Arbetsplan E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik Miljökonsekvensbeskrivning. Objektnummer: 83245791 2009-05-15 Reviderad 2009-08-24

Arbetsplan E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik Miljökonsekvensbeskrivning Objektnummer: 83245791 2009-05-15 Reviderad 2009-08-24

Medverkande Vägverket Region Mitt Vectura Magnus Lundberg Ulrika Sundgren Bengt Schibbye Bo Noborn Ulf Carlsson Åsa Karlberg Urban Andersson Annette Ekman Jan Wallin Christer Karlsson Åsa Eriksson Tina Rosendahl Anders Boström Knut Svedjetun Yngve Torén Björn Sjölund Rein Ärlemo Ingela Öhrling Stefan Johansson Lennart Karlsson Projektchef Projektledare Bitr. projektledare Bitr. projektledare Kommunikation Miljö, MKB Miljö, MKB Miljö, MKB Buller Väg och trafikfrågor Digital projekthantering Digital projekthantering Vägutformning Brokonstruktion Brokonstruktion, bronormer Drift och underhåll Marklösen Samhällsfrågor Geoteknik Kvalitetsansvarig Mats Karlsson Uppdragsledare t.o.m. juni 2008 Anders Ågren Uppdragsledare fr.o.m. juli 2008 Leif Wiklund Malin Lindmark Jörgen Sundin Frida Kumb Per Axelsson Heidi Graeffe Elaine Hallin Johan Kjellin Mats Johansson Gisela Liss Örjan Wennman Ansvarig miljö, MKB GIS, Rapport MKB Rapport MKB Kvalitetsgranskning Mattias Henriksson Geoteknik Peter Härling Broprojektering Anders Lundqvist VA-projektering Kent Söderholm Vägprojektering Förorenad mark Hydrogeologi Buller Buller Landskapsarkitektur, Gestaltning Riskanalys Luftkvalitet Underkonsulter Sofia Lund Enetjärn Natur AB Naturvärdesbedömning, Kvalitetsgranskning Ola George Länsmuséet Kulturmiljö Västernorrland Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Väg E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik, Västernorrlands län. Utgivningsdatum: 2009-05-15 Utgivare: Vägverket Region Mitt Kontaktperson: Ulrika Sundgren, 0611-44193 Distributör: Vägverket Region Mitt, Box 186, 871 24 Härnösand E-post: Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 vagverket.har@vv.se Telefax: 0611-441 11 Internet: www.vv.se Flygbilder fotograferade av Bergslagsbild AB, övriga foton Vectura, Enetjärn Natur AB, Tyréns AB 2

Innehåll Läsanvisning 4 1. Sammanfattning 5 2. Bakgrund och syfte 6 3. Lagstiftning 6 3.1 Väglagen 6 3.2 Miljöbalken 6 3.3 Allmänna hänsynsregler 6 3.4 Miljökvalitetsnormer 7 4. Tidigare utredningar och beslut 7 5. Beskrivning av projektet 8 5.1 Alternativstudier samt avförda alternativ 8 7. Miljökonsekvenser 13 7.1 MKB-processens påverkan på vägutformningen 13 7.2 Avgränsningar 13 7.3 NollalternatiV 13 7.4 Landskapsbild 21 7.5 Kulturmiljö 25 7.6 Naturmiljö 32 7.7 Rekreation och friluftsliv 37 7.8 Barriäreffekter och intrång 39 7.9 Buller och vibrationer 41 7.10 Förorenad mark 44 7.11 Luftkvalitet 44 8. Miljömål 53 8.1 Relevanta Nationella miljömål 53 8.2 Regionala miljömål 54 8.3 Lokala miljömål 54 8.4 Projektmål miljö 54 9. Kommande sakprövningar 56 10. Uppföljning och kontroll 56 11. Samråd och fortsatt arbete 56 12. Källor 57 13. Bilagor 58 5.2 Vägförslaget 8 6. Förutsättningar 10 6.1 Väg- och trafikförhållanden 10 7.12 Jord- och skogsbruk 45 7.13 Vattenresurser 45 7.14 Masshantering 47 6.2 markanvändning 10 7.15 Olyckor med farligt gods 48 6.3 Riksintressen och Natura 2000 11 6.4 Geotekniska förutsättningar 11 7.16 Störningar och påverkan under byggskedet 49 6.5 Samband med andra projekt 12 6.6 Gällande planer 12 3

Läsanvisning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller arbetsplan för Väg E4 sträckan Myre-Stockvik. Syftet med föreliggande MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som planerad verksamhet kan medföra för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. MKB:n ska också beskriva konsekvenser för hushållning med mark, vatten och den övriga fysiska miljön samt hushållning med material och råvaror samt möjliggöra en samlad bedöming på dessa effekter på människors hälsa och miljö (Miljöbalken 6 kap 3 ). Miljökonsekvensbeskrivningen ska bidra till att miljöpolitiska mål utvecklas och genomförs samt påvisa på vilket sätt gällande lagstiftning och riktlinjer uppfylls. Kapitel 2-4 behandlar bakgrunden till projektet med problembild. En redogörelse av planeringsprocessen görs och viktiga förutsättningar som påverkar planeringen av en ny E4 presenteras. Kapitel 4 beskriver översiktligt de alternativ som utretts i tidigare skeden. Därefter beskrivs i kapitel 5 vägförslaget i arbetsplanen och den optimering som lett fram till det valda vägförslaget. Befintliga omgivande förutsättningar som trafiksystem, markanvändning, planer mm redovisas i kapitel 6. I början av kapitel 7 finns översiktskartor i skala 1:5000 där väganläggningen lagts in på flygbilder. I detta kapitel redovisas vidare förutsättningar för miljö, hälsa och säkerhet och hushållning med naturresurser, samt vilka effekter och konsekvenser som vägförslaget medför för dessa. En jämförelse med nuläget, befintlig E4, görs. En analys av riskerna för miljöpåverkande olyckor samt en beskrivning av störning och påverkan under byggskedet redovisas också i kapitel 7. Kapitel 8 behandlar projektets överensstämmelse med de 16 miljökvalitetsmålen och redogör för de projektmål för miljö som varit vägledande för projektets miljöanpassning. Slutligen i kapitel 9-11 redogörs för den fortsatta processen med samråd, sakprövningar och uppföljning. En detaljerad redovisning av bullerpåverkan och bullerskyddsåtgärder finns i bilagor. 4

1. Sammanfattning Denna MKB ingår i arbetsplanen för E4, delen Myre-Stockvik, som ingår i projektet E4 Sundsvall. Projektets syfte är att förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. Sträckan ansluter till befintlig E4 i Myre samt till delen Stockvik- Skönsberg, som projekteras samtidigt, i norr. Sträckan är ca 11 km lång. Från Myre till trafikplats Njurunda, söder om Åmon, blir vägen s.k. 2+1-väg Norr om denna trafikplats projekteras motorväg. En trafikplats byggs också i Nolby. Förutom bron över Ljungan ingår tre landbroar samt ett antal mindre broar för korsande allmänna och enskilda vägar, friluftsliv och vilt. Viktiga miljöintressen i området finns kring Ljungan, som är av riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Området kring Nolby är också av riksintresse för kulturmiljö. I vägutredningen genomfördes särskilda utredningar för att minska påverkan på kulturmiljövärdena. Vägen passerar delvis inom skyddsområde för Nolby vattentäkt, som är en viktig naturresurs i området. Boendemiljöer berörs huvudsakligen i Myre, Åmon, och Nolby. Markerna kring ny E4 är också viktiga för rekreation. Konsekvenserna för landskapsbilden varierar mellan de olika karaktärsområdena. Ingreppen i odlingslandskapen vid Å och Nolby samt den sammanlagda påverkan som vägen ger upphov till gör att konsekvenserna bedöms bli stora. Den nya vägen bedöms få stora konsekvenser för kulturmiljön i det värdefulla landskapet i Nolby. Måttliga konsekvenser uppkommer vid passagen av Åmon. Vägen innebär en fragmentering av värdefulla kulturmiljöer och intrång i ett antal enskilda kulturvärden. Den anpassning som gjorts i tidigare skede av vägens sträckning och utformning innebär dock att det inte bedöms bli påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö. Konsekvenserna för naturmiljön blir måttliga. Projektet innebär viss påverkan på utpekade naturmiljöer. Naturvärdena i de områden som berörs bedöms dock inte så höga att konsekvenserna blir stora. Betydande barriäreffekter för många djurarter uppstår till följd av den nya vägen. Den nya vägen innebär måttliga konsekvenser för friluftslivet. Upplevelsevärdet och därmed användningsmöjligheterna för flera rekreationsområden, bland annat östra delen av riksintresseområdet Nedre Ljungan, minskar till följd av ökat buller. Passagemöjligheter kommer dock att finnas på strategiska platser. Möjligheten till rekreation i området kommer att kvarstå. Vägens barriäreffekter leder till små negativa konsekvenser, dock med stor variation mellan olika grupper av människor. För de boende längs med den nya väglinjen innebär vägen både intrång och barriäreffekter. Vägen kommer trots planerade passager att innebära omvägar för såväl boende som jord- och skogsbruk. För dem som bor längs befintlig E4 kommer den nya vägen att innebära positiva konsekvenser då trafiken genom samhällena ute vid kusten minskar. Konsekvenserna för boendemiljön i det område som berörs av den nya vägsträckningen bedöms som stora negativa eftersom områden som har mycket låga bullernivåer idag får nivåer på upp till 55 db(a) med föreslagna åtgärder. Området har dock gles bebyggelse jämfört med de samhällen som berörs av buller från nuvarande vägsträckning och som kommer att få lägre bullernivåer med föreslagen ny E4. Konsekvenserna för luftmiljön bedöms bli positiva då antalet människor som utsätts för föroreningar från trafiken minskar med den nya vägen. Förorenade massor förekommer i väl avgränsade områden och halterna av föroreningar utom salt är relativt låga. Små konsekvenser. Produktiv jord- och skogsmark tas i anspråk men brukningsförutsättningarna kvarstår tack vare de landbroar och andra passager som planeras. I förhållande till näringarnas omfattning i området är markintrången begränsade, med små konsekvenser. Projektet bedöms medföra små konsekvenser för vattenresurserna i området. Med de anpassningar som har gjorts av vägens linjeföring och avvattningens utformning är risken för påverkan på vattentäkten i Nolby mycket liten. Viss påverkan på enskilda vattentäkter kan dock inte helt uteslutas. Ett vägbyggnadsprojekt av denna omfattning medför hantering av stora mängder schaktmassor. Ett relativt stort massöverskott kommer att uppstå efter schakt och terrassering. Stora delar av dessa massor bedöms dock kunna användas i vägens överbyggnad.konsekvenserna av masshanteringen blir måttliga. Stora mängder farligt gods transporteras på E4. Olyckor kan få konsekvenser för hälsa och miljö. Den sammanvägda risknivån kommer att vara lägre för planerad ny väg E4 jämfört med befintlig väg. Under byggtiden kommer störningar att uppkomma och miljöförhållandena i området påverkas av såväl anläggningsverksamhet som transporter. I MKB:n ges förslag till skyddsåtgärder under byggtiden. Krav på miljöhänsyn kommer att ställas inför entreprenaderna. E4 Sundsvall, delen Myre - Skönsberg Föreslagen väglinje Utredningskorridor 0 500 1 000 Meter Lantmäteriet. Ärende nr M2004/5067 555 551 TPL NJURUNDA 5 Km Å Åmon 6 Km 7 Km TPL NOLBY 8 Km 568 9 Km 10 Km Hemmanets dalgång 11 Km 12 Km 14 Km Gräns mellan arbetsplanerna TPL STOCKVIK Skönsmon 20 Km 21 Km TPL SKÖNSBERG 22 Km E4 Skönsberg 1 Km 2 Km 3 Km 4 Km E4 Njurundabommen Ljungan Klockarberget Nolby E4 Svartvik Vapelnäs Stockviksverken 15 Km Bredsand Kubikenborg 19 Km 16 Km 17 Km 18 Km Nedre Bredsand Fläsian E4 TPL KUBIKENBORG TPL SKÖNSMON Ljungan Kvissleby Projektet E4 Sundsvall innebär ny E4 mellan Myre och Skönsberg inkl en ny bro över Sundsvallsfjärden. Sträckan delas upp i två arbetsplaner. Denna MKB hör till den södra arbetsplanen, Myre-Stockvik. 5

2. Bakgrund och syfte Väg E4 tillhör det nationella stamvägnätet och utgör pulsådern längs Norrlandskusten med förbindelser mot Norge, Finland och norra Ryssland. Väg E4 ingår även i det transeuropeiska vägnätet (TENvägnätet), som i sin tur ska erbjuda användarna en infrastruktur av hög kvalitet. Nätet ska även garantera användarna en hög, jämn och kontinuerlig nivå på service, komfort och säkerhet. E4 Sundsvall är ett av de mest angelägna projekten i Region Mitt. Projektet syftar till att förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och miljön på ett 22 kilometer långt vägavsnitt från Myre till Skönsberg. Bristerna på E4 söder om Sundsvall har varit kända länge, och redan på 1950-talet gjordes den första utredningen om sträckan. Vägavsnittet är olycksdrabbat och har den klart högsta trafikmängden på E4 norr om Uppsala. E4 passerar idag genom de centrala delarna av Sundsvall, och varken sträckning eller standard motsvarar nutidens krav på en av landets viktigaste transportleder. Arbetsplanen omfattar nysträckning av E4 från befintlig E4 i Myre söder om Njurunda till Stockvik. I Stockvik ansluter projektet till delen Stockvik-Skönsberg. Projektet E4 Sundsvall innebär nybyggnad från Myre till Skönsberg huvudsakligen väster om befintlig E4 som syftar till att förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och miljön. Projektet är en förutsättning för hållbar lokal och regional utveckling minskade barriäreffekter en förbättrad kollektivtrafik på nuvarande E4. Vägstandarden kommer att bli mötesfri väg, s.k. 2+1- väg, mellan Myre och trafikplats Njurunda och motorväg på resterande del. Samtliga korsningar är planskilda (förutom befintlig korsning i Myre), vilket ger en förbättrad trafiksäkerhet och fungerande trafikflöden. Två arbetsplaner tas nu fram för projektet, en för den norra delen (Stockvik-Skönsberg) och en för den södra delen (Myre-Stockvik). Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår i upprättandet av arbetsplanen för den södra delsträckan. 3. Lagstiftning 3.1 Väglagen Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns fastlagd i väglagen 13-20. Processen delas in i tre steg; Förstudie, vägutredning (om behov av att studera flera alternativ finns) och arbetsplan. Arbetsplan krävs i alla vägprojekt där ny mark tas i anspråk. Enligt väglagen är det obligatoriskt med MKB i arbetsplan. MKB:n ska följa bestämmelserna om samråd och innehåll i 6 kapitlet miljöbalken, och ska godkännas av länsstyrelsen innen den fogas till arbetsplanen. Arbetsplanen måste sedan prövas och fastställas av Vägverket innan marken kan tas i anspråk. 3.2 Miljöbalken Miljölbalkens bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Här redovisas några delar av miljöbalkens bestämmelser som har relevans för vägprojektet och MKB:n. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som strävar mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Syftet med reglerna är framförallt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Hänsynsreglerna behandlas nedan. I femte kapitlet finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Normerna anger vissa miljökvaliteter som inte får överskridas utan att krav ställs på åtgärder. Miljökvalitetsnormerna beskrivs också nedan. Miljöbalkens sjätte kapitel reglerar MKB för tillståndspliktig verksamhet. Enligt miljöbalken 6:3 är syftet med miljökonsekvensbeskrivningen: att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra - dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö - dels på hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt - dels på annan hushållning med material, råvaror och energi att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 3.3 Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa skall de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Tillämpning och bevisbörda, 1 Det är den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som är skyldig att visa att man följer hänsynsreglerna på ett godtagbart sätt. Kunskapskravet, 2 Kunskap skall inhämtas som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning och för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Försiktighetsprincipen, 3 Miljöbalkens grundläggande hänsynsregel innebär att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs skall iakttas för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bästa möjliga teknik ska användas. Produktvalsprincipen, 4 Innebär att man skall undvika att använda kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre farliga. Hushållningsprincipen, 5 Hushållning med råvaror och energi ska ske samt möjligheterna till återanvändning och återvinning skall användas. I första hand skall förnybara energikällor användas. 6

Lokaliseringsprincipen, 6 Plats skall väljas som medför minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Rimlighetsavvägning, 7 Hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Miljömässig nytta och ekonomisk rimlighet skall vägas in liksom vad som är rimligt i förhållande till andra intressen förutom miljöintressen. Ansvar för skadad miljö, 8 Den som orsakat en olägenhet eller skada på miljön ansvarar för att avhjälpa eller ersätta skadan. Hänsynsreglerna i projektet I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Vägverkets planeringsprocess följts och att krav på kvalitetssäkring och miljöhänsyn under byggtiden kommer att ställas. För vägbyggnadsprojekt ställer Vägverket krav på kvalitetsoch miljöstyrning (dokument AL10 A 2006:17525) samt miljökrav vid entreprenadupphandlingar (publikation 2006:105). I 2006:105 regleras utbildningskrav för personal, hantering av kemiska produkter samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Tilläggskrav avseende t.ex. skydd av naturmiljöer kan ställas. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen), 4 (produktvalsprincipen) och 5 (hushållningsprincipen). 6 (lokaliseringsprincipen) har tillämpats först i valet av korridor i vägutredningen. I arbetsplanen har linjen optimerats ur olika avseenden, varav miljöhänsyn är ett. Vägverket som beställare har att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. Vägverket tillgodoser också 2 genom att ha rätt kompetens i den egna organisationen. 3.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön, eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. De kan även användas för att de 16 nationella miljökvalitetsmålen (se kapitel 8) ska uppnås eller för att kunna genomföra EUdirektiv. När en miljökvalitetsnorm meddelas måste regeringen samtidigt utse myndigheter och kommuner som ska mäta och kontrollera att normen uppfylls. De miljökvalitetsnormer som införts i svensk lagstiftning berör flera av miljökvalitetsmålen, framförallt Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. Miljökvalitetsnormerna regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer; en för utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. Föroreningar i utomhusluft. Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Fisk- och musselvatten. Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. För att upprätthålla kvaliteten på de utpekade områdena ska de skötas enligt det program som Länsstyrelsen tagit fram för aktuellt vatten. I åtgärdsprogrammen anges hur föroreningar skall bekämpas och hur riktvärdena skall kunna uppfyllas. Omgivningsbuller. Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Miljökvalitetsnormerna i projektet Normen för fisk- och musselvatten ska tillämpas i Ljungan. Vägtrafiken medför inga förändringar som påverkar miljökvaliteten i nämnvärd grad. Under byggtiden ska riktvärdet för grumling uppmärksammas. Luftföroreningarna längs vägen har beräknats och underskrider med god marginal alla värden i normen. Vägen har så stor trafikmängd att den omfattas av den kartläggning som Vägverket ska göra senast år 2012, enligt förordningen om omgivningsbuller. 3.5 ANNAN LAGSTIFTNING Flera andra lagar kan komma att tillämpas vid prövningar som följer direkt eller indirekt av vägprojektet, exempelvis: Påverkan på fasta fornlämningar regleras i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Kommunens planarbete styrs av Plan- och bygglagen (1987:10). Arbeten i vatten regleras förutom i miljöbalken i Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. 4. Tidigare utredningar och beslut E4 genom och söder om Sundsvall har utretts i decennier, i både Vägverkets och kommunens planeringsarbete. De utredningar som är mest relevanta för denna arbetsplan är de tidigare skedena i vägplaneringsprocessen som lett fram till arbetsplanen. En förstudie upprättades 1999 enligt den då nya miljöbalken. Förstudien ledde till en vägutredning som insändes till regeringen 13/3 2002 för tillåtlighetsprövning. Vägutredningen E4 Myre-Skönsberg presenterar fyra alternativa ut/ombyggnader av E4:an. Övriga diskuterade alternativ har av miljö- och trafikperspektiv sorterats bort. Två av alternativen innebar en väg i ny sträckning (Alternativ A och B) och de två övriga omfattande åtgärder i befintlig sträckning (ombyggnads- respektive förbättringsalternativet). Ombyggnadsalternativet innebar planskilda korsningar i befintlig sträckning med 110 km/h som dimensionerande hastighet. Förbättringsalternativet, även det i befintlig sträckning, hade plankorsningar och lägre standard (90 km/ h). Alternativen i befintlig sträckning avfärdades på grund av att de ansågs ge alltför stora negativa konsekvenser för boendemiljön i form av buller och barriäreffekter. Alternativ A innebar en dragning långt väster om nuvarande E4 och bedömdes innebära stor risk för negativa konsekvenser för Nolby vattentäkt vid en eventuell olycka med farligt gods. Alternativ B ansågs i sin ursprungsform av Riksantikvarieämbetet ge påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö i Nolby. Detta ledde fram till att Vägverket i samarbete med Riksantikvarieämbetet reviderade föreslagen korridor B under våren 2007. Efter revideringen ansågs alternativ B sammantaget uppnå projektmålen med minst negativ miljöpåverkan, utan påtaglig skada på riksintresset, och blev därmed det alternativ som drivs vidare i denna arbetsplan. Vägverket har den 4 juni 2007 kompletterat tillåtlighetsansökan från år 2002 med den reviderade korridoren förbi Nolby. Ytterligare en revidering av korridoren har skett i början av 2009, detta beskrivs i nästa kapitel. Beslut om tillåtlighet förväntas under våren 2009. Under arbetet med förstudie och arbetsplan har Vägverket haft samråd enligt miljöbalken och väglagen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har 1999-06-07 beslutat att projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan och ett utökat samråd enligt miljöbalkens tidigare lydelse har genomförts. 7

5. Beskrivning av projektet 5.1 Alternativstudier samt avförda alternativ De alternativstudier som genomförts i arbetsplaneskedet omfattar val av väglinje inom korridoren samt utformning och placering av broar och trafikplatser. Ett antal separata utredningar har gjorts under processen. Dessa beskrivs närmare i olika PM, som utgör underlagsmaterial till arbetsplanen. Vid analys av de trafikplatslösningar som föreslogs i vägutredningen har ett rad komplikationer konstaterats. Detta har fått till följd att vägutredningen reviderats i början av 2009 avseende korridorens utseende vid trafikplatserna söder om Nolby. Detta har skett under arbetsplaneprocessen och redovisas därför här. Nedan ges en kort genomgång av de studerade alternativen samt de överväganden som gjorts i utredningarna. Söder om Ljungan I vägutredningen redovisades en planskild korsning i Myre. Ett alternativ med plankorsning (som idag) har också studerats. Detta alternativ har valts då trafikmängden inte motiverar en planskildhet med betydligt högre kostnader. Oskyddade trafikanter kan korsa E4 planskilt genom en port norr om korsningen. På markägarmöte framkom önskemål om att sänka och flytta E4 österut vid passagen av Solberg för att minska intrång och störningar. Några möjliga alternativ har studerats, där hänsyn tagits till lutningar på Solbergsvägen, anslutningar till närliggande fastigheter, avvattning och massbalans. Vägens läge justerades. En ny väglänk från Njurundabommen till en trafikplats i höjdpartiet söder om Åmon (trafikplats Njurunda), som valts bort i ett tidigare planeringsskede, har studerats på nytt. Alternativet valdes återigen bort pga låg samhällsekonomisk nytta och byggnadstekniska svårigheter. Ytterligare systemstudier av trafiklösningen för hela området mellan Njurundabommen och Nolby gjordes, och en möjlighet till en lösning av framkomlighetsproblem i Njurundabommen kom fram. Detta medförde att en fullständig trafikplats kan föreslås i ett läge strax söder om Hummelviksberget. Trafikplatsen ska ansluta en ny sträckning av väg 551 (Ängomsvägen) till E4. Väg 551:s nya läge utreds i en egen planeringsprocess. I Åmon fanns en trafikplats för anslutningar norrut mellan E4 och väg 551 (Ängomsvägen). Denna trafikplats har utgått och ersatts av trafikplats Njurunda. Detta innebär mindre intrång i bebyggelsen och kulturlandskapet i Åmon. Förbi Hummelviksberget har tre olika alternativa sträckningar för E4 studerats. Jämfört med det ursprungliga alternativet innebär den valda östra sträckningen att volymen sulfidhaltig jord som måste hanteras minskas något. Olika alternativa metoder för grundförstärkning har studerats med målet att minimera hantering av sulfidjordar. Funktionen för befintlig E4 mellan Myre och Njurundabommen och dess anslutning till nya E4 har diskuterats. I och med de reviderade prognoser för trafiken som motiverar trafikplats Njurunda bedöms befintlig E4 förlora en stor del av sin funktion på denna sträcka och föreslås utgå ur allmänt underhåll. Ljungan-Nolby För trafikplats Klockarberget har tre olika alternativ utretts där alla skiljer sig i olika hög grad från vägutredningens föreslagna lösning. Hela trafikplatsen har senare utgått och funktionen ersätts av trafikplatserna Nolby och Njurunda. Detta innebär att vägens intrång minskar i området samt att någon trafikökning på Klockarbergsvägen orsakad av trafik till och från E4 inte blir aktuell. Trafikplatsen i Nolby redovisades i vägutredningen med påfartsrampen söderut och avfartrampen från norr på södra sidan av väg 568. I arbetsplanen har alla ramper flyttats till norra sidan. Detta förslag ger mindre intrång i det känsliga jordbrukslandskapet och en tydligare avgränsning mot detta, blir billigare och ger bättre förhållanden för gång- och cykeltrafiken. Förslaget ger dock större intrång i industriområdet. Norr om Nolby En riskanalys för vägtrafikanter genomfördes på vägsträckan utanför Akzo Nobel som hanterar gaser, klor och kemiska ämnen. Analysen visade att ett eventuellt utsläpp kan innebära stor fara för förbipasserande. Mot bakgrund av detta flyttades väglinjen 150-200 m västerut. 5.2 Vägförslaget Denna arbetsplan behandlar nybyggnad av E4 söder om Sundsvall från Myre till Stockvik i ett läge väster om befintlig E4. Vägen projekteras inom den korridor som togs fram i Vägutredning E4 Sundsvall (Vägverket Region Mitt 2001, med kompletteringar 2007 och 2009). Inom denna korridor optimeras väglinjen med hänsyn till faktorer som t.ex. väggeometri, utblickar, anläggningskostnader och miljöfrågor. Sträckan är ca 11 km och referenshastighet är 110 km/h. Bilderna som illustrerar förslaget kommer från den 3D-modell som tagits fram för projektet. Bilderna visar vägens tänkta utförande och läge i landskapet. Vissa detaljer som bullerskydd finns inte med i modellen. Utformning av broar och slänter kan också skilja sig från den färdiga anläggningen. Norra delen av Myre, sett norrut mot Solberg. Befintlig E4 till höger i bilden föreslås utgå. Bergskärning söder om trafikplats Njurunda och passagen av Hummelviksberget. 8 Ljungan och Åmon sett söderut.

8/680 Miljökonsekvensbeskrivning E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik Vägförslaget sammanfattas i tabellen nedan. Vägens typsektion kommer att bli mötesfri väg med mitträcke, s.k. 2+1-väg från Myre fram till trafikplats Njurunda. Norr därom byggs fyrfältsväg med två olika vägbredder. Typsektionerna har valts för att uppfylla den standard som krävs för den förväntade trafikmängden. Två trafikplatser planeras, söder om Åmon (korsning med en ny sträckning av väg 551) och i Nolby (korsning med Tunavägen, väg 568). Trafikplatserna är fullständiga och möjliggör trafik mot både norr och söder. Ett antal passager tvärs vägen planeras för att mildra vägens barriäreffekt. Alla korsningar på sträckan är planskilda utom korsningen vid Myre. Planskilda korsningar för allmänna och enskilda vägar, motionsspår, viltpassager mm framgår av karta och tabell i kapitel 7.8 om barriäreffekter. Ljungan passeras på en 440 meter lång bro. Tre landbroar planeras. Bro har valts i stället för bank av skilda skäl, ofta i kombination - landskapsbild, riksintresset för kulturmiljö, intrång på jordbruksmark, passagemöjligheter samt Vapelbäckens naturvärden. Driftvändplatser planeras på ömse sidor av vägen ca 300 meter norr om Ljungan. Viltstängsel kommer att sättas upp längs vägen. Ersättningsvägar för att tillgodose tillgänglighet till angränsande markområden planeras på sträckan. Läget fastställs inte i arbetsplanen utan behandlas i kommande lantmäteriförrättning. Anslutning till delen Stockvik-Skönsberg Omsberget Vaple Vapelbäcken 11/000 10/000 12/000 Stockvik Vapelnäs Svartviksfjärden Svartvik Hemmanet 9/000 Nolbykullen 568 Fiskdammen Kvissleby 8/000 Trafikplats Nolby Kaptensdalen Västbo Nolby Västermarken 7/000 Kvissle Ljungan E4 6/000 Klockarberget Dingersjö Vid Ljungan, norrut. Vägen går ovanför Hemmanets dalgång, norrut. Trafikplats Njurunda, anslutning till väg 551 i nytt läge Å 5/000 Volmsta Åmon Kyrkmon Njurundabommen Forsa Häljum 551 4/000 555 Bunsta Solberg Stångom 3/000 Föreslagen ny E4 Myre Korridor vägutredning 0 500 1 000 Meter Lantmäteriet. Ärende nr M2004/5067 Anslutning till befintlig E4 Korsning i plan 2/000 Skrängstasjön Dalgången i Nolby med landbron, norrut. Nordligaste delen vid Akzo Nobel och Vapelbäcken, söderut. 9

Vägförslaget E4 Sundsvall delen Myre-Stockvik Sträcka Myre-tpl Njurunda Tpl Njurunda-Nolby Nolby-Stockvik Trafikplatser och korsningar Myre Trafikplats Njurunda Trafikplats Nolby Större broar för E4 Landbro söder om Åmon Bro över Ljungan Landbro i Nolby Landbro över Vaplebäcken Övrigt Broar vid vägar Mindre broar/portar Driftvändplats Vägstandard/bredd 2+1, mötesfri väg, 14 m Motorväg, 18,5 m Motorväg, 21,5 m Utformning befintlig korsning i plan fullständig, kopplingar mot både norr och söder, E4 över väg 551 i ny sträckning fullständig, kopplingar mot både norr och söder, E4 över väg 568 som sänks Längd ca 160 m ca 440 m ca 380 m ca 120 m Antal 4 st 9 st 1 st 6.Förutsättningar 6.1 Väg- och trafikförhållanden Befintlig E4 mellan Myre i söder och Stockvik i norr har en längd av ca 11 km. Skyltad hastighet är i huvudsak 70 km/h, med inslag av 50 km/h i Kvissleby. Söder om Njurundabommen är den skyltade hastigheten 100 km/h. Signalreglerade korsningar finns precis norr om Ljungan samt i Kvissleby och Hemmanet. Vägen har två körfält och den totala vägbanebredden är ca 13 m. Vid passagen av Kvissleby har vägen fyra körfält och norrgående och södergående trafik separeras med refuger. Sidoräcke finns på delar av sträckan. I övrigt har sidoområdena mycket låg säkerhetsstandard, ofta är slänterna branta och i många fall finns oeftergivliga hinder i 27,2/0.09 släntområdet. 35,0/0,11 Längs med E4 söder om 27.3/0.08 Sundsvall finns ett stort antal mindre 30,5/0.08 väganslutningar, direkta 35,1/0,11 fastighetsutfarter, busshållplatser och 39,1/0,10 övergångsställen. 23,6*/0.09 30,3 TRAFIK PÅ BEFINTLIG VÄG UTAN NY E4 15,9/0.09 20,4/0,11 18,8/0.11 24,3/0,14 16,9/0.11 21,9/0,14 Kartan till vänster visar trafikmängd på E4 år 2006, mellan ca 7000 och 17000 fordon/dygn. Andelen tung trafik var ca 11-19 %, med den största andelen i söder. Här visas också beräknade trafikmängder år 2030 ifall ingen ny väg byggs (nollalternativet). Kartan till höger visar beräknad trafik år 2030 på ny och befintlig E4 samt tillfartsvägar enligt de trafikprognoser som utförts inför kompletteringen av vägutredningen 2009. 6.2 markanvändning Vägen kommer att flyttas ungefär 1,5 kilometer västerut från den smala hårt exploaterade kustremsan med väg, järnväg, bostäder och industri. Det nya läget är till vissa delar relativt orört men präglas ändå av det tätortsnära läget och kommer i kontakt med olika Infartsgatan verksamheter norr på många håll. 26,8 Jordbruksmarker av större omfattning finns i Åmon och Nolby samt kring den nya vägens anslutning till befintlig E4 i Myre. 31,8 Två stråk med exploaterade marker med huvudsakligen Tivolibron bostäder resp. småindustri 31,7 korsas i Åmon resp. Nolby. Längst i norr ligger söder Sjögatan vägen 22,9nära Akzo Nobels kemiska industri. söder Storgatan 18,4 15,7/0,15 15,4 12,7 Landsvägsallén 18,5 6,6 6,3 3,8 6,9 5,6/0.04 7,1/0,06 16,0/0,14 6,1 aa llllaaaaaaaaal1111aaaaaa Trafik år 2006 (i rött) Trafik år 2030 (i svart) 10,6/0,25 Fordon per dygn i 1000 -tal, ådt /andel tung trafik *)mätningen här avser år 2002 uppräknad med 1.05 till år 2006 (under 2006 var förbindelsen mellan Kolvägen och Casinot avstängd) Tp Njurunda 14,4/0.11 18,7/0,14 4,6/0.06 5,9/0,07 7,3/0.19 9,7/0,24 2009 01 18/bn aa llllaaaaaaaaal1111aaaaaa TRAFIK ÅR 2030 10,6/0,25 Fordon per dygn i 1000 -tal, ådt /andel tung trafik 13,3/0,15 Tp Njurunda 10,8/0,20 8,1 5,8 2,4 3,8 2009 01 18/bn 10

8/680 Miljökonsekvensbeskrivning E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik I övrigt omges den nya vägen av skogsmark. I skogsområdena finns skidspår/motionsspår/promenadvägar på flera håll som nyttjas för friluftsliv. 6.3 Riksintressen och Natura 2000 I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv, olika näringar med flera faktorer att de antas ha ett nationellt intresse. Dessa områden kallas för riksintressen. Riksintressena enligt 3 kapitlet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden. De områden som anges i 4 kapitlet är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Vissa centrala myndigheter har ansvar för att peka ut riksintressen, t.ex. bestäms riksintressena för naturmiljö av Naturvårdsverket. Arbetsplanen berör flera områden av riksintresse, koncentrerade till området kring Nolby och Ljungan. Ljungans dalgång är av riksintresse för både naturvård (81172 Nedre Ljungan) och friluftsliv (8108 Nedre Ljungan) enligt 3:6 miljöbalken. Ljungan är dessutom av riksintresse enligt 4:6 miljöbalken, avser skydd mot vattenkraftutbyggnad. Området kring Nolby omfattas av två områden av riksintresse för kulturmiljö enligt 3:6 miljöbalken (81003 Nolby och 81014 Ljungans dalgång). Väg E4 och Ostkustbanan är av riksintresse för kommunikationer enligt 3:8 miljöbalken. Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU-direktiv, art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Dessa syftar till att skydda livsmiljöer och djur- och växtarter som är hotade i ett EU-perspektiv. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka de värden för vilka områdena är avsatta kräver tillstånd enligt miljöbalkens 7 kapitel. Inga Natura 2000-områden finns inom eller i närheten av arbetsplanens område. 6.4 Geotekniska förutsättningar Området kring Myre karaktäriseras av sättningsbenägna sedimentära jordar. Mellan Solberg och Åmon dominerar moränmark. På höjderna ligger berget i dagen. I dalgången väster om Hummelviksberget förekommer sedimentära jordarter och lera till stort djup. Jordarterna innehåller även sulfid. Terrängen lutar svagt från Hummelviksberget. Geotekniska förstärkningsåtgärder kommer att krävas för att säkerställa stabiliteten i området. Omsberget Västermarken Föreslagen ny E4 Vaple Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Riksintresse enligt kap 4 MB Korridor vägutredning 0 500 1 000 Meter Lantmäteriet. Ärende nr M2004/5067 Vapelbäcken 11/000 Ljungan 10/000 9/000 6/000 12/000 7/000 5/000 8/000 Kaptensdalen Volmsta Häljum Riksintressen som berörs av ny E4. Å Västbo Bunsta Åmon Stockvik Hemmanet Fiskdammen 4/000 Solberg Vapelnäs Nolbykullen Nolby Klockarberget Kyrkmon 3/000 Svartvik 2/000 Myre Svartviksfjärden Kvissleby Kvissle Stångom Dingersjö Njurundabommen Forsa Skrängstasjön I Ljungans dalgång dominerar mäktiga älvsediment av sand och silt, men även lera förekommer. Ofta överlagras leran av några meter sand. Dalgången är känd för sina stabilitetsproblem. Norr om älven passerar vägen en gammal åfåra på hög bank innan vägen går i bergskärning genom ett höjdparti i Västbo. På andra sidan berget går vägen ut på en landbro över Nolbyslätten. Undergrunden består här av några meter sand eller silt på ett tätt lager av lera med inslag av sulfidjord. Under de finkorniga sedimenten ligger en vattenförande åsformation som utgörs av isälvsavlagringar av friktionsjord. Nolby vattentäkt tar sitt vatten ur åsen. Se också kapitel 7.13 Vattenresurser. Över Nolby industriområde kommer vägen att ligga på en drygt 10 m hög bank över ett område med sedimentjordar. Geotekniska förstärkningsåtgärder kommer att behöva utföras i området. Norr om Nolby går vägen genom lång bergskärning upp mot höjdpartiet väster om Hemmanet. Resterande del av vägen går genom ett skogsområde med moränmark och berg i dagen. Det förekommer sedimentjordar, ofta som överlagras av torv, på sträckan där förstärkningsåtgärder kommer att bli nödvändiga. Förekommande morän är ofta sandig och lämpar sig därför bra som fyllnadsmaterial. Yt- och grundvatten Ytvatten korsar planerad vägsträckning på flera ställen i form av bäckar och älven Ljungan. Se kap 7.6 Naturmiljö. Planerad väg går inom Nolby vattenskyddsområde. Bron över Ljungan ligger nedströms vattentäkten. Den grusås, i vilken Nolby vattentäkt är belägen, sträcker sig i området i ungefärlig öst-västlig riktning längs Ljungans dalgång ned till vattentäkten. Åsen fortsätter sedan österut där älven viker av mot söder. Längs vissa sträckor når grusåsen markytan, men är vid vattentäkten mestadels täckt med finare sediment. Större delen av grundvattnet i grusåsen bildas vid vattenproduktion genom inläckage av älvvatten från Ljungan till grusåsen (inducerad infiltration). För vattentäkten är den inducerade infiltrationen från Ljungan helt avgörande för att tillräckliga mängder vatten ska kunna tas ut under lång tid. Enligt grundvattenmätningar i området är grundvattenströmmen i åsen riktad från väst till öst, dvs från vattentäkten mot planerad väg. För utförligare beskrivning av Nolby vattentäkt se kap 7.13 Vattenresurser. Bytjärnen (Kaptensdalen) passeras vid Nolby och är en s k dödisgrop. Den avattnas via en bäck ut i Ljungan och har sannolikt inte kontakt med grusåsen då vattennivåerna ligger högre än grundvattennivån i grusåsen. 11

8/680 Miljökonsekvensbeskrivning E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik 11/000 10/000 12/000 Stockviksverken Vapelnäs Svartvik Hemmanets dalgång 6.5 Samband med andra projekt En arbetsplan håller på att tas fram för anslutande del av E4 i norr, som omfattar sträckan från Stockvik till Skönsberg norr om Sundsvalls centrum. Tidplanen för denna är samma som för delen Myre-Stockvik. Parallellt med arbetsplanearbetet genomför Vägverket tillsammans med Sundsvalls kommun en idéstudie för hur befintlig E4 ska anpassas till sin nya roll som lokal väg. Vägverket planerar också en ny sträckning av väg 551 från Njurundabommen till Volmsta. En förstudie för vägen har tagits fram. I samband med detta förs diskussioner med Sundsvalls kommun om förändringar av det lokala vägnätet i Njurundabommen. Väg 551 kommer att anslutas till E4 i trafikplats Njurunda, som ingår i denna arbetsplan. Söder om Myre har E4 nyligen byggts om till mötesfri landsväg i befintlig sträckning fram till Gnarp. 9/000 Kvissleby I närområdet planerar Banverket för kapacitetshöjande åtgärder på Ostkustbanan Gävle-Sundsvall med bl.a. en ny mötesstation i Dingersjö. Föreslagen ny E4 6/000 Å 7/000 5/000 8/000 Åmon Övergiven älvfåra Torv Lera och/eller silt Finsediment på isälvssediment Sand, huvudsakligen svallsand Älvsand på finsediment Svallgrus och klapper Isälvssediment, sand-block Älvsand på isälvssediment Morän Tunna eller osammanhängande finsediment på morän Tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg Berg Fyllning Vatten 0 500 1 000 meter Sveriges geologiska undersökning 4/000 3/000 2/000 Nolby Klockarberget Njurundabommen Myre 6.6 Gällande planer En översiktsplan för Sundsvalls kommun antogs av kommunfullmäktige den 19 december 2005. I planen anges en ny sträckning av E4 som överensstämmer med vägutredningen. En fördjupad översiktsplan finns för Njurunda tätortsområde, antagen år 1997. Den har delvis, bland annat vad gäller E4:ans sträckning, ersatts av den kommuntäckande planen. Kommunen arbetar parallellt med Vägverket med revidering av detaljplaner för att möjliggöra bygget av E4 Sundsvall. Objektet finns med i Nationella planen för vägtransportsystemet med start under planperioden som sträcker sig fram till 2015. Objektet har också varit föremål för diskussion om alternativ finansiering (s.k. OPS). Nu diskuteras delfinansiering med broavgifter samt bidrag från Sundsvalls kommun. I september 2008 gav regeringen klartecken till en byggstart för E4 Sundsvall år 2010. Jordartskarta. 12