 dec 2013-250 Ekonomi Efter åtta månader ligger nettokostnaden för nämndens verksamhet 304 tkr över den periodiserade budgeten. Detta beror till största delen på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen överskrider budget med 322 tkr. Externa datakostnader överskrider budget med 97 tkr. Periodens händelser Detaljplaner för kvarteret Skräddaren, Ackumulatortank Ovako, kvarteret Posten, Vads Udde har färdigställts och är under antagande. Planarbete pågår för Barkaränget och industriplan Söderbärke. Betydande resurser har lagts ned på utformningen av Vasagatan och användning av lokaler i anslutning till den. Arbetet ingår i färdigställandet av Centrumplanen för Smedjebacken. En hel del av planarbetet har skett med konsultinsatser, på grund av brist på egna resurser inom vissa områden. Omfattande prospekteringar och undersökningar pågår vid malm- och mineralförekomster inom kommunen vilket skulle kunna medföra en betydande gruvverksamhet. En revidering av översiktsplanen är nödvändig bl.a. i de delar av kommunen som kan komma att beröras av gruvbrytning. Flera exploatörer har kontaktat förvaltningen angående etablering av vindkraft i kommunen. Utöver rutinmässig tillsyn enlig miljöbalken har mer riktad tillsyn bedrivits beträffande kemikaliehantering och spillvattenhantering vid industrier och sk. U-verksamheter. I samarbete med SEAB har ett omfattande arbete lagts ned på kommunens VA- strategi, vilken innebär en långsiktig plan för försörjning med vatten och avlopp i Smedjebacken kommun. Framtagande av va- verksamhetsområden mm i samband med strategin innebär ett omfattande arbete de närmaste åren. Inom livsmedelskontrollen har förvaltningen, förutom rutinkontroller, 10
deltagit i ett länsomfattande projekt angående märkning och redlighet i restaurangmenyer. Miljö- och byggnadsnämnden har ställt sig bakom ett förslag angående en gemensam handläggarorganisation inom alkoholtillsynen, som kan komma att träda i kraft vid årsskiftet. Bygglovsverksamheten har varit något lägre än förväntat och innebär till största delen tillbyggnader, verandor och komplementbyggnader. Kartsystemet AutoKa-vy upphör att gälla vid kommande årsskifte och arbete med att hitta en ersättning för detta pågår. Kartsystemet är framförallt ett mycket viktigt underlag för miljöoch byggkontoret och de tekniska verksamheternas arbete. Prognos för året Prognosen redovisar ett överskridande av budgetramen med 250 tkr till årsskiftet. Bedömningen grundar sig på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget nu överskrider budgeten så mycket att kostnaden blir svår att hämta hem innan årets slut, utan att detta omöjliggör övrig lagbunden kontrolloch tillsynsverksamhet. Intäkterna för resten av året kan förväntas bli lägre pga den lägre bygglovsaktiviteten. Kostnaderna för nämndens verksamhet har under perioden skurits ned bla genom vakantsättning av planteknikertjänsten och att tjänsten som miljöstrateg inte har tillsatts. Vidare har timtaxan för miljötillsynen indexreglerats uppåt under året. Familje- o Utbildningsnämnd 1308 1208 Intäkter 11 009 8 741 Kostnader 137 180 131 598 Verksamhetsresultat 126 171 122 857 Kommunbidrag 130 158 125 622 Resultat 3 987 2 765 Resultat 31 dec 2012-1 672 Prognos 31 dec 2013 0 Periodens händelser: Budgetprocessen har fortgått enligt tidsplanen. Kommunfullmäktige avslog vårt äskande angående utökning av rambudget. Detta medför att budgetarbetet under hösten måste inriktas mot att få rambudgeten i hamn. Budgetuppföljningen under våren visade på ett negativt resultat och en rad besparingsåtgärder beslutades. Under sommaren har det upptäckts felaktiga fakturor vad gäller skolskjutskostnader, detta kommer att rättas till under hösten och detta medför ett bättre utfall. Under våren ändrades Individ- och familjeomsorgens ledningsorganisation från en avdelningschef och två förste socialsekreterare till två avdelningschefer och en förste socialsekreterare. 1 januari 2013 stärktes lagstiftningen i socialtjänstlagen i syfte att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser 1 juli 2013 trädde de nya reglerna om jobbstimulans i kraft. Jobbstimulansen innebär att 25 procent av nettoinkomsten av anställning under vissa förutsättningar inte ska beaktas vid prövningen av ekonomiskt bistånd. Det kommer inte att bli lika lönsamt sett ur kostnader för 11
försörjningsstödet då kommunen går in med nystartsjobb. Endast 75 % av den enskildes arbetsinkomst för tas med vid beräkning av försörjningsstödet. Ett arbete för att förändra och förbättra löneprocessen inledes tidigt i våras och denna har som syfte att hitta ett bättre flöde i processen och att hitta bättre kriterier för den individuella lönesättningen. Det systematiska kvalitetsarbetet har strukturerats och periodiserats för att på ett bättre sätt hinna med alla uppgifter som ska hanteras. En gemensam timplan för hela kommunen har samverkats fram. Tidigare så var det endast skolorna i centrala Smedjebacken som hade samma timplan. En ny förskoleavdelning har startats i Vinsbo för att möta behovet av ytterligare förskoleplatser. Även en mottagningsklass för nyanlända har startats vid Vinsbo skola. Två lärare deltar i Lärarlyftet och förvaltningen har sökt och fått medel för tre st förstelärare. Skolinspektionen kommer att göra en tillsyn i Smedjebackens kommun i höst och en första träff med inspektörerna genomfördes i juni. Ekonomi Intäkterna för de första 8 månaderna för Familje- och utbildningsnämndens verksamheter har överskridit med 2 812 tkr. Anställningar med olika former av bidrag och ersättningar från andra kommuner gör att intäkterna är högre inom utbildningsområdena och IFO. Interkommunala ersättningar från andra kommuner är högre än budgeterat. Integrationsersättning gör att intäkterna är betydlig högre än budgeterat dock är även kostnaderna högre då utökning skett i mottagningsklasserna och på förskolorna. Kostnaderna har för samma period varit 1 372 tkr lägre än budgeterat. Löneökningarna inom kansli, utbildningsområdena och Individ- och familjeomsorgen är ej utbetalda och detta medför att kostnaderna är lägre under denna period. Det ger sammantaget en positiv resultat på 4 184 tkr. Uppföljning per verksamhet Kansli Prognosen pekar mot ett överskott på 1 100 tkr. Integrationsersättning på 1 300 tkr är medräknad som intäkt för nyanlända elever till mottagningsklass och barn i förskola. Interkommunala ersättningar till andra kommuner beräknas enligt budget. Kontot för särskola beräknas med överskott eftersom elever slutat. Kostnaden för skolskjutsar har räknats om utifrån avtalet och kommer därför att ge ett överskott under 2013. Utökning av lärartjänster till mottagningsklasserna är medräknade i prognosen. Hyrorna för Björsjö skola och Gubbo skola är borträknade. Utbildningsområden Underskott 100 tkr. Totalt besparingsförslag på 1 340 tkr gör att utbildningsområden i stort sett klarar sin budget för 2013, trots lägre intäkter och utökning av förskoleavdelningar. Beslut från Migrationsverket ang. upphörande av ersättning för assistent, underskott 600 tkr. En ny avdelning på Vinsbo förskola är öppnad och ger underskott, resurs är omfördelade från förskola i Söderbärke. Förskolorna i Harnäs och Gubbo har utökat personalresurserna med 0,75 respektive 0,25 p g a barnantalet detta medför ett underskott på 400 tkr. Lärarnas löneökningar för 2013 är inte klara och är därför en osäker post. 12
Individ- och familjeomsorg Underskott 1 000 tkr. Hyran för Allégatan 3 belastar fortfarande IFO:s utfall med 164 tkr. Barn- och ungdomsvården beräknas ge ett underskott på 890 tkr, kostnaden för placeringar har ökat sedan maj prognosen. Missbruksvården pekar mot ett överskott på 530 tkr. Beräkningarna är gjorda utifrån i dagsläget kända placering och kan komma att förändras under året om det tillkommer nya eller om placeringar upphör. Ekonomiskt bistånd beräknas ge ett underskott på 740 tkr. Vidtagna/Planerade åtgärder och effekter av dessa: För att kunna klara att hålla kötider behövde vi utöka antalet förskoleplatser i kommunen. Vi äskade redan i december via nämnden till kommunstyrelsen om utökning av vår ram för att kunna öppna en ny förskoleavdelning i Vinsbo samt utöka i Harnäs. Vi fick inte några extra pengar till detta. Vi har flyttat det som var möjligt inom verksamheten för att finansiera den nya avdelningen, men det räcker inte fullt ut. Migrationsverket slutade plötsligt att betala för en assistent som vi haft ersättning för flera år tidigare. Samtidigt uppmanades vi att överklaga deras beslut, vilket också är gjort. Men vi har inte fått något besked ännu. (Dels var det ersättning för halva 2012 och hela 2013) Inför 2013 utökade vi budgeten för ekonomiskt bistånd med 800 tkr. årsarbetare. Förslaget innehåller också andra minskningar som exempelvis minskad resurs för kompetensutveckling. Besparingsförslaget har samverkats och Kommunal reserverar sig mot förslaget. Lärarförbundet kommer troligen att lämna in en skrivelse till kommunstyrelsen där de redogör för sin syn på läget. Hot/Möjligheter Den planerade minskningen av antal fordon inom skolskjutsverksamheten kommer inte att genomföras under hösten, däremot så ger den nya indexberäkningen oss ett bättre budgetläge. Antalet lediga barnomsorgsplatser motsvarar inte behovet. I dagsläget finns ca 26 barn från egna kommunen och 5 från Ludvika i kö. Försörjningsstödet riskerar också att stiga i höjden då vi har en svårberäknad anhörighetsinvandring. Antalet placerade barn och ungdomar ligger på ungefär samman nivå som 2012. Kostnaderna har varit totalt sett något lägre i år, men budgeten för placeringar motsvarar inte behovet. Vårt utvecklingsarbete av öppenvården gör att vi har ett överskott vad gäller placeringar av vuxna. Interkommunala ersättningar är mycket svåra att beräkna och är både ett hot och en möjlighet. Kan vi upprätthålla en hög standard och ett gott rykte så väljer fler föräldrar att sätta sina barn i våra förskolor, fritidshem och skolor. En neddragning av resurser med vikande personaltäthet skulle kunna bidra till en försämring av vårt anseende och därmed bidra till att vi får fler elever i våra grannkommuner. Rektorer, förskolechefer och chefer för IFO har tagit fram sparförslag för att kunna möta det prognostiserade underskottet som redovisades i april. Sammantaget är det åtgärder som kan genomföras på kort tid. Det är tillfälliga tjänsteledigheter och pensioneringar, sammantaget 2,75 13
Omsorgsnämnd 1308 1208 Intäkter 18 932 17 985 Kostnader 125 159 118 683 Verksamhetsresulta 106 227 100 698 t Kommunbidrag 105 819 95 410 Resultat -408-5 288 Resultat 31 dec 2012-6 988 Prognos 31 dec 2013-500 Periodens händelser: Förvaltningsövergripande verksamhet Bemanningscentralen har varit hårt ansträngd pga. mycket sjukskrivningar, många vikarier i verksamheterna och mycket flyt/vikarietid hos ord. personal som gått upp i arbetstid. Det statliga bidraget för omvårdnadslyftet har möjliggjort att tio personer för närvarande läser till undersköterskor i Smedjebacken och att tio till påbörjar sin utbildning under hösten. Omsorgens nya förvaltningschef har arbetat sedan 1 juni. Översyn av förvaltningens organisation har pågått under sommaren. Förvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram ett nytt ledningssystem för kvalité i verksamheten. LSS och psykiatri Försäkringskassans omprövning av assistansärenden har fortsatt. Det har medfört en ökad arbetsmängd även för kommunen. En inventering av personer med psykiska funktionsnedsättningar har påbörjats. Verksamheterna har i stort pågått som planerat. En ny enhetschef har rekryterats för att ersätta en person som slutat. Äldreomsorgen Verksamheten inom äldreomsorgen har under de senaste åren präglats av ett allt större behov av personal på grund av ökat antal ärenden och ökad vårdtyngd. Denna trend har ytterligare accentuerats då behovet av insatser från hemsjukvården varit stor. Resursförstärkningen som tillfördes verksamheten 2013 har i första hand använts till att ta in extra personal i verksamheten. Äldreomsorgen har dock fortfarande stora problem med att hålla personalbudgeten. Hemsjukvården övertogs från landstinget under jan 2013. Mängden ärenden har varit mer än tre gånger större än beräknat vilket har inneburit stora svårigheter för verksamheten att hinna med att utföra det löpande arbetet samt översyn av arbetssättet. Sjuksköterskorna arbetar med att möjliggöra att dokumentation kan ske direkt i Procapita. En ny modul för HSL har införskaffats och skall tas i bruk senare i höst. Arbetet med att hitta lämpliga tekniska lösningar för hemtjänsten och bemanningen pågår. Datoriseringen i våra verksamheter har hittills inte gått i planerad takt. Det har bl.a. varit stora problem med att få Time-Care och Personec att fungera tillsammans vilket har tagit mycket tid i anspråk. Enhetscheferna har utökats till sju stycken och en organisationsöversyn pågår. De nya enhetscheferna är precis på väg in i verksamheten. Att chefstjänsterna är bemannande är en förutsättning för att påbörja utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen. Ekonomi Intäkterna för de första 8 månaderna har för omsorgsnämndens verksamheter överstigit det budgeterade med 1 518 tkr. Kostnaderna har för samma period varit 928 tkr högre än budgeterat. Detta ger sammantaget ett positivt resultat på 590 tkr. Högre intäkter beror bl.a. på att avgifterna inom äldreomsorgen har blivit högre än beräknat under perioden. Hyrorna via Bärkehus och tekniska är lägre än budgeterat och ger en lägre kostnad för 14
perioden. Inom vissa verksamheter har dock personalkostnaden varit betydlig högre än budgeterat. Löneökningar för vissa personalgrupper finns ej med i utfallet. Uppföljning per verksamhet: Förvaltningsövergripande verksamhet: Prognosen pekar mot ett överskott på 100 tkr. Den gemensamma administrationen redovisar ett överskott som beror på vakant förvaltningscheftjänst t o m maj. Kostnaderna för färdtjänsten beräknas enligt budget med en viss osäkerhet. LSS och psykiatri: Prognosen visar ett överskott på 200 tkr. Köp av verksamhet i form av elevhemsboende och korttidsboende redovisar överskott. Gruppbostädernas verksamhet beräknas ge ett överskott. Nya ärenden och förändrade beslut via försäkringskassan ger ett underskott. Osäkerheten är stor vad gäller personlig assistans då försäkringskassan omprövar ärenden som kan ge kostnader inom kommunens LSS. I dagsläget köper vi en placering utanför kommunen inom psykiatri. Äldreomsorgen: Beräknas ge ett underskott på 800 tkr. Behovet av ökad grundbemanning kvarstår fortfarande inom flertalet verksamheter. Inom hemsjukvården är undersköterskor anställda t o m september för att klara verksamheten p g a vakanta sjukskötersketjänster och ökat antal ärenden. Kostnaderna för sjuksköterskor redovisar ett stort underskott vilket beror på svårigheten att rekrytera sjuksköterskor till sommaren och att det därför tecknades ett särskilt sommaravtal med befintliga sjuksköterskor till en beräknad merkostnad av ca 600 tkr. Vidtagna/Planerade åtgärder och effekter av dessa: De extra resurser som funnits under året kommer successivt att omvandlas till ökad grundbemanning på de mest utsatta verksamheterna inom äldreomsorgen. Ett projekt ska i dagarna påbörjas med målet att utveckla och optimera verksamheten inom hemtjänsten, hemsjukvården och bemanningen. Hot/Möjligheter Försäkringskassans omprövning av assistansärenden pågår. Effekterna av detta är fortfarande delvis oklart. Den stora rörligheten bland sjuksköterskorna och svårigheterna att snabbt bemanna alla sjukskötersketjänsterna är ett problem. Att antalet enhetschefer har utökats och att alla chefstjänster snart är bemannade innebär en möjlighet för verksamheten att påbörja utvecklingsarbetet som i ett första skede kommer att rikta sig mot hemtjänsten och hemsjukvården inklusive bemanningen. Verksamheterna måste bl.a. datoriseras och teknikutvecklas. Överförmyndarnämnd 1308 1208 Intäkter Kostnader 568 499 Verksamhetsresultat 568 499 Kommunbidrag 383 370 Resultat -185-129 Resultat 31 dec 2012 4 Prognos 31 dec 2013 0 Periodens händelser: Sedan starten den 1 juni 2011 har överförmyndare i samverkan Falun Borlänge regionen (ÖIS) arbetat aktivt med uppdraget att effektivisera verksamheten. I samarbetsavtalet framgår klart och tydligt 15
att målet med ÖIS är att gemensamt nyttja resurser för att få en organisation som långsiktigt klarar av såväl ökad ärendetillströmning som skärpta lagkrav på överförmyndarverksamheten. Strävan är att långsiktigt kunna upprätthålla erforderlig kontinuitet, kompetens, kvalitet (rättssäkerhet) och att uppnå kostnadseffektivitet. För att uppnå syftet har ÖIS vidtagit en rad åtgärder som redovisas här nedan. Genom den samordnarfunktion som ÖIS har infört i organisationen effektiviseras framtagandet av gemensamma rutiner och riktlinjer. Samordnaren är frikopplad från en egen ansvarskommun och arbetar med ständiga förbättringar av rutiner tillsammans med övriga handläggare och verksamhetschefen. I samordnarens funktion ingår även att stötta handläggare vid behov, frånvaro eller arbetsanhopning. Verksamheten har kontinuerliga möten för att diskutera ärenden och rutiner, samtidigt pågår ett arbete med värdegrund och grupputveckling. Ett gemensamt verksamhetssystem har upphandlats, detta ger möjlighet till en samsyn och ökar möjligheterna för handläggarna att arbeta mer över kommungränserna. Innan samverkan arbetade kommunerna i olika verksamhetssystem, en kommun saknade till och med helt ett verksamhetssystem. Genom det nya verksamhetssystemet effektiviseras handläggningen samtidigt som den blir likartad oavsett i vilken kommun huvudmannen är folkbokförd. En handläggare är ansvarig för det gemensamma verksamhetssystemet och övrig IT vilket ger möjlighet till en samsyn och förbättringar. Denne handläggare fungerar även som hjälp för övriga handläggare för att snabbt kunna åtgärda problem. Ett ständigt arbete med att förbättra hemsidan och få ut information pågår vilket leder till färre telefonsamtal. Genom att mer material läggs ut på hemsidan minskar även portokostnader. ÖIS ser även över möjligheten att i framtiden kunna fylla i och ta emot årsredovisningar från godemännen elektroniskt via nätet. I dagsläget saknas möjligheten. Olika lösningar håller dock på att tas fram bland annat av företaget Explizit, som tillhandahåller ÖIS verksamhetssystem Wärna. En separat registratorsfunktion har införts för att säkerställa likartad diarieföring, ärendeuppläggande och rutiner kring arkivering. Gemensamma arvoden i samtliga kommuner har införts inför 2013. De gemensamma arvodena har antagits av fullmäktige i alla kommuner utom Ludvika. Gemensamma arvoden förenklar handläggningen och ökar effektiviteten. Att ej samtliga kommuner valt att anta det förslag som ÖIS presenterat är självklart olyckligt. Arvodet för ensamkommande barn har schabloniserats samt att gode männen redovisar kvartalsvis istället för månadsvis. Dessa nya rutiner medför en administrativ vinst för ÖIS. Schabloniseringen av arvoden har antagits av fullmäktige i alla kommuner utom Gagnef. Införandet av schabloniserat arvode samt att redovisningen från gode män sker kvartalsvis medför att handläggningen minskar och effektiviseras vilket medför att handläggaren för ensamkommande barn frigör tid för ytterligare arbetsuppgifter. Under 2013 har fokus legat på arvodesnivåerna i de olika kommunerna. Lagen föreskriver att en god man har rätt till ett skäligt arvode, detta är en olycklig formulering som tidigare lett till en godtycklig bedömning av arvodets storlek. Vissa överförmyndare ute i kommunerna har varit väldigt restriktiva och andra har varit generösa. ÖIS mål har varit och är lika arvode för lika arbete oavsett i vilken av våra sex samverkanskommuner gode mannen har uppdrag. Arbetet har varit tufft och de gode män som upplever att de fått arvodet sänkt har ihärdigt 16
överklagat arvodesbesluten till tingsrätten, viktigt att poängtera här är att tingsrätten hittills gett ÖIS rätt i samtliga överklagade ärenden. Detta arbete är ett tufft men nödvändigt arbete för att nå den samsyn som ÖIS eftersträvar. Samtidigt innebär samsynen kring arvoden att de kommuner som legat högt kommer att göra en ekonomisk besparing. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det ej önskvärt att minska antalet årsarbetare i organisationen, man bör således även fortsättningsvis ha en grundbemanning om 7,7 årsarbetare. Man bör tänka långsiktigt och bygga upp en stabil organisation som är rustad för framtidens utmaningar med ökad ärendemängd och strängare lagstiftning på området. En minskad personalstyrka skulle innebära att varje handläggare får fler ärenden vilket förlänger handläggningstiden och försämrar arbetsmiljön. Samtidigt finns en uppenbar risk att effektiviseringsarbetet vad gäller att hitta gemensamma rutiner och samsyn kring handläggningen avtar. I slutändan är det rättssäkerheten för huvudmannen som blir lidande. Snarare kommer ÖIS naturligt att göra en ekonomisk vinst allt eftersom de handläggare som följde med till sammanslagningen slutar och nya medarbetare rekryteras då nya medarbetare startar med en lägre lön. Här kan man redan idag se att lönekostnaderna är lägre än hur det såg ut initialt. Vidare är det olyckligt att bemanningen är bestämd i det samarbetsavtal som ligger till grund för ÖIS. Avtalet föreskriver att antalet årsarbetare ska vara 7,7. Att antal årsarbetare finns reglerat i samverkansavtalet är inte kostnadseffektivt då verksamhetschefen bör ha möjlighet att fördelat bemanningen efter behov, exempelvis en högre bemanning under våren då arbetsbelastningen är som störst och en lägre bemanning på hösten då belastningen är lägre. Under hösten 2013 anordnar ÖIS en omfattande utbildning som riktar sig till gode män för ensamkommande barn. Utbildningen sker vid fem tillfällen under september och oktober månad, varje tillfälle behandlar olika ämnen som har att göra med ensamkommande barn. Bland de föreläsare som kommer återfinns bland annat Migrationsverket, Länsstyrelsen, SKL, Socialstyrelsen, Amnesty och Rädda barnen. Genom denna satsning höjer ÖIS kvaliteten på de ställföreträdare som finns i samverkanskommunerna. Resultatet blir ökad rättssäkerhet för huvudmännen. En utbildning i denna omfattning hade varit svår att genomföra för varje enskild kommun. Men genom ÖIS ges samverkanskommunerna möjlighet att tillhandahålla förstklassiga utbildningar för de gode män som man utövar tillsyn över. Gemensamma utbildningssatsningar för gode män och förvaltare får även de ses som ett led i det effektiviseringsuppdrag som åligger ÖIS. Under 2014 kommer fokus att ligga på att få ett ännu bättre fungerande team hos ÖIS. Man har under hösten 2013 påbörjat en utbildning i teamutveckling. Till sin hjälp har man företaget Nordpuls AB. Detta arbete fortsätter under våren 2014 för att sedan utvärderas. Vid behov kommer ÖIS att investera i ytterligare utbildningstillfällen. ÖIS kommer även under 2014 att fortsätta arbetet med gemensamma rutiner och samsyn kring handläggningen då detta är en framgångsfaktor om vi ska kunna bemöta en ökande ärendetillströmning samt skärpta lagkrav utan att behöva öka antalet årsarbetare. 17
VBU (gymnasieskola) 1308 1208 Intäkter Kostnader 36 873 36 457 Verksamhetsresultat 36 873 36 457 Kommunbidrag 36 799 36 457 Resultat -74 0 Resultat 31 dec 2012-888 Prognos 31 dec 2013 0 Det händer mycket inom skolan och det sker snabbt, så snabbt att det många gånger är svårt att planera i och med att besluten tas samtidigt som det ska verkställas. VBU har många områden inom utbildning och samtliga förändras. Karriärtjänster Regeringen har infört karriärtjänster för lärare och bekostar också den höjning av lönen som görs. VBU ser positivt på utvecklingsmöjligheterna för lärarpersonal och har erhållit resurser för en lektorstjänst och två förstelärare. De beslutade är; som lektor Mikael Berg som tar sin doktorsexamen i höst samt som förstelärare Anna Porath och Göran Åslund. Verksamhetsutveckling inom det pedagogiska området Ledningen har tagit fram en plan för utveckling av det pedagogiska arbetet för tiden 2013 till 2015. Under våren har en inventering över pågående utvecklingsprojekt, lärares arbetsuppgifter samt det administrativa stödet gjorts. Det ska resultera i en plan för 2014. Motorn i arbetet är gruppen för utvecklingsstöd som leds av rektor och består av innehavarna av karriärtjänsterna. Arbetet blir forskningsbaserat och kommer att handla om både kollegialt lärande och nyttjande av specialpedagoger. Processen följs av ledningen och de fackliga lärarrepresentanterna. Revision av VBU KPMG har på uppdrag av ägarkommunerna genomfört en revision av VBU avseende kostnader, kvalité, verksamhet, utveckling och strategier inför framtiden. Rapporten presenterades i Ludvika Stadshus den 27 mars. Den konstaterade vikten av ett långsiktigt perspektiv för planering av verksamheten men också att VBU redan har påbörjat arbetet med detta. Vidare konstaterades att VBU är välskött. Organisationsförändringar i ledningen hösten2013 Ledningen förändras kontinuerligt utifrån de behov och de förutsättningar som finns. Rektor vid vuxenutbildningen kommer att arbeta deltid från och med hösten och biträdande rektor Karin Pihlström går in och täcker upp som rektor. Totalt blir det en biträdande rektorstjänst mindre. Biträdande rektorstjänsterna är tänkta som aspiranttjänster för kommande behov. Entreprenörsdag för gymnasieskolan Den 21 januari genomfördes en entreprenörsdag för alla elever vid gymnasieskolan i Ludvika, Grängesberg och Smedjebacken. Ulf Spendrup berättade hur det är att vara entreprenör och hur han varit med och utvecklat ett företag från litet till stort. Det skedde vid tre tillfällen och eleverna uppskattade verkligen föreläsningen. I samband med detta fanns också bemannade informationsbord i kapphallen där företag och organisationer presenterade sig. Regionala doktorandtjänster VBU deltar i den regionala satsningen med ett första steg att utbilda fem forskare för utveckling av regionens skolor. Satsningen samfinansieras med Högskolan Dalarna och PUD (Pedagogiskt UtvecklingsCentrum). Den innebär en 18
ökad skolforskning och ett komplement till de två forskare från VBU som redan är i gång. Planen är att VBU på sikt ska ha tre egna skolforskare. Lärarlegitimationer Reglerna om introduktionsår för nya lärare är redan infört. Från december får man inte tillsvidareanställa icke legitimerade lärare. Undantagna är yrkeslärare samt lärare i modersmål. Det finns övergångsregler bland annat för äldre lärare utan behörighet. I juli 2015 får enbart legitimerade lärare ansvara för undervisningen och sätta betyg. Motsvarande för gymnasiesärskolan är juni 2018. Det kommer att finnas möjlighet att ge en varning och även återkalla legitimationen Skolinspektionen VBU deltar i den återkommande granskningen av Skolinspektionen under året. Under våren har uppgifter samlats in och slumpvis utvalda lärare och elever har fått svara på enkäter. En ytterligare insamlingsomgång av uppgifter har skett under sommaren och under hösten blir det skolbesök och återrapporter. Även Ludvika och Smedjebackens kommuner deltar i granskningen. ABB-gymnasiet granskas också under året. Projekt Vägval Framtid Det har varit ett stort nationellt intresse för vårt upplägg av ESF-projektet. Personal från VBU har presenterat projektet vid SKL:s konferens, vid introduktionsprogrammens konferens i Eskilstuna samt under Almedalsveckan. Dessutom gjorde Rapport ett inslag om projektet i nyhetssändningen den 11 juni. Yrkesintroduktion på industriteknik och handel och administration VBU startar yrkesintroduktion i större omfattning på ytterligare två program under hösten. I B-huset har Fordonsprogrammets tomma lokaler byggts om och arbetet med utrustning av maskiner och verktyg för industriteknik har påbörjats. De kommer att samläsa med eleverna på VTC-utbildningen. I A-huset kommer yrkesintroduktionen inom handeloch administration att förläggas tillsammans med åk1 eleverna. Yrkeshögskoleutbildning inom CNCteknik Utbildningen planerar att startas tillsammans med NVU och Hedemoras kommun. Utbildningens struktur liknar den VBU redan har på sina Yh-utbildningar; distansstudier med intensivveckor på respektive ort, för VBU:s del i Ludvika/Smedjebacken. Utbildningen ska tillgodose industrins behov av kvalificerad arbetskraft inom området. Den innehåller förutom CNC även FMS, kommunikation, kvalitet och kvalitetsstyrning, mätteknik och tillverkning. IT-strategi Gymnasiet går nu in på tredje året med egna personliga elevdatorer, vilket resulterar i att fler datasalar kommer att tas bort. Ett antal salar kommer dock att behållas för vuxenutbildningen samt för yrkeshögskolan. Ett trådlöst fritt nät har byggts upp på samtliga skolor för att elever inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan ska kunna arbeta med egna datorer. Nätet har samma kapacitet som det tidigare men kan användas annorlunda. Även gymnasieeleverna kommer åt det fria nätet med sina egna smartphones, läsplattor och datorer. 19