Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle



Relevanta dokument
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Grundläggande signalbehandling

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Resultatet av ditt hörseltest

Spektrala Transformer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Grundläggande ljud- och musikteori

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Phonak TargetTM 3.1. Programmeringsguide komma igång. Förberedelse av hörapparaterna

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system , kl. 09:00-15:00

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation.

Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

3.2. Den här guiden ger dig en detaljerad introduktion till hörapparatanpassning med Phonak Target

Spektrala Transformer

Mätningar med avancerade metoder

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Hur påverkar det individuella örat den faktiska förstärkningen för hörapparatbäraren?

En preskriptionsmetod, åtta olika hörapparater - Olika utfall! - NAL-NL2 som implementerad preskriptionsmetod i olika hörapparater

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

2 Laborationsutrustning

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

1. PRESENTATION SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Säkerhetsföreskrifter Användningsvillkor BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del II

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering

Akustik läran om ljudet

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Kanalprocessor Ref: 5179

Strömtänger för AC. DN serien 5.00 (1/2) DN series

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding

Försättsblad Tentamen

Elektronik 2018 EITA35

Laboration - Va xelstro mskretsar

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

/BJ. Kalibreringsmätningar - Bullerapp till mobiltelefoner

Beltone TBR. Bruksanvisning Tinnitus-ljudstimulator TBR76

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Kanalprocessor T-05 / DIGITAL 5870

Laboration i tidsdiskreta system

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

Läsinstruktioner. Materiel

USB DAC Bruksanvisning 2 SVENSKA. Din musik + vår passion

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

CUBE BLUETOOTH-HÖGTALARE. kitsound.co.uk BRUKSANVISNING. JB. 3079/Tillverkad i Kina. KitSound Christchurch, Dorset, BH23 4FL, UK

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

2E1112 Elektrisk mätteknik

GTO-804EZ/GTO-504EZ Bilslutsteg

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Signal- och bildbehandling TSBB03

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

... Svensk Bruksanvisning

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 1

TSTE93 Analog konstruktion

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H]

Elektronik. Dataomvandlare

Signalanalys med snabb Fouriertransform

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

Marknadsföring för ingenjörer, 7,5 hp Provmoment: Tentamen (salstentamen 1) Ladokkod:

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

3.3. Programmeringsguide. Innehåll. Mars Den här guiden ger dig en detaljerad introduktion till hörapparatanpassning med Phonak Target

Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD

Elektronik Dataomvandlare

Transkript:

Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Övrig information Miniräknare Linjal Varje provkod besvaras på separata blad- OBS! Tentamensformuläret ska lämnas in tillsammans med tentamenssvaren. Resultat: Max poäng: 95p Väl godkänd: 80,5p Godkänd: 66,5p Ditt resultat:

Signalteori 1a) En akustisk signal omvandlas till en audiosignal i en mikrofon. Ursprungssignalen kännetecknas av frekvensen och amplituden som partiklarna i bärmediet oscillerar med runt sitt viloläge. Vad är motsvarigheten för dessa oscillationer i audiosignalen? 1b) När en audiosignal modifieras i ett system påverkar detta ofta signalen gällande dess frekvens- och/eller amplitudegenskaper. Hur systemet modifierar signalena vet man om man känner till dess överföringsfunktion och/eller impulssvar. Ge en kort förklaring av dessa två begrepp. 1c) Vad är att föredra att kunna undersöka när man vill beskriva ett system so noggrant som möjligt, överföringsfunktionen eller impulssvaret? Motivera ditt svar. 2a) Figurerna 1a) och b) visar två pulståg i tidsdomänen. Ange deras frekvens och duty-cycle. a) b) Figur 1 2b) Vilka likheter/skillnader finns det för signalerna i figur 1 om man visar de i frekvensdomänen? Illustrera med både ord och diagram, du behöver inte genomföra exakta beräkningar. (9p) 3a) Inom signalteori stöter man på begreppet Linjär Tidsinvariata (LTI) system. För att ett system ska kunna kallas LTI måste det uppfylla krav om linjaritet (homogenitet och additivitet) samt tidsinvarians. Förklara begreppen homogenitet, additivitet och tidsinvarians. (6p) 3b) Figur 2 visar insignaler som matas genom fem olika system (system A, B, C, D och E). Beskriv hur systemen modifierar insignalen. Observera att system kan utföra flera modifikationer samtidigt! (8p) Sida 2 av 6

Figur 2 4a) Figur 3 visar överföringsfunktionen av ett filter. Vilken typ av filter beskrivs? Figur 3 Sida 3 av 6

4b) Ett vitt brus med en nivå på 55 db re 20 Pa leds genom filtret i figur 3. Rita både in- och utsignalens spektra. Använd linjär frekvensskala och logaritmisk värdeskala för diagrammen. Använd korrekta axelrubriker och lämplig skala. (7p) 4c) I system som hörapparater kan det förekomma både linjär och olinjär distorsion. Namnge och förklara kort ett exempel i vardera kategorin av linjär och olinjär distorsion. 4d) Vad står förkortningen THD för? (4p) Digitalteknik 5) Namnge och förklara processerna som är nödvändiga i ljudkortet av en dator för att konvertera en analog signal till en digital och tillbaka till en analog. Försäkra dig om att du nämner och diskuterar (bland andra) begreppen vikningsdistorsion, sampling och kvantisering. För dessa 3 begrepp ska du använda dig av kompletterande diagram för att förtydliga dina förklaringar. 6) Inom telefonin gäller, att överföringen ska ha en bandbredd upp till 3,4 khz. Du vill digitalisera telefonförbindelsen. Vilken samplingsfrekvens använder du för att kunna tillhandahålla denna bandbredd? (12p) Hörapparatteknik 7) Hörapparater brukar delas in i linjära och olinjära. Förklara vad som avses med detta. 8) Figur 4 visar frekvenssvaren av en hörapparat (som är anpassad till ett audiogram) som stimulerats med bredbandigt brus med nivåerna 50, 60, 70, 80 och 90 db SPL. Vilka egenskaper har instrumentets signalbehandling? Motivera ditt svar. (4p) Figur 4 Sida 4 av 6

9) En hörapparatmätning har genomförts vid olika frekvenser. Dynamikområdet för mätningen sträckte sig mellan mycket låga innivåer och innivåer på 100 db SPL. Rita ett I/O-diagram för mätningen där du använder dig av följande mätvärden: Kurva 1 Kurva 2 Mätfrekvens 500 Hz 4000 Hz Förstärkning upp till 10 db 40 db knäpunkt 1 Knäpunkt 1 70 db SPL 50 db SPL Knäpunkt 2 80 db SPL CR efter knäpunkt 1 2:1 2,5:1 CR efter knäpunkt 2 5:1 Använd korrekta axelrubriker och lämplig skalering! (10p) 10a) Kompressionsprinciperna i moderna hörapparater arbetar ofta i ett flertal frekvensband, så kallad flerkanalig AGC. Grundläggande tankesätt vid flerkanalig AGC är så kallad TILL eller BILL. Vad betyder förkortningarna? 10b) Förklara tankarna bakom begreppet TILL med hjälp av både ord och diagram. (5p) Insatsakustik och preskriptionsmetoder 11) Använd dig av ½-gain rule för att anpassa en hörapparat till nedsättningen i audiogrammet i figur 5. Skriv frekvens- och tillhörande förstärkningsvärden i tabell 1 under audiogrammet. Glöm inte att ange enheter. (4p) Figur 5. Audiogram Sida 5 av 6

Tabell 1 12) När omgivningsljudet har förstärkts i en hörapparat når det trumhinnan efter att ha gått genom slangfäste, slang, knä och insats. 12a) Vilka frekvensområden kan påverkas av slangfäste och slang 12b) Varför sätter man in s.k. dämpare i slangfästet/slang? 12c) Hur påverkar placeringen av dessa dämpare hörapparatens förstärkningskurva? 13a) Insatsen innehåller en ljudkanal och en ventilationskanal. Båda kanalerna påverkar förstärkningskurvan. Hur förändras förstärkningskurvan om man ökar ljudkanalens diameter samtidigt som man minskar ventilationskanalens diameter? 13b) Vid en förändring av insatsen enligt uppgift 2a), hur förändras patientens ljudupplevelse? 14) Förklara noggrant effekten och uppkomst av ocklusion samt vad man kan göra för att lindra effekten för hörapparatanvändaren. (6p) Sida 6 av 6