E22 Kristianstad - Bromölla delen Fjälkinge - Gualöv

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING E22 Kristianstad - Bromölla delen Fjälkinge - Gualöv Remisshandling , rev Objekt:

2 Förord På uppdrag av Trafikverket Region Syd har denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande Vägutredning för E22 Trelleborg Norrköping, delen Kristianstad- Bromölla, Etappen FJÄLKINGE GUALÖV, objektnr upprättas under MKB:n och Vägutredningen baseras på tidigare upprättad vägutredning och MKB från år Länsstyrelsen har i beslut godkänt den tidigare miljökonsekvensbeskrivningen, med tillhörande kompletteringar. Vägutredningen från 2001 lämnades till regeringen för tillåtlighetsprövning Ansökan drogs dock tillbaka när projektet inte prioriterades i planeringsomgången Projektet aktualiserades på nytt i samband med förslag till Nationell plan Objektet kom dock inte med. En första version av denna MKB, daterad , med tillhörande reviderings-pm daterat , godkändes av länsstyrelsen enligt beslut Arbetet med vägutredningen fortsatte och har inneburit att redovisade underlagsuppgifter uppdaterats, att redovisade uppgifter justerats och att kända fakta fördjupats. Ett andra reviderings- PM upprättades Förutsättningarna för vad en vägutrednings vägkorridorer ska innehålla ändrades under projektets gång. Tidigare omfattade tillåtlighetsprövningen endast den nya huvudvägen men ska numera omfatta både huvudvägen och det lokalvägnät som blir följden av utbygganden. De ändrade förutsättningarna har medfört ytterligare en revidering av upprättad MKB. Föreslagna korridorer har omarbetas till att omfatta även lokalvägnätet. För att få en tydlighet i MKB:n och samstämmighet mellan Vägutredningen och MKB:n har båda dokumenten uppdaterats. I samband med den tredje, mer omfattande revideringen, har de två tidigare upprättade reviderings-pm:en, som redovisats i bilagor, nu istället inarbetats i huvuddokumentet. Upprättad version av MKB:n, dateras med revideringsdatum Samtliga ändringar markeras. MKB:n och Vägutredningen har upprättats under med följande projektorganisation: Beställare Trafikverket Region Syd Box Kristianstad Tel Projektledare: Kerstin Åklundh Konsult Vectura Consulting AB Box Malmö Tel Uppdragsansvarig: Mattias Alfredsson Grauers Malmö augusti 2010 Vectura Mattias Alfredsson Grauers 2

3 Innehållsförteckning FÖRORD 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och avgränsning Planeringsprocessen för väg Tidigare utredningar och beslut Aktualitet 8 2. BEDÖMNINGSGRUNDER Projektmål Vägverkets miljöpolicy Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer Miljöbalken ALLMÄN BESKRIVNING Området mellan Fjälkinge och Gualöv Dagens E UTREDDA ALTERNATIV Nollalternativet Utbyggnadsalternativet BEBYGGELSE OCH LANDSKAPSBILD Nuläge Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen NATURMILJÖ Nuläge Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen KULTURMILJÖ Kända kulturmiljövärden Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen REKREATION OCH FRILUFTSLIV Nuläge Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen BOENDEMILJÖ OCH HÄLSA Effekter av vägtrafik Nuläge Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen NATURRESURSER OCH MARKANVÄNDNING Nuläge Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Förutsättningar Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen VATTEN Förutsättningar Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen RISK OCH SÄKERHET Riskidentifiering Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen KUMULATIVA EFFEKTER Pågående och planerade projekt Förslag på åtgärder SAMLAD BEDÖMNING OCH UPPFÖLJNING Miljömål Projektmål miljö Vägverkets miljöpolicy Samlad bedömning FORTSATT ARBETE Fortsatt MKB-arbete i arbetsplaneskedet Byggskedet KÄLLFÖRTECKNING 48 BILAGA 1: SAMTLIGA RIKSINTRESSEN 49 3

4 Sammanfattning Projektet omfattar utbyggnad av E22 till motorväg på avsnittet mellan Fjälkinge - Gualöv. Sträckan är strax under nio kilometer och består idag av en 13 meter bred väg som är mötesseparerad, s.k. 2+1 väg. Vägavsnittet börjar strax öster om trafikplats Fjälkinge och sträcker sig fram till strax väster om trafikplats Gualöv. Anslutande vägsträckor är utbyggda till fyrfältig motorväg. Området utgörs av ett jordbrukspräglat landskap som är flackt och öppet. Samlad bebyggelse finns i orterna Fjälkinge, Bäckaskog och Gualöv. De två förstnämnda ligger i Kristianstad kommun medan Gualöv tillhör Bromölla kommun. Järnvägen, Blekinge kustbana, ligger norr om nuvarande E22, i öst-västlig sträckning. Riksintresset för kulturmiljö, godset Trolle Ljungby, ligger i östra delen av utredningsområdet, söder om E22. På aktuellt vägavsnitt samsas lokal, regional och nationell trafik. Trafikmängden varierar mellan fordon per årsmedeldygn (mätår 2006). Separat gång- och cykelväg finns mellan Fjälkinge och Bäckaskog men saknas för resterande del mellan Bäckaskog och Gualöv. Alla korsningar är i plan. Vägens standard motsvarar inte trafiksituationen. En trafikprognos för år 2030 visar att trafiken mellan Fjälkinge och Gualöv kommer uppgå till mellan fordon per årsmedeldygn, varav tung trafik kommer att utgöra cirka 15 %. För sträckan Fjälkinge Gualöv bedöms kapacitetsgränsen ligga någonstans mittemellan, ca fordon per årsmedeldygn. Med en årlig trafikökning baserad på Vägverkets gällande trafikuppräkningstal för Skåne Öst bedöms kapacitetsgränsen uppnås runt år Som jämförelse beskrivs nollalternativet, d.v.s. befintlig vägen utan utbyggnad, i ett framtidsscenario. År 2030 används som prognosår. Gemensamt för alternativen är passage över ett område med unikt grundvattenförhållande. Kristianstadslätten är en av norra Europas största grundvattentillgångar. De djupa lagren av glaukonitsand utgör Sveriges största akvifär. Inom större delen av området består jorden av sand och därunder av lera och silt som vilar på morän och grundvattnet är bra skyddat. Området korsas av två åsar med isälvsmaterial vilket kan innebära risk för infiltration av föroreningar. Vägnätets barriäreffekter skiljer sig delvis åt mellan alternativen avseende var barriärerna lokaliseras men rör vilt, rekreation och det lokala rörelsemönstret. Alternativskiljande faktorer är grad av påverkan på riksintresse för kulturmiljövården, Trolle-Ljungby gods och situationen i Östra Fjälkinge. De olika sträckningarna skiljer sig även åt avseende antalet närboende och avstånd till tätorterna samt avseende fragmentering av landskapet. Andelen bostäder som riskerar bullernivåer över 55 dba är högre i alternativ 1, utbyggnad till motorväg i befintlig sträckning, eftersom Fjälkinges och Östra Fjälkinges bebyggelse sträcker sig fram till vägen. Ur boendemiljösynpunkt är alternativ som sträcker sig utanför Östra Fjälkinge att föredra, dvs alternativ 2-4, liksom sträckningar som inte, eller endast i lite omfattning, påverkar Trolle Ljungby som är av riksintresse för kulturmiljö, d.v.s. alternativ 1-2, möjligen även alternativ 3. Projektet är en del av en större satsning som görs på E22 genom Skåne som syftar till att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. För avsnittet mellan Fjälkinge och Gualöv har fyra utbyggnadsalternativ studerats: Alternativ 1. Utbyggnad i befintlig sträckning. Nytt parallellvägnät. Alternativ 2. Utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge-Bäckaskog, utbyggnad i befintlig sträckning Bäckaskog- Gualöv. Delvis nytt parallellvägnät. Alternativ 3. Utbyggnad i ny sträckning från Fjälkinge fram till öster om korsningen med väg 1662, därefter utbyggnad i befintlig sträckning. Delvis nytt parallellvägnät. Alternativ 4. Utbyggnad i helt ny sträckning. Befintlig väg E22 används som lokalväg. 4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en viktig förbindelselänk mellan Skåne, Blekinge och ostkusten upp till Norrköping. Inom Skåne är E22 en betydelsefull regional förbindelseled och pendlingsväg. Stora delar av E22 genom Skåne utgörs av 13 meters väg, vilket anses otillräckligt med tanke på de stora trafikmängderna, med hög andel tung trafik. Flera allvarliga olyckor har inträffat. Trafikverket har för avsikt att öka framkomligheten och trafiksäkerheten genom att bygga ut E22 genom Skåne. Vald målstandarden är fyrfältig motorväg för hela sträckan. Målet är att genom utbyggnaden av väg E22 till motorväg få en säkrare väg och en bättre miljö för dem som bor utmed vägen. Avsnittet mellan Fjälkinge och Gualöv har utretts i flera omgångar. En förstudie upprättades Senast projektet var aktuellt, år 2001, upprättades en vägutredning med tillhörande MKB. Vägutredningen lämnades till regeringen för tillåtlighetsprövning Ansökan drogs tillbaka när projektet ej prioriterades i den nationella investeringsplanen för transportsystemet för år Projektet aktualiserades på nytt i samband med förslag till Nationell plan Objektet kom dock inte med. Blekinge och Skånes Regioner samt Kristianstad och Bromölla kommuner driver på och efterfrågar en utbyggnad av E22 till motorväg mellan Fjälkinge och Gualöv. Nu upprättad vägutredning och miljökonsekvensbeskrivning baseras på det tidigare framtagna materialet men koncentreras till E22:an. År 2001 utreddes även tvärförbindelser avsedda för fjärrtrafik mellan E22 österut och Åhus/ väg 118 söderut samt en trafikplats i anslutning till Bäckaskog. Sedan 2001 har väg 118 byggs om och en trafikplats har tillkommit i Fjälkinge där trafik söderifrån kan ansluta till E22. Efter byggandet av Tpl Fjälkinge har inte trafiken mellan Fjälkinge och Viby ökat nämnvärt och befintligt vägsystem bedöms vara tillräckligt för trafikströmmarna mellan Fjälkinge och Viby. För den övergripande trafiksituationen bedöms att förbindelse via trafikplats Gualöv och trafikplats Hammar motsvarar trafikbehovet. Tidigare utredda tvärförbindelser har därför tagits bort ur nu upprättad vägutredning. Nya trafikdata visar att behovet av en trafikplats mellan Fjälkinge och Gualöv inte kan motiveras samhällsekonomiskt. En stor andel av den lokala trafiken utgörs av trafik alstrad av EKO Stormarknad. Trafikmängden motiverar dock inte en trafikplats i Bäckaskog. Om det finns intresse från kommunalt och privat håll för samfinansiering kan möjligheten att uppföra en trafikplats studeras vidare Problembeskrivning Aktuell sträcka, mellan Fjälkinge och Gualöv, utgörs idag av mötesfri landsväg, sk 2+1 väg med separerande mitträcke. På vägen samsas den lokala trafiken med regional och nationell trafik. Trafikmängden överskrider redan idag rekommenderad trafikmängd för rådande vägstandard och situationen för oskyddade trafikanter är otillfredsställande. På avsnittet mellan Bäckskog och Gualöv saknas separat gc-väg. Vägavsnittet trafikeras även av traktorer vilket ger upphov till köbildningar på en-fälts etapperna. Vägavsnittet Fjälkinge Gualöv har idag en trafikbelastning som ligger nära dess kapacitetsgräns. Uppmätt trafikflöde på vägsträckan varierar mellan fordon per årsmedeldygn år Andelen tung trafik är cirka 12 %. En trafikprognos för år 2030 visar att trafiken mellan Fjälkinge och Gualöv kommer uppgå till mellan fordon per årsmedeldygn, varav tung trafik kommer att utgöra cirka 15 %. För sträckan Fjälkinge Gualöv bedöms kapacitetsgränsen ligga någonstans mittemellan, ca fordon per årsmedeldygn. Med en årlig trafikökning baserad på Vägverkets gällande trafikuppräkningstal för Skåne Öst bedöms kapacitetsgränsen uppnås runt år Trafikmängden gör E22 till en påtaglig barriär. Vägen separerar Fjälkinge och Östra Fjälkinge. Planskild korsning för oskyddade trafikanter saknas. Bostäder nära vägen finns, förutom i Fjälkinge och Östra Fjälkinge, även i Bäckaskog och strax öster därom. EKO Stormarknad och Lyckeby Culinar, Stärkelsefabriken, är två större verksamheter längs sträckan. Söder om E22 ligger godset Trolle Ljungby, av riksintresse för kulturmiljövården Samverkan med andra projekt Det pågår flera projekt som syftar till att öka målstandarden på E22 genom Skåne och Blekinge; Hurva - Rolsberga. Arbetsplanen är fastställd. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Byggstart planeras till år Rolsberga Fogdarp. Arbetsplanen är fastställd. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Byggstart oklart, objektet finns ej med i nu gällande plan Fogdarp Hörby Norra. Arbetsplan upprättas. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Byggstart planeras till efter år Hörby Norra Linderöd. Arbetsplan har upprättats, ska fastställas. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Byggstart planeras till år Förbifart Linderöd. Vägutredning har upprättats. Tillåtlighetsprövning pågår. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg föreslås. Byggstart planeras till efter år Bromölla Kristianstad Hurva Hörby Tollarp E22 Lund Aktuell sträcka Fjälkinge - Gualöv Malmö Trelleborg 5

6 Sätaröd Vä. Vägutredning har upprättats. Tillåtlighetsprövning pågår. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg föreslås. Byggstart planeras till efter år Fjälkinge Gualöv. Vägutredning pågår. Byggstart planeras till efter år Sölve Stensnäs. Tillåtlighetsprövningen är klar. Utbyggnad till 19,5 meter motorväg. Byggstart planeras till år På båda sidor om nu aktuellt avsnitt av E22 är vägen utbyggd till fyrfältig motorväg. 1.2 Syfte och avgränsning Ombyggnadsåtgärderna på E22 genom Skåne syftar till att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Nu aktuell del av väg E22 behandlar sträckan mellan Fjälkinge och Gualöv. Vägavsnittet börjar strax öster om trafikplats Fjälkinge och sträcker sig fram till strax väster om trafikplats Gualöv. Sträckan är cirka 8,8 kilometer. Vägutredningen omfattar ett nollalternativ samt fyra utbyggnadsalternativ. Aktuell miljökonsekvensbeskrivning, (MKB), har tagits fram i samband med vägutredningen och baseras på tidigare material. Syftet med MKB:n är att klarlägga rådande förutsättningar och att beskriva effekter och konsekvenser av vägutredningens olika utbyggnadsalternativ på människors hälsa och miljö. MKB:n är ett underlag för val av utbyggnadsalternativ. MKB-processen är ett systematiskt arbetssätt för att öka miljöhänsynen i planeringsprocessen och redan i tidigt skede upptäcka kunskapsluckor och identifiera viktiga miljöaspekter. I MKB-arbetet ingår också att ge förslag på åtgärder som minskar miljöpåverkan. Obligatoriska samråd ingår som en del i arbetet Avgränsning av Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB Aktuell MKB behandlar direkta och indirekta effekter av utbyggnad till fyrfältig motorväg enligt vägutredningens alternativ. Samtliga korridoralternativ för ny sträckning förläggs söder om nuvarande väg eftersom både de tre tätorterna Fjälkinge, Bäckaskog och Gualöv och järnvägen, Blekinge kustbana, är belägna norr om E22:an. Utbredningen åt söder styrs av vägens geometri utifrån de angivna anslutningspunkterna till befintlig E22 samt av riksintresset Trolle-Ljungby. Geografiskt begränsas MKB:n till de områden som fysiskt berörs av föreslagna vägkorridorer samt ett bedömt influensområde kring dessa för trafikbuller, påverkan på vattendrag, hydrologisk påverkan, landskapliga sammanhang och pågående markanvändning. Bromölla I enlighet med miljöbalkens 6 kap 7 redovisas de uppgifter som krävs för bedömning av projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön samt hushållning med mark, vatten och andra resurser. Med stöd av tidigare gjorda utredningar omfattar MKB::n följande miljöaspekter: Bebyggelse och landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö och hälsa Naturresurser och markanvändning Geologiska förhållanden Hydrologi Risk och säkerhet De olika korridoralternativen med tillhörande parallellväg redovisas avseende intrång och påverkan på ovanstående aspekter. Med hänvisning till rådande situation beskrivs luftkvalité endast översiktlig, se kapitel 2.3. Särskilt framträdande är frågeställningar rörande boendemiljö, grundvattenförhållanden och riksintresset Trolle-Ljungby. mot Kristianstad Fjälkinge Bäckaskog E22 Ivösjön Gualöv 1.3 Planeringsprocessen för väg Planerings- och projekteringsprocessen för byggande av vägobjekt finns fastlagd i Väglagen, Processen delas in i tre steg; förstudie, vägutredning och arbetsplan. Vägutredning skall göras om det finns behov av att studera flera alternativ och ska utgöra underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard. Alternativa sträckningar ska jämföras inbördes och mot alternativet att behålla befintlig väg. Möjligheten att utföra förbättringar av befintlig väg ska också utredas, om inte särskilda skäl föranleder annat. En vägutredning ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, vilken ska godkännas av länsstyrelsen innan den tas in i vägutredningen. Nästa skede, arbetsplan, krävs i alla vägprojekt där ny mark tas i anspråk. Även arbetsplanen ska innehålla en MKB. Arbetsplanen måste prövas och fastställas innan marken kan tas i anspråk. UTREDNINGSOMRÅDE INFLUENSOMRÅDE 6

7 1.4 Tidigare utredningar och beslut Tidigare utredningar Ett flertal utredningar har utförts. Förstudie -94. Vägverkets förstudie för E22 på delen Kristianstad- Gualöv redovisades i november I förstudien belystes bl.a. behovet av utbyggnad till motorväg. För sträckan Fjälkinge- Gualöv föreslogs en utbyggnad i ny sträckning och att nästa skede i processen borde vara utarbetande av en vägutredning. Förstudien pekade på särskilda utredningsbehov: - trafikplatsernas lokalisering samt förbindelseväg mellan E22 och länsväg 118, (Märk, denna förbindelseväg är ej aktuell i dagsläget.) - geotekniska förutsättningar och risk för förorening av yt- och grundvatten - fornlämningar inom utredningsområdet - jordbrukets arrondering Vägutredning -97. Vägutredningen för E22 på delen Fjälkinge - Gualöv. Främst behandlades tre alternativ i nya sträckningar, Nord, Mitt och Syd i en gemensam korridor. Även Noll+alternativ, d.v.s. utbyggnadsalternativ med utgångspunkt i befintlig väg, redovisades samt fyra alternativ till tvärförbindelser. Vägutredningen remisshanterades men Vägverket fattade inte beslut om alternativ. Trolle Ljungby studie -99. En kompletterande studie av hur vägalternativen Norr, Mitt och Syd förhåller sig till riksintresset för kulturmiljö, Trolle-Ljungby, togs fram under Vägutredning -01. Vägutredningen som togs fram 2001 för E22 på delen Fjälkinge Gualöv baserades på tidigare utförda utredningar. Utredningen omfattade alternativa sträckningar för väg E22, alternativ för val av vägstandard, tvärförbindelser och lokalvägnät. Vägutredningen studerade följande: - Alternativa sträckningar för E22 på sträckan Fjälkinge Gualöv. Alternativen i ny sträckning är desamma som i utredningen Lokalvägsystem för de olika alternativen. - Alternativa vägtyper för E22. I utredningen 1997 förutsattes motorvägsstandard, 2001 jämfördes detta med en utbyggnad till fyrfältsväg.- Alternativa tvärförbindelser mellan E22 och väg 118. Alternativen överstämmer med de alternativ som redovisades i utredningen En variant av Legevedsalternativet som ansluter med en trafikplats vid Bäckaskog har i utredningen studerats men förkastats. (Märk, tvärförbindelser är inte aktuellt i dagsläget). E22 Fjälkinge Gualöv, Förstudie för mötesfri landsväg med GC-bana -03. Syftet var att förbättra trafiksäkerheten på den befintliga vägen i väntan på en motorvägsutbyggnad. I förstudien utreds fem olika alternativ, gemensamt för alla alternativ är mitträcke, separerad gång- och cykelbana samt säkrare passagemöjligheter för oskyddade trafikanter. Arbetsplan -03. Arbetet med arbetsplan för alternativ Noll++ påbörjades 2002 men avbröts när projektet inte prioriterades i den nationella investeringsplanen för år Dock finns bland annat de geotekniska förutsättningarna undersökta för då valt alternativ Tidigare samråd Redogörelsen nedan sammanfattar kort de samråd som genomförts rörande aktuellt vägavsnitt. Samråden syftar till ett informationsutbyte mellan allmänhet, markägare, myndigheter och organisationer. Med samråd avses de kontakter som skett via brev, telefon eller möten med berörda där synpunkter förts fram och diskuterats. Förstudie, daterad november I samband med förstudiearbetet hölls samråd med länsstyrelsens, länsmuseet och Bromölla kommun. Förstudien upprättades i samarbetet med företrädare för Kristianstad kommun. Vägutredning Samråd skedde löpande under arbetets gång med Hässleholms garnison avseende inverkan på Rinkaby skjutfält, Länsstyrelsen lantbruksenheten avseende påverkan på jordbruk samt dikesföretag, SGI rörande grundvattenfrågeställningar samt Länsmuseet i Kristianstad angående riksintresset Trolle-Ljungby. Representanter från Kristianstad och Bromölla kommun deltog i arbetet. Miljökonsekvensbeskrivning och Vägutredning Möte med länsstyrelsen februari Länsstyrelsen framförde att en uppdaterad vägutredning skulle baseras på vägutredningen från 1997, den fördjupade studien vid Trolle-Ljungby från 1999 samt inkludera en MKB, i vilken miljöaspekterna är tydligt urskiljbara. Dokumentet föreslogs benämnas Miljökonsekvensbedömning med vägutredning. Tidigt samråd med länsstyrelsen april 2000 resulterade ibland annat följande riktlinjer för det fortsatta arbetet. Tyngdpunkten på MKB avseende kulturmiljön skall ligga på riksintresset Trolle-Ljungby. Vidare skall fragmenteringen av landskapet inom hela utredningsområdet belysas. Det finns inte några känsliga delar som avser naturmiljön som berörs av E22-alternativen. Arealberäkningar av andelen ianspråktagen mark ska även redovisa hur stor areal nuvarande sträckning omfattar. Det finns intressant flora i norra delarna av Rinkaby skjutfält där området idag består av gamla grusgropar. Se även 1.4.4, Länsstyrelsens beslut. Utökat samråd med Kristianstad och Bromölla kommuner Februari-Mars Kristianstads kommun påtalade behovet av en bra förbindelse för gång-, cykel- och den lokala trafiken mellan Fjälkinge och områden öster därom. Det är också av stor vikt att trafikens påverkan på det lokala vägnätet utreds noga. Kommunen redovisade planer för framtida område för vattentäkter till Kristianstad tätort m. fl. Rinkabyområdet är en av de platser som studeras. Bromölla kommun betonade vikten av ett fungerande lokalvägnät efter en utbyggnad av väg E22 och från kommunens sida ansåg man det inte vara acceptabelt med en ökning av trafiken på det befintliga lokalvägnätet i och kring Gualöv. Delen av befintlig E22 söder om Gualöv bör därför vara kvar som lokalväg. Utökat samråd med allmänheten den 12 och 13/4 i Fjälkinge, i enlighet med lagkravet efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Inför mötet upprättades en informationsbroschyr. Trafiken på olika lokalvägar diskuterades liksom situationen i Östra Fjälkinge. Anslutningar för enskilda fastigheter samt förekomst av enskilda brunnar hänvisades till efterföljande skeden. En differentiering av den mark som tas i anspråk för de olika vägkorridorerna för exempelvis åker, skog miltära områden m fl efterfrågades. Förutom en utbyggnad intill EKO Stormarknad är inga andra större etableringar aktuella. E22 Fjälkinge Gualöv. Förstudie för mötesfri landsväg med GC-bana, Tidigt samråd med länsstyrelsen hölls Detta projekt omfattade åtgärder på befintlig väg E22 såsom mittseparering och separat gc-väg på sträckan Fjälkinge Bäckaskog (åtgärderna är utförda). Då aktuella frågeställningar var bland annat bullerpåverkan på befintliga bostäder längs sträckan, trafiksäkerhetsaspekter t.ex. vid plankorsningarna, effekter på dikesföretag och om markavvattning skulle krävas. Frågan om grundvattenskydd hänsköts till åtgärder utanför befintligt vägområdet, vilket här alltså inte var aktuellt Samråd i detta projekt Länsstyrelsen. Ett inledande möte hölls med länsstyrelsen Det tidigare materialet kommer att uppdateras till dagens situation. Vägutredningen och MKB:n kommer att redovisas som separata dokument. Länsstyrelsen framförde riktlinjer för arbetet att uppdatera det tidigare materialet: Utbyggnad i befintlig sträckning innebär parallellvägnät. Parallellvägnätets utbredning och intrång ska redovisas tydligt. Ekohallens anslutning förändras men måste lösas i de olika alternativen Förutsättningar för kollektivtrafik ska studeras, befintliga hållplatser ska finnas kvar GC-vägar, förutsättningar för fotgängare och cyklister Riksintresset Trolle-Ljungby, befintligt material är bra 7

8 Vattenområden, alternativ för skydd av grundvattnet är bra men bör uppmärksammas Miljömedicinsk bedömning Fornlämningar. Riktsam har tillkommit. Skyddsobjekt och randbebyggelse ska redovisas Tätortsnära natur och Natura 2000-områden har tillkommit Förutsättningar för vilt ska redovisas. Samråd med berörda kommuner och Skånetrafiken Kommunerna samt Skånetrafiken kallas till projektmötena. Representanter från Kristianstad och Bromölla kommuner samt Skånetrafiken deltog vid möte Rådande situation och framtida planer diskuterades. Söder om befintlig bebyggelse i Fjälkinge, ner mot väg E22 finns en ny detaljplan som möjliggör utbyggnad av verksamheter, skola samt gata. Planerad huvudgata förbinder Kumlevägen och E22. I Bäckaskog finns god planberedskap, inga större förändringar kan väntas. För EKO Stormarknad finns ny detaljplan med utökad byggrätt för handelsverksamheten. Gång- och cykelbana finns mellan Fjälkinge och Bäckaskog men saknas mellan Bäckaskog och Gualöv. Det finns behov av gc-väg också här, både ur lokalt och regionalt perspektiv. Diskussioner har pågått om flytt av Fjälkinge idrottsplats, ( beslut om flytt har tagits). I grustaget öster om Bäckaskog sker pågående täktverksamhet. Grustaget kan på längre sikt omvandlas till rekreationsområde Beslut Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Godkännande av MKB Länsstyrelsen har i beslut godkänt miljökonsekvensbeskrivningen upprättad 2001 med tillhörande kompletteringar, se även Länsstyrelsen har i beslut godkänt miljökonsekvensbeskrivningen upprättad 2009 med tillhörande komplettering. Denna MKB kompletteras under 2010 och kommer att lämnas in till Länsstyrelsen för nytt godkännande. Val av korridor Vägverket förordade i beslut att vägen byggs ut till motorvägsstandard enligt alternativ noll++, (alternativet motsvaras av alternativ 2 i denna utredning). 1.5 AKTUALITET Aktuellt avsnitt av E22, Fjälkinge Gualöv, ingår inte i nationell investeringsplan för transportsystemet för åren Pågatågsstation planeras i Fjälkinge. Busslinjerna blir kvar men kommer att ses över. Numera kör bussen in i Fjälkinge via trafikplats Fjälkinge istället för att ta Gamla Fjälkingevägen. Naturgasledningen från VU 2001 är inte längre aktuell. Ett informationsmöte hölls för allmänheten den 10 november Dagens trafiksituation är inte bra. E22 utgör en markant barriär. Det är svårt att komma ut på vägen och oskyddade trafikanter undviker att korsa vägen. Busstrafiken, med hållplatser längs E22, upplevs som otrygg och riskabel eftersom resenären måste korsa E22 antingen på ut- eller hemresa. Föreslaget separat gång- och cykelväg anses vara mycket positivt. Boende i Fjälkinge påtalar bullerstörningar och flera vill därför se en utbyggnad där motorvägen dras utanför orterna. Markägare och jordbrukare i området värnar marken och vill att intrången minimeras. 8

9 2. Bedömningsgrunder 2.1 Projektmål Under arbetet med att ta fram vägutredningen har specifika mål för projektet diskuterats. Följande mål har bedömts vara relevanta. Miljö Begränsa intrång i Trolle-Ljungby gods/ riksintresse kulturmiljö God boendemiljö, gällande riktvärden avseende buller, vibrationer och luftkvalité ska understigas Vägutbyggnaden ska inte motverka tätorternas möjlighet att fortleva och utvecklas Fragmentering av landskapet begränsas Pågående markanvändning, t.ex. jordbruk, ska ges goda förutsättningar för fortsatt verksamhet Grundvattenresurser skyddas Vägens barriäreffekt ska minimeras Vägen ska i plan och profil anpassas till förutsättningar av betydelse för förståelsen av landskapet. Trafik Nationell stamväg med hög vägstandard Hög trafiksäkerhet Gent och säkert gång och cykel- samt lokalvägnät som uppfyller det lokala behovet Lönsam investering Hur E22:an förhåller sig till Trolle-Ljungby är en av de viktigaste särskiljande frågorna mellan alternativen. Regionmuseet har utfört kompletterande studier vad avser bland annat Trolle-Ljungbys koppling norrut mot Gualöv. För att värdet ska behållas har länsstyrelsen sedan tidigare angivet riktlinjer för att värna kulturmiljövärdena: inom odlingslandskapet bör åtgärder som förändrar landskapets karaktär inte medges alléerna bör bibehållas och vårdas äldre hägnader och gränsmarkeringar bör underhållas de gamla vägsystemen bör bevaras 2.2 Vägverkets miljöpolicy Beteckning 2004:2 Beslutsdatum Vägtransportsystemet skall utvecklas så att miljö, hälsa och välfärd inte äventyras nu eller i framtiden. Vägverkets miljöpolicy lägger grunden för att vägtransportsystemet inklusive den egna verksamheten utvecklas mot en acceptabel klimatpåverkan, en hållbar energiförsörjning, hållbara utsläpp av föroreningar, acceptabla bullernivåer, en hållbar hushållning med naturresurser samt en infrastruktur anpassad till natur och kulturmiljön Vägverket skall bl. a. lokalisera och utforma vägar, broar och andra anläggningar i harmoni med omgivningen och se till att de uppfyller höga krav på gestaltning bevara särskilt värdefulla kultur- och naturmiljöer samverka med medborgare, näringsliv, andra myndigheter och organisationer, samt tillvarata deras kompetens, engagemang och vilja till ansvarstagande 2.3 Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer Sveriges miljöarbete ska bedrivas utifrån satta mål. Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Av de antagna miljömålen nedan bedöms de markerade vara särskilt aktuella i detta projekt: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv De utsläpp från biltrafiken som påverkar miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning och ingen övergödning påverkas i huvudsak i de tidiga strategiska planeringsskedena, när man tar ställning till val av transportsätt och transportbehov. I byggskedet kan dock val av arbetsmaskiner och transportavstånd påverka dessa miljömål. Denna påverkan är dock mycket liten om man jämför med den påverkan som vägen ger under sin livslängd. För att styra utvecklingen i miljömålet Frisk luft mot en god luftmiljö har bindande miljökvalitetsnormer, (MKN), utarbetats för; svaveldioxid, kvävedioxid, bly, partiklar, bensen och kolmonoxid. Kristianstad kommun utför mätningar avseende luftkvalité. Resultaten av dessa mätningar indikerar att inga luftkvalitésnormer kan väntas överskridas i området kring Fjälkinge och Gualöv. Flertalet uppmätta halter ligger långt under satta gränsvärden. I området kring Fjälkinge och Gualöv är landskapet öppet och välventilerat. Luftkvalité behandlas därför endast översiktligt i denna MKB. Miljömålet Grundvatten av god kvalitet strävar efter att ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Risken för påverkan på grundvatten ska beaktas vid lokalisering och utformning av vägar. Grundvattnet kan påverkas både av förorenat dagvatten och salt från vinterväghållningen. Påverkan kan även ske genom att byggnationen kräver tillfällig eller permanent förändring av grundvattennivån samt utsläpp av farligt gods. I de regionala delmålen för Skåne anges att skydd för grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning senast år 2015 ska ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Användningen av mark och vatten ska inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåerna att negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller växt- och djurliv i angränsande ekosystem uppstår. Lokala miljömål, (Kristianstad kommun), som vägprojektet berör är målet Grundvatten fritt från naturfrämmande ämnen. Markanvändningen i inströmningsområdena ska inte påverka kvalitén på grundvattnet negativt (framförallt vid Linderödsåsens och Nävlingeåsens norra sluttningar och vid de stråk av isälvsavlagringar som löper i nord-sydlig riktning över slättten). Grundvattnet ska inte påverkas negativt av dagvatten eller olyckor. 9

10 Vägprojektet passerar genom stråk av isälvsavlagringar som utgör inströmningsområden till den stora grundvattenreservoaren under Kristianstadslätten. Målet levande skogar syftar till att värna skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion och biologisk mångfald. Likaså ska kulturmiljövärden och sociala värden skyddas. I de regionala målen för Skåne anges bland annat att andelen gamla/grova träd ska ha ökat med 10% fram till år 2010 samt att det år 2010 ska finnas minst hektar skyddsvärd skogsmark med formellt skydd i Skåne. Mängden hård död ved ska ökas till 3,0 skogskubikmeter/hektar. Arealen äldre lövved ska minst bibehållas liksom arealen gammal skog. Arealen ädellövskog ska öka. I de lokala miljömålen, (Kristianstad kommun), anges bland annat att arealen skogsmark föryngrad med lövskog ska öka kontinuerligt, att arealen äldre, (>60 år) lövrik skog ska minst bibehållas fram till år 2010 och därefter öka kontinuerligt samt att arealen gammal (>120 år), skog ska minst bibehållas fram till år 2010 och därefter öka kontinuerligt. Föreslagna vägkorridorer berör i olika grad skogspartier på aktuell sträcka. Både intrång och kompensationsplantering kan bli aktuellt. Ett rikt odlingslandskap syftar till att bevara odlingslandskapets värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion, samtidigt som landskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden skyddas och stärks. I Skåne ska mängden småbiotoper, karaktäristiska för respektive landskapstyp, ha ökat. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka med 70 % fram till år I de lokala miljömålen, (Kristianstad kommun), anges bland annat att inslaget av vattenmiljöer och småbiotoper ska öka i odlingslandskapet. Värdefull odlingsmark ska inte tas i anspråk för exploateringsändamål. I de lokala miljömålen för Bromölla kommun anges att jordbrukets byggda, anlagda och odlade kulturarv ska bevaras och brukas. Projektets olika vägkorridorer berör i olika grad jordbruksmark med småbiotoper och kulturbärande landskapselement såsom alléer. För God bebyggd miljö är målet att städer och tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål för Skåne rör bland annat samhällsplanering som senast år 2010 ska grundas på program och strategier för att t.ex. minska transportbehovet och förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Angående buller anges i de regionala miljömålen att antalet människor som utsätts för buller som överstiger riktvärdena i bostäder ska ha minskat med 5 procent år 2010 jämfört med år Ett annat delmål handlar om att existerade bullerfria områden i landskapet ska bevaras. Vidare ska tätortsnära grön- och vattenområden bevaras, vårdas och utvecklas. Andelen hårdgjorda ytor ska minskas. Bland de lokala miljömålen, (Kristianstad kommun), anges att den fysiska planeringen ska skapa förutsättningar för miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet och säker gång- och cykeltrafik samt förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Kulturhistoriska miljöer ska värnas. Tätortsnära natur- och grönområden ska värnas så att de kan utvecklas och kan erbjuda goda rekreationsmöjligheter. Bullernivån i bostäder ska inte överstiga 30 dba inomhus och 55 dba utomhus ekvivalent nivå. Tysta områden i landskapet ska så långt som möjligt bevaras och skyddas från exploatering. Delmål som kan påverkas av projektet är: Att den fysiska planeringen skall främja minskad bilanvändning. Projektet behandlar förutom val av utbyggnadsalternativ för E22 även förslag på lokalvägnät i vilket situationen för oskyddade trafikanter och förutsättningar för kollektivtrafik (buss) ingår. Utformningen av lokalvägnätet påverkar tillgängligheten till de lokala målpunkterna och resmönster. I den samlade bedömningen av miljökonsekvenser ligger även att väga in hur en ny vägdragning kan påverka det lokala näringslivet och eventuella förändringar i resandemönstret på grund av detta. Att trafikbullerstörningar över riktvärden ska minska med 5 % från år 1998 till år Att grön- och vattenområden i tätorter eller tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och att andelen hårdgjord yta inte skall öka. Ett rikt växt- och djurliv syftar till att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arternas livsmiljöer och ekosystem skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med en rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Delmålen till Ett rikt växt- och djurliv betonar att förlusten av biologisk mångfald ska upphöra och att tillståndet för hotade arter skall förbättras. Projektets huvudsakliga inverkan på miljömålet är främst vägens barriäreffekter samt fragmentering av landskapet. Kompensationsåtgärder kan bli aktuellt. 2.2 Miljöbalken Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel anges de allmänna hänsynsreglerna vilka är grundläggande för prövning om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Syftet med reglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet har också skyldighet att visa att förpliktelserna i miljöbalkens andra kapitel följs. Enligt kunskapskravet ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Konsekvenserna för miljön ska klargöras i förväg. Genom att miljökonsekvensbeskrivningar görs i olika skeden, att samråden behandlar MKB:ns innehåll och med länsstyrelsens godkännande av MKB:n, säkras detta. Försiktighetsprincipen innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Projektet innebär risk för olägenheter och skador som medför att förebyggande åtgärder ska utföras. I detta fall ska risken för skador på grundvattenkvalitén i berggrunden undvikas i enlighet med miljökvalitetsmålet för Grundvatten av god kvalitet. Detta medför behov av åtgärder. Lokaliseringsprincipen ska tillämpas för verksamheter som tar mark- eller vattenområden i anspråk. Plats ska väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Genom förstudie och vägutredningens studie av alternativ tillämpas denna princip. Enligt hushållnings- och kretsloppsprincipen ska alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, ska, om de kan, ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Vid val av produkter ska en bedömning av produktens miljöpåverkan göras. Den produkt som ger minst miljöpåverkan ska alltid väljas om det är ekonomiskt och tekniskt motiverat. De resurser som krävs för att bygga vägen ska begränsas och man ska t ex välja morän och bergkrossmassor istället för naturgrus. De olika alternativen skiljer sig åt rörande t.ex. materialåtgång. De naturresurser som här bör säkras är dock främst grundvattnet i berggrunden och hänsynstagande till jordbruket. 10

11 Kraven på hänsyn i hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte kan anses vara orimligt att uppfylla dem, enligt skälighetsregeln. Vid sådan bedömning är det framförallt nyttan av försiktighetsmåtten jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder av betydelse. Miljökvalitetsnormer är en miniminivå, som måste beaktas vid tillämpningen av hänsynsreglerna, och avvägningen får inte medföra att en miljökvalitetsnorm åsidosätts. Det är verksamhetsutövarens uppgift att visa att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande. Normerna avseende luftkvalité bedöms inte överskridas med hänvisning till rådande förhållanden och kända värden (källa Kristianstads lokala miljömål). Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar avseende industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Projektet innehåller delvis motstående intressen med riksintressen för kommunikation kopplat till väg och järnväg där en vägutbyggnad kommer att ta jordbruksmark i anspråk. Riksintresset för kulturmiljövården kan komma att beröras. Föreliggande MKB är en tillämpning av kunskapskravet att verksamhetsutövaren ska skaffa sig kunskap om vilka miljöeffekter som kan uppkomma. Tillämpningen av några av de övriga hänsynsreglerna (försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprinciperna) framgår i den följande redovisningen Hushållning med mark, vatten och andra resurser, riksintressen I miljöbalkens tredje kapitel redovisas grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, dvs. områden av riksintresse. I kapitlet framgår bland annat att: Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder vilka kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Jord och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt, vilken har betydelse ur allmän synpunkt avseende dess natur- eller kulturvärden och med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. 11

12 3 Allmän beskrivning 3.1 Området mellan Fjälkinge och Gualöv Området mellan Fjälkinge och Gualöv domineras av jordbruksmarker. Samlad bebyggelse finns i orterna Fjälkinge, Bäckaskog och Gualöv. De två förstnämnda ligger i Kristianstad kommun medan Gualöv tillhör Bromölla kommun. Järnvägen, Blekinge kustbana, ligger norr om nuvarande väg E22, i öst-västlig sträckning Landskapet närmast Kristianstad karakteriseras av mjukt böljande åkermarker som planar ut mot Gualöv. Det öppna landskapet erbjuder bitvis mycket långa utblickar. Mellan Fjälkinge och Gualöv finns ett par skogspartier som tillsammans med trädridåer och alléer delar av jordbruksslätten. Skogspartierna domineras av tallskog som planterades för att dämpa problemen med jordflykt. Jordbruksbygden har lång historisk kontinuitet, något som antalet arkeologiska fynd vittnar om. Godset Trolle-Ljungby utgör en värdefull kulturmiljö och är av riksintresse. Godset och skiftesreformerna har gett mycket av de strukturer i landskapet som finns än idag. Odlingsenheterna är stora. Delar av det äldre vägnätet, som stammar från skiftesreformerna, följer åkrarnas rutmönster och bidrar till den linjära strukturen. Längs aktuell vägsträcka finns ett par större verksamheter, Stärkelsefabriken Lyckeby Culinar, med koppling till jordbruksbygden samt EKO Stormarknad. E22 FJÄLKINGE FJÄLKINGE BACKE 1665 EKO. JARLS FURE BÄCKASKOG STÄRKAN Kristianstadslätten har en stor undre akvifär med grundvatten. Väg E22 mellan Fjälkinge och Gualöv passerar genom isälvsavlagringar med inflöde till denna akvifär. Pestbacken söder om Gualöv är naturreservat och ligger inom riksintresse för naturvården. Området utgörs av en sanddyn som bildats under och 1800-talet och är belägen intill befintlig E22 i östra delen av utredningsområdet. 3.2 Dagens E22 På sträckan från Kristianstad och vidare österut mot gränsen till Blekinge är E22 utbyggd till fyrfältig motorväg förutom i avsnittet mellan Fjälkinge och Gualöv. Här är vägen utformad som 2+1-väg med mitträcke. Vägbredden uppgår till 13 m med smala vägrenar. Skyltad hastighet är 90 km/h förutom vid EKO Stormarknad samt vid Lyckeby Culinar, Stärkelsefabriken, där hastigheten begränsas till 70 km/h. På avsnittet finns ett flertal direktutfarter från allmänna och enskilda vägar samt från enstaka tomter. Separat gång- och cykelväg finns mellan Fjälkinge och Bäckaskog men saknas mellan Bäckaskog och Gualöv. E22 är, med stöd av 3 kap 8 i Miljöbalken, utpekad som väg av riksintresse. Detta innebär att vägens funktion ska skyddas avseende; God transportkvalitet och god nåbarhet till andra regioner God tillgänglighet God trafiksäkerhet 1662 BJÖRKET TROLLE LJUNGBY GODS GUALÖV PESTBACKEN E NYMÖLLA God miljö, såväl ur hälsosynpunkt som skydd för stads- och landskapsbild. E22 är utpekad som rekommenderad transportled för farligt gods Trafik Uppmätt trafikflöde på aktuell vägsträcka uppgick till mellan fordon per årsmedeldygn år Andelen tung trafik utgör cirka 12 %. Trafiken till EKO Stormarknad uppgår till ca 6500 fordon/dygn. Inom utredningsområdet ansluter tre allmänna vägar till E22. Väg 1667 mot Nymö som trafikeras av cirka 500 fordon per årsmedeldygn, väg 1662 mot Trolle- Ljungby som trafikeras av ca 1000 fordon per årsmedeldygn och väg 2066 in till Bäckaskog som trafikeras av ca 1000 fordon per årsmedeldygn. Alla uppmätta trafikflöden gäller år Kollektivtrafik E22 trafikeras av omfattande busstrafik mellan Kristianstad och Sölvesborg via Bromölla. Vardagar går cirka 21 turer i vardera riktning. Under lördagar och söndagar går åtta respektive sex turer i vardera rikting. Inom utredningsområdet finns idag tre busshållplatser (med ett hållplatsläge i vardera rikting), alla hållplatser är försedda med väderskydd. Hållplatserna är utförda som fickhållplatser. En pågatågsstation planeras till Fjälkinge inom fem år Oskyddade trafikanter Separerad gång- och cykelväg finns utmed E22:ans norra sida mellan Fjälkinge och Bäckaskog. I övrigt används det lokala vägnätet också för gångoch cykeltrafik. Bitvis innebär detta långa omvägar för den som vill färdas i öst-västlig riktning. Planskilda gång- och cykelpassager över E22 saknas längs hela sträckan Barn och jämställdhet Barns möjlighet att röra sig i området är begränsade p.g.a. olycksrisken. Målpunkter såsom skolan i Fjälkinge och idrottsplatsen kan idag inte nås för alla utan att korsa E22 i plan. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det vikigt att alla har möjlighet att röra sig i området och resa enkelt. Kollektivtrafik, i form av buss, finns. Busshållplatserna ligger utmed E22. Många upplever denna lösning som farlig och otrygg då man måste korsa vägen för att komma åt hållplatsen på andra sidan. NYBY NYMÖ TROLLE LJUNGBY MOSSE 12

13 4 Utredda alternativ Föreslagna vägkorridorer inrymmer både E22-avsnittet och tillkommande lokalväg för respektive alternativ. Redovisade alternativ baseras på de tidigare utredningarnas förslag. Samtliga studerade vägkorridorer ligger antingen inom befintlig sträckning eller söder därom, vilket grundas på hänsyn tagen till de platsgivna förutsättningarna. Norr om befintlig E22 ligger merparten av den samlade bebyggelsen och Blekinge kustbana. Avståndet till bebyggelsen i Fjälkinge och Bäckaskog samt till järnvägen är relativt begränsat. Utbredningen söderut har begränsats för att minska intrånget i riksintresset Trolle-Ljungby samt ur väggeometrisk synpunkt. Nu studerade alternativ omfattar: Alternativ 1. Utbyggnad i befintlig sträckning Fjälkinge- Gualöv. Nytt parallellvägnät. Alternativ 2. Utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge - Bäckaskog, utbyggnad i befintlig sträckning Bäckaskog- Gualöv. Delvis nytt parallellvägnät. Alternativ 3. Utbyggnad i ny sträckning från Fjälkinge Björket, till öster om korsningen med väg 1662, därefter utbyggnad i befintlig sträckning. Delvis nytt parallellvägnät. Alternativ 4. Utbyggnad i helt ny sträckning Fjälkinge - Gualöv. Befintlig väg E22 används som lokalväg. Alt.1. Utbyggnad i befintlig väg Alt. 2. Ny sträckning Fjälkinge - Bäckaskog Alt. 3 Ny sträckning Fjälkinge - Björket, öster om korsningen med väg 1662 Alt. 4. Helt ny sträckning Fjälkinge - Gualöv FJÄLKINGE EKO. I samtliga utbyggnadsalternativ beräknas trafikmängderna för år 2030 till omkring fordon per vardagsdygn på E22 samt till mellan fordon per vardagsdygn på parallellvägnätet. 4.1 Nollalternativet Som jämförelse beskrivs nollalternativet. Nollalternativet beskriver dagens vägnät med beräknade framtida trafikmängder vid valt prognosår Inga förbättringsåtgärder utöver normalt underhåll utförs. I området planeras inga övriga större vägprojekt som kan väntas inverka på vägnätet och trafikstrukturen i området. Ny hastighetsreglering kan däremot bli aktuellt. Hastighetsbegränsningen i nollalternativet sätts till 80 km/h år Utbyggnadsalternativet Vägstandard Val av vägstandard står i relation till trafikflödet. Trafikmängden motiverar utbyggnad till motorvägsstandard. Det är önskvärt att få en kontinuerlig utformning av E22:an. Anslutande motorvägsavsnitt i Fjälkinge och Gualöv har en 21,5 meter bred sektion. Då sträckan mellan Fjälkinge och Gualöv är begränsad, strax under 9 km, föreslås en vägutformning som ansluter till de angränsande sträckorna. BÄCKASKOG 2066 STÄRKAN Vägsträckning Alternativ 1, befintlig sträckning Alternativet innebär utbyggnad till motorvägsstandard i befintlig sträckning. Befintlig vägsektion breddas. Direktutfarter och plankorsningar tas bort. Parallellvägnät krävs för hela sträckan. Alternativ 2, ny sträckning Fjälkinge - Bäckaskog Alternativet innebär ny vägsträckning för motorväg på avsnittet Fjälkinge Bäckaskog. På denna del fungerar befintlig väg som lokalvägnät. För delen Bäckaskog Gualöv sker utbyggnad till motorvägsstandard i befintlig sträckning. Parallellvägnät krävs för denna delsträcka där också direktutfarter och plankorsningar tas bort. Alternativ 3, ny sträckning Fjälkinge Björket Alternativet innebär ny vägsträckning för motorväg på avsnittet Fjälkinge strax öster om korsningen med väg På denna del fungerar befintlig väg som lokalvägnät. För resterade del sker utbyggnaden i befintlig sträckning. Parallellvägnät krävs för denna delsträcka där också direktutfarter och plankorsningar tas bort. Alternativ 4, ny sträckning Fjälkinge - Gualöv Alternativet innebär ny vägsträckning för motorväg längs hela avsnittet Fjälkinge Gualöv. Befintlig väg nyttjas för lokaltrafik GUALÖV 2080 E22 E TROLLE LJUNGBY GODS 0 0,5 1 kilometer $ 13

14 5. Bebyggelse och landskapsbild 5.1 Nuläge Tätorter Kristianstad är den stora orten i nordöstra Skåne dit infrastruktur och verksamheter är koncentrerade. Österut ligger ett band av kommuncentra, närmast Bromölla och Sölvesborg. Fjälkinge och Gualöv är ursprungligen kyrkbyar som under andra delen av 1800-talet byggdes ut i samband med tillkomsten av järnvägen. Bäckaskog är ett stationssamhälle, uppbyggt kring järnvägen. Fjälkinge har idag knappt 2000 invånare med väl utbyggd service och skola. Bäckaskog är en mindre tätort med cirka 300 invånare. Gualöv har idag ca 600 invånare Näringsliv EKO Stormarknad ligger i anslutning till nuvarande E22, mellan Fjälkinge och Bäckaskog. Nuvarande verksamhet alstrar i huvudsak trafik från Kristianstad-området (E22 västerifrån). Omkring 60 % av trafiken till EKO Stormarknad kommer från Kristianstadhållet. Den totala trafiken till och från köpcentrat är, för veckogenomsnittet, drygt 6500 fordon per dygn. Korsningen till EKO Stormarknad byggdes om år 2005 med bland annat högersvängfält och påfartsfil österut. Stärkelsefabriken, Lyckeby Culinar, har idag en omfattande verksamhet som i huvudsak är förlagd till säsongen augusti-december och med en mindre del under april-maj. Transporterna till och från fabriken går till stor del med traktor och upptagningsområdet är därför framförallt förlagt inom någon mils radie kring fabriken. I genomsnitt beräknas transporterna till cirka 40 st/dag till och från fabriken under perioden augusti-december. Vid enstaka tillfällen kan transporterna uppgå till 100/dag. Väster om Bäckaskog ligger en grustäkt med täkttillstånd fram till år Swerock avser att söka tillstånd för fortsatt täktverksamhet. I genomsnitt genererar täktverksamheten 35 tunga fordon/vardagsdygn. Tradaren, en vägkrog/gatukök, ligger ungefär mittemot stärkelsefabriken Kommunala planer Mellan befintlig bebyggelse i Fjälkinge och nuvarande E22 finns upprättad detaljplan som medger utbyggnad av industriverksamheter med begränsat behov av skyddsavstånd samt skola. En ny huvudgata, som förbinder nuvarande E22 med Kumlevägen via en redan utförd cirkulation, planeras. För EKO Stormarknad finns en detaljplan med utökad byggrätt om 5000 m 2 för handelsändamål. I Bäckaskog finna planlagda områden för lantbruk, bilservice och småindustri utmed E22. Planen omfattar även korsningen E22 väg I Bromölla kommuns översiktsplan från redovisas begränsade utbyggnadsplaner för Gualöv direkt söder om befintlig bebyggelse. Ny sträckning för väg E22 skisseras genom kommunen, (öster om Gualöv är väg E22 ombyggd) Landskapet Utredningsområdet karaktäriseras av ett flackt till svagt böljande jordbrukspräglat landskap. Strukturen i området präglas av 1800-talets skiftesreformer. Odlingsenheterna är stora och det öppna landskapet erbjuder oftast långa utblickar. Gårdarna med omgivande träddungar ligger utspridda som öar på fälten. Jordbruksslätten delas upp av skogspartier och trädridåer i rumsliga enheter av varierande storlek. Landskapsrummens storlek varierar liksom hur tydligt avgränsade de är, från de mer sammanhållna, som kring Trolle Ljungby, till de mycket vidsträckta närmare Kristianstad. Vägnätet har oftast inordnats i landskapet på samma rationella sätt som lantmätaren styckat av och delat in ägorna till gårdarna. De är en del i ett funktionellt planerat landskap. Vägarna utgör sällan något visuellt hinder för överblickar ut över landskapet då de ofta ligger i nivå med omgivande marker. På vissa avsnitt kantas vägarna av alléer och ingår då i rumsliga avdelare, viktiga för orienteringen. Väg 1662 till Trolle-Ljungby utgör ett exempel på det senare. Allén startar i skogsridån söder om E22 och sträcker sig genom landskapet till godset. Idag förnimms inte E22:an från godset. Raka linjer är ett tydligt karaktärsdrag i landskapet; odlingsfält, gränser, vägar, ibland förstärkta med alléer, trädrader mellan åkrarna. Storskalig modern utbyggnad av järnvägar, vägar, industrier och samlad bebyggelse öster om Kristianstad koncentreras till de två stråken invid E22 och väg 118. Under 1900-talet har begränsade förändringar genomförts för övrigt i landskapets indelning och karaktär avseende vägnät, bebyggelsemönster och ägostruktur. Några nya och framträdande element har adderats. stärkelsefabriken utgör ett landmärke, synligt på långt håll, liksom de två vindkraftverk som uppförts söder om Fjälkinge. E22 ligger i nivå med omgivande mark med blir synlig i det öppna landskapet genom den ständiga strömmen av trafik. E22:ans nuvarande sträckning passerar omväxlande genom öppna, vida landskapsrum och slutna partier där vägen blir en korridor genom skogen. Vid Fjälkinge öppnas landskapet upp mot söder och erbjuder långa vyer ut över slätten. Distinkta trädridåer förstärker jordbrukets linjära struktur och verkar rumsbildande. Ett nyare inslag är det två vindmöllor som uppförts söder om Fjälkinge. Vägen och åkermarken korsas av flera luftledningar för el. Efter Fjälkinge färdas man genom ett smalare landskapsrum. Det är skog på båda sidor; om vägen, längst i väster finns bokskog men sedan dominerar tall och ek. Vegetationen avspeglar en magrare, mer sandig jordmån österut. Man förstår att man färdas mot en annan landskapskaraktär. 14

15 EKO Stormarknad, belägen inne i skogsavsnittet Jarls Fure, är både landmärke och målpunkt. Intrycket präglas av storskaliga parkeringar. Närheten till järnvägen är inte påtalig från E22 men kan ses vid EKO Stormarknad. Bäckaskog ligger i randen av skogsavsnittet. Orten ligger norr om vägen, delvis dold av en trädridå, och är relativt anonymt för resande på E22. Efter Bäckaskog öppnar landskapet åter upp sig. I vyn österut framträder Stärkelsefabriken, ett påtagligt landmärke och också målpunkt. Kring Stärkelsen och söder ut domineras landskapet av vida vidder ut över mycket flack åkermark. Skogsavsnittet kring Björket delar av slättlandskapet. Cirka 1½ km söder ut, på andra sidan om skogen, ligger Trolle-Ljungby. Från E22 ser man inte godset. Björkets södra bryn är en viktig gräns i landskapet. Mellan Björket och Gualöv färdas men genom ett stort landskapsrum med tydliga rumsliga gränser. I södra delen skär en av Trolle-Ljungbys allé genom landskapsrummet. Gualöv, NORR OM e22, ligger på en höjdrygg i landskapet och får på så sätt en distans till E22:an. 5.2 Påverkan, effekter och konsekvenser av nollalternativet Endast mindre åtgärder på befintlig E22 kan väntas i nollalternativet, såsom tillkommande bullerskydd för närliggande bostäder, t.ex. vid Östra Fjälkinge och väster om korsningen E22 väg Östra Fjälkinge delas av även framgent av E22. Även fortsättningsvis blandas lokal trafik med den långväga. Möjligheten för gående och cyklister att röra sig i området försämras med ökade trafik. Effekten på landskapsbilden begränsas till bullerdämpande åtgärder i vägens direkta närhet och konsekvenserna för landskapsbilden blir ringa. Den ökande trafikmängden förstärker vägens barriäreffekt. Boende i området bedöms i allt mindre omfattning välja att gå eller cykla på E22. Detta leder till ökad separering mellan Bäckaskog och Gualöv där ett gent och säkert gång och cykelvägs alternativ även fortsättningsvis saknas. Indirekta effekter All trafik på E22 passerar även fortsättningsvis EKO Stormarknad och Tradaren vilket medför större sannolikhet att verksamheterna blir kvar och för att EKO Stormarknads planlagda utbyggnad genomförs. Sammantaget innebär nollalternativet ingen eller liten konsekvens för området. 5.3 Påverkan, effekter och konsekvenser av utbyggnadsalternativen Utbyggnadsalternativen innebär en del gemensamma effekter och konsekvenser vilka presenteras inledningsvis. Tillkommande vägar Landskapet mellan Kristianstad och Bromölla är sedan tidigare exploaterat med järnväg, väg, grustäkt, industrier och samlad bebyggelse. En utbyggnad till motorväg mellan Fjälkinge och Gualöv innebär tillkommande vägar eftersom utbyggnaden till motorvägsstandard medför behov av lokalvägnät. Strukturen på det mindre vägnätet i området kommer att förändras i anslutning till E22 eftersom direktanslutningar och plankorsningar inte tilllåts. Oavsett vilken korridor som väljs krävs planskilda korsningar mellan lokalvägnät och motorvägen. Motorvägen sträcker sig genom ett flackt och öppet landskap där underfarter är att föredra ur landskapsbildsynpunkt men områdets geotekniska förutsättningar och grundvattenförhållanden kan göra att även överfarter blir aktuellt. Utbyggnaden till motorväg medför krav på säkerhetszon kring vägen. Tätorter I samtliga utbyggnadsalternativ som omfattar avsnitt med ny sträckning kommer E22 längre från Fjälkinge tätort och E22 passerar inte genom Östra Fjälkinge. Näringsliv Samtliga utbyggnadsalternativ innebär att EKO Stormarknad, Stärkelsefabriken och Tradaren kommer att nås via ett lokalvägnät. Detta kan påverka verksamheternas möjlighet och vilja att vara kvar. Landskapet Stora delar av aktuellt avsnitt av E22 ligger fortfarande i den gamla landsvägens ursprungliga sträckning. Orter, stråk och målpunkter har därmed naturliga kopplingar till nuvarande sträckning. En utbyggnad i befintlig sträckning bryter denna koppling och dagens landskapliga och historiska sammanhang blir mindre tydliga eller bryts helt. Korsningar i skilda plan, som är aktuellt där det lokala vägnätet korsar motorvägen, är särskilt visuellt känsliga partier. Utbyggnaden innebär ökat behov av bullerskydd. Bullervallar och skärmar är främmande inslag, särskilt i det öppna landskapet. Utformningen är viktig. Vägutbyggnaden kan ge upphov till restytor och landskapet fragmenteras. Influensområdet Idag ingår E22-avsnittet mellan Fjälkinge och Gualöv i det lokala vägnätet och flera allmänna, men mindre vägar ansluter. Det finns problem med tung trafik som genar mellan Ystad/Åhus upp mot Blekinge genom att välja bland annat väg 1667 och väg Vid en utbyggnad försvinner dessa anslutningar till E22. Kvar blir väg 2073, som sträcker sig mellan väg 118 via Viby till Fjälkinge och som ansluter till E22 via Fjälkinge trafikplats. Vägavsnittet har låg standard och kantas av bostäder i passagen genom Viby. Utbyggnaden kan öka smittrafiken på väg 2073 vilket ökar buller, olycksrisk mm i Viby. Åtgärder I det öppna landskapet bör igenväxning av restytor undvikas. Linjära strukturer ska värnas, visuell koppling kan bibehållas även då fysiska samband bryts. Profillinjen för nya vägavsnitt i relation till omgivningen kommer att vara av betydelse för hur väl vägen kommer att upplevas som inpassad i landskapet. Väg på hög bank som skymmer sikt och där fordonen avtecknar sig som silhuetter mot himlen är en störning som helst ska undvikas. Kraftiga vägräcken kan förstärka denna störning. Linjen i plan är viktig för anpassningen till befintliga strukturer och därmed för möjligheten att minska intrånget. Skyltning som leder smittrafik förbi Fjälkinge trafikplats/ Viby. 15

16 5.3.1 Alternativ, 1 Utbyggnad i befintlig sträckning Tillkommande vägar Utbyggnad i befintlig sträckning innebär en breddning av befintlig väg och att området kring vägen anpassas för motorvägsstandard. Ett ca 11 meter brett område kring vägen rensas på fasta hinder. Parallellvägnät krävs längs hela sträckan. För att nå samtliga målpunkter förläggs de nya lokalvägarna nära E22:ans befintliga sträckning. Parallellvägar jämte motorvägen ger breda transportkorridorer i skogsavsnittet mellan Östra Fjälkinge och Bäckaskog. Terrängen är flack varför nya vägavsnitt i huvudsak bör kunna följa terrängen. Alternativet omfattar två planskilda korsningar för allmän väg, en väster om stärkelsefabriken och en strax öster om väg 1662 s nuvarande anslutning till E22 samt två gc-portar, vid Östra Fjälkinge respektive EKO-hallen. I alternativet bedöms att inlösen av 2-10 enskilda bostadsfastigheter kan väntas. väg 1667 väg 1662 Kommunala planer Utbyggnadsalternativet innebär troligen förändringar i gällande plan för södra Fjälkinge. Planerad gata mellan Kumlevägen och nuvarande E22-sträckning kan inte ansluta till motorväg. Påverkan, effekter och konsekvenser Föreslaget lokalvägnät bryter mot områdets befintliga, rätvinkliga strukturer i det öppna odlingslandskapet, söder om både Fjälkinge och Bäckaskog. Det tillkommande lokalvägnätet innebär intrång och fragmentering av landskapet. Det finns risk för att restytor växer igen viket påverkar landskapsbilden i det öppna slättlandskapet. Risken bedöms vara särskilt stor på avsnitt där lokalväg och E22 ligger nära varandra såsom mellan Björket och Gualöv och sydöst Fjälkinge. Lokalvägnätet fragmenterar landskapet, vilket blir särskilt påtagligt i åkerlandskapet mellan Bäckaskog och Stärkelsen. Både åkermark och landskapsbild påverkas negativt. E22 Kring befintlig vägsträckning förstärks vägnätets dominerande intryck och barriäreffekt genom E22:ans ökade bredd och hastighet, tillkommande bullerskydd och lokalväg. Östra Fjälkinge separeras ännu mer från Fjälkinge tätort. Vägnätets barriäreffekt ökar markant. Kravet på planskilda korsningar för lokalvägvägnätet innebär påverkan på landskapsbilden. I det öppna landskapet blir broar synliga på långt håll och ur landskapbildssynpunkt är underfarter att föredra. I alternativt 1 korsar både äg 1667 och 1662 motorvägen via underfarter. Närheten till tätorternas bostadsbebyggelse medför att omfattande bullerskyddsåtgärder kommer att krävas. Bullerskydd i form av vallar och plank är främmande inslag i ett öppet landskap. De syns lång väg och hindrar samtidigt utblickar. Trafikanten får en mindre intressant resa. För boende kan vackra vyer försvinna. Orienteringen och förståelsen för landskapet försämras när visuella kopplingar bryts. FJÄLKINGE Nedan: Föreslagen vägkorridor för alternativ 1, utbyggnad i befintlig sträckning, visas i blått. Exempel på nytt lokalvägnät visas med orange, streckad linje. BÄCKASKOG BJÖRKET 2079 GUALÖV 2080 Utbyggnad enligt alternativ 1 bedöms innebära stor påverkan på bebyggelse och landskapsbild. Möjliga åtgärder E22 Lokalvägnätets sträckning bör anpassas efter befintliga strukturer. Den planskilda korsningen väster om Stärkelsefabriken utförs som underfart av $ hänsyn till det öppna landskapet och restytorna hölls öppna Vid val av bullerskydd bör även andra åtgärder än vall och plank övervägas 2073 TROLLE LJUNGBY 0 0,5 1 för att ta hänsyn till det öppna landskapet. Vyer mot kända landmärken bör GODS kilometer värnas. JARLS FURE STÄRKAN 16

17 Alternativ 2, Utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge - Bäckaskog Tillkommande vägar Alternativet omfattar motorväg i ny sträckning söder om Fjälkinge och därefter utbyggnad av befintlig E22. Avsnittet i ny sträckning dras över åkermark, genom två större trädridåer och flera mindre åkerrenar samt genom Jarls Fure. Söder om Fjälkinge är terrängen flack och bjuder på öppna vyer ut över åkerlandskapet. Motorvägen väntas gå på en låg bank över åkrarna. Där nysträckning utförs omformas befintlig E22 till lokalväg. Längst i väster kan det bli aktuellt att riva en mindre del av befintlig väg. Öster om Bäckaskog sker utbyggnaden i befintlig sträckning vilket innebär behov av ny lokalväg. Föreslagen parallellväg placeras norr om befintlig vägsträckning och förbinder Bäckaskog och Gualöv. Väg 1667 och 1662 ansluts via planskildheter. Korsningspunkten mellan väg 1667 och E22:ans nya sträckning ligger i ett skogsparti och bro bedöms vara möjligt ur landskapsbildssynpunkt. Stärkelsefabriken föreslås nås via en ny tillfart från väg 1662 i öster. Även ett alternativ med en ytterligare planskildhet vid Stärkelsefabriken har utretts men valts bort med hänsyn till grundvattensituation och landskapsbild. väg 1667 väg 1662 Påverkan, effekter och konsekvenser Skogspartierna i området påverkas. Den nya E22:an passerar genom Jarls Fure och parallellvägen genom Björket. Skogmarken fragmenteras. För trafikanten bjuds omväxlande öppet och slutet landskap vilket kan ge en intressantare resa. Ur landskapbildsynpunkt innebär utbyggnaden ökad fragmentering och att de tydliga gränserna och strukturerna luckras upp. Också åkermark tas i anspråk och delas upp. Längst i öster ligger E22 och föreslagen lokalväg parallellt och nära varandra. Ytan emellan blir en restyta som riskerar att växa igen. I väster bryter det nya motorvägsavsnittet åkermarkens uppdelning och linjära struktur. Restytor uppkommer mellan befintlig vägsträckning och ny. För boende i Fjälkinge försvinner en tätortsnära skog. Eftersom tillgången till allemansrättslig mark redan är stark begränsad och järnvägen dessutom utgör en barriär norröver blir förlusten av Jarls Fure påtaglig. Bullerskydd kommer att krävas för enskilda bostäder. Men den totala omfattningen av bullerskydd blir lägre än i alternativ ett. Påverkan och effekter av utbyggnad enligt alternativ 2 bedöms sammantaget bli relativt begränsade avseende landskapsbild och bebyggelse. Möjliga åtgärder Vägarna passerar genom det öppna landskapsrummet och bör underordnas detta. I det öppna landskapet är det särskilt vikt med en låg profil och flacka slänter för att bevara de öppna vyerna och integrera vägen i sin omgivning. Restytor i åkerlandskapet ska i första hand undvikas men där det tillkommer ska dessa ytor hållas öppna. Vegetationsridåer längsmed vägsträckningen bör undvikas. Den visuella kopplingen mellan Gualöv och godslandskapet i söder värnas genom att landskapet förblir öppet. Vid val av nya lokalvägars sträckning ska åkerlandskapets linjära strukturer värnas och vägen anpassas efter dessa. Det nya motorvägsavsnittet passerar genom ett par åkergränser markerade med vegetation/trädridåer, vilka fragmenteras. Små, kvarvarande vegetationssegment bör kompletteras med ny vegetation och på så sätt ges en skala som passar det stora landskapsrummet. E FJÄLKINGE 1665 JARLS FURE E 22 i ny sträckning BÄCKASKOG STÄRKAN BJÖRKET TROLLE LJUNGBY GODS E22 i ny sträckning Nedan: Föreslagen vägkorridor för alternativ 2, utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge- Bäckaskog, visas i blått. Vit, prickad linje exemplifierar sträckan med motorväg i ny sträckning. Exempel på nytt lokalvägnät visas med orange, streckad linje. 0 0,5 1 kilometer 2079 GUALÖV $

18 Alternativ 3 Utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge Björket Tillkommande vägar Alternativet innebär utbyggnad i ny sträckning på avsnittet Fjälkinge- Björket och utbyggnad i befintlig sträckning i kombination med ny parallellväg för resterade del. Alternativet innehåller två planskilda korsningar, för väg 1167 och Parallellväg krävs längs i väster samt i öster, mellan Björket och Gualöv. I öster ligger föreslagen parallellväg direkt norr om E22:an. En ny sträckning söder om Östra Fjälkinge innebär att motsvarande avsnitt av E22 istället övergår till lokalväg. Längst i väster kan det bli aktuellt att riva en mindre del av befintlig väg. Avsnittet i ny sträckning söder om Fjälkinge delar åkermark och passerar genom vegetation/trädridåer. Den nya E22:an väntas gå på en låg bank över åkermarken och sträckningen bryter genom den linjära strukturen i åkerlandskapet. Påverkan, effekter och konsekvenser Vägkorridoren berör cirka 15 bostadsfastigheter och ligger längre ifrån Fjälkinge och Bäckaskog än nuvarande väg. Orterna får en viss distans till motorvägen och kan bibehålla kopplingen till nuvarande vägsträckning som i detta alternativ ingår i lokalvägnätet mellan Fjälkinge och Björket. E22:ans övergång till lokalväg i Östra Fjälkinge minskar vägens barriäreffekt och ger möjligheter för Fjälkinge att expandera. Fragmenteringen av landskapet ökar genom att två vägar med hög standard och med stor respektive relativt stor trafikmängd läggs parallellt. Restytor kring väganläggningen väntas uppkomma i väster där den nya sträckningen skiljs från befintlig väg samt i öster där parallellväg och motorväg ligger nära varandra. Möjliga åtgärder Söder om Fjälkinge, vid Stärkelsefabriken och sydväst om Gualöv är terrängen är flack och landskapet öppet. Här är det värdefullt att bevara de öppna vyerna. Väganläggningarna bör underordas det öppna landskapet. Profil och planlinjer ska väljas noggrant så att behovet av slänter, bullervallar och bullerskärmar minimeras. Planskilda korsningar för lokalvägar som ligger i det öppna landskapet utförs så att lokalvägen passerar under E22, inte över. Restytor riskerar att växa igen och bör undvikas i det öppna åkerlandskapet. En vegetationsridå E22 i ny sträckning väg 1662 i linje med vägsträckningen bör undvikas. Den visuella kopplingen mellan Gualöv och godslandskapet i söder bör värnas Små, kvarvarande vegetationssegment, såsom rester av genomkorsade trädrader, bör kompletteras med ny vegetation och på så sätt ges en skala som passar det stora landskapsrummet. Intrånget i allén längs 1662 kan minimeras genom val av brantare vägprofil i planskildheten. Alléträd återplanteras. Intrång i skogsmark kan kompenseras genom plantering av ny skog, och då gärna lövskog. Den nya vägen söder om Fjälkinge passerar genom åkergränser markerade med vegetation/trädridåer, vilka fragmenteras. Åkerlandskapets strukturer bryts. Den nya E22:an gör även intrång i södra delen av Jarls Fure och Björket. Intrånget i Jarls Fure blir relativt litet. Även Björket berörs mindre arealer men E22:ans nya vägsträckning passerar genom brynet av den södra delen av Björket. Skogsavsnittet verkar idag som buffert mellan vägen och Trolle- Ljungby. Skogsgränsen understryker godslandskapets linjära struktur. Den nya vägsträckningen ska anpassas så att skogsgränsen förblir intakt. Allén längs väg 1662 påverkas av den plansklda korsningen för väg 1662 och innebär ett betydande ingrepp i såväl allén som i landskapet. Planskildheten påverkar såväl strukturer som landskapbild och den historiska kontinuiteten. Delar av allén inte kan bevaras, se vidare under kapitel Kulturmiljö. Konsekvenser av utbyggnad enligt alternativ 3 bedöms bli måttliga avseende landskapsbild och bebyggelse E22 FJÄLKINGE E 22 i ny sträckning JARLS FURE Föreslagen vägkorridor för alternativ 3, utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge- Björket, visas i blått. Vit, prickad linje exemplifierar sträckan med motorväg i ny sträckning. Exempel på nytt lokalvägnät visas med orange, streckad linje. BÄCKASKOG STÄRKAN 1662 BJÖRKET TROLLE LJUNGBY GODS 0 0,5 1 kilometer 2079 GUALÖV $

19 5.3.4 Alternativ 4, Utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge - Gualöv Utbyggnad till motorväg sker i helt ny sträckning. Befintlig E22 övergår till lokalväg. Längst i väster kan det bli aktuellt att riva en mindre del av befintlig väg. Planskilda korsningar föreslås för väg 1667 och Detta alternativ sträcker sig längst åt söder Sammanvägning Bebyggelse och landskapsbild Alternativ 2 och 3 bedöms innebära minst påverkan på landskapbild och befintlig bebyggelse. Motorvägssträckningen flyttas bort från Fjälkinges bebyggelse vilket minskar behovet av t.ex. bullerskydd. Alternativ 2 och 3 påverkar inte eller i begränsad omfattning alléerna kring Trolle-Ljungby. Påverkan, effekter och konsekvenser Vägkorridoren berör cirka 15 bostadsfastigheter och ligger längst ifrån samlad bebyggelse. Orterna får distans till motorvägen och kan bibehålla kopplingen till nuvarande vägsträckning som i sin helhet övergår till lokalvägnätet. En ny vägsträckning söder om Östra Fjälkinge innebär att nuvarande avsnitt av E22 istället omformas till lokalväg. Vägens barriäreffekt minskar därmed vilket i sin tur skapar möjligheter för Fjälkinge att expandera söderut. Fragmentering av landskapet blir påtaglig genom att två vägar med hög standard och relativt stora trafikmängder läggs parallellt. väg 1662 Den nya E22:an gör visst intrång i södra delen av Jarls Fure medan sträckningen passerar söder om Björket. Vägsträckningen bryter istället genom godslandskapets linjära strukturer såsom åkergränser, vägar och alléerna längs väg 1667 och För båda dessa vägar planeras planskilda korsningar. I mötet mellan E22:ans nya sträckning och dessa vägar blir påverkan på landskapsbilden betydande. Förändring i nivå och läge på lokalvägarna påverkar både alléer och suddar ut spåren av landskapets historiska framväxt. Intrånget i godslandskapet kring Trolle-Ljungby bedöms bli betydande, se vidare under kapitel Kulturmiljö. E22 i ny sträckning Konsekvensen av utbyggnad enligt alternativ 4 bedöms bli begränsad avseende bebyggelse men betydande avseende landskapsbild. Möjliga åtgärder Söder om Fjälkinge, kring Stärkelsefabriken och sydväst om Gualöv är terrängen är flack och landskapet öppet. Här är det värdefullt att bevara de öppna vyerna och väganläggningarna bör underordas det öppna landskapet. Profil och planlinjer ska väljas noggrant så att behovet av slänter, bullervallar och bullerskärmar minimeras. Planskilda korsningar för lokalvägar som ligger i det öppna landskapet utförs så att lokalvägen passerar under E22, inte över. Restytor riskerar att växa igen och bör undvikas i det öppna åkerlandskapet. En vegetationsridå längs med vägsträckningen bör undvikas. Den visuella kopplingen mellan Gualöv och godslandskapet i söder bör värnas. Intrånget i allén längs 1662 kan minimeras genom val av brantare vägprofil i planskildheten. Alléträd som behöver fällas i ansluting till planskildheten bör återplanteras så långt det är möjligt. Säkerhetszon mot motorvägen beaktas. E FJÄLKINGE JARLS FURE Föreslagen vägkorridor för alternativ 4, utbyggnad i ny sträckning Fjälkinge- Gualöv, visas i blått. Vit, prickad linje exemplifierar sträckan med motorväg i ny sträckning. Exempel på nytt lokalvägnät visas med orange, streckad linje. BÄCKASKOG STÄRKAN E 22 i ny sträckning BJÖRKET 1662 TROLLE LJUNGBY GODS 0 0,5 1 kilometer 2079 GUALÖV $

20 6. Naturmiljö 6.1 Nuläge Vegetation Huvuddelen av området utgörs av jordbruksmark och det råder brist på naturmark och skog. Skogspartierna domineras av skyddsplanteringar av tall i syfte att förhindra jordflykt på de lätta sandjordarna. Skogen i anslutning till EKO Stormarknads nuvarande anläggning utgör en sådan skyddsskog. Längst i väster, mot Fjälkinge, finns ett mindre parti bokskog. Tallskog dominerar även söder om Gualöv. Ute i åkerlandskapet finns småvatten, trädridåer, alléer och diken vilka utgör viktiga livsmiljöer och spridningskorridorer. Dessa biotoper omfattas av biotopskydd enligt Miljöbalken. söder därom. Tillgängligheten till friluftsområdet bedöms inte försämras och områdets natur- och kulturgivna förutsättningar bedöms inte heller påverkas. Landskapet i området karaktäriseras som relativt tyst. En jämförelse mellan ekvivalenta bullernivåer för 0-alternativet respektive utbyggnadsalternativen visar att dessa är jämförbara i riksintresseområdets södra gräns. Vistelsen i friluftsområdet bedöms därmed inte påverkas negativt. Ivösjön utgör ett Natura 2000-område enligt art- och habitat direktivet och områdets geografiska utbredning redovisas på sidan 21 i upprättad MKB. Vägutbyggnadens föreslagna korridorer ligger som närmast en kilometer söder om Natura 2000-området och gör därmed inget fysiskt intrång. Områdets förutsättningar och livsmiljöförhållanden bedöms inte heller påverkas av en utbyggnad (se även ovan rörande riksintresse för naturvården). Källa: Länsstyrelsens hemsida , Naturvårdsverkets Handbok 2005:5, Riksintresse för naturvård och friluftsliv Hotade arter I arbetet med upprättad MKB har kontakter tagits med kommunekolog i Kristianstad och Bromölla kommuner avseende naturvärden i området. Ingen dokumenterad förekomst av rödlistade arter har funnits. I bilaga 1 till upprättad MKB finns ett kartutdrag över samtliga riksintressen i området, där redovisas ovanstående riksintressens geografiska utbredning. Inom utredningsområdet finns ett naturreservat registrerat, Pestbacken söder om Gualöv. Området utgörs av en sanddyn bildad kring ett risgärde under och 1800-talen och är bevuxen med tallskog. Pestbacken är av riksintresse för naturvården. Norr om Fjälkinge ligger Fjälkinge backe som både är naturreservat och ingår i riksintresse för naturvården. Området består av en urbergshöjd med betesmarker som har lång kontinuitet. Riksintresset ligger utanför vägens influensområde och bedöms inte påverkas. FJÄLKINGE BACKE LILLES BACKE IVÖSJÖN Ivösjön BÄCKASKOG GUALÖV Ivösjöns södra del ligger strax över 1 km norr om E22:an. Riksintresset för naturvård, Oppmanna- Ivösjöområdet, vid Ivösjön är kopplat till områdets geomorfologiska innehåll, förekomst av naturbetesmarker samt till sjön och vattendragens fauna. Vägutbyggnaden gör inte fysiskt intrång i riksintresset och påverkar därmed inte dess geomorfologi eller odlingslandskap. Befintlig E22 utgör idag avrinningsgräns för Ivösjöns avrinningsområde söderut. En vägutbyggnad bedöms inte medföra risk för försämrad vattenkvalité i Ivösjö med hänvisning till den vägdagvattenhantering som förespråkas, en väguppbyggnad med täta konstruktioner och det stora avståndet till sjön. Därmed bedöms inte heller sjöns fauna påverkas negativt. FJÄLKINGE ÖSTRA FJÄLKINGE JARLS FURE BJÖRKET PESTBACKEN Riksintresse naturmiljö Natura 2000 Riksintresset för friluftsliv vid Ivösjön är kopplat till områdets intresseväckande natur- och kulturföreteelser, säregen, omväxlande och tilltalande landskapsbild och de särskilt goda förutsättningarna för vandring, strövande, cykling och paddling. För att områdets värden ska bestå anges att bebyggelseexploatering mm bör begränsas samt att utsläpp i sjöar och vattendrag ska minskas. Vägutbyggnaden gör inget fysiskt intrång i riksintresseområdet för friluftsliv. Redovisande vägkorridorer ligger som närmast 750 meter från riksintressets södra gräns. En vägutbyggnad enligt presenterade alternativ innebär att en framtida motorväg anläggs i läge för befintlig E22 eller TROLLE-LJUNGBY MOSSE naturreservat t_res strandskydd best_a_strandskydd Nationell bevarandeplan odlingslandskap Sumpskogar Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Naturvärden Skogsstyrelsen 20