Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk
|
|
- Henrik Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt för lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta T) att vandra ända upp i Storån förbi nuvarande Bosgården byggdes kraftverket vid Ålgårda i Rolfsån, vilket minskade laxens och havsöringens tillgängliga reproduktionsområden från ca m 2 till m fortsatte utbyggnaden av avrinningsområdet med byggnationen av Bosgårdens kraftverk. Detta medförde dramatiska beståndsminskningar hos den uppströmslekande Lygnernöringen (Lindhagen, 2006). En fiskväg är planerad vid Ålgårda kraftverk. Detta i kombination med förbättringar av fiskvägarna vid Bosgården och Apelnäs, samt en ny fiskväg vid Forsa kommer att göra lekområden med en areal av m 2 tillgängliga för lax, havsöring och Lygnernöring (Bäckstrand, pers. kom.). Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Kammarkollegiet har ingått ett avtal med Vattenfall AB om ökat vattenflöde i torrfåran. Genom avtalet förbinder sig Vattenfall AB att dels öka minimiflödet i torrfåran från 300 l/s till 600 l/s, samt dels under perioden 31 april till 31 oktober under sammanlagt 90 timmar per år och släppa allt vatten genom den gamla åfåran (s.k. klunkning) (Bäckstrand, pers. kom.). Denna undersökning ingår i ett examensarbete vid Göteborgs Universitet. Syftet är att med hjälp av radiopejling utreda hur klunkning påverkar öringens och laxens möjligheter att hitta upp i den gamla åfåran (hädanefter kallad torrfåran) nedströms Bosgården och på så vis ta sig förbi dammen. Material och metod Eftersom vi inte lyckades få tag i någon uppströmslekande Lygnernöring tvingades vi flytta havsöring från Fälån (ett biflöde till Rolfsån) och Lillån (ett biflöde till Kungsbackaån). Öringarna bedövades och märktes med radiosändare, samt pittags (ett mindre chip som injicerades i bukhålan som reservmärkning ifall någon av fiskarna skulle tappa sin radiosändare) före transport till Storån. Fiskarna (3 stycken från Fälån och 26 stycken från Lillån) sattes ut mellan 10 och 21 oktober strax uppströms bron där väg 156 korsar Storån (se fig. 1.). Öringarnas rörelsemönster i Storån nedanför Bosgårdens kraftverk undersöktes med manuell pejling och med hjälp av två fasta logstationer som kontinuerligt läste av om någon av
2 fiskarna befann sig i närheten av antennerna. Den nedre logstationen placerades i sammanflödesområdet där kraftverkskanalen rinner ihop med torrfåran och hade tre antenner (en i kraftverkskanalen, en i torrfåran och en precis i sammanflödespunkten) för att kunna avgöra hur öringen rörde sig i området. Den övre logstationen placerades strax nedanför dammen vid Bosgården och hade endast en antenn. Tack vare den övre logstationen fick vi bättre koll på fiskens rörelser i torrfåran. Manuell pejling användes för att bestämma fiskens position i torrfåran, samt för att kontrollera hur de fiskar rörde sig som befann sig nedanför sammanflödesområdet. Fig. 1. Karta över försöksområdet. Resultat Klunkning visade sig i våra försök nedströms Bosgården inte ha någon effekt på havsöringens uppströmsvandring. I tre av försöken (2*5 timmar och 1*7 timmar) fanns ingen öring alls i området. I det fjärde försöket (15 timmar och 30 minuter) lokaliserades tre öringar i området; en i kraftverkskanalen, en nedanför sammanflödet och en 580 meter upp i torrfåran. Fisken som stod positionerad i torrfåran backade ner och ställde sig precis nedanför sedimentationsdammen, medan de övriga två fiskarna inte reagerade på klunkningen. Jag har också analyserat de tillfällen då kraftverket haft andra driftsstopp, vilket får samma effekt som en klunkning, men jag har inte heller vid dessa tillfällen sett någon påverkan på fiskens
3 tendens att vandra uppströms i torrfåran. Endast 6 av 29 öringar nådde sammanflödesområdet och av dem var det dessvärre bara 4 stycken som lagrades av dataloggaren. Dessa fiskar förbrukade i genomsnitt 19 timmar och 2 minuter i kraftverkskanalen och 4 dygn, 10 timmar och 10 minuter i området strax nedströms sammanflödet. Beteendet varierade mycket mellan dessa fiskar. Vissa rörde sig mer och blev loggade av olika antenner mer frekvent än andra som kunde stå still flera dagar på i princip samma ställe. 3 av de 6 öringarna som nådde sammanflödesområdet hittade upp i torrfåran och 2 stycken vandrade ända upp till fisktrappan nedanför Bosgårdens damm (1 fisk vandrade upp vid 2 skilda tillfällen). Det tog i genomsnitt 6 timmar och 12 minuter för fisken att komma upp till trappan och där tillbringade de i snitt 6 timmar och 54 minuter innan de vandrade neråt igen (totalt i genomsnitt 20 timmar och 42 minuter). Ingen fisk lyckades passera trappan. Notabelt är att alla längre förflyttningar i torrfåran (uppströms och nedströms) ägde rum i mörker. I genomsnitt tillbringade fisken 2 dygn, 5 timmar och 20 minuter i torrfåran. Av 4 förflyttningar upp i torrfåran ägde 2 rum då flödet i torrfåran var 300 l/s och 2 vid 600 l/s. Med hjälp av manuell pejling har jag beräknat havsöringarnas home-range (dvs. hur stort område fisken rört sig över) och konstaterat en mycket stor individvariation (120 m 8900 m; medel +- se: m, N=24). Det gick inte att observera någon skillnad i home-range beroende på kön (fig. 2). Däremot verkade det finnas en tendens till samband mellan fiskens storlek och dess home-range (fig. 3). Då vi pejlade hela sträckan från Bosgården ner till Lygnern manuellt den 29 november lokaliserade vi 22 av 29 utsatta öringar. Merparten av fisken stannade alltså kvar i systemet. Fig. 2. Ingen signifikant skillnad mellan home-range beroende på kön (envägs ANOVA: F 1,19 = 0,297, P = 0,592). M: 3412 ± 866 m, N = 11. F: 2780 ± 755 m, N = 10.
4 Fig. 3. En tendens till samband fanns mellan fiskens storlek och storleken på dess home-range, där större individer hade en större home-range: i detta fall home-range plottat mot vikt (linjär regression: r 2 = 0,144, P = 0,075, N = 23). Liknande samband observerades också mellan fiskens kroppslängd och dess home-range (linjär regression: r2 = 0,138, P = 0,081, N = 23). Diskussion Vi såg inga effekter av klunkning på öringens uppströmsvandring i våra försök vid Bosgårdens kraftverk. Man bör dock inte dra allt för stora växlar på detta, med tanke på att så få fiskar befann sig i sammanflödesområdet då klunkningarna genomfördes. Vid den sista klunkningen fanns visserligen 3 fiskar i området, men denna klunkning ägde rum så sent på säsongen att det är svårt att säga om utfallet skulle varit det samma under fiskens lekvandring. Sent på säsongen ställer sig öringen gärna i höljor eller andra lugnflytande och djupare partier för att minimera energiåtgången (Heggenes et. al., 1993, Clapp et. al., 1990) och reagerar kanske därför inte nämnvärt på en klunkning. Varför vandrade så få öringar uppströms? En anledning kan vara att fisken flyttades till ett nytt vattendrag. Detta i kombination med att de sattes ut sent på säsongen kan ha medfört att öringarna var tvungna att leka så fort som möjligt. Hittar de då passande och tomma lekplatser strax uppströms eller nedströms utsättningsområdet är risken naturligtvis stor att de stannar där. 5 öringar stannade en längre period på en plats som såg lämplig ut för lek 300 meter uppströms från utsättningsplatsen och 4 öringar stannade i ett passande område ca 60 meter nedströms. Annars har t.ex. laxar ofta en sökperiod före leken då de simmar upp och ner i vattendraget och letar efter bra lekplatser (Økland, et. al., 2001). Frågan är hur resultatet hade påverkats om vi hade kunnat analysera uppströmslekande
5 lygnernöring i Storån istället. Kanske hade de haft en större drivkraft att vandra uppströms och hade kanske då stått nedanför sammanflödet och väntat i större utsträckning och sedan simmat uppströms då rätt förutsättningar hade uppenbarat sig. Men det är svårt att spekulera i detta då det finns tidigare studier som visar på både positiva (Arnekleiv and Kraabøl, 1996; Rivinoja, 2005; Linløkken, 1993) och uteblivna (Calles, 2005; Thorstad, et. al., 2003) effekter av klunkning. Ingen av fiskarna lyckades passera fisktrappan nedströms dammen. Kanske beroende på bristande motivation (fiskarna är inte naturligt härstammande från ån) i kombination med låg vattentemperatur, vilket gör att fiskarna blir stelare och får svårare att passera hinder (Jensen, 1995). Dessutom är fiskvägarna vid Bosgården sedan tidigare kända för att fungera dåligt och skall nästa år ersättas med ett omlöp (Bäckstrand, pers. kom.). Slutsatser och förslag till uppföljning Ingen korrelation mellan vattenflödet i torrfåran och uppströmsrörelser hos havsöringen; antagligen pga. att så få individer nådde sammanflödesområdet. Havsöringen kan hitta upp i torrfåran även vid så låga flöden som 300 l/s. Däremot lyckades ingen fisk passera fisktrapporna vid Bosgården. Uppföljning krävs för att avgöra hur klunkningstimmarna skall fördelas i framtiden. Får man bäst resultat med ett fåtal längre klunkningstillfällen eller många kortare? 22 av 29 havsöringar stannade kvar i ån och det är intressant att följa upp ifall lek har ägt rum på de lokaler som nämnts ovan, speciellt på lokalen mellan bron där 156an korsar Storån och den gamla vägbron som redan idag är elfiskesträcka. Här skulle man lätt kunna upptäcka skillnader i tätheter jämfört med tidigare år då tätheterna varit låga (Elfiskeregistret och Bäckstrand, pers. kom.). Manuell pejling avslöjade en tendens till samband mellan storlek och home-range (linjär regression: vikt: r 2 =0,144, p=0,075; längd: r 2 =0,138, p=0,082), där större fisk tenderade att ha en större home-range. Det är viktigt att följa upp vart den fisk som passerar Ålgårda tar vägen när den planerade fiskvägen tagits i bruk, antingen genom pittagmärkning eller telemetristudier.
6 Referenser Arnekleiv, A., Kraabøl, M. Migratory behaviour of adult fast-growing brown trout (Salmo trutta, L.) in relation to water flow in a regulated norwegian river. Regulated rivers: Research and management 1996, 12: Bäckstrand, A. Personlig kommunikation 18/1-08. Calles, O. Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers. Dissertation Karlstad University Studies 2005:56. ISBN: Clapp, D. F., et. al. Range, Activity, and Habitat of Large, Free-Ranging Brown Trout in a Michigan Stream. Transactions of the American Fisheries Society 1990, 119: Fiskeriverket Elfiskeregistret: Storån Gamla bron björlanda. [ AG&wsk=4442&NLS_NUMERIC_CHARACTERS=.%20] Download date: Heggenes, J., et. al. Homeostatic behavioural responses in a changing environment: brown trout (Salmo trutta) become nocturnal during winter. Journal of animal ecology 1993, 62: Lindhagen, C Lax och öring i Rolfsåns vattensystem dåtid, nutid och framtid. [ attensystem.pdf] Download date: Linløkken, A. Efficiency of fishways and impact of dams on the migration of grayling and brown trout in the Glomma river system, South-eastern Norway. Regulated rivers: Research and management 1993, 8: Rivinoja, P Migration Problems of Atlantic Salmon (Salmo salar, L.) in Flow Regulated Rivers. [ Download date: Thorstad, E. B., et al. Return migration of adult Atlantic salmon, Salmo salar, in relation to water diverted through a power station. Fisheries Management and Ecology 2003, 10: Økland, F., et. al. Return migration of Atlantic salmon in the River Tana: phases of migratory behaviour. Journal of Fish Biology 2001, 59:
Störs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka?
Störs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka? Av Johan Lundgren, Kurs: 1/5 Institutionen för Vattenbruk 91 83 Umeå Examensarbete 2p. Vt 26 Handledare: Hans Lundqvist & Peter Rivinoja Innehåll
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merSammanfattning. Introduktion
Sammanfattning Det främsta syftet med studien är att belysa problematiken för lax- och öringsmolt att hitta förbi kraftstationer. I studien har fisktrappan vid Jonsereds kraftstation vid Säveån väster
Läs merUtvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Mikael Bengtsson Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån. Evaluation of natural fishways at Finsjö in the River Emån Examensarbete 10/20 poäng Biologi Datum/Termin:
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merAMMARNÄSPROJEKTET 2009-2012
AMMARNÄSPROJEKTET 2009-2012 En sammanställning av studier på vandrande stor öring i övre Vindelälven Erik Spade & Peter Rivinoja 2012 Foto: Erik Spade INTRODUKTION Bakgrund Målet med dagens fiskeförvaltning
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merDOM meddelad i Vänersborg
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM 2008-06-02 meddelad i Vänersborg Sid 1 (18) Mål nr SÖKANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm TILLSTÅNDSHAVARE Vattenfall AB 105 24 STOCKHOLM SAKEN Omprövning enligt 24
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merÖringracet: Radiomärkning för att följa havsöringens lekvandring i Vindelälven och Piteälven.
Öringracet: Radiomärkning för att följa havsöringens lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Rapport 1, 2003. Av Johan Östergren, Institutionen för Vattenbruk, SLU, 90183 Umeå Projektet är en del av en
Läs merHavsöringens (Salmo trutta) och laxens (Salmo salar) lekområden och lekvandring i Vindelälven och Piteälven.
Havsöringens (Salmo trutta) och laxens (Salmo salar) lekområden och lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Av Caroline Pouchard, SLU, Skoglig magister 99/03 Institutionen för Vattenbruk 901 83 Umeå Examensarbete
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merHur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?
Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Erik Johansson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merFörutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merLaxens (Salmo salar) biologi i ett reglerat vattendrag
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Jenny Monsén Laxens (Salmo salar) biologi i ett reglerat vattendrag Biology of Salmon (Salmo salar) in regulated water Biologi C-uppsats Datum/Termin: 10-09-28
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merFiskundersökningar i Höje å 2004
Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merIdentifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven
Identifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven Identification of spawning grounds and overwintering areas for salmon (Salmo salar) and trout (Salmo
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merMärkning av havsöring och lax i Emån
Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merStormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merVänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Läs merFlödesregimens effekt på laxens vandring i ett bypass system: observationer och modellering av förutsättningar för passage av kraftverksbyggnader
Flödesregimens effekt på laxens vandring i ett bypass system: observationer och modellering av förutsättningar för passage av kraftverksbyggnader Av Hans 1 Lundqvist, Lars 2 Bergdahl, Kjell 1 Leonardsson,
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merÅlens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar
Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar Skånska Energi Vattenkraft AB Krafttag ål Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merLax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015
Datum 2015-07-06 PM Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Utredning om eventuell påverkan från Marieholmsförbindelsen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411
Läs merPROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN
PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766
Läs merBeteende inför lek hos odlad respektive vild lax (Salmo salar L.) i Klarälven.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Petra Wognum Beteende inför lek hos odlad respektive vild lax (Salmo salar L.) i Klarälven. Biologi C-uppsats Datum/Termin: HT2011 Handledare: Larry Greenberg
Läs merKlarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merÅlvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken
Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merFiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merFiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs mer2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet
2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merBAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY
BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY NYKARLEBY ÄLV Nykarleby älv har historiskt sett varit ett viktigt vattendrag i fiskerihänseende. Detta vittnade redan bl.a. Topelius om i
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merMiljöhänsyn vid dammar och kraftverk
Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merUPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN
UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN Peter Lundström oktober 2014 Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 32 Storuman Mobil.
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merInventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun
Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merUppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Läs merFiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merRichard Gow. Vattenflödets betydelse för fångster av lekvandrande lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta)
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi Richard Gow Vattenflödets betydelse för fångster av lekvandrande lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) En utvärdering av laxfällan
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merBeteende hos lekvandrande lax i Klarälven utvärdering av en fiskfälla
Beteende hos lekvandrande lax i Klarälven utvärdering av en fiskfälla Behaviour of the migrating salmon in the river Klarälven - evaluation of a fish trap Jeanette Wolfbrandt Fakulteten för hälsa, natur-
Läs merPotentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merEffekter av faunapassager En sammanställning med fokus på fiskvägar i Norden
UPPDRAGSNUMMER 1655133000 Effekter av faunapassager En sammanställning med fokus på fiskvägar i Norden Foto över fiskväg i Norrköping. SWECO ENVIRONMENT AB PETER RIVINOJA KVALITETSGRANSKNING: ERIK BRYDOLF
Läs merMedbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!
Medbogardialog Attarpsdammen Välkomna! Agenda Bakgrund Idag Utmaningar Framtiden Bakgrund Dammen anlades på 1920-talet tillsammans med ett mindre kraftverk för att förse Attarps gård med elektricitet Dammen
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs mer