Samverkan Umeälven CO/Carl-Olof Blomqvist Hemnäsvägen 920 51 Gunnarn Länsstyrelsen i Västernorrland vasternorrland@lansstyrelsen.se Vindeln den 30 september 2018 Samrådssynpunkter Samverkan Umeälven verkar i Umeälvens avrinningsområde med syfte att genomföra åtgärder i den reglerade Umeälvens huvudfåra och biflöden för att öka ekologisk status i avrinningsområdet. Föreningen företräder kommunerna genom Blåvägen föreningen, Umeå Universitet, Naturskyddsföreningen samt lokala föreningar och fiskevårdsområden. Synpunkter för Umeälvens huvudfåra 1. Åtgärder utan produktionspåverkan i form av produktionsbortfall eller påverkan på reglerförmåga ska genomföras av verksamhetsutövare i samverkan med Samverkan Umeälven i enlighet med Ramdirektivet om vatten. Åtgärderna finns beskrivna i slutrapport MAXEP Umeälven (Widen 2016). 2. Samverkan Umeälven är positiv till myndigheternas åtgärdsförslag gällande omlöp och fiskvägar i Umeälven. Vi betonar dock att det är viktigt att det utförs detaljerade analyser för att bestämma minimitappningar och flöden samt att dessa bör kombineras med biotopåtgärder. 3. I arbetet med åtgärderna beskrivna i MAXEP ska det pågående forskningsarbetet som pågår inom EnergiForsk och Energimyndigheten beaktas för att möjliggöra att bästa möjliga teknik används. 4. Förbud av nolltappning av flöde i Umeälven är en åtgärd med liten produktionspåverkan. I medeltal är produktionsförlusten 0,5 procent av nuvarande produktion vid nolltappningsförbud i alla kraftverk nedströms Storuman. Produktionsförlusten uppstår under sommarhalvåret då behovet av energi och reglerkraft är som lägst, varför vi anser att åtgärden inte har väsentlig påverkan på produktionssystemet. Skadorna på ekosystemet med nolltappning är väsentliga och påverkar hela älvens ekosystem genom att ekosystemet mer liknar en damms eller sjös processer och funktioner, vad gäller t.ex. sedimentation, minskad vattenhastighet, minskad syresättning, minskat habitat för strömlevande
organismer. Vidare innebär nolltappning att flödets förändringshastighet ökar vilket skapar onaturliga levnadsförhållanden för alla organismer i älven. (Heggenes m. f.l, 1996; Li m. fl., 2009; Luppi m.fl., 2009; Renöfält, Jansson och Nilsson, 2010; Kleeberg et al., 2010; Gallart et al., 2012). Vi anser därför att det är en viktig åtgärd och att förbud mot nolltappning bör genomföras i Umeälven. Vi anser att åtgärden inte strider mot strategin och energi-överenskommelse samt att den överensstämmer väl med intentioner i ramdirektivet om vatten. Miljönytta för en sådan åtgärd, utgörs av hela älven eftersom åtgärden även påverkar uppströmsliggande kraftverk genom att de tvingas släppa vatten under längre perioder och minskar perioderna av nolltappning mätt i timmar och dagar (Widen et al. 2017). 5. Under våren då vårlekande fisk leker bör magasinen hållas på en lägre nivå för att undvika torrläggning av lekbottnar. Kontakt med respektive FVO eller motsvarande förening bör ske. 6. Samverkan Umeälven anser att det är viktigt att arbetet med åtgärderna genomförs i en samverkansprocess mellan föreningen samt myndighet och verksamhetsutövare. Betydelsen av kommunikation vid arbetet med ekologisk reglering betonas ofta i vetenskaplig litteratur (M. C. Acreman et al. 2014). I arbetet med produktionsberäkningar har inte myndighet (Pontus Grahn) kontaktat oss för att stämma av avvikelser mot myndigheterna beräkningar av produktionsförluster jämfört med beräkningar utförda av Umeälvsprojektet. Vi efterlyser arbeten med syfte att stämma av differenser mellan olika metoder med syfte att ge förklaringar. 7. Umeälvsprojektet och Umeå Universitet har beräknat produktionsförluster för Umeälven för totalt 31 scenarios. Varför har dessa beräkningar inte används? Vi anser att våra beräkningar är av god kvalitet och har en bättre upplösning då vi bl.a. har arbetat med timdata, dygnsdata, veckodata och historiska hydrologiska data för perioden 1962-2014. Återigen efterlyser vi kommunikation och att myndigheterna ska tillvarata lokal kunskap och projekt. Synpunkter arbetet generellt för KMV-vattendrag kopplat till produktionsberäkningar enligt excelfil, åtgärdsförslag med regler- och produktionspåverkan. 8. Myndigheterna har valt att använda enkla metoder för beräkningar av produktionsförluster, med en grov upplösning i tid (månad). Det saknas beräkningar för timme, dygn och vecka samt mellanårsvariation kopplat till flöde, kwh, MW och volymförändring av magasinen. 9. Det saknas redovisning av historiska hydrologiska värden relaterat till scenarios (åtgärder), vilket leder till frågan om funktion i praktiken. 10. Det saknas redovisning av hydrologi påverkad av klimatförändring relaterat till scenarios (åtgärder). Vilket leder till frågan, om klimatförändring innebär att den totala mängden vatten ökar/minskar i olika avrinningsområden finns det tänkta anpassningar som kan gynna miljön och/eller energiproduktion. Vilka avvikelser kan vara aktuella jämfört med historisk hydrologi? 11. Det saknas redovisning av gällande vattenhushållning och tillgängligt vatten på avrinningsområdesnivå. Vattenhushållning innebär att vattnet fördelas mellan olika
intressenter, t.ex. vattenkraft, bevattning, industri och ekosystem. Vattenhushållningsfrågorna kan bli viktiga i framtiden och det kan vara viktigt att det finns planer för fördelning av vattnet. 12. M. Acreman m.fl. 2014 beskriver i sin uppsats arbetet med att ta fram kostnadseffektiva åtgärder gällande ekologisk reglering genom att analysera flödet och genom att hitta mindre flödesanpassningar som kan ge stor miljönytta med liten produktionsförlust. Arbetssättet kallas Designer paradigm och innebär att flödesanpassningar sker på en mindre skala och att vattnet rinner genom turbin. Det innebär att produktionsförlusten består av att bl.a. verkningsgraden blir lägre. Vi anser att man kan kräva av myndigheterna att de har en högre kvalitet på beräkningsunderlagen samt att de borde ha använt modern teknik och de verktyg som ingenjörer använder vid kraftproduktion internationellt för att göra beräkningar av produktionsförluster. Ekologer kan beskriva vilka flödesåtgärder som behövs och ingenjörer kan utföra tekniska lösningar. Vid all planering och drift av kraftverk sker en optimering av produktionen för att maximera antal kwh som kraftverket producerar. Vi saknar en optimering för att producera maximalt antal kwh men med restriktioner för att undvika respektive att minska miljöskador. 13. Det saknas kompletta redovisningar av tekniska begränsningar och möjligheter. För att åtgärderna ska vara realiserbara är det viktigt att veta vilka åtgärder som kräver ombyggnation. Kommentaren gäller ekologisk reglering enligt Designer paradigm. 14. Vi ser inte att myndigheterna har analyserat vilken effekt en åtgärd har på nedströms och uppströmliggande kraftverk samt dämningsområde. Kraftverken har behandlats separat, varför avrinningsområdesperspektivet kan vara förlorat. 15. I Umeälven uppstår det både vinster och förluster i alla scenarios fördelat över de 19 olika kraftverken. Hur redovisar ni motsvarande vinster med ekologisk reglering? Vi anser att myndigheternas förenklade metod innebär att energivinster med ekologisk reglering uteblir, vilket är allvarligt eftersom det är viktigt att inte bara redovisa förluster med ekologisk reglering. 16. Åtgärder som ger spill är prioriterade åtgärder som ger störst påverkan på energisystemet. Hur motiverar myndigheterna att man prioriterar dessa åtgärder och inte genomför beräkningar av ekologisk reglering med liten produktionsförlust (M. Acreman et al. 2014)? 17. Vid beräkningar av miljönyttor med ekologisk reglering saknas i stort sett alla nyttoberäkningar förutom vid spill i torrfåror, omlöp och fiskvägar (prioriterade åtgärder). 18. Bedömningar av produktionsförluster och reglerförluster bör inte ske i monetära termer eftersom avvägningen som beskrivs i ramdirektivet om vatten avser energiproduktion vs miljön, men vi förstår att monetära termer används för att analysera samhällskonsekvenser, prisutvecklingen av energi och konsumentens betalningsvilja. 19. Beräkningar av reglerpåverkan är svåra att följa i beräkningsunderlagen. Vi förstår inte hur ni har beräknat reglerpåverkan. Beräkningar av justeringstal är också svår att förstå. Hur kan myndigheternas beräkningar vara avsevärt högre än faktiskt produktion? Eller är myndigheternas produktion faktisk produktion och bolagens
produktion beräknad produktion efter åtgärd? Om samtliga beräkningar som myndigheterna har utfört av nuvarande produktion är överskattade skulle det kunna innebära att även produktionsförlusterna överskattas, under förutsättningen att förlusterna följer produktionen. Med nuvarande underlag kan vi dock inte bedöma frågan. 20. I arbetet med ekologisk reglering tror vi att myndigheterna har haft ett flertal scenarios (alternativ) med olika nivåer av produktionsförluster, miljönyttor och naturvärden. Finns det underlag på prioriteringsberäkningar för varje avrinningsområde? 21. Slutligen. Samrådsunderlagen har ibland varit bristfälliga och beräkningsunderlagen tillgängliggjordes sent i processen. Samverkan Umeälven har efterfrågat underlagen (Excel filer, ArcGIS filer, HEC-RAS filer) för beräkningar av minimitappning till torrfåra och vi har fortfarande i denna stund i beretts möjlighet att ta del av underlagen. Med vänliga hälsningar Samverkan Umeälven Åsa Widén Ordförande Samverkan Umeälven Mejladress: asa.widen@umealven.se Mobil nummer: 076-776 30 77
Referenser Acreman, M. et al., 2014. Environmental flows for natural, hybrid, and novel riverine ecosystems in a changing world. Frontiers in Ecology and the Environment, 12(8), pp.466 473. Acreman, M.C. et al., 2014. The changing role of ecohydrological science in guiding environmental flows. Hydrological Sciences Journal, 6667(April 2015), pp.1 18. Available at: http://dx.doi.org/10.1080/02626667.2014.886019. Gallart, F. et al., 2012. A novel approach to analysing the regimes of temporary streams in relation to their controls on the composition and structure of aquatic biota. Hydrology and Earth System Sciences, 16(9), pp.3165 3182. HEGGENES, J., SALTVEIT, S.J. & LINGAAS, O., 1996. Predicting Fish Habitat Use To Changes in Water Flow: Modelling Critical Minimum Flows for Atlantic Salmon,Salmo Salar, and Brown Trout,S. Trutta. Regulated Rivers: Research & Management, 12(2 3), pp.331 344. Available at: http://doi.wiley.com/10.1002/%28sici%291099-1646%28199603%2912%3a2/3%3c331%3a%3aaid-rrr399%3e3.0.co%3b2-e. Kleeberg, A. et al., 2010. Effects of aquatic macrophytes on organic matter deposition, resuspension and phosphorus entrainment in a lowland river. Freshwater Biology, 55(2), pp.326 345. Li, F. et al., 2009. Construction of habitat suitability models (HSMs) for benthic macroinvertebrate and their applications to instream environmental flows: A case study in Xiangxi River of Three Gorges Reservior region, China. Progress in Natural Science, 19(3), pp.359 367. Available at: http://dx.doi.org/10.1016/j.pnsc.2008.07.011. Luppi, L. et al., 2009. Monitoring and numerical modelling of riverbank erosion processes: a case study along the Cecina River (central Italy)., 524, pp.509 524. Available at: http://www3.interscience.wiley.com/journal/121517813/abstract. Renöfält, B.M., Jansson, R. & Nilsson, C., 2010. Effects of hydropower generation and opportunities for environmental flow management in Swedish riverine ecosystems. Freshwater Biology, 55(1), pp.49 67. Widen, Å. et al., 2017. Ekologisk reglering. In Energi Forsk, p. 102. Available at: https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/23463/ekologisk-regleringenergiforskrapport-2017-449.pdf. Widen, Å., 2016. Maximal Ekologisk Potential i Umeälven.www.umealven.se