Raseborgs stad Bokslut 2011

Raseborgs stad Bokslut 2011

Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation... 1 1.1. Allmän översikt... 1 1.2. Allmän ekonomisk översikt... 3 1.3. Organisation... 6 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk... 8 2.1. Resultaträkning (1 000 )... 8 2.2. Sammandrag av driftsekonomin och resultat... 9 2.3. Balansräkning 31.12.2011... 10 2.4. Finansieringsanalys... 12 2.5. Finansieringsdelens utfall... 13 2.6. Totala inkomster och utgifter... 14 3. Raseborgs koncern... 15 3.1. Koncernens uppbyggnad... 15 3.2. Koncernresultaträkning... 17 3.3. Koncernbalansräkning... 18 3.4. Koncernens finansieringsanalys... 19 4. Nyckeltal inklusive affärsverk... 20 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat... 21 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats... 21 5.2. Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat... 23 6. Budgetens utfall... 24 6.1. Resultaträkningens utfall... 24 6.2. Tablå över budgetens utfall... 25 6.3. Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall... 27 Revision... 30 Sektor: Allmän och koncernförvaltning... 32 Stadskansliet... 34 Ekonomiavdelningen... 36 Personalavdelningen... 38 Utvecklingsavdelningen... 40 Intern Service... 43 Grundtrygghetsproduktion... 45 Sektor: Grundtrygghet... 49 Grundtrygghet... 52 Sektor: Bildningen... 61 Administration... 63 Barndagvård och förskola... 65 Svenskspråkig grundläggande utbildning... 68 Finskspråkig grundläggande utbildning... 71 Gymnasieutbildning... 73 Medborgarinstitut... 75 Raseborgs musikinstitut... 77 Museiverksamhet... 80 Biblioteksverksamhet... 83 Ungdomsverksamhet... 86 Kulturverksamhet... 88

Idrottsverksamhet och hälsomotion... 91 Sektor: Samhällstekniska sektorn... 93 Administration... 95 Samhällsteknik... 97 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd... 100 Fastighetsbildning och kartläggning... 104 Småbåtshamnar... 107 Västra Nylands Avfallsnämnd... 109 Regionalt räddningsverk... 111 6.4. Tablå över Investeringsprojektens förverkligande... 113 6.5. Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock... 123 6.6 Resultaträkning 31.12.2011... 124 6.7 Balansräkning 31.12.2011... 125 7. Noter... 127 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder... 127 7.2. Verksamhetens intäkter... 128 7.3. Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva... 129 7.4. Avskrivningsplan... 130 7.5. Bestående aktiva... 131 7.6. Aktier och andelar... 133 7.7. Rörliga aktiva, fordringar... 135 7.8. Förändringar i eget kapital... 136 7.9. Avsättningar... 138 7.10. Främmande kapital... 139 7.11. Passiva resultatregleringar... 140 7.12. Ansvarsförbindelser, leasingansvar... 141 7.13. Underhållsstöd... 141 7.14. Löneutgifternas utveckling... 142 7.15. Personalkostnader... 143 7.16. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan... 144 7.17. Övriga noter... 145 7.18. Förteckning över använda bokföringsböcker... 146 8. Noter till koncernen... 148 9. Ekenäs Energi...1 44 10. Raseborgs Vatten.1-25 11. Underskrifter och revisionsanteckningar

1. Översikt och organisation 1.1. Allmän översikt Raseborgs stads tredje år var det första normala verksamhetsåret i den nya stadens historia. År 2009 kan karaktäriseras av ett behärskat kaos, då den nya kommunen skulle avsluta de gamla kommunernas räkenskaper samtidigt som den nya stadens administrativa system byggdes upp. Arbetssätt och verksamhetspunkter analyserades, gemensamma arbetssätt planerades och samordnades. De nya arbetssätten implementerades under 2010 samtidigt som organisationen genomförde ett talko med målet att spara 4 % av kostnaderna. Resultatet med ett sammanlagt överskott efter avskrivningar på 8 mn överträffade förväntningarna, men utvecklingsverksamheten blev lidande. Raseborg stad gjorde under år 2011 ett plus minus noll resultat efter fulla avskrivningar. Årsbidraget var 6,7 mn, utan affärsverk 2,6 mn. Därmed uppfylldes målsättningarna i åtgärdsprogrammet, dvs. att verksamheten ska balansera med samgångbidrag 2010-2011. Det kumulativa underskottet är vid utgången av år 2011 fortfarande 17,8 mn, men sammantaget 8 mn lägre än vid utgången av år 2009. Resultatet innebär att stadens finansiella läge (kassaflöde, ökad skuldsättning) försämras med 3,6 mn jämfört med 2010, men är dock 2,1 mn bättre än 2009. Den totala skuldbördan, som år 2010 var 82,2 mn ökade med 1,8 mn till 84,0 mn år 2011. Av skulderna har 22,2 mn upptagits för affärsverkenas investeringar. Under 2011 betalade Raseborg i extra pensionsavgifter 5,6 mn (2009 5,4 mn, 2010 5,6 mn ) för gamla oförsäkrade arbetsförhållanden. Detta samhällsåtagande, som privata producenter inte har, höjer stadens lönekostnader med 10,5 % och ingår i den egna produktionens kostnader. Tomtförsäljningen var år 2011 (19 obebyggda tomter och 11 legotomter) på samma nivå som är 2009, vilket både återspeglar ett litet utbud och ett osäkert ekonomiska läge för hushållen. Befolkningen minskade med 117 personer (-0,4 %) och uppgick vid årsskiftet till 28 948 personer. Höjd produktivitet En av de viktigaste målsättningarna för ekonomiplaneperioden och åtgärdsprogrammet är att anpassa de tre kommunernas servicestruktur till en kommuns behov. Det gäller särskilt grundtryggheten samt skol- och dagvårdsnätet. Målsättningen helt konkret är att minska antalet vakanser och höja produktiviteten i arbetet motsvarande kostnaderna för 25 årsarbeten/ år eller sammanlagt 100 årsarbeten åren 2009-2012. Samtidigt som förvaltningen rationaliserats och servicen effektiverats ökar efterfrågan på vårdtjänster, nya subjektiva rättigheter har tillkommit, verksamheter som tidigare upphandlats har tagits hem för produktion i egen regi och vissa tjänster har lagts ut till andra producenter. mn löpande priser 2009 2010 2011 Personalkostnader 70,3 71,5 78,4 Köp av tjänster 73,2 77,4 78,7 Sammantaget har personalkostnaderna ökat med 11,5 % åren 2009-11, medan köptjänsterna ökat med 7,5 %. Intressant är att specialsjukvårdens kostnader, som utgör nästan hälften av köptjänsterna, minskat med 1 mn mellan år 2010 och 2011. Kostnaderna för specialsjukvården inom HNS (den krävande specialsjukvården inom HUCS samt Västra Nylands sjukhus) var år 2011 (32 mn ) i praktiken på samma nivå som 2009 (31,7 mn ). Anmärkningsvärt är att användningen av den dyrare specialsjukvården samt vårddagarna inom psykiatrin minskat. Den totala arbetsinsatsen år 2011 var 1529 årsarbeten dvs. summan av alla arbetade arbetsdagar utan sjukledigheter eller andra ledigheter. Det utfördes av i snitt 1867 personer i huvudtjänst. Det behövdes sålunda 1,22 personer i huvudtjänst (ordinarie anställda samt vikarier med lagstadgad ledighet och sjukfrånvaro) för att producera ett årsarbete. Relationen mellan antal personer i huvudtjänst i medeltal för respektive år och årsverken har varit konstant under alla tre åren. 2009 2010 2011 Personer i huvudtjänst (årsmedeltal) 1783 1786 1867 Årsarbeten 1460 1491 1529 1

Arbetsinsatsen mätt i årsarbeten har ökat med drygt 2 % per år sedan 2009. Spartalkot 2010 (39,1 årsarbeten) har räknats in arbetsinsatsen för att ge en riktigare bild på efterfrågan och produktionen av tjänster. Vissa vakanser lämnades under 2010 obesatta, varför antalet personer i huvudtjänst är lägre i personalbokslutet. Sedan Raseborg grundades har antalet vakanser och tjänster minskat med 27 till följd av naturlig avgång, främst inom administration, samhällsteknik, bildning och intern service. Efterfrågan på vårdtjänster har ökat p.g.a. befolkningsökningen (0,5 %) och till följd av ökad efterfrågan på vård. Totala antalet vårdplatser för åldringar har ökat från 387 till 452 från början av 2009 till utgången av 2011. Ökningen är hela 65 platser eller 6,8 %. 51 av tilläggsplatserna har skapats inom egen grundtrygghetsproduktion, vilket ökar arbetsinsatsen med 37 årsarbeten. Eftermiddagsvården har i praktiken tagits över i egen regi och antalet anställda har ökar från 2 till 20. Samtidigt har efterfrågan på vård och utbildning ökat till följd av nya dimensioneringskrav gällande personal samt utnyttjandet av subjektiva rättigheter. Den största förändringen förorsakas av gravt handikappade klienters rätt till personliga assistenter som har sexdubblats från 16 till 108 två år. En del är anställda av staden, resten köptjänster. Antalet barn i dagvård har ökat med 107. Utnyttjandegraden av dagvård (subjektiv rätt) har ökat med 2 % och 85 barn står i kö för hösten 2012. Parallellt med att efterfrågan på vård har ökat har också arbetssätten utvecklats. Placering av patienter enligt modellen "rätt vård på rätt plats" har lett till att existerande vårdkapacitet utnyttjas effektivare. Större satsningar på vård i hemmet och fler intervallplatser håller patienterna längre hemma. Fler serviceboendeplatser och färre institutionsplatser motsvarar bättre vårdbehovet. Fler familjearbetare inom barnskyddet har minskat trycket på långa placeringar av barn. Tillsammans har allt detta lett till betydligt större kostnadsinbesparingar än de tjänster och vakanser som lämnats obesatta till följd av pensioneringar. Betydande effektivering av verksamheten har uppnåtts inom vård i hemmet där nettokostnaderna t.o.m. minskat fastän besöken ökat med 7 % och klienternas vårdtyngd ökat med en fjärdedel. Antalet barn per vårdare inom dagvården har ökat med 0,26 vilket innebär en effektiveringsvinst motsvarande 18 årsarbeten. Beläggningsgraden på stadens HVC-bäddavdelning har stigit från 74 % år 2009 till 94 % och verksamhetens tyngdpunkt har lagts från långvård till kortvård och rehabilitering. I pengar har de största inbesparingarna gjorts genom att skapa ersättande vård för missbrukare och äldre geriatriska patienter som tidigare i brist på alternativ hamnade i psykiatrisk vård på Ekåsen. Inom Intern service har effektiveringen lett till att lönekostaderna inom fastighetsskötseln på tre år samtidigt sjunkit med över 10 %. Städdimensionering och nya arbetsmetoder har höjt produktiviteten med närmare 20 %. Verksamheten år 2009-2011 utvärderas av FCG (Håkan Fant) och rapporteras till fullmäktige i april 2012. 2

1.2. Allmän ekonomisk översikt Budgeten och ekonomiplanen för 2011-2013 gjordes upp under stadens andra verksamhetsår 2010 vilket innebar att det för första gången fanns ett bokslut och verksamhetsberättelse som grund för arbetet. Verksamheten i dagens kommunala värld genomgår kontinuerligt förändringar och den kanske största nyheten 2011 var startandet av en ny avdelning inom grundtrygghetsproduktionen "HVC demens- och mentalvårdsavdelning" i maj. Från och med 2011 infördes också intern debitering av IT-kostnaderna. I boksluten strävar man till att göra jämförelser över tiden för att på så sätt kunna analysera hur ekonomiska och verksamhetsmässiga målsättningar uppfylls och utvecklas. De två exemplen ovan visar dock på förändringar som gör att jämförelser inte i alla fall låter sig göras genom direkta sifferanalyser utan de måste ske utgående från ett bredare perspektiv, mellan olika avdelningar och i vissa fall även mellan olika sektorer. I sektorernas och avdelningarnas rapporter ingår sådana analyser. År 2010 var för Raseborgs stads del ett exceptionellt gott år ekonomiskt delvis beroende på extraordinära åtgärder och utmynnade i ett stort överskott. År 2011 gav ett litet överskott, bättre än budgeterat, men jämförelserna med det mycket goda året 2010 haltar delvis på grund av de exceptionella förhållandena år 2010. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverkens, Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa tre enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. Avdelningarna har i allmänhet följt givna budgetramar och i många fall har de ekonomiska målsättningarna överträffats. Årsbidraget för år 2011 uppgick till 6,7 mn, vilket är 7,7 mn lägre än år 2010. Jämfört med budgeten efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 0,4 mn bättre. Enbart stadens årsbidrag var 2,6 mn. Verksamhetens intäkter belöpte sig till 100,3 mn mot budgeterade 97,2 mn. Största enskilda inkomstöverskridningar uppstod inom grundtrygghetsproduktionen 2,3 mn, beroende på högre kostnader för handikappservice och barn- och familjetjänster vilka bland intäkterna syns i form av högre intern fakturering av ordnarenheten. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2011 till 1,3 mn mot 4,2 mn 2010. Målsättningen enligt budgeten var en försäljningsvinst om 1,8 mn som inte uppnåddes i och med att byggnader såldes endast för 0,2 mn. Markområden såldes dock mer än beräknat. Verksamhetens kostnader uppgick till 243,8 mn mot ursprungligen budgeterade 235,4 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 239,9 mn. Differensen förklaras främst av samma orsaker som relaterats ovan beträffande. verksamhetsintäkterna. Verksamhetsbidraget - 143,4 mn blev 0,7 mn sämre än budgeterat (- 142,7 mn inklusive budgetändringar). De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 78,7 mn mot 71,8 mn år 2010, vilket innebär en ökning om 9,6 %. Mellan åren 2010 och 2009 steg personalkostnaderna med 1,6 %. Ökningen förklaras endast delvis av kollektivavtalsmässiga förhöjningar. Till en del förklaras den av volymskillnader i verksamheten/personalen och till stor del av att Raseborg under 2010 genom frivilliga tjänstledigheter och permitteringar sparade ca 4 mn i personalkostnader. Ytterligare förändrades reglerna för semesterlöneperiodiseringar vilket belastar bokslutet med 0,7 mn. Löneutbetalningarna inklusive Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten var enligt skatteredovisningarna 59,7 mn (55,1 mn 2010), detaljerad beskrivning i noterna punkt 7.14. I budgeten 2011 beräknades personalutgifterna uppgå till 79,4 mn efter ändringar. Budgeten underskreds med 0,8 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 103,3 mn mot budgeterade 102,9 mn. Jämfört med år 2010 ökade skatteinkomsterna med 3,1 mn, en ökning om 3,1 %. Mellan åren 2009 och 2010 ökade skatteinkomsterna med 6,8 %, dels beroende på en skatteprocentförhöjning med en procentenhet. Kommunalskatteprocenten var oförändrad, 21 %. Kommunalskatteinkomsterna var 90,6 mn (88,7 mn 2010, + 2,1 %) och överensstämde med budgeten. Fastighetsskatt inflöt 8,3 mn eller 0,2 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 4,4 mn eller 0,2 mn mer än budgeterat. Jämfört med år 2010 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,5 mn 3

(5,8 %) medan samfundsskatteinkomsterna steg med 0,8 mn (20,6 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 48,9 mn, en ökning från föregående år med 1,4 mn (3,0 %) och var 0,2 mn högre än det budgeterade beloppet. Räntekostnaderna uppgick till 2,6 m eller 0,3 m mindre än budgeterat främst tack vare en fortsatt låg räntenivå. Jämfört med år 2010 var räntekostnaderna oförändrade. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till 16 543 mot budgeterade 12 100 och övriga finansiella intäkter till 457 087, mot budgeterade 336 000. Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter till ett belopp om 22,4 mn vilket är 7,8 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om 452 742 för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 5,0 mn (5,9 mn 2010), varav 0,7 mn var kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan 31.12.2011 till 84,0 mn (82,2 mn 2010) eller 2 903 per invånare (2 829 2010) varav affärsverkens andel var 22,2 mn eller 26,5 %. Utan affärsverk är skuldbördan 2 134 (2 040 2010) per invånare. Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 2,2 mn jämfört med 4,5mn föregående år. Av medlen tillhörde 1,6 mn Ekenäs Energi. Stadens finansiella situation mätt utgående från den totala skuldbördan och kassamedlen försämrades med 3,6 mn under året. Ekenäs Energis och Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, 931 915, redovisas på skild rad i resultaträkningen. Avkastningen är oförändrad från föregående år. Enligt fullmäktiges beslut höjs avkastningen för Raseborgs Vatten från 4 % till 6 % från och med år 2014. Affärsverkens bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 6,7 mn (6,5 mn 2010) och med affärsverkens avskrivningar frånräknade 3,3 mn (3,3 mn 2010). Ekenäs Energis avskrivningar uppgick vid årsskiftet till 2,1 mn (2,0 mn 2010) och Raseborgs Vattens till 1,3 mn (1,3 mn 2010). Räkenskapsperiodens överskott är enligt resultaträkningen 15 243. Med affärsverken frånräknade är underskottet 701 205. År 2010 gav ett sammantaget överskott om 8,0 mn (överskott 6,1 mn exklusive affärsverken). Stadens egna investeringsutgifter 2011 uppgick till 7,8 mn (budget inklusive ändringar 10,3 mn ). Det största byggnadsprojektet var uppförandet ett nytt daghem i Langansböle, totalkostnader 1,7 mn. I trafikleder investerades sammanlagt 1,5 mn. Ekenäs Energis investeringsutgifter uppgick till 4 m (3 mn 2010) varav 2,3 mn bestod av fjärrvärmeanläggningar i Pojo. Raseborgs Vattens investeringar var totalt 1,8 mn (0,9 mn 2010. Den största enskilda investeringen var utbyggnaden av avloppssystem i Bromarv, 1 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 7,3 mn (positivt 6,0 mn 2010) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 5,0 mn (negativt 4,4 mn 2010). Förändringen av de likvida medlen var sålunda - 2,3 mn och de likvida medlen uppgick 31.12.2011 till 2,2 mn. Långfristiga lån upptogs av Raseborgs Vatten,1 mn medan staden och Ekenäs Energi inte upptog långfristiga krediter under året. Amorteringarna uppgick till 7,5 mn, lika mycket som föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 17,8 mn. I och med +/- 0 resultatet per 31.12.2011 är det kumulativa underskottet i stort sett oförändrat, vilket innebär 616 per invånare. Balansomslutningen var 170,0 mn (165,6 mn 2010). 4

Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad affärsverken Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden ingår som delägare, 7 aktiebolag, 4 bostadsaktiebolag och 15 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 4 intressebolag (ägarandel 20-50 %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Dotterbolagens antal har i och med förvärvet av hela aktiestocken i Karis Fjärrvärme, ökat med ett under räkenskapsperioden. Koncernens resultaträkning visar ett underskott om 688 565. Underskottet beror främst på stadens andel av HNS underskott för år 2011, 392 362 och underskottet i Kårkulla samkomun 57 754. Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66.6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman. Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till 3 898 per invånare (3 867 2010) och lånestocken till 112,9 mn (112,4 mn 2010). Balansomslutningen för koncernen var 206,4 m (196,3 mn 2010). 5

1.3. Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Allmän- och koncernförvaltning Mårten Johansson Grundtrygghet Arne Nummenmaa Bildning Bob Karlsson Samhällsteknik Kaj Lindholm -1.5.2011 Jan Gröndahl 1.6.2011- Ekenäs Energi Roald von Schoultz Raseborgs vatten Tom Törnroos Stadskansliet Thomas Flemmich Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Personalavdelning Johan Nylund Utvecklingsavdelning Jyrki Hakkarainen Intern service Roald von Schoultz Barndagv. och förskola Märta Wikström Svenskspr.grundl.utb. Bob Karlsson -27.2.2011 Maj-Len Engelholm 28.2.2011- Finskspr.grundl.utbildn. Jukka Hautaviita Gymnasier Bob Karlsson Medborgarinstitut Maarit Hujanen Administration Åke Frondén Samhällstekniska avd. Rolf Söderström - 31.5.2011 Jan Gröndahl 1.6.2011 - Planläggn.,byggn.tills.,miljö Kukka-Maaria Luukkonen Fast.bildning o. kartläggn. Tom Granström Småbåtshamnar Åke Frondén Grundtrygghetsprod Jeanette Pajunen Musikinstitut Harry Fagerlund Västra-Nylands Avfallsnämnd Museiverksamhet Dan Lindholm Biblioteksverksamhet Kerstin Sévon - 30.4.2011 Maria Tverin 1.6-30.11.2011 Heidi Enberg 1.12.2011 - Regionalt Räddningsverk Ungdomsverksamhet Seppo Lintuluoto Kulturverksamhet Matts Blomqvist - 30.4.2011 Jennika Friman 1.5.2011 - Idrottsverks. och häls. Yngve Romberg 6

Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst 2010 2011 Allmän- och koncernförvaltning 333 333 Grundtrygghet, ordnarenhet 11 12 Grundtrygghet, produktion 480 545 Bildning 818 870 Samhällsteknik 90 78 Ekenäs Energi 33 32 Raseborgs Vatten 25 25 Sammanlagt 1 790 1 895 Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie 1 199 1 234 Heltid tidsbundna 205 276 Deltid ordinarie 270 250 Deltid tidsbundna 116 135 Sammanlagt 1 790 1 895 7

2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1. Resultaträkning (1 000 ) BS 2011 BS 2010 Verksamhetens intäkter 43 008 45 248 Försäljningsintäkter 20 245 21 091 Avgiftsintäkter 10 151 9 523 Understöd och bidrag 5 335 5 014 Övriga verksamhetsintäkter 7 277 9 620 Tillverkning för eget bruk 143 133 Verksamhetens kostnader -186 589-176 441 Personalkostnader -78 373-71 520 Löner och arvoden -58 702-53 511 Lönebikostnader -19 671-18 009 Pensionskostnader -16 311-15 068 Övriga lönebikostnader -3 360-2 941 Köp av tjänster -78 715-77 364 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -16 148-14 757 Understöd -8 674-7 882 Övriga verksamhetskostnader -4 679-4 918 Verksamhetsbidrag -143 438-131 060 Skatteinkomster 103 282 100 179 Statsandelar 48 926 47 491 Finansiella intäkter och kostnader -2 086-2 242 Ränteintäkter 81 49 Övriga finansiella intäkter 457 334 Räntekostnader -2 607-2 615 Övriga finansiella kostnader -17-10 Årsbidrag 6 684 14 368 Avskrivningar och nedskrivningar -6 669-6 536 Avskrivningar enligt plan -6 669-6 536 Extraordinära poster 129 Extraordinära intäkter 129 Räkenskapsperiodens över-/underskott 15 7 961 8

2.2. Sammandrag av driftsekonomin och resultat SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Allmän- & koncernförvaltning, inkl.revision Intäkter 57 246 329 60 841 492 3 649 450 66 659 910 2 168 968 103,4 % Kostnader -62 165 013-66 330 246-2 497 340-71 583 048-2 755 462 104,0 % Netto -4 918 684-5 488 754 1 152 110-4 923 138-586 494 113,5 % Grundtrygghetsnämnd Intäkter 3 090 135 2 866 750 0 2 958 920 92 170 103,2 % Kostnader -84 748 302-89 950 730-560 930-92 281 491-1 769 831 102,0 % Netto -81 658 167-87 083 980-560 930-89 322 571-1 677 661 101,9 % Bildningsnämnd Intäkter 5 072 723 5 046 770 0 5 391 760 344 990 106,8 % Kostnader -49 799 278-54 623 300-1 052 060-54 974 755 700 605 98,7 % Netto -44 726 555-49 576 530-1 052 060-49 582 995 1 045 595 97,9 % Samhällsteknisk nämnd Intäkter 4 913 514 3 843 510-300 000 4 081 012 537 502 115,2 % Kostnader -11 633 173-9 924 480-354 120-9 795 920 482 680 95,3 % Netto -6 719 659-6 080 970-654 120-5 714 908 1 020 182 84,9 % Raseborgs Vatten Intäkter 4 859 834 5 333 100 0 5 233 667-99 433 98,1 % Kostnader -2 916 205-2 990 780 0-3 068 890-78 110 102,6 % Netto 1 943 629 2 342 320 0 2 164 777-177 543 92,4 % Ekenäs Energi Intäkter 16 620 449 15 873 260 0 16 014 229 140 969 100,9 % Kostnader -11 600 958-11 551 770 0-12 073 043-521 273 104,5 % Netto 5 019 491 4 321 490 0 3 941 186-380 304 91,2 % Raseborgs stad Intäkter 70 322 701 72 598 522 3 349 450 79 091 602 3 143 630 103,3 % Kostnader -208 345 765-220 896 006-4 464 450-228 635 214-3 274 758 101,6 % Netto -138 023 064-148 297 484-1 115 000-149 543 614-131 130 100,5 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 91 802 984 93 804 882 3 349 450 100 339 499 3 185 167 103,3 % Kostnader -222 862 928-235 438 556-4 464 450-243 777 147-3 874 141 101,6 % Netto -131 059 946-141 633 674-1 115 000-143 437 649-688 975 100,5 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad 6 083 225-92 094-1 115 000-701 205 505 889 Raseborgs vatten -80 660 61 720 0 18 602-43 118 Ekenäs Energi 1 958 697 1 120 400 0 697 846-422 554 Totalt 7 961 262 1 090 026-1 115 000 15 243 40 217 Kumulativt underskott IB 2011 31.12.2011 Förändring 17 853 720 0 17 838 477-15 243 9

2.3. Balansräkning 31.12.2011 INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2011 31.12.2010 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 2 784 2 939 Immateriella rättigheter 2 784 2 939 Materiella tillgångar 129 759 125 200 Mark- och vattenområden 17 246 16 644 Byggnader 48 688 47 767 Fasta konststruktioner och anordningar 54 407 56 061 Maskiner och inventarier 294 455 Övriga materiella tillgångar 8 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 9 124 4 265 Placeringar 23 775 22 313 Aktier och andelar 21 541 20 369 Övriga lånefordringar 2 046 1 777 Övriga fordringar 188 167 FÖRVALTADE MEDEL 827 886 Statens uppdrag 59 110 Donationsfondernas särskilda täckning 768 776 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 912 741 Material och förnödenheter 912 741 Fordringar 9 686 8 960 Långfristiga fordringar 60 75 Övriga fordringar 60 75 Kortfristiga fordringar 9 626 8 885 Kundfordringar 6 082 5 718 Lånefordringar 360 170 Övriga fordringar 2 495 2 419 Resultatregleringar 689 578 Finansiella värdepapper 12 12 Aktier och andelar 12 12 Kassa och bank 2 240 4 504 AKTIVA TOTALT 169 995 165 555 10

PASSIVA 31.12 2011 31.12 2010 EGET KAPITAL 56 288 56 283 Grundkapital 72 608 72 608 Uppskrivningsfond 913 922 Övriga egna fonder 606 606 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -17 854-25 814 Räkenskapsperiodens över-/underskott 15 7 961 AVSÄTTNINGAR 1 212 2 909 Avsättningar för pensioner 223 223 Övriga avsättningar 989 2 686 FÖRVALTAT KAPITAL 879 936 Statens uppdrag 59 110 Donationsfondernas kapital 768 776 Övrigt förvaltat kapital 52 50 FRÄMMANDE KAPITAL 111 616 105 427 Långfristigt 58 968 65 137 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 51 254 57 621 Lån från offentliga samfund 2 155 2 526 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 43 42 Övriga skulder 5 516 4 948 Kortfristigt 52 648 40 290 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 29 753 21 701 Lån från offentliga samfund 371 374 Lån av övriga kreditgivare 492 176 Erhållna förskott 191 Skulder till leverantörer 8 695 5 952 Övriga skulder 2 199 3 020 Resultatregleringar 10 947 9 067 PASSIVA TOTALT 169 995 165 555 11

2.4. Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK 2011 2010 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 6 684 14 369 Extraordinära poster 129 Korrektivposter till internt tillförda medel -3 046-2 810 3 638 11 688 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -13 515-10 963 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 607 790 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva 2 002 4 511 Z) -10 906-5 662 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -7 268 6 026 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -290-200 Minskning av utlåningen Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter -13-290 -213 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 1 000 9 800 Minskning av långfristiga lån -7 495-7 365 Förändring av kortfristiga lån 8 299-6 414 1 804-3 979 Förändringar i eget kapital 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 2 1 Förändring av omsättningstillgångar -170-260 Förändring av fordringar -726-686 Förändring av räntefria skulder 4 384 778 3 490-167 Kassaflödet för finansieringens del 5 004-4 359 Förändring av likvida medel -2 264 1 667 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 2 252 4 516 Likvida medel 1.1. -4 516-2 849-2 264 1 667 Z) Upplösning av Ab Utbildning Sydväst och Ekenäs KAC. Se not 7.17 12

2.5. Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2011 Budgetändringar Budget efter ändringar Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/- 7 872 726-1 539 400 6 333 326 Extraordinära poster +/- Rättelseposter till internt tillförda medel +/- -2 100 000-2 100 000 Investeringar Investeringar i bestående aktiva - -20 019 000 1 960 000-18 059 000 Finansieringsandelar för investeringsutg. + 1 635 000-142 000 1 493 000 Försäljningsintäkter av anläggningstillg. + 2 700 000 2 700 000 Utfall 2011 6 684 060-1 339 168-13 584 795 607 405 2 001 794 Avvikelse 350 734 760 832 4 474 205-885 595-698 206 Ordinarie verksamhet och investeringar, netto -9 911 274 278 600-9 632 674-5 630 703 4 001 971 Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - -150 000-150 000 Ökning av utlåningen till affärsverk - Minskning av utlåningen till övriga + Minskning av utlåningen till affärsverk + -269 000-119 000 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån + 13 294 000 13 294 000 Minskning av långfristiga lån - -7 789 350-7 789 350 Förändring av kortfristiga lån +/- Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten -4 406 624 128 600-4 278 024 1 000 000-7 495 252 8 299 165-4 095 790-12 294 000 294 098 8 299 165 182 234 13

2.6. Totala inkomster och utgifter INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 43,0 Verksamhetskostnader 186,6 91,6 Skatteinkomster 103,3 - Tillverkning för eget bruk -0,1 0,0 Statsandelar 48,9 Räntekostnader 2,6 1,3 Ränteintäkter 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,4 Extraordinära kostnader 0,0 Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar 1,7 0,8 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av 0,0 tillgångar bl bestående aktiva -1,3 tillgångar bl bestående aktiva 0,0 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva 13,5 6,6 investeringsutgifter 0,6 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 2,0 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,0 Ökning av utlåningen 0,3 0,1 Ökning av långfristiga lån 1,0 Minskning av långfristiga lån 7,5 3,7 Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån -8,3-4,1 Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital 0,0 Totala inkomster, sammanlagt 198,0 Totala utgifter, sammanlagt 203,8 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not 7.17 14

3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Karis Fjärrvärme Ab Ekenäs Energi Ab Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Karis stads hyreshus (100 %) Pojo Industriby Ab (100 %) FAB Knattegården (100 %) Lövkulla Värme Ab (100 %,varav 23,53 % via BAB Dönsbyvägen och 17,64 % via FAB Lövkulla Strömkarl) FAB Lingonsvatro (100 %) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) FAB Pojovägen (100 %) Forsby Värme Ab (51,67 %) FAB Lövkulla Strömkarl (100 %) BAB Dönsbyvägen (100 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) BAB Karis Nejlikan (100 %) FAB Gumnäsintie 2 (100 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Pojo Solbacken (100 %) BAB Ljunghed (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) FAB Tallbacka (100 %) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) FAB Tranan (96,09 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) FAB Knipnäs (84,57 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) 15

Samkommuner (ägoandel) Intressebolag (ägoandel 20-50 %) FAB Trollet 50,00 % BAB Raseborgsvägen 22 i Ekenäs 34,19 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % 16

3.2. Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) 1.1. - 31.12.2011 1.1. - 31.12.2010 Verksamhetens intäkter 95 679 94 170 Verksamhetens kostnader -235 110-221 292 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 16-16 Verksamhetsbidrag -139 414-127 138 Skatteinkomster 103 282 100 179 Statsandelar 48 926 47 491 Finansiella intäkter och kostnader -2 990-3 061 Ränteintäkter 169 111 Övriga finansiella intäkter 491 385 Räntekostnader -3 336-3 242 Övriga finansiella kostnader -314-316 Årsbidrag 9 803 17 471 Avskrivningar och nedskrivningar -10 216-9 816 Avskrivningar enligt plan -10 216-9 816 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden 0 0 Nedskrivningar 0 0 Extraordinära poster 174 147 Räkenskapsperiodens resultat -238 7 802 Bokslutsdispositioner -451-128 Minoritetsandelar 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -689 7 674 17

3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA 31.12.2011 31.12.2010 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 209 4 204 Immateriella rättigheter 296 248 Övriga utgifter med lång verkningstid 3 913 3 956 Materiella tillgångar 172 373 162 231 Mark- och vattenområden 18 603 17 890 Byggnader 79 580 79 049 Fasta konstruktioner och anordningar 54 850 56 494 Maskiner och inventarier 4 429 2 920 Övriga materiella tillgångar 4 091 233 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 10 820 5 644 Placeringar 6 317 6 273 Andelar i intressesamfund 755 724 Övriga aktier och andelar 5 087 5 039 Övriga lånefordringar 182 320 Övriga fordringar 292 190 FÖRVALTADE MEDEL 1 104 1 152 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 1 624 1 318 Fordringar 11 710 11 018 Långfristiga fordringar 93 10 Kortfristiga fordringar 11 617 11 009 Finansiella värdepapper 1 504 709 Kassa och bank 7 567 9 425 AKTIVA TOTALT 206 407 196 331 PASSIVA 31.12.2011 31.12.2010 EGET KAPITAL 50 739 51 220 Grundkapital 72 608 72 608 Uppskrivningsfond 913 922 Övriga egna fonder 2 692 2 129 Överskott (underskott) från tidigare perioder -24 786-32 113 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -689 7 674 MINORITETSANDELAR 241 245 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1 749 1 291 Avskrivningsdifferens 319 294 Frivilliga reserver 1 430 997 AVSÄTTNINGAR 2 161 3 781 Avsättningar för pensioner 289 302 Övriga avsättningar 1 872 3 480 FÖRVALTAT KAPITAL 1 166 1 208 FRÄMMANDE KAPITAL 150 351 138 585 Långfristigt 86 932 88 398 Kortfristigt 63 419 50 187 PASSIVA TOTALT 206 407 196 331 18

3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) 2011 2010 Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag 9 803 17 470 Extraordinära poster 160 147 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 958 7 005-2 873 14 744 Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter -17 771-14 696 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 613 863 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2 110-15 048 4 593-9 239 Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar -8 043 5 505 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -290-191 Minskning av utlåning 2-288 0-191 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 3 523 9 583 Minskning av långfristiga lån -8 884-7 365 Förändring av kortfristiga lån 8 069 2 708-5 516-3 298 Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 7 2 Förändring av omsättningstillgångar -225-366 Förändring av fordringar -617 106 Förändring av räntefria skulder 5 395 4 559 0-258 Finansieringens kassaflöde 6 979-3 747 Förändring av likvida medel -1 064 1 758 Förändring av likvida medel -1 064 1 758 Likvida medel 31.12 9 022 10 134 Likvida medel 1.1. 10 086 8 376 19

4. Nyckeltal inklusive affärsverk 2011 2010 INVÅNARE 28 948 29 065 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 6) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 23,1 25,7 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 100,2 219,8 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare 231 494 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10) Intern finansiering av investeringar % 51,8 141,2 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter % 32,3 80,9 årsbidrag / (egen anskaffningsutg. för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånestock 31.12, 1 000 84 025 82 222 Lån, /invånare 2 903 2 829 Lånefordringar 31.12, 1 000 msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar 2 234 1 944 Kassautbetalningar/år, 1 000 210 370 197 475 Kassamedel 31.12, 1 000 2 252 4 516 Likviditet (kassadagar) 3,9 8,4 365 dagar x kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8-9) Soliditetsgrad % 33,2 34,0 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet /invånare -3 435-3 156 (fordringar + finansiella värdepapper + kassa och banktillgodohavanden) - (främmande kapital - erhållna förskott) / invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % 57,1 54,5 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 14-15) Soliditetsgrad % 25,4 26,7 Finansieringsförmögenhet, /invånare -4 476-4 265 Koncernens lån, /invånare 3 898 3 867 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 112 852 112 391 Koncernens lånefordringar 31.12, 1 000 11 893 11 018 20

5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. Sektorerna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till resultatområdena och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har informerats om budgetförverkligandet även däremellan. Stadsfullmäktige fastslog 16.11.2009 193 strategin för Raseborgs stad 2009-2013 Raseborgs stad på väg mot 2013 innehållande fem strategiska tyngdpunkter under fullmäktigeperioden. För varje tyngdpunkt finns 6-11 konkreta åtgärder i strategidokumentet. Stadsfullmäktige godkände 2010 ett åtgärdsprogram för balanserande av ekonomin. Programmet behandlar balanseringen av det kumulativa underskottet som uppstod under 13 år och som enligt programmet skall balanseras bort genom överskott i budgeten under resten av denna fullmäktigeperiod och två därpå följande perioder. Programmet innehåller de per sektor viktigaste åtgärder som skall balansera underskottet och uppdaterades av fullmäktige i juni 2011. Programmet uppdateras årligen innan ekonomi- och budgetplaneringen vidtar. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. En revidering av förvaltningsstadgan har pågått under 2011 och avsikten är att föra den förnyade stadgan till fullmäktige för godkännande under första halvåret 2012. Inom grundtryggheten har diskussioner har förts mellan ledande tjänstemän och revisorn gällande reglementen, grunder (beslut) för beviljande, verksamhetsprocessen; ansökningar, beviljande, bokföring, utbetalning och uppföljning. Inom handikappservicen uppdagades brister inom den interna kontrollen. Efter detta granskades hela produktionens verksamhetsprocess med tanke på intern kontroll, en processbeskrivning uppgjordes för utbetalning av utkomststöd och en omstrukturering i personalresurserna för att trygga den interna kontrollen. Förteckningen över ansvarsperoner och kontrollörer gicks igenom och oklarheter kontrollerades med revisorn och felaktigheter rättades utgående ifrån dennes rekommendationer. Revisionsnämnden har erhållit redogörelse om orsaker till de då uppdagade bristerna. Grundtrygghetsnämnden begärde och erhöll av grundtrygghetsproduktionen en skriftlig utredning angående utgiftsöverskridningarna inom handikappservicen. Vissa brister uppdagades gällande den kalkylmässiga mervärdesskatten. Problemet åtgärdades och en utbildning ordnades för ansvarspersoner och kontrollörer. Beträffande löneutbetalningar har införts en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna givits om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Alarmeringssystemet i stadshuset, Ystadsgatan 3 planerades och togs i bruk. Ergonomin vid arbetspunkterna har kontinuerligt förbättrats. Staden deltar i Kommunförbundets projekt för uppgörande av ny arkivplan. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. 21

Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes hösten 2008 och med den valda samarbetspartnern, Aktia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Förberedelserna för en ny konkurrensutsättning pågår, omfattningen av skyddet och självrisknivåerna genomgås. Offertförfrågan sänds ut under våren och försäkringsavtalen kommer att omfatta följande fullmäktigeperiod. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Arbetarskyddets huvudteman för året var: arbetarskyddet som stöd för välbefinnandet "Må bra i Raseborgs stad", fortbildning, information och introduktion i arbetarskydd för ledningen, arbetarskyddsparen och -ombuden, fortsatt riskkartläggning och-bedömning. Riktad arbetarskyddsinfo för tekniska sektorn har givits genom att arbetarskyddschefen ordnat arbetarskyddsdiskussion för intern service och samhällstekniska sektorns chefer med utgångspunkten i attityder och inställning till arbetarskydd och arbetarskyddsansvaret. Riskkartläggning för barndagvården gjordes hösten 2010. Under våren gick arbetarskyddsfullmäktige med varje daghem igenom resultat och åtgärder. Samtliga daghem har nu en åtgärdsplan för utvecklande av arbetarskyddet. Samhällstekniska sektorn riskkartlagdes under hösten (8 riskkartläggningar), resultat genomgicks med personalen och utmynnade i att avdelningarna nu har åtgärdsplaner för utvecklande av arbetarskyddet. Skolornas riskkartläggningar (23 st.) påbörjades hösten 2011. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2012 efter att fullmäktige godkänt den förnyade förvaltningsstadgan. Koncernen Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Arbetet och dialogen mellan berörda parter fortsätter med en konsoliderad och effektiv koncernstruktur som slutmål. 22

5.2. Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att överskottet om 15 242,69 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över- /underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till 17 838 477,20. Stadsfullmäktige godkände 7.6.2010 ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram r om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort genom överskott i budgeten under 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet 6.6.2011 och uppdatering av programmet görs även framöver årligen. De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet finns inskrivna i stadens strategi som stadsfullmäktige godkände i november 2009 samt i ekonomiplanen. Tyngdpunkten i programmet ligger på åtgärder som på lång sikt ökar inkomsterna och sänker kostnaderna genom att fastighetsmassan minskar, via nytänkande inom servicestrukturen och anpassning av tre kommuners struktur till en kommuns behov, samt utnyttjande av stadens markresurser genom nytänkande inom planeringen. Det överskott som redovisas i föreliggande bokslut för år 2011motsvarar målsättningarna i åtgärdsprogrammet att budgeten åren 2010-2011 skall balansera med samgångsbidrag och åren 2012-2014 utan extra samgångsbidrag. 23

6. Budgetens utfall 6.1. Resultaträkningens utfall INKL.AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2011 ändringar ändringar 2011 Verksamhetens inkomster 93 804 882 3 349 450 97 154 332 100 339 499 3 185 167 Försäljningsinkomster 65 712 275 3 200 680 68 912 955 70 299 140 1 386 185 Avgiftsinkomster 10 163 350 224 000 10 387 350 10 151 151-236 199 Understöd och bidrag 4 349 867 4 349 867 5 238 441 888 574 Övriga verksamhetsinkomster 13 579 390-75 230 13 504 160 14 508 161 1 004 001 Tillverkning för eget bruk 0 0 142 606 142 606 Verksamhetsutgifter -235 438 556-4 464 450-239 903 006-243 777 148-3 874 142 Personalutgifter -78 593 020-780 820-79 373 840-78 462 811 911 029 Köp av tjänster -117 841 140-2 874 490-120 715 630-125 285 908-4 570 278 Material, förnödenheter och varor -18 885 760-353 600-19 239 360-19 533 305-293 945 Understöd till övriga -9 126 580 56 000-9 070 580-8 674 251 396 329 Övriga verksamhetsutgifter -10 992 056-511 540-11 503 596-11 820 873-317 277 Verksamhetsbidrag -141 633 674-1 115 000-142 748 674-143 437 649-688 975 Skatteinkomster 102 900 000 102 900 000 103 281 553 381 553 Statsandelar 49 200 000-424 400 48 775 600 48 925 643 150 043 Finansiella inkomster och utgifter -2 593 600-2 593 600-2 085 486 508 114 Ränteinkomster, externa 16 500 16 500 81 034 64 534 Ränteinkomster, interna 200 500 200 500 223 533 23 033 Övriga finansiella inkomster 336 000 336 000 457 087 121 087 Avkastning på grundkapital 932 890 932 890 931 915-975 Ränteutgifter, externa -2 934 000-2 934 000-2 607 063 326 937 Ränteutgifter, interna -200 500-200 500-223 533-23 033 Ersättn. på grundkapital av affärsverk -932 890-932 890-931 915 975 Övriga finansiella utgifter -12 100-12 100-16 543-4 443 Årsbidrag 7 872 726-1 539 400 6 333 326 6 684 060 350 734 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -6 782 700-6 782 700-6 668 818 113 882 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) 1 090 026-1 539 400-449 374 15 243 464 617 24

6.2. Tablå över budgetens utfall 25

26

6.3. Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Revision Intäkter Kostnader -66 358-67 250 0-64 601 2 649 96,1 % Netto -66 358-67 250 0-64 601 2 649 96,1 % Stadskansliet Intäkter 3 062 052 3 046 717 0 3 038 778-7 939 99,7 % Kostnader -3 324 989-3 222 382-31 680-2 975 692 278 370 91,4 % Netto -262 937-175 665-31 680 63 086 270 431-30,4 % Ekonomiavdelningen Intäkter 211 351 136 500 1 909 310 2 260 661 214 851 110,5 % Kostnader -3 185 445-3 411 980-41 560-3 524 659-71 119 102,1 % Netto -2 974 094-3 275 480 1 867 750-1 263 998 143 732 89,8 % Personalavdelningen Intäkter 526 345 474 535 0 671 037 196 502 141,4 % Kostnader -2 220 328-2 584 291-24 480-2 836 235-227 464 108,7 % Netto -1 693 983-2 109 756-24 480-2 165 198-30 962 101,5 % Utvecklingsavdelningen Intäkter 59 931 53 500 0 68 016 14 516 127,1 % Kostnader -676 911-1 105 653 48 800-1 003 455 53 398 94,9 % Netto -616 980-1 052 153 48 800-935 439 67 914 93,2 % Intern Service Intäkter 17 073 311 17 398 730 224 770 17 102 236-521 264 97,0 % Kostnader -16 377 643-16 274 430-933 050-17 659 224-451 744 102,6 % Netto 695 668 1 124 300-708 280-556 989-973 008-133,9 % Grundtrygghetsproduktion Intäkter 36 313 339 39 731 510 1 515 370 43 519 182 2 272 302 105,5 % Kostnader -36 313 339-39 731 510-1 515 370-43 519 182-2 272 302 105,5 % Netto 0 0 0 0 0 0,0% ALLMÄN- O KONCERNFÖRVALTNING TOTALT, inkl.revision Intäkter 57 246 329 60 841 492 3 649 450 66 659 910 2 168 968 103,4 % Kostnader -62 165 013-66 330 246-2 497 340-71 583 048-2 755 462 104,0 % Netto -4 918 684-5 488 754 1 152 110-4 923 138-586 494 113,5 % GRUNDTRYGGHET (ordnarenhet) Intäkter 3 090 135 2 866 750 0 2 958 920 92 170 103,2 % Kostnader -84 748 302-89 950 730-560 930-92 281 491-1 769 831 102,0 % Netto -81 658 167-87 083 980-560 930-89 322 571-1 677 661 101,9 % 27

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Bildning Intäkter 693 013 596 500 0 555 778-40 722 93,2 % Kostnader -4 204 967-4 532 250-25 920-4 428 134 130 036 97,1 % Netto -3 511 953-3 935 750-25 920-3 872 356 89 314 97,7 % Barndagvård och förskola Intäkter 2 108 132 2 325 500 0 2 161 651-163 849 93,0 % Kostnader -14 236 293-16 218 510-62 700-15 870 521 410 689 97,5 % Netto -12 128 162-13 893 010-62 700-13 708 870 246 840 98,2 % Svenskspråkig grundläggande utbildning Intäkter 229 810 186 780 0 235 265 48 485 126,0 % Kostnader -13 270 005-14 350 950-408 960-14 482 090 277 820 98,1 % Netto -13 040 195-14 164 170-408 960-14 246 825 326 305 97,8 % Finskspråkig grundläggande utbildning Intäkter 295 997 217 120 0 311 943 94 823 143,7 % Kostnader -7 194 354-7 669 130-237 600-7 925 790-19 060 100,2 % Netto -6 898 357-7 452 010-237 600-7 613 847 75 763 99,0 % Gymnasieutbildning Intäkter 13 330 10 500 0 24 969 14 469 237,8 % Kostnader -3 184 398-3 442 790-132 000-3 493 263 81 527 97,7 % Netto -3 171 068-3 432 290-132 000-3 468 294 95 996 97,3 % Medborgarinstitut Intäkter 290 249 276 100 0 318 357 42 257 115,3 % Kostnader -1 155 150-1 246 660-47 520-1 316 593-22 413 101,7 % Netto -864 901-970 560-47 520-998 236 19 844 98,1 % Musikinstitut Intäkter 441 730 550 720 0 519 263-31 457 94,3 % Kostnader -1 102 710-1 222 920-10 080-1 190 781 42 219 96,6 % Netto -660 980-672 200-10 080-671 519 10 761 98,4 % Museiverksamhet Intäkter 77 300 35 500 0 228 104 192 604 642,5 % Kostnader -800 821-777 570-38 720-916 916-100 626 112,3 % Netto -723 521-742 070-38 720-688 812 91 978 88,2 % Biblioteksverksamhet Intäkter 73 456 30 450 0 65 844 35 394 216,2 % Kostnader -1 357 904-1 464 450-61 200-1 530 218-4 568 100,3 % Netto -1 284 448-1 434 000-61 200-1 464 373 30 827 97,9 % Ungdomsverksamhet Intäkter 56 875 50 400 0 89 268 38 868 177,1 % Kostnader -926 550-1 058 480-7 200-1 116 355-50 675 104,8 % Netto -869 675-1 008 080-7 200-1 027 087-11 807 101,2 % Kulturverksamhet Intäkter 22 719 7 500 0 28 898 21 398 385,3 % Kostnader -450 952-489 910-10 080-509 704-9 714 101,9 % Netto -428 233-482 410-10 080-480 806 11 684 97,6 % Idrottsverksamhet och hälsomotion Intäkter 770 113 759 700 0 852 421 92 721 112,2 % Kostnader -1 915 174-2 149 680-10 080-2 194 390-34 630 101,6 % Netto -1 145 062-1 389 980-10 080-1 341 970 58 090 95,9 % BILDNING TOTALT Intäkter 5 072 723 5 046 770 0 5 391 760 344 990 106,8 % Kostnader -49 799 278-54 623 300-1 052 060-54 974 755 700 605 98,7 % Netto -44 726 555-49 576 530-1 052 060-49 582 995 1 045 595 97,9 % 28

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Samhällsteknik Intäkter 77 497 85 000 0 57 104-27 896 67,2 % Kostnader -627 332-831 830-21 520-706 945 146 405 82,8 % Netto -549 836-746 830-21 520-649 841 118 509 84,6 % Samhällsteknik Intäkter 775 573 721 100 0 715 464-5 636 99,2 % Kostnader -6 113 439-4 003 140-249 210-4 041 074 211 276 95,0 % Netto -5 337 866-3 282 040-249 210-3 325 610 205 640 94,2 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter 574 912 546 310 0 561 122 14 812 102,7 % Kostnader -1 783 388-1 846 050-61 870-2 023 564-115 644 106,1 % Netto -1 208 476-1 299 740-61 870-1 462 442-100 832 107,4 % Fastighetsbildning och kartläggning Intäkter 3 305 663 2 287 300-300 000 2 566 802 579 502 129,2 % Kostnader -1 155 473-1 186 750-21 520-1 036 656 171 614 85,8 % Netto 2 150 190 1 100 550-321 520 1 530 146 751 116 196,4 % Småbåtshamnar Intäkter 109 114 99 800 0 114 111 14 311 114,3 % Kostnader -69 264-65 310 0-62 344 2 966 95,5 % Netto 39 850 34 490 0 51 767 17 277 150,1 % VN Avfallsnämnd Intäkter 70 755 104 000 0 66 409-37 591 63,9 % Kostnader -62 805-104 000 0-61 032 42 968 58,7 % Netto 7 950 0 0 5 378 5 378 0,0 % Regionalt räddningsverk Intäkter 0 0 0 0 0 - Kostnader -1 821 472-1 887 400 0-1 864 305 23 095 98,8 % Netto -1 821 472-1 887 400 0-1 864 305 23 095 98,8 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter 4 913 514 3 843 510-300 000 4 081 012 537 502 115,2 % Kostnader -11 633 173-9 924 480-354 120-9 795 920 482 680 95,3 % Netto -6 719 659-6 080 970-654 120-5 714 908 1 020 182 84,9 % Raseborgs stad Intäkter 70 322 701 72 598 522 3 349 450 79 091 602 3 143 630 104,1 % Kostnader -208 345 765-220 896 006-4 464 450-228 635 214-3 274 758 101,5 % Netto -138 023 064-148 297 484-1 115 000-149 543 614-131 130 100,1 % Raseborgs Vatten Intäkter 4 859 834 5 333 100 0 5 233 667-99 433 98,1 % Kostnader -2 916 205-2 990 780 0-3 068 890-78 110 102,6 % Netto 1 943 629 2 342 320 0 2 164 777-177 543 92,4 % Ekenäs Energi Intäkter 16 620 449 15 873 260 0 16 014 229 140 969 100,9 % Kostnader -11 600 958-11 551 770 0-12 073 043-521 273 104,5 % Netto 5 019 491 4 321 490 0 3 941 186-380 304 91,2 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 91 802 984 93 804 882 3 349 450 100 339 499 3 185 167 103,3 % Kostnader -222 862 928-235 438 556-4 464 450-243 777 147-3 874 141 101,6 % Netto -131 059 946-141 633 674-1 115 000-143 437 649-688 975 100,5 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad 6 083 225-92 094-1 115 000-701 205 505 889 Raseborgs vatten -80 660 61 720 0 18 602-43 118 Ekenäs Energi 1 958 697 1 120 400 0 697 846-422 554 Totalt 7 961 262 1 090 026-1 115 000 15 243 40 217 Kumulativt underskott IB 2011 31.12.2011 Förändring 31.12. 17 853 720 17 838 477-15 243 29

Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Lagstadgad revision (revisor) och ändamålsenlighetsrevision (revisionsnämnden) MÅLSÄTTNINGAR Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisions- och utvärderingsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 92 dagar enligt given offert. Här ingår sekreterar- och övriga uppdrag i nämnden. Revisionsnämnden sammankommer enligt planen till 8 möten. Till mötena inkallas ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utförs i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterar över utförda revisioner till nämnden 2-3 gånger under året skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterar i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal mötesdagar ( 9 medlemmar ) 59 63 61 Antal revisionsdagar (lagstadgade och uppgifter i nämnden) 93 92 94 Mätare Antal mötesdagar / revisionsmedlem 6,6 7,0 6,8 / revisionsdag (revisor) 527 562 514 / revisionsdag totalt 714 676 686 / mötesdag / medlem 158 150 148 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 0 0 0 0 0 0,0% Kostnader Personalkostnader -9 315-8 300-9 041-741 108,9% Köp av tjänster -52 403-53 220-49 604 3 616 93,2% Material och varor -150-200 -426-226 213,0% Understöd Övriga kostnader -4 490-5 530-5 530 0 100,0% Kostnader totalt -66 358-67 250 0-64 601 2 649 96,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 1,3 % -100,0 % -3,9 % Verksamhetsbidrag -66 358-67 250 0-64 601 2 649 96,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 1,3 % -100,0 % -3,9 % 30

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet revisionsdagar uppgick till 94 dagar. Här ingår sekreterar- och övriga uppdrag i nämnden. Revisionsnämnden sammankom till 8 möten. Till mötena inkallades ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utfördes i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterade över utförda revisioner till nämnden 3 gånger under året skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterade i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterade i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. 31

Sektor: Allmän och koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Erbjuda stödtjänster för förvaltningen och verksamheten genom It-infrastruktur, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt utvecklings- och näringslivsservice. Den egna grundtrygghetsproduktionen och Raseborgs interna service är avdelningar under allmän- och koncernförvaltning. Sektorn ansvarar för ägarpolitiken i hela koncernen inklusive affärsverk och egna bolag. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Stadens verksamhet följer stadens vision, strategi och ekonomiplan. Konkurrenskraftig produktion av stöd- och grundtrygghetstjänster i egen regi, transparent prissättning och ett optimalt resursutnyttjande och ägande. En aktiv personalpolitik med sikte på en motiverad personal. Skapande av en optimal förvaltning och servicestruktur för Raseborgs stads behov och uppföljning av att samgångsavtalets intentioner verkställs. Anpassning av fastighetsmassan till stadens behov. Balanseringen av de tre kommunernas kumulativa underskott i enlighet med åtgärdsprogrammet 2010-2020. Säkerhet, riskbedömning och -hantering samt intern kontroll. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2011-2013 Kunder/Invånare - Nöjda invånare - Nöjda kunder inom verksamhetssektorerna - Nöjd personal Utvärdering av processer: Utvärdering av verksamheten av organisationen klar till utgången av september 2011. En organisationsplan för en optimal resursering för staden uppgörs inom 2011. Audiator Ab har anlitats som konsult vid utvärderingen och den presenteras för fullmäktige 10.4.2012 samt överlämnas till revisionsnämnden 11.4.2012. En kommitté benämnd stadgekommittén har under 2011 utarbetat ett förslag till ny förvaltningsstadga innehållande en reviderad organisationsplan. Förslaget föreläggs fullmäktige i april 2012. Utvärdering av hur målsättningarna att effektivera verksamheten till värdet av minst 25 årsverk per år tiden 2008-2010 och föreläggs styrelsen i samband med bokslutet. Utvärderingen startade hösten 2011. Samtliga sektorer har redovisat för sina effektiveringsåtgärder t.o.m. 2011 utgående från personalsituationen i slutet av år 2008 och med beaktande av volymförändringar på grund av ökad efterfrågan eller ökade kvalitetskrav samt med beaktande av utökad/minskad verksamhet i egen regi. Utvärderingen behandlas i förtroendeorganen i april 2012. Riskerna värderas på basen av riskkartläggningen hösten 2010 och åtgärderna för att stärka riskhanteringsförmågan tas med i direktivet för intern kontroll. Riskkartläggningsarbetet har fortgått på sektornivå; kartläggningar har gjorts för barnadagvården, samhällstekniska sektorn och för skolornas del påbörjades kartläggning hösten 2011. Åtgärdsplaner har utarbetats för de två förstnämnda. Det interna kontrolldirektivet uppdateras efter att förvaltningsstadgan godkänts. Koncerndirektiv som styr stadens ägande i bolag och samfund samt riktlinjer för stadens representanter i andra intressesamfund. Genomgång av ansvar och risker i alla intressesamfund och bolag samt borgenförbindelser. Fullmäktige godkände 6.6.2011 koncerndirektiv för Raseborg. Direktiven har tillställts samtliga dottersamfund och arbetet med genomgång av ansvar och risker fortgår med direktiven som bas. 32

De gemensamma målsättningarna i budgeten bryts ned till konkreta mål och uppgifter för alla anställda genom arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal. De gemensamma målsättningarna har bearbetats på den stora samarbetsgruppens och utvidgade samarbetsgruppens möten (50/110 förmän) samt på andelningsmöten. Större satsning görs på ledarskapet och kommunikation mellan medarbetare. Ibruktagande av avtal för användning av stödtjänster. Två 18 månaders JET-utbildningar för 30 förmän arrangerades i samarbete med Axxell under 2011. Höjd kostnadsmedvetenhet i alla organ och befrämjande av optimalt utnyttjande av resurser genom rätt prissättning och allokering av kostnader enligt användning för stödtjänster. Kostnadsmedvetenheten har märkbart höjts genom intern faktureringen av stödtjänster (mat, kosthåll, fastigheter och IT). Upphandlingarna av vårdtjänster har lett till en ökad kostnadsmedvetenhet inom grundtrygghetssektorn. Utvärderingen av resultatet och personalinsatsen för åren 2009-11 ger underlag för optimering av resurserna. Granskning och optimering av rutiner och processer gällande inköp, betalning, fakturering, uppföljning och kontroll. Utbildningstillfällen om processerna har ordnats för enheternas administrativa personal, konteringsrutinerna av inköpsverifikat och deras riktighet har genomgåtts med utnyttjande av utomstående expertis. Ökat utnyttjande av de gemensamma IT-systemens egenskaper framom att ta ibruk nya system. Kontorsrutinerna har effektiverats genom ibruktagande av versionen MS-Office 2010 som ersatte tre gamla officeprogram från tiden innan kommunsamgången. Utbildning för 250 användare arrangerades hösten 2011. Ökad användning av elektronisk kalender med synkronisering till mobiltelefoner har genomförts. En strategi för stödfunktionerna inom IT-utvecklas med beaktande av det regionala samarbetet och det nationella bolaget för kommunernas IT. Planeringsarbetet gällande uppbyggande av gemensamt datanät och en regional it-strategi för hela Västnyland har fortgått under året. Kommunerna gör en gemensam anslutning till HNS och det nationella patientregistret (erecept). Höjd operativ beredskap i risksituationer genom klara ansvarsbeskrivningar och övningar samt genom system för att trygga el- och värmetillförseln samt datasystemen i nyckelfunktioner. Staden har deltagit i övningar med statliga myndigheter och vidtagit konkreta åtgärder för att stärka krisberedskapen och trygga verksamheten inom vården vid elavbrott. Grundtrygghetssektorns krisplan har uppdaterats 2011. 33

Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhet Stadskansliet fungerar som stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ i frågor som berör stadens förvaltning. Stadskansliets verksamhetsområde är allmän förvaltning. Stadskansliet handhar frågor relaterade till allmänna val, translatortjänster, information, arkivering samt front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Stadskansliet koordinerar stadens verksamhet inom många uppgiftsområden, ger service till andra avdelningar inom Allmän och koncernförvaltning samt till andra sektorer och utvecklar stadens förvaltning som helhet. Stadskansliet fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennes arbete som föredragande i stadsstyrelsen. Staden köper skuldrådgivartjänster av Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland. Staden säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Stadskansliet arbetar för att förverkliga de för staden uppsatta allmänna målen. Riksdagsval ordnas våren 2011. Stadsstyrelsen ansvarar för resultatområdet Stadskansliet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fortsatt god kvalitet på såväl den interna som externa informationen samt värnande om en god beredning och ett gott språk på svenska och finska i beredningstexterna. Smidig och kundvänlig betjäning för såväl interna (stadens anställda och förtroendevalda) och externa (kommuninvånare m.fl.) kunder. Arkivplan för stadens arkiv uppgörs. Deltar tillsammans med de övriga förtroendeorganen och sektorerna i förverkligandet av åtgärdsprogrammet. Ur åtgärdsprogrammet: 1. Minskning av fastighetsbeståndet 2. Införande av avkastning på mark, fastigheter och bolag. 3. Bolagisering av affärsverket Ekenäs Energi. 4. Avkastning på insatt grundkapital, lånearrangemang Raseborgs Vatten 5. Koncernrollen i de organisationer där staden är medlem 6. Uppgörande av en ny organisationsstruktur Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Tillräckligt med tid reserveras för beredningsskedet och översättningarna/stadssekreteraren. Arkivplanen uppgörs under verksamhetsperioden/stadssekreteraren Förverkligande av åtgärdsprogrammet/stadsdirektören De åtgärder vilka finns medtagna i åtgärdsprogrammet förverkligas under åren 2011 2014/stadsstyrelsen 34

BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Stadsfullmäktige - antal sammanträden 7 9 6 - behandlande paragrafer 143 180 124 Stadsstyrelsen - antal sammanträden 25 28 22 - behandlande paragrafer 528 600 546 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 197 479 301 450 95 232-206 218 31,6% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 2 748 283 2 693 067 2 904 055 210 988 107,8% Övriga intäkter 116 290 52 200 39 491-12 709 75,7% Intäkter totalt 3 062 052 3 046 717 0 3 038 778-7 939 99,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -0,8 % Kostnader Personalkostnader -1 372 904-1 489 686-1 360 873 128 813 91,4% Köp av tjänster -778 409-836 110-31 680-890 808-23 018 102,7% Material och varor -74 034-109 750-63 374 46 376 57,7% Understöd -391 154-308 000-300 216 7 784 97,5% Övriga kostnader -708 488-478 836-360 420 118 416 75,3% Kostnader totalt -3 324 989-3 222 382-31 680-2 975 692 278 370 91,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,5 % Verksamhetsbidrag -262 937-175 665-31 680 63 086 270 431-30,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -124,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Den externa och interna informationen utvecklas kontinuerligt. Staden värnar om god beredning och ett gott språk på såväl svenska som finska i beredningstexterna. Det är fråga om ett ständigt pågående arbete som hela tiden kan utvecklas och förbättras. Staden strävar i sin information till att ge en korrekt och snabb information till kommuninvånarna och de anställda. I ärenden som berör personalen är målet att först informera personalen och därefter allmänheten. Information från förtroendeorganen handhar och ansvarar förtroendevalda för. Det är väsentligt att förtroendeorganens beredande och föredragande tjänstemän ansvarar för att sakinnehållet i beredningarna är det samma på båda inhemska språken. Staden är med i ett av Finlands kommunförbunds svenskspråkiga sekretariat draget projekt för uppgörande av arkivplan och arbetet pågår fortfarande. Åtgärdsprogrammet ska förverkligas under åren 2011-2014. Arbetet med revidering av förvaltningsstadgan pågår under ledning av kommittén för stadgor och instruktioner. Det här arbetet fortsätter under år 2012. Ekonomi: Försäljningsintäkterna underskred budget närmast pga pensionsarrangemang vid Novia. Som helhet hölls dock de budgeterade intäkterna för stadskansliet inom budget. Underskridningen blev 0,3 %. Jämfört med år 2010 var de totala intäkterna 0,8 % mindre. Användningsgraden för kostnaderna för verksamheten uppgick till 91,4 % vilket underskrider det budgeterade med 278 000 euro. Detta är 10,5 % lägre kostnader än år 2010. 35

Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhet Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiplanering och förvaltning, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, ICT (Information and communication technologies), statistik, upphandlingar och riskhantering Målsättningar Konkretiserade målsättningar o o o o o o o o o o o Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Realistisk, informativ budget och ekonomiplan för staden och affärsverken Fakturering i rätt tid till rätt belopp till rätt kund Beställning, effektiv cirkulation av fakturorna, registrering (skanning), betalning, bokföring och arkivering av inköpsfakturor i tid Upprätthållande av register över anläggningstillgångar och övrig egendom Totalekonomiskt förmånlig upphandling med minimerande av rättsprocesser skapa en modern, effektiv och inspirerande arbetsmiljö, där både intern och extern kommunikation betonas skapa en infrastruktur som tillgodoser förvaltningens och skolornas nuvarande och kommande behov främja Workgroup-tänkandet på ett sådant sätt att gemensam information är lätt tillgänglig för alla som behöver den stöda avdelningarnas och enheternas i utvecklingen av ICT-lösningar delta i samarbetsprojekt med grannkommunerna och i nationella projekt Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Försäljningsfaktureringen utvecklas så att kunderna senast i början av år 2011 ges möjlighet att betala fakturor elektroniskt. Staden tar i bruk en modul i Pro Economica som möjliggör att på elektronisk väg ta emot inköpsfakturor vilket på sikt minskar på arbetsmomenten i behandlingen av inkommande fakturor. Två personer (1,2 årsverk) på ekonomiavdelningen avgår med pension i början av år 2011. Deras arbetsuppgifter fördelas inom avdelningen. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Intern fakturering av IT-tjänster tillämpas från år 2011. Kostnaderna fördelas enligt antal arbetsstationer där skoldatorer och administrativa datorer har olika vikt. Projektet för elektronisk personaladministration och SEPA betalningstrafik som startade år 2010 fortsätter under budgetåret. Raseborgs stad bedömer för- och nackdelar med att gå med i Sitras ICT-bolag. Beslut fattas före 31.3.2011 då aktiepriset stiger från 1 till 3 euro. Raseborg stad är med i samarbetsprojekt för regionalt datanät tillsammans med grannkommunerna och i KANTA-projektet som administreras av HUS. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Bankverifikat 519 550 432 Inköpsreskontraverifikat (Rondo) 51 059 46 100 51 524 Elektroniska transaktioner inköp/försäljning, %-andel 0 20 23 Servrar 60 60 60 Arbetsstationer 1 486 1 400 1 527 Användare 3 962 3 850 4 375 Nätverksskrivare 210 200 278 Nätverkspunkter 152 150 160 Avslutade HelpDesk uppdrag 0 2 200 2 234 36

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 182 463 115 000 1 909 310 2 233 595 209 285 110,3% Avgiftsintäkter 24 145 19 000 23 446 4 446 123,4% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 4 743 2 500 3 620 1 120 144,8% Intäkter totalt 211 351 136 500 1 909 310 2 260 661 214 851 110,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 969,6 % Kostnader Personalkostnader -1 127 294-1 093 640-1 224 426-130 786 112,0% Köp av tjänster -1 577 423-1 732 030-41 560-1 769 497 4 093 99,8% Material och varor -47 971-50 400-27 403 22 997 54,4% Understöd Övriga kostnader -432 757-535 910-503 333 32 577 93,9% Kostnader totalt -3 185 445-3 411 980-41 560-3 524 659-71 119 102,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,6 % Verksamhetsbidrag -2 974 094-3 275 480 1 867 750-1 263 998 143 732 89,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -57,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Bankverifikaten har kontinuerligt minskat sedan samgången så att antalet vid utgången av år 2011 var 1/3 jämfört med mängden år 2010 (från 1 492 till 432). Den främsta orsaken är att transaktionerna koncentrerats till en bankgruppering. Den interna faktureringen har vidareutvecklats genom att intern fakturering av it-tjänsterna tillämpas fr.o.m. 2011. Detta har medfört en större kostnadsmedvetenhet inom sektorerna. Mottagande av elektroniska fakturor har förverkligats under året och vid årsskiftet erhöll staden 23 % av alla inköpsfakturor elektroniskt vilket överträffade målsättningarna (20 %). Vissa månader har andelen legat på över 30 %. Försäljningsfaktureringen har effektiviserats genom att kunderna från och med hösten 2011 har möjlighet att betala sina fakturor till staden och Raseborgs Vatten elektroniskt. Marknadsföringen av denna serviceform fortsätter. Projektet med ibruktagande av det gemensamma europeiska betalningssystemet (SEPA) har genomförts så långt det i detta skede går att göra. P.g.a. införandet av SEPA måste bankernas direktdebiteringssystem ersättas med andra motsvarande vilket medför ändringar även för stadens faktureringsrutiner. Under året har två personer avgått med pension. Dessa har inte ersatts utan arbetsuppgifterna har delvis fördelats på avdelningens egen personal, delvis på andra enheter inom administrationen. Ekonomi: Ekonomiavdelningen har underskridit sin nettobudget med över 10 %. Personalutgifternas ökning beror på att affärsverkens förtidspensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter bokförts på ekonomiavdelningens kostnadsställe och sedan fakturerats Raseborgs Vatten och Ekenäs Energi vilket uppvägs av motsvarande inkomster. 37

Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag VERKSAMHET Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, sysselsättning av långtidsarbetslösa vuxna, personalförmåner och rekreation, upphandling av företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap och första hjälpen, motionssedlar, kultursedlar, lunchsedlar samt rehabiliterande arbetsverksamhet för långtidsarbetslösa. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att serva personalen/organisationen med: Rätt lön i rätt tid. Pensionsansökningar och konsultation i pensionsärenden. Personalförmåner och rekreation. Ledarskapsutbildning. Projekt och åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan. Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden. Läroavtalselever och sommarjobbare. Genomförande av personalundersökning. Redovisning av personalstatistik. (Personalbokslut) Arbetskraft i form av sysselsatta långtidsarbetslösa. En expert på inomhusluft anlitas för att prioritera och kartera åtgärder. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. I samarbete med LOGICA och IT enheten slutförs projekt gällande IT-lösningar för personalärenden (HERMAN). Projektet som påbörjades under 2010 innehåller lösningar för rekrytering, elektroniska blanketter och elektroniskt arbetsbord. 2. I samarbete med Skärgårdens Arbetshälsoakademi i Kasnäs, påbörjas ett treårigt arbetshälsoprojekt. Projektets syfte är att höja arbetshälsan och öka välmåendet i arbetet. Målet är att 20 grupper med sammanlagt 300 deltagare skall kunna delta i projektet under 2011. Hela projektet omfattar tre år med totalt 60 grupper och 900 deltagare. Extern finansiering söks från Arbetarskyddsfonden. Preliminärt finns löfte om delfinansiering i form av s.k. utvecklingsbidrag. 3. I samarbete med Aino Active fortsätta pågående hälsoprojekt med ny grupp. Hälso- och konditionstest görs för 300 anställda, och av dessa kan 100 delta i ettårigt projekt med kontinuerlig uppföljning. 4. I samarbete med stadens enheter, arbets- och näringsbyrån, samt tredje sektorn sysselsätta i snitt 75 långtidsarbetslösa varje kalendermånad. Personalchefen ansvarig tjänsteman och personalsektionen ansvarigt organ. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer - Antal löneutbetalningar per år 36 728 34 000 38 308 - Antal deltagare i hälsoprojekt Aino Active 72 100 45 - Antal utdelade motionssedlar 22 210 36 000 31 320 Antal syselsatta i snitt per månad 74 75 85 Antal grupper i arbetshälsoprojekt Kasnäs 0 20 16 38

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 187 400 349 035 231 556-117 479 66,3% Avgiftsintäkter 138 0,0% Understöd och bidrag 335 124 120 500 435 536 Övriga intäkter 3 821 5 000 3 807-1 193 76,1% Intäkter totalt 526 345 474 535 0 671 037-118 672 141,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,5 % Kostnader Personalkostnader -1 211 423-1 361 371-1 363 086-1 715 100,1% Köp av tjänster -814 398-1 009 450-24 480-1 273 370-239 440 123,2% Material och varor -90 965-87 100-78 130 8 970 89,7% Understöd -400 Övriga kostnader -103 542-126 370-121 250 5 120 95,9% Kostnader totalt -2 220 328-2 584 291-24 480-2 836 235-227 464 108,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,7 % Verksamhetsbidrag -1 693 983-2 109 756-24 480-2 165 198-346 136 101,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avdelningens målsättningar har i stort uppfyllts i enlighet med budgeten. Antalet sysselsatta långtidsarbetslösa per månad är klart högre än förväntat. Antalet grupper som deltog i arbetshälsoprojektet var 16 istället för planerade 20. Däremot överskreds det planerade antalet deltagare i projektet 300 personer. Totalt 369 anställda deltog. Ekonomi: Den största enskilda överskridningen inom personalavdelningen är kostnaden för företagshälsovård. Den verkliga kostnaden blev 534 039 mot budgeterade 300 000. Av den totala kostnaden var 323 529 en intern kostnad till stadens egen företagshälsovård (budgeterat 127 000 ), medan de resterande 210 510 var externt köpta tjänster (budgeterat 173 000 ). För samtliga kostnader för företagshälsovård får arbetsgivaren retroaktivt 50-60 % i ersättning från FPA. 39

Utvecklingsavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Utvecklingsdirektör Jyrki Hakkarainen VERKSAMHET Avdelningen ansvarar för näringslivstjänsterna, turistservicen, kollektivtrafikfrågorna och myndighetsuppgifterna för lantbruksnäringar. Avdelningen koordinerar förväntade resultat och målsättningar inom utvecklingsprojekt för näringar. Turismverksamheten ska producera, uppdatera och distribuera turistinformation samt marknadsföra turism. Turismverksamheten är också nära kopplad till de företag som är verksamma i staden, bl.a. inom produktutveckling. MÅLSÄTTNINGAR Ett centralt mål för näringspolitiken i Raseborgs stad är att främja förutsättningarna för företagsamhet och nyföretagande. Man lägger speciell vikt på att höja stadens företagarstatus. Målet är att främja samarbetet med företagarna. Den viktigaste målsättningen för turismverksamheten är att stärka turismens ställning i stadens näringsliv. Det finns gott om möjligheter speciellt utanför sommarens högsäsong. Man måste också satsa på marknadsföringen av turism. Temasatsningar: trädgård, närmat, upplevelser. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ -organ Näringslivsprojekt: Starta ett regionalt näringsbolag. Genomförande av KOKO-projektet i praktiken för utvecklande av näringslivet. Koordinering och drift av utvecklingsdelen för BACES, ett EU projekt för utvecklande av skärgården. Startande och genomförande av trädgårdsbranschens utvecklingsprojekt Helmi. Genomförande av fiskeriprogrammet ESKO tillsammans med lokala yrkesfiskare. Utvecklande av närmats branschen tillsammans med lokala företagare. Projektfinansiering för utvecklingsprojekt för näringslivet enligt stadens strategi. Projekt för marknadsföring av turism: The South Coast of Finland/Love, Peace and Harmony med hjälp av vilket man försöker tillsammans med Hangö stad skaffa nya kunder speciellt på hösten, vintern och våren. En ny hemsida för turismen har skapats av turistbyrån, www.visitraseborg.com samt en egen Facebook-sida och eget twitterkonto. Kollektivtrafik: Utveckling av kollektivtrafiken till att motsvara krav som den ökande befolkningsmängden ställer. Organisering av servicetrafik för att underlätta besökstrafik speciellt för glesbygden. Lantbruk: Behandla stödansökningar inom tider fastställda av MAVI så att rätt stöd kan utbetalas till rätt sökande i rätt tid. Delta aktivt i nyorganisering av regional rådgivning till lantbruk. Om ekonomin: Grundandet av ett nytt näringsbolag höjer driftkostnader med över 81 000. Ärenden som gäller kollektivtrafik har flyttats över till utvecklingsavdelningen vilket ger en tilläggskostnad på 174 000 Marknadsföringskampanjer för turism ökar kostnaderna med ca 20 000. 30 000 har reserverats för utvecklingsprojekt för näringslivet. 40

BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Näringsservice -antalet företagsbesök 0 20 23 Turism - antal besök på stadens turistbyrå 27 070 36 000 26 838 antal besök på turisthemsidan 44 029 - antalet besök av grupper via turistbyrån 94 160 42 Kollektivtrafik - antal månadsbiljetter som staden subventioner 4 727 5 200 4 837 Landsbygdstjänster - andel av jordbruksstöden som söks via internet 0 25 21 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 27 053 7 500 27 451 19 951 366,0% Avgiftsintäkter 177 1 000 236-764 23,6% Understöd och bidrag 32 630 45 000 40 329-4 671 89,6% Övriga intäkter 71 0 0 0,0% Intäkter totalt 59 931 53 500 0 68 016 14 516 127,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,5 % Kostnader Personalkostnader -341 657-396 263-370 396 25 867 93,5% Köp av tjänster -157 466-164 540-7 200-180 341-8 601 105,0% Material och varor -8 562-12 180-12 136 44 99,6% Understöd -153 344-511 700 56 000-419 199 36 501 92,0% Övriga kostnader -15 882-20 970-21 383-413 102,0% Kostnader totalt -676 911-1 105 653 48 800-1 003 455 53 398 94,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 48,2 % Verksamhetsbidrag -616 980-1 052 153 48 800-935 439 67 914 93,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 51,6 % 41

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Utvecklingsavdelningen har väl uppfyllt de verksamhetsmål som anvisats avdelningen i budgetarbetet. Ekonomiskt har man lyckats spara i driftskostnaderna, speciellt på löneutgifterna. Betydande inbesparingar i understöden till samfund uppnåddes framför allt därför, att det regionala utvecklingsbolaget Novago Företagsutveckling Ab inledde verksamheten först i början av april. Understöden till hushållen har överdimensionerats i budgeten.. Landsbygdskansliets målsättning med 25 % elektroniskt inlämnade ansökningar uppnåddes inte. Inlämnade ansökningar stannade vid Nylands NTM-centrals medeltal på 21%. Utvecklingsavdelningens utvecklingsprojekt har förverkligats planenligt med undantag av det riksomfattande helmi-projektet, och det i Raseborg planerade projektet Fiskars torg, som aldrig genomfördes. Med undantag av HRT-biljetterna ökade användningen av och kostnaderna för de av staden understödda biljetterna inom kollektivtrafiken år 2011 från året innan. Kostnaderna för kollektivtrafiken. (146 206,86 ) steg med 10,5 % från år 2010, och av dem steg kostnaderna för biljettstöd (140 860,31 ) med 9,3 %. För staden innebar stödet till arbetsresebiljetter i riktning mot huvudstadsregionen eller Åbo en kostnadsökning om 12,5 % från år 2010 Turistbyrån har ändrat sitt arbetssätt så att tyngdpunkten på utveckling av hemsidan stärkts (nya hemsidan blev klar i augusti 2011), en egen Facebook sida och Twitterkonto har skapats. Mängden informationsmaterial i pappersform minskas. Antalet kundkontakter har ökat genom de nya arbetsmetoderna. År 2011 deltog turistbyråns personal i två projekt, Love, peace and harmony och BACES, som krävde betydande personresurser (som utgör en del av projektens finansiering). Ekonomi: En betydande inbesparing har uppnåtts i personalkostnaderna. Detta är en följd av att positionen som kanslist vid lantbruksenksenheten har fyllts internt med utvecklingsplanerarens arbetsinsats. Alla planerade kollektivtrafikärenden uppfylldes inte (raseborgsbiljetten och servicetrafiken), varför skillnaden mellan utbetalade understöd och uppskattade inflytande statsandelar var avsevärd. Av landsbygdkansliets budgetanslag användes 78 %. Landsbygdskansli har inte de personalresurser som skulle behövas för att effektivt sköta de lagstadgade uppgifterna. Mycket av uppgifterna har skötts på övertid. Turistbyrån har sparat i personalkostnader genom att en anställd har varit på studieledighet i ett år och kostnaderna för vikarien har understigit den normala lönekostnaden. Även kostnader för sommarpersonal har varit lägre eftersom vikarien inte haft lång semester och därför kunnat utgöra en del av sommarpersonalstyrkan. 42

Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Avdelningschef Roald von Schoultz VERKSAMHET Uppgiften för Raseborgs interna service är att handha totalansvaret för kommunens alla utrymmen, trygga fastigheternas skick genom ändamålsenligt underhåll, anpassa utrymmesmassan (egna och hyrda utrymmen) till kommunens behov, erbjuda ändamålsenliga utrymmen för alla verksamheter, erbjuda städservice och kosthåll. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Verkställa försäljningen av byggnader som staden inte har användning för. Sträva till en effektiv och ändamålsenlig användning av fastigheterna. Förhindra fastigheternas förfall och värdesänkning. Reparationsprogram (PTS) uppgörs över behovet av reparationer för fastigheterna de 5 närmaste åren. Att med stark sakkännedom tillsammans med enheterna komma överens om hurdana städtjänster de behöver enligt serviceprogrammet. Som grund används krav på servicenivå och därefter beräknas städfrekvensen. Effektivera kosthållet utan att matkvaliteten lider. Öka information om kosthållet till kunderna och anhöriga. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Chef för intern service: Roald von Schoultz Fastigheter: försäljningsvinst fastighetsförsäljning år 2011 1,2 miljoner (netto) Fastighetschef: Städservice: slutförande av städdimensionering år 2011 Städchef: Camilla Flinck Kosthåll: undersökning av kostnader för centralkök kontra mindre kök Kosthållschef: Tove Damen-Wikholm BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer fastighetsmassa m 2 155 000 155 000 155 000 -sålda matportioner 1 444 974 1 120 000 1 114 375 -matportionspriser daghem : morgonmål 1,18 1,18 : lunch 2,70 2,70 : dietlunch 3,51 3,51 : mellanmål 1,17 1,17 skolor : lunch 2,82 2,82 : dietlunch 3,63 3,63 åldringshem : dagspris 13,50 13,50 : dagspris diet 14,50 14,50 Mätare intern hyra per m 2 3,66 5,00 5,00 städkostnad per h 19,90 19,90 43

SAMMANDRAG Förändring Avvikelse Utfall i % BS 2010 BU 2011 i budgeten BS 2011 Intäkter Försäljningsintäkter 7 086 856 7 682 440 7 743 741 61 301 100,8% Avgiftsintäkter 10 926 0 8 762 8 762 0,0% Understöd och bidrag 58 820 30 400 17 067-13 333 56,1% Övriga intäkter 9 916 709 9 685 890 224 770 9 332 666-577 994 94,2% Intäkter totalt 17 073 311 17 398 730 224 770 17 102 236-521 264 97,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 0,2 % Kostnader Personalkostnader -6 993 032-7 572 480-7 638 978-66 498 100,9% Köp av tjänster -2 343 993-2 091 930-378 280-2 165 650 304 560 87,7% Material och varor -4 829 282-4 463 020-280 000-5 187 948-444 928 109,4% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader -2 211 336-2 147 000-274 770-2 666 648-244 878 110,1% Kostnader totalt -16 377 643-16 274 430-933 050-17 659 224-451 744 102,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 7,8 % Verksamhetsbidrag 695 668 1 124 300-708 280-556 989-973 008-133,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -180,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Fastighetsförsäljningen nådde inte upp till målsättningen. Städdimensioneringen genomförd enligt plan och kosthållsutredningen utfördes under år 2011 Ekonomi: Resultatet för fastighetsförsäljningen blev 1 milj. under budgeterat. Under året gjordes en budgetändring för ökade underhållskostnader på 650 000 på fastighetsenheten. Städ- och kosthållsenheterna höll sin budget. 44

Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen VERKSAMHET Grundtrygghetsproduktionen ansvarar för förverkligande av serviceproduktionen enligt ett avtal med beställaren om innehåll, kvantitet och servicenivå i enlighet med grundtrygghetsnämndens beslut. Produktion av hälsovårdstjänster (20,6 %) omfattar det förebyggande hälsovårdsarbetet, öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, tandvård, mentalvård, rehabiliterande verksamhet samt företagshälsovård. Ansvarsperson: chefsläkare Elias Orvomaa och fr.o.m. 12.9.2011 chefsläkare Anne Pietinalho. Budgeterade medel 2010 2011 Utgifter 8,1 mn euro 8,0 mn euro Inkomster 1,4 mn euro 1,5 mn euro Netto 6,7 mn euro 6,5 mn euro Fördelning Öppen- och förebyggande hälsov.mottagning 40,2 % 40,7 % Rehabiliterande tjänster 8,5 % 9,7 % Mentalvårdsverksamhet 35,0 % 31,9 % Tandvård 16,2 % 15,7 % Företagshälsovård 0,1 % 2,0 % Produktion av omsorgstjänster (47,0 %) omfattar förebyggande verksamhet, vård i hemmet, serviceboende, servicebostäder, bäddavdelningar samt åldringshem. Ansvarsperson: produktionschef Jeanette Pajunen Budgeterade medel 2010 2011 Utgifter 17,4 mn euro 18,7mn euro Inkomster 3,2 mn euro 3,9 mn euro Netto 14,2 mn euro 14,8 mn euro Fördelning Stöd och vård i hemmet 29,3 % 24,8 % Åldringshem 35,2 % 34,7 % Serviceboende 20,7 % 22,6 % Bäddavdelningsverksamhet 14,8 % 17,9 % Produktion av social service (30,6 %) omfattar barn- och familjearbete, vuxen socialarbete, utkomststöd, handikappservice, missbrukarvård samt verksamheten vid invandrarbyrån. Ansvarsperson: chef för social service Outi Salmela Budgeterade medel 2010 2011 Utgifter 12,2 mn euro 12,1 mn euro Inkomster 2.9 mn euro 2,2 mn euro Netto 9,3 mn euro 9,9 mn euro Fördelning Barn- och familjearbete 34,9 % 34,9 % Vuxensocialarbete och utkomststöd 33,7 % 33,2 % Handikappservice 19,6 % 16,5 % Missbrukarvård 10,2 % 13,8 % Invandrarverksamhet 1,6 % 1,6 % Administration (1,8 %) Ansvarsperson: produktionschef Jeanette Pajunen Budgeterade medel 2010 2011 Netto 446 970 euro 553 470 euro (2011 fördelad på samtliga enheters administration) 45

MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Grundtrygghetsproduktionen strävar till att utveckla verksamheten så att servicestrukturen anpassas till behovet i stadens olika geografiska regioner. Omorganiseringar planeras utgående från personalens kunnande och befintliga utrymmen så att verksamheten blir effektiv och ekonomisk då köp av externa tjänster också kan minskas. Produktionen strävar till att förbättra kundbetjäningen genom att ha flexibel och lättillgänglig service och ett effektivt tidsbeställningssystem som garanterar patienten vård inom utsatt tid. Personalen samlar regelbundet in och behandlar kundrespons för att utveckla verksamheten. Grundtrygghetsproduktionens personal är den viktigaste resursen. En motiverad och trygg personal kan bemöta patienten och dennes anhöriga värdigt och professionellt. Ett mångprofessionellt samarbete och gemensamma arbetsmetoder är en förutsättning för ett bra vårdresultat. Verksamheten skall på ett ändamålsenligt sätt följa de förändringar som sker i samhället. Speciell fokus läggs på att stöda arbetslösa och invandrare samt på förebyggande barnskydd. De allmänna strategiska riktlinjerna och målsättningarna framgår ur grundtrygghetens sektorblankett. SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 1 831 385 33 209 190 1 291 370 36 661 775 2 161 215 106,3% Försäljning (grundtrygghetsnämnden) 28 211 317 0 0,0% Avgiftsintäkter 4 259 408 4 576 040 224 000 4 653 479-146 561 96,9% Understöd och bidrag 1 286 158 1 207 000 1 329 029 122 029 110,1% Övriga intäkter 725 071 739 280 874 899 135 619 118,3% Intäkter totalt 36 313 339 39 731 510 1 515 370 43 519 182 2 272 302 105,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 19,8 % Kostnader Personalkostnader -18 742 517-21 710 030-780 820-22 288 026 202 824 99,1% Köp av tjänster -10 229 313-9 674 650-464 180-12 531 571-2 392 741 123,6% Material och varor -1 111 129-1 165 500-45 600-1 245 110-34 010 102,8% Understöd -4 781 215-5 557 240-5 460 718 96 522 98,3% Övriga kostnader -1 449 165-1 624 090-224 770-1 993 756-144 896 107,8% Kostnader totalt -36 313 339-39 731 510-1 515 370-43 519 182-2 272 302 105,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 19,8 % Verksamhetsbidrag 0 0 0 0 0 0,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Grundtrygghetsproduktionens verksamhet har uppfyllt den beställning som grundtrygghetsnämnden gjort. Verksamheten utvidgades under året med en ny kortvårdsavdelning, HVC demens- och mentalvårdsavdelning, med 28-30 vårdplatser. Personalstyrkan utvidgades med 26 personer. Personalstyrkan ökades också utgående ifrån beställningen för att trygga den nattliga vården på åldringshemmen samt vården i klienternas egna hem. Rekryteringen av ny personal har varit svår främst gällande socialarbetare, sjukskötare och psykologer. 46

Ekonomi: Grundtrygghetsproduktionen överskred sin nettobudget med 1,8 milj.. Intäkterna ökade med 293 000 och utgifterna med 2,1 milj.. De största överskridningarna finns inom avdelningen för social service (1,5 milj. ), främst inom enheten för handikappservice och enheten för barn- och familjearbete. Produktion av social service Avdelningen överskred sin budget med 1,5 mn. Inom enheten barn- och familjearbete beror överskridningen på 430 000 på den kraftiga ökningen av inkomna barnskyddsärenden och åtgärder efter detta. Antalet anmälningar ökade med 144 (57 %). Under året har 16 barn varit korttidsplacerade, hälften av dessa har avslutats i huvudsak med hjälp av barnskyddets familjearbete, fem barn har blivit omhändertagna medan tre barn är under utredning. Omhändertagningarna har varit kostsamma pga barnens problematik (345-400 euro/dygn) vilket syns i en överskridning på 353 000. Genom familjearbetets insats har dock en inbesparing nåtts gällande institutionsvård med 43 000 och yrkesmässiga familjehem med 77 000. Fem ungdomar placerade på annan ort övergick i eftervård i form av eget boende med stöd av anstalt. Ungdomarnas situation var så svår att anstaltsvårdsstödet behövdes i större utsträckning än beräknat vilket syns i en överskridning på 70 000. Utöver detta ökade anmälningarna gällande familjevåld med åtgärden skyddshem, behovet av ekonomiskt stöd inom barnskyddet samt åtgärder för föräldrar med missbruksproblematik och spädbarn vilket gav en överskridning på 107 000. Handikappservice överskred sin budget med 1,8 mn. Överskridningar finns inom hela handikappservicen men de största överskridningarna finns inom personlig assistans för gravt handikappade (1 mn ), färdtjänst (329 000 ) och serviceboende för gravt handikappade (150 000 ). Antalet klienter inom personlig assistans var år 2011 108, antalet har sexdubblats (575 %) sedan 2009. Antalet klienter inom färdtjänst enligt handikappservicelagen var 416 vilket är en ökning med 21 %. Ökningen var störst i åldersgruppen över 65 år. Klienterna har i allt större utsträckning börjat använda hela färdtjänstområdet vilket klart påverkar utgifterna. Inom vuxensocialarbete har en omstrukturering i arbetet gjorts för att de lagstadgade behandlingstiderna för utkomststöd skall kunna hållas. Fyra förmånshandläggare anställdes tidsbundet. Antal klientfamiljer inom utkomststöd ökade inte i beräknad utsträckning vilket gjorde att budgeten underskreds med 500 000. Hela 34,5% av alla utkomststöd lyftes av 18-28 åringar, vilket bekräftar vikten av stödåtgärder inom denna grupp. För 308 personer utbetalades kommunens del av arbetsmarknadsstöd vilket syns i en utgift på 600 000. Avvänjningsenheten för missbrukare har 16 platser av vilka 10 platser är tänkta för stadens egna invånare och 6 platser för andra kommuners behov. Användningsgraden ökade från 35 % 2010 till 45 % 2011 så att andelen Raseborgare som vårdades var 55 %. Minst 60 % av vårddygnen skulle ha belastat specialsjukvården i frånvaro av egen avvänjningsenhet. Köp av tjänster inom anstaltsvård och stödboende inom missbrukarvården minskade och gav en inbesparing på 250 000. Produktion av omsorgstjänster Avdelningen överskred sin budget med 290 000. Inom närståendevården blev överskridningen 173 000 vilket kan förklaras genom det ökade antalet klienter, 17 % (24 personer) i jämförelse med 2010. Dessutom ökade nettokostnaderna/klient då vårdtyngden ökade och flere klienter beviljades det högre närståendevårdsstödet. Antalet klienten inom hemvård och hemservice är sgs oförändrat jämfört med 2010 men däremot har RAVA medeltalet stigit från 2,05 till 2,2 och därmed också tiden som används hos klienterna (5 %). Antalet klienter som kräver två vårdare har också ökat. Köptjänsterna inom serviceboendeverksamhet för äldreomsorgens klienter med mental- och missbruksproblematik kunde inte minskas så snabbt som tänkt och budgeten överskreds med 113 000. 47

Dagverksamhetens intäkter motsvarar inte utgifterna och detta beror främst på kostnader för långa transporter till och från verksamheten. Transportkostnaderna utgör 30 % av de totala utgiftsposterna. För att minska transportavstånden öppnades i slutet av året en ny verksamhetspunkt på Tenala servicehem. För detta anställdes ingen ny personal. Åldringshemmen underskred sin budget med 187 000 vilket främst beror på svårigheter att få personal och vikarier samt på ökade intäkter. HVC Bäddavdelningen överskred sin budget med 146 000 vilket främst beror på uteblivna intäkter och köp av vårdpersonal från privat serviceproducent. Användningsgraden på avdelningen var 94 %. Från maj månad startade en ny avdelning HVC demens- och mentalvårdsavdelning. Mellan maj-september hade avdelningen reducerad bemanning och 15 patientplatser. Från september fungerade avdelningen med full bemanning och 28-30 patientplatser. Användningsgraden var 87 %. En del av målsättningen med avdelning var att minska vårddygnen inom geropsykiatrisk specialsjukvård vilket har lyckats. Före avdelningens öppnande vårdades i medeltal 10 patienter inom geropsykiatrisk specialsjukvård, detta har kunnat minskas till 2. Produktion av hälsovårdstjänster Avdelningen underskred sin budget med 125 000. De största personaländringarna inom produktionen av hälsovårdstjänster gällde läkare. Det totala antalet läkartjänster, inklusive chefsläkaren, uppgick till 14,5 i och med att tjänsten som överläkare för mentalvårdstjänster grundades. Tjänsten sköttes 2011 som en köptjänst. Den totala besättningsgraden i fråga om läkartjänster var bättre än tidigare, i genomsnitt 90 % av tjänsterna var besatta med ordinarie eller för en viss tid anställda tjänsteinnehavare. Cirka 2/3 av alla läkartjänster var besatta med läkare i direkt tjänsteförhållande till staden. Utmärkande var även att behovet av köpläkare minskade och därmed minskade också de totala personalkostnaderna. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga som trädde ikraft 2011 förutsatte tilläggsresursser. Sommaren 2011 utbröt en tuberkulosepidemi vars kontaktutredning orsakade merarbete. Inom den rehabiliterande verksamheten har en talterapeutbefattning varit vakant hela året. Därav ökade kostnader för köptjänster och lägre personalkostnader än beräknat. Ökad verksamhet och mera vårdkrävande klienter på institutionerna har ökat behovet av fysioterapitjänster. Stöd till personalen för rehabiliterande arbetssätt har inte kunnat ges i önskad omfattning från enheten. Av tandläkartjänsterna var 30 % obesatta, 35 % av tandhygienist- och 13 % av tandskötarbefattningarna var också obesatta hela året. Antalet betalande kunder har trots detta ökat och budgeten därför hållit. 48

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. ALLMÄNNA MÅLSÄTTNINGAR KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att inleda regionala försök för att utreda hur social- och hälsovårdstjänsterna i samarbete med delar av specialsjukvården kan utvecklas vidare (SOTE-pilot). Därtill samlas exakt information om de ändringsbehov som ska beaktas i den lagstiftning som gäller organiseringen av social- och hälsovård. Raseborgs stad och Hangö stad önskar tillsammans med Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS ) som en del av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ( HNS ) delta i detta försök uttryckligen för att föra vidare det utvecklingsarbete som pågått en längre tid. Några förändringar i ägarstrukturer eftersträvas inte. 2. Raseborgs stad ser som sin huvuduppgift att erbjuda befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Med tanke på utvecklingen av specialsjukvården är också ett gott samarbete med den övriga specialsjukvården inom HNS och framförallt inom HUCS för såväl Raseborgs stad som sjukvårdsområdet. 3. Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) och regionens kommuner har sedan 1990-talet avtalat om en gemensam jour under vardagskvällar och nätter samt veckoslut. Målsättningen är att uppnå en en-dörrs jour, dvs. en samjour, som fungerar dygnet runt med enhetliga principer. Inrättandet av en uppföljningsavdelning i samband med jouren planeras. En organisering av en enhetlig patientdokumentation är under arbete. En fullskalig samjour går inte att upprätta förrän tilläggsutrymmen finns och detta betyder tidigast 9/2012. Det är dock inte bara utrymmen som behövs utan också grundläggande förändringar i sättet att fungera. 4. Tillgången på kompetent personal inom alla avdelningar. 5. Mentalvården i Raseborg är fortfarande splittrad och organiserad på olika sätt. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats. 6. Äldreomsorgens inriktning är på förebyggande och öppen vård i strävan att stöda den äldres möjligheter att tryggt kunna bo i eget hem samt att minska antalet institutionsplatser och öka antalet servicehemsplatser. 7. Prioritera det förebyggande arbetet inom barn- och familjearbetet för att minska behovet av institutionsvård. Utvärdering Förhandlingarna och diskussionerna med Hangö stad samt delvis med HNS/VNS gällande ett gemensamt socialoch hälsovårdsområde omfattande även specialsjukvård på basnivå avbröts i november 2011 med hänvisning till att en ny kommunreform är under planering. Parterna konstaterade att det troliga är att strukturförändringar inom social- och hälsovården verkställd först efter att beslut tagits om kommunreformen. 49

Under verksamhetsåret 2011 har Raseborgs stad, Hangö stad och HNS/VNS fortsatt arbetet med behovsutredningen gällande nybyggnation invid Västra Nylands sjukhus utgående ifrån premissen att specialsjukvården koncentreras i och runt Västra Nylands sjukhus. Behovsutredningen torde färdigställas i mars 2012 och omfattar även förslag till disposition av de kommunala byggnaderna som är för närvarande i primärhälsovårdens disposition i kvarteren runt Västra Nylands sjukhus. Behovsutredningen är uppgjord i linje med Raseborgs stads intention att erbjuda befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Planeringen av nybyggnationen utgår ifrån samjouren och de funktioner som behövs för att upprätthålla en medicinskt och ekonomiskt vettig jourverksamhet. Tillgången på personal har under år 2011 varit relativt god. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats under verksamhetsåret. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2011-2013 Kunder/Invånare Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Förenhetliga och effektivera serviceutbudet. Följa upp vårdkedjorna och utbudet av vård/service genom selektiva mätningar av väntetider och leveranstider. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen, det egna ansvaret för sin hälsa samt möjligheten till att välja var invånare vill ha vård. Slutföra utredningen av ibruktagandet av servicesedlar som ett komplement till den egna produktionen. Göra informationen om grundtrygghetens verksamhet bättre och mer lättillgänglig. Utvärdering En enkät gällande kundernas / patienternas respons på HVC-verksamheten samt servicen inom vård i hemmet utfördes i september 2011. Utgående ifrån enkäternas resultat kan konstateras att kunderna / patienterna i allmänhet är nöjda med tillgången och kvaliteten i servicen och dess tillgänglighet. Inga signifikanta skillnader registrerades mellan egen produktion och den externa producenten Mehiläinen Oy. Utredningen gällande servicesedlar slutfördes under 2011 och grundtrygghetsnämnden godkände principen att servicesedlar kan vid behov tas i bruk. Inga budgetmedel har dock reserverats för ändamålet år 2012. Raseborgs stads servicekatalog utgavs under verksamhetsåret och omfattar diger information om också grundtryggheten. Processer Göra en systematisk genomgång av de olika verksamhetsprocesserna och vårdkedjorna i syfte att skapa en välfungerande samjour och för att minska överlappande verksamhet mellan specialsjukvården och primärhälsovården. Förbättra kundbetjäningen genom att möjliggöra en snabbare kontakt till hälsovårdsutbildad personal för bedömning av vårdbehovet och tidsbeställning. Vidareutveckla nuvarande system för kundrespons samt genomföra några kundförfrågningar. Fortlöpande utveckla direktiv och kriterier för att förenhetliga och effektivera serviceutbudet. Klarlägga verksamheternas syfte så att både personal och kunden gagnas. Satsa på den öppna mentalvården för att kunna erbjuda mentalvårdstjänster i rätt tid och på rätt nivå. Utvärdering SAS-processen (selvitä-arvioi-sijoita) har prioriterats i det operativa arbetet samt i utvecklingsarbetet och genomgången av de olika verksamhetsprocesserna och vårdprocesserna. Telefonsystemen till Raseborgs stads hälsovårdscentraler har utvecklats under verksamhetsåret för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra svar på telefonsamtal inom den av social- och hälsovårdsministeriet rekommenderade tiden om fem minuter. Ett call-back system till samtliga hälsovårdscentraler eftersträvas när staden upphandlar telefonväxelsystem under år 2012. 50

Ekonomi Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal genom ett intensifierat samarbete mellan specialsjukvården och primärhälsovården. Kritiskt granska och diskutera serviceutbudet och vilken servicenivå kommunen skall erbjuda invånarna samt i vilken utsträckning kommunen själv skall producera verksamheten och i vilken utsträckning den kan köpas av externa producenter. Under budgetåret 2011 och under planeåret 2012 bör grundtrygghetsnämnden ta ställning till grundtrygghetens vård- och servicebehov efter tiden för de s.k. Karis-avtalen. Beakta förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar. Tillsammans med HNS/VNS planera och utvärdera eventuell tilläggsbyggnation invid Västra Nylands sjukhus för att koncentrera produktionen av sjukvårds- och hälsovårdstjänster till detta område. Utvärdering Grundtrygghetens verksamhet och dess omfattning, kvalitet och ekonomi har fortlöpande analyserats med hjälp av maisema-instrumentet. Grundtryggheten överskred sin nettoutgiftsram om 87 645 000 med 1 695 000. En bidragande orsak var stadens ökade kostnader för handikappservicen. För handikappservicen hade reserverats netto 7 623 000, men beloppet överskreds med 2,1 miljoner euro. Orsaken var en kraftig ökning i såväl antalet gravt handikappade som i antalet personliga assistenter. Raseborgs stad hade medtagit i budgeten 2011 som sin kostnadsandel i Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) 32 000 000. Förverkligandet efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård blev 32 010 000, vilket nästan exakt motsvarade det budgeterade beloppet. Stadens totala kostnader för specialsjukvård uppgick till 34 238 000 då även övriga sjukvårdsdistrikt och gamla pensionsåtaganden (kostnader) är beaktade. Personal Säkra en rätt dimensionerad personalstyrka i relation till kommunens servicebehov och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering inom de olika områdena så att resurserna kanaliseras till de funktioner där behov och efterfrågan är störst. Lokalspecifika behov - såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska - skall beaktas i personaldimensioneringen. Tillhandahålla ett tillräckligt brett och utmanande utbildningsprogram för att upprätthålla personalens sakkunskap, yrkesskicklighet och motivation. Fortlöpande satsa på rekryteringen av personal bl.a. genom samarbete med utbildningsanstalter och genom att delta i olika projekt. Utveckla möjligheten för personalen att kunna påverka sitt arbete och sin kompetens. Utvecklingssamtal mellan förman och arbetstagare hålls årligen. Utvärdering Raseborgs stad satsade fortlöpande på rekrytering av personal, vilket genererade resultat bl.a. i att nästan alla läkarvakanser vid den egna hälsovårdscentralen kunde besättas. En rätt dimensionerad personalstyrka i relation till servicebehovet och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering utgjorde stadens fortlöpande målsättning under hela verksamhetsåret. Målsättningen uppfylldes som helhet väl. 51

Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Målsättningar och verksamhet enligt Maisema-modellen 01 FÖRVALTNING omfattar såväl ordnarenhetens som den egna produktionens administration. Målsättning: Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utvärdering: Ett kontinuerligt arbete har utförts under hela verksamhetsåret 2011 för att trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen samtidigt som kostnadseffektiviteten och resursoptimeringen betonats och analyserats med hjälp av Maisema-instrumentet. 02 FAMILJETJÄNSTER omfattar barnskydd och socialt arbete för barn och familjer samt barnatillsyningsmännens verksamhet Målsättning: Satsa på ett mångprofessionellt arbete inom barnskyddet med nya arbetsmetoder och stödformer inom det förebyggande arbetet och öppna vården för att stödja barns och familjers välmående. Satsningen på det öppna barnskyddsarbetet syftar till att motverka behovet av nya placeringar utom hemmet. Utvärdering: Antalet barnskyddsanmälningar ökade med 144 st (45 %) till 397 anmälningar. För 114 barn har utredningar slutförts och för 123 barn har barnskyddsarbete påbörjats. Sammanlagt 75 relationer är avslutade. Socialjouren har mottagit 112 alarm från Raseborgs stad under verksamhetsåret, vilket utgör en ökning om 27 %. Antalet händelser som socialjouren varit inkopplad i på polisstationen i Raseborg har ökat med 40% och utgör 50% av alla händelser inom hela socialjourens område (Raseborg, Lojo, Vichtis). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer och mätare 02 Familjetjänster Förebyggande barnskydd, antal klienter 58 68 71 - /klient 228 656 777 Socialarbete, klienter 346 440 405 - /klient 877 735 1072 Öppen vård, klienter 164 135 264 - /klient 2 365 5 777 3 593 Placering utanför hemmet, klienter 74 65 60 Vårddagar 13 344 13 900 13 395 - /vårddag 147 141 165 Barnatillsyningsmannen, klientfamiljer 497 301 331 Faderskaps-, underhålls- samt vård- o umgängeavtal 598 562 378 - /avtal 172 288 385 - /klient 207 537 440 52

03 SOCIALARBETE FÖR VUXNA omfattar socialt arbete för vuxna, utbetalning av utkomststöd samt arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. Målsättning: Öka möjligheten till en meningsfull vardag för arbetslösa och daglediga i olika åldrar. Öka handledningen för ett aktivt samhällsengagemang förutom att trygga en minimiutkomst Utvärdering: Utkomststödets nivå har hållits på samma nivå som år 2010. Främst beviljas utkomststöd i form av grundläggande utkomststöd (700 st) och kompletterande utkomststöd (244 st). Därtill har förebyggande utkomststöd utbetalats åt 51 personer. I utkomststöd utbetalades 2 715 000. Därtill betaldes andelar för arbetsmarknadsstöd 551 170, vilket motsvarar nivån år 2010. BS 2010 BU 2011 BS 2011 03 Socialarbete för vuxna Socialarbete, klientfamiljer 1 225 1 500 1 367 - /klient 821 578 799 Utkomststöd, klientfamiljer 1 145 1 400 1 106 - /klientfamilj med utkomststöd 1 587 2 874 3 059 04 HANDIKAPPTJÄNSTER omfattar verksamhet enligt handikappservicelagen och service för utvecklingsstörda. Målsättning: Garantera en tillräcklig och kvalitativ omsorg med beaktande av förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar Verksamheten i enlighet med handikappservicelagen sker inom den egna produktionen sålunda att besluten fattas av socialarbetarna varefter klienterna får betalningsförbindelser för inköp av servicen. Verksamheten inom vården av utvecklingsstörda köps av Kårkulla samkommun och Eteva kuntayhtymä samt av några privata serviceproducenter. Anslagen ingår i ordnarenhetens budget dock så att verksamheten koordineras av den egna produktionen. Utvärdering: Handikapptjänster överskred sin beviljade nettoutgiftsram 7,6 miljoner med totalt 2,1 miljoner och uppgick till totalt 9,7 milj.. Antalet personliga assistenter och stödpersoner för gravt handikappade ökade kännbart och uppgick till 54 assistenter. Antalet gravt handikappade klienter uppgick till 548 personer, vilket utgör en ökning om 256 klienter jämfört med bokslutet år 2010. Samkommunen Kårkulla öppnade under verksamhetsåret ett nytt serviceboende för utvecklingsstörda. Antalet vårddygn motsvarar totalt sett det budgeterade, men en välkommen kalkylerad förskjutning i fördelning av antalet vårddygn från anstaltsboende till serviceboende har skett. 53

BS 2010 BU 2011 BS 2011 04 Handikapptjänster Handikappade klienter 174 75 69 - /klient 758 1 000 2 791 Gravt handikappade klienter 292 415 548 - /klient 3 608 3 457 4 968 Klienter inom soc.arb. o. serviceavd. 590 590 250 - /klient 329 181 590 Utvecklingsstörda klienter inom öppen vård 190 195 593 - /klient 9 251 8 134 3 496 Vårddagar för utvecklingsstördas serviceboende 28 038 31 336 31 785 - /vårddag 118 117 124 Vårddagar för utvecklingsstördas anstaltsvård 3 325 3 437 2 183 - /vårddag 253 215 250 05 MOTTAGNINGSTJÄNSTER omfattar hälsovårdscentralernas verksamhet samt laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar och sjuktransporter. Målsättning: Satsa genomgående på förebyggande social- och hälsovårdssamarbete samt på ett brett och intensivt samarbete över sektorgränserna inom kommunen för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen och det egna ansvaret för hälsan Förbättra kundbetjäningen genom att effektivera tidsbeställningen, bedömningen av vårdbehovet och därigenom garantera vård inom utsatt tid Samtliga undersökningar köps av HUS-lab och HUS-röntgen och ingår i ordnarenhetens budget. Sjuktransporterna sköts med köpserviceavtal med Ekenäs sjuktransport Ab. En konkurrenskraftig lönesättning kan var avgörande vid rekrytering av framför allt läkare. Utvärdering: Ett utarbetat rekryteringspaket för läkare har positivt påverkat läkarbemanningen vid hälsocentralerna inom egen produktion i Ekenäs och Pojo. Mehiläinen Oy ansvarar för HVC-verksamheten i Karis. Bl.a. läkarnas språkkunskaper i Karis har gett upphov till återkommande diskussioner och förhandlingar emellan avtalsparterna. Antalet besök i skol- och studerandehälsovården minskade med 2000 besök och antalet elever som betjänats minskade med ca 500 jämfört med verksamhetsåret 2010. Antalet kunder på mödrarådgivningen har totalt minskat med 164, medan antalet barn har varit konstant. Antalet bedömningar av servicebehov för tillfällig hemservice för barnfamiljer inom familjecenter har varit 10 st. Målsättningen att öka invånarnas eget ansvar för hälsan och delaktighet i vården har inte nämnvärt påverkat utfallet. Antalet egenvårdpunkter är för närvarande fyra inom egen produktion, medan egenvårdspunkt saknas i Karis. 54

BS 2010 BU 2011 BS 2011 05 Mottagningstjänster Patienter inom vårdmottagning 20 075 19 739 16 221 - /invånare 99 127 140 - /patient 143 140 250 Klienter vid hälsogranskning 11 228 5 022 11 639 - /invånare 30 27 39 - /patient 77 153 98 Laboratorieundersökningar 117 709 125 000 125 778 - /undersökning 6 5 6 Röntgenundersökningar 4 247 5 500 4 185 - /undersökning 85 85 97 Sjuktransporter 5 618 4 300 4 831 - /transport 123 161 146 06 PSYKOSOCIALA TJÄNSTER FÖR VUXNA omfattar mental- och missbrukarvård Målsättning: Mentalvården inom den egna produktionen stärks. En omstrukturering av vårdkedjan görs inom den öppna mentalvården i samarbete med specialsjukvården. Syftet är att snabbare kunna bedöma klientens vårdbehov och erbjuda vård på rätt nivå och utnyttja det nätverk av funktioner som behövs för att stöda klinten i vardagen. Den öppna missbrukarvården (A-kliniken) vars verksamhet 2011 omfattar enbart Raseborg, utvecklar samarbetet med den nya avvänjningsenheten för missbrukare. Av avvänjningsenhetens 16 klientplatser använder Raseborg 10 platser och 6 platser säljs interkommunalt. Utvärdering: Arbetet med utvecklande av vårdkedjor inom mentalvården har påbörjats inom Mosiak-projektet. Antalet klienter inom serviceboende har sjunkit en aning och uppgick till 48 klienter. Antalet vårddagar har ökat från 14 092 dagar till 17 732 dagar. A-klinikens öppna mottagning har interkommunalt avtal med Hangö stad och Ingå kommun, men såväl Hangös som Ingås användning av Raseborgs stads tjänster har varit rätt liten. Beläggningsprocenten på stadens avvänjningsenhet har förbättrats jämfört med verksamhetsåret 2010 och varierade under verksamhetsåret 2011 runt 50 %. Inköp av extern anstaltsrehabilitering har minskats från 1 547 vårddygn år 2010 till 1 271 vårddygn år 2011. 55

BS 2010 BU 2011 BS 2011 06 Psykosociala tjänster för vuxna Klienter inom den egna öppna verksamheten 1 648 1 224 972 - /klient 559 763 699 Klienter inom serviceboende 52 54 48 Serviceboendets vårddagar 14 092 14 250 17 732 - /klient 18 483 24 444 29 274 - /vårddag 68 93 79 A-klinikens klienter 312 270 254 - /klient 601 931 888 Vårddagar i akutvårdsstationen 1 490 3 504 1 988 Klienter inom missbrukarvårdens boendesservice 9 7 6 Vårddagar inom boendeservicen 1 130 1 920 831 - /klient 7 771 17 143 8 551 - /vårddag 62 63 62 Inköp för anstaltsrehabilitering (vårddagar) 1 547 2 900 1 271 - /vårddag 154 219 153 07 REHABILITERINGSTJÄNSTER omfattar fysioterapi och talterapi samt ergoterapi Målsättning: Följa upp behovet av olika terapitjänster och utveckla verksamheten och remissförfarandet. Utnyttja den regionala hjälpmedelscentralen i samarbete med sjukvårdsområdet och Hangö Verksamheten i Karis sköts av Carema Ab till den del det gäller talterapi huvudsakligen för barn under skolåldern och fysioterapi för hela befolkningen. All övrig talterapi- och fysioterapiverksamhet handhas av den egna produktionen. Till detta hör även all institutionsvård (äldreomsorgen) samt fysioterapi inom den egna produktionens företagshälsovård. Krävande medicinsk anstaltsrehabilitering köps i huvudsak externt. Utvärdering: Egen produktion har haft en talterapeutbefattning vakant hela året. Antalet terapiklienter omfattande tal- och ergoterapi var 393 st år 2011, vilket motsvarar nivån år 2010 om 399 klienter. Antalet klienter inom fysioterapin minskade från 1 825 st år 2010 till 1 372 klienter år 2011. Maisema-gruppen omfattar den av HNS/VNS administrerade gemensamma hjälpmedelscentralen i Ekåsens sjukhus. Hjälpmedelscentralen tillhandahåller tjänster för Raseborgs stad 60 %, Hangö stad 20% och HNS/VNS 20 %. Behovet av fysioterapi har ökat på institutionerna. Antalet grupptillfällen har ökats. Näringsterapi har inte getts. 56

BS 2010 BU 2011 BS 2011 07 Rehabiliteringstjänster Terapiklienter (tal-, ergoterapi) 399 250 393 - /klient 601 591 647 Rehabiliteringsklienter (fysioterapi) 1 825 1 460 1 372 - /klient 287 366 442 Klienter i medicinsk rehabilitering 39 58 48 - /klient (innefattar hjälpmedelscentralen) 10 299 13 724 18 484 08 MUNHÄLSOVÅRD omfattar tandvården. Målsättning Ge munhälsovård för kommuninvånarna enligt den gällande lagstiftningen och så att väntetiden till ickebrådskande helhetsvård för nya patienter inte överstiger 6 månader. Utvärdering: Väntetiden till vård har kunnat hållas inom 6 månader som vårdgarantin stipulerar.. Inom egen produktion som ansvarar för munhälsovården i Ekenäs var 30% av tandläkartjänsterna obesatta, 35 % av munhygienisttjänsterna och 13 % av tandskötarbefattningarna. Tandläkarsituationen har även varit svår i Karis där årsverken blev en aningen lägre än vad avtalet stipulerar. BS 2010 BU 2011 BS 2011 08 Munhälsovård Tandvårdens klienter 12 532 16 100 12 028 Över 18 år gamla klienters %-andel 0 % 60 % 60 % 09 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD omfattar arbetsplatsgranskningar och hälsogranskningar för företagare och Raseborgs personal i Ekenäs och Pojo-området. I Karisområdet köps företagshälsovården för företagare och stadens personal externt. Målsättning: Stöda arbetsgivarna att utveckla arbetsplatserna så att de är trygga och så att arbetstagarnas hälsa främjas samt främja och stöda arbetstagarna i upprätthållande av en god hälsa. Jobba för att hela kommunen antar mottot Rökfri arbetsplats För stadens personal ingår i företagshälsovårdens tjänster både hälsogranskning och sjukvård. Kostnaderna för företagshälsovården gällande stadens egen personal ingår i personalförvaltningens budget. Utvärdering: Avtalen inom företagshälsovården uppgår totalt till 335 st och fördelas enligt följande: 190 företag, 113 jordbrukare och 32 företagare. Arbetsplatsbesök görs vart fjärde år om inte annat krävs. Det uppskattade antalet kunder erhåller inte årligen tjänster inom företagshälsovården utan får tjänster med 3-5 års intervaller. Antalet årliga klienter varierar därför en aning liksom inkomsterna. Läkartjänsterna har varit besatta hela verksamhetsåret genom externa köptjänster och antalet besök har kunnat ökas betydligt från 3 482 prestationer år 2010 till 5 297 prestationer år 2011. 57

BS 2010 BU 2011 BS 2011 09 Företagshälsovård Kunder totalt 2 104 2 775 1 669 Prestationer totalt 3 482 3 050 5 297 - /kund 78 220 357 - /prestation 47 201 112 Avtal gällande lagstadgad företagshälsovård 0 376 335 10 VÅRD- OCH OMSORGSTJÄNSTER omfattar stöd för närståendevård, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, periodvård, långvarig anstaltsvård samt akutvård och korttidsvård. Målsättning: Tyngdpunkten läggs på att utveckla ett brett utbud av förebyggande service och vård i syfte att öka den äldres möjlighet att tryggt kunna bo i sitt eget hem. Detta innebär en personalökning (4 vakanser) inom vård i hemmet. Omfördela platserna inom äldreomsorgen i enlighet med de nationella rekommendationerna och specifika lokala behov. Primärt innebär detta att inrätta flere platser för serviceboende på bekostnad av institutionsplatser. Genom ett rehabiliterande arbetssätt upprätthålla eller öka klienternas funktionsförmåga. Utveckla samarbetet mellan alla de instanser som deltar i vården och omsorgen av den äldre befolkningen. Antalet klienter som får stöd för närståendevård ökar med 5. Närståendevården, de förebyggande hembesöken och minnesrådgivningen sköts helt och hållet av den egna produktionen. Tyngdpunkten inom vård i hemmet läggs vid klienter med större vårdbehov. Detta medför inte en ökning av nuvarande kostnadsnivå trots att antalet klienter och antalet besök ökar. Verksamheten vid Tenala Demensboende har inletts med 6 serviceboendeplatser och 2 intervallvårdsplatser. Den egna produktionens bäddavdelning verkar hela år 2011 i Mjölbolsta sjukhusbyggnad. Bäddavdelningen omfattar 50 bäddavdelningsplatser. Under år 2011 planeras hur åtminstone bäddavdelningens akuta kortvård kunde flyttas till eller invid Västra Nylands sjukhus. Utvärdering: Antalet klienter inom närståendevården ökade med 17 % och uppgick till 167 st. RAVA-medeltalet i Raseborg har under verksamhetsåret 2011 hållits på motsvarande nivå som år 2010: långvård 3,15 vård i hemmet 2,03 och serviceboende 2,86. I maj 2011 inledde egen produktion verksamheten inom HVC demens- och mentalvårdsavdelning omfattande 28-30 platser i andra våningen i Ekåsens huvudbyggnad. 58

BS 2010 BU 2011 BS 2011 10 Vård - och omsorgstjänster Antal klienter som får stöd för närståendevård 143 150 167 Täckning för över 75 år gamla % 3,00 % 3,00 % 3,00 % - /klient 3 481 3 016 3 683 Antal klienter inom hemvård 2 276 660 815 Täckning för över 75 år gamla % 34 % 24 % 22 % - /klient 1 818 9 511 4 727 Vårddagar vid dagcenter 5 631 7 237 5 081 - /vårddag 40 46 40 Vårddagar i serviceboende 52 520 59 535 58 426 Täckning för över 75 år gamla % 4 % 2 % 5 % - /vårddag 97 115 139 Vårddagar i långvarig anstaltsvård 63 945 71 540 67 858 Täckning för över 75 år gamla % 6 % 6 % 6 % - /vårddag 93 123 143 Vårddagar i akut och kortvarig vård 25 979 26 645 28 410 - /vårddag 144 196 189 11 SPECIALSJUKVÅRD omfattar specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet (HNS) och annan specialsjukvård. Målsättning: Staden skall arbeta för att trygga att Västra Nylands sjukhus utvecklas så, att det också i framtiden på ett kostnadseffektivt sätt kan erbjuda invånarna specialsjukvård i enlighet med befolkningens behov. Eventuella förändringsbeslut om förvaltning och uppgifter bör fattas i samarbete och samråd med HNS och Hangö stad samt utgående ifrån den s.k. Urho-gruppens förslag. HNS/VNS fungerar fr.o.m. 1.3.2011 som huvudman för samjouren vid Västra Nylands sjukhus. Stadens förhandlingar med sjukvårdsdistriktet ledde till ett förhandlingsresultat om 32 milj. år 2011. Stadens avvänjningsenhet (Katko) och satsningarna på den egna mentalvården beräknas medföra inbesparingar i den psykiatriska specialsjukvården. Utvärdering: Samjouren har med HNS/VNS som huvudman fungerat bra. Ett läkarbesök på samjouren kostar 110. Beslut om att fr.o.m. 1.2.2012 införa en ny kategori och prisklass för besök hos sjukskötare i samjouren fattades under verksamhetsåret. Priset för detta besök fastställdes till 80. Raseborgs stads kostnadsandel 2011 till HNS efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård uppgick till 32 010 000. BS 2010 BU 2011 BS 2011 11 Specialsjukvård Specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet(hns) 35 143 934 34 050 500 34 138 012 Antal vårddagar 9 536 6 755 7 261 Besök 40 979 41 000 43 474 Nord DRG produkter 13 733 13 185 13 558 59

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 393 088 104 400 268 025 163 625 256,7% Avgiftsintäkter 2 249 247 2 349 010 2 271 459-77 551 96,7% Understöd och bidrag 12 795 0 5 096 5 096 0,0% Övriga intäkter 435 005 413 340 414 340 1 000 100,2% Intäkter totalt 3 090 135 2 866 750 0 2 958 920 92 170 103,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -4,2 % Kostnader Personalkostnader -2 766 518-3 041 590-2 720 124 321 466 89,4% Köp av tjänster (interna) -52 961 811-31 507 240-1 413 810-34 708 514-1 787 464 105,4% Köp av tjänster (externa) -28 211 317-54 500 140 852 880-53 963 794-316 534 100,6% Material och varor -160 075-185 300-175 688 9 612 94,8% Understöd -150 480-179 500-132 050 47 450 73,6% Övriga kostnader (interna) -53 170-58 240-5 070 109,5% Övriga kostnader (externa) -498 101-483 790-523 081-39 291 108,1% Kostnader totalt -84 748 302-89 950 730-560 930-92 281 491-1 769 831 102,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 8,9 % Verksamhetsbidrag -81 658 167-87 083 980-560 930-89 322 571-1 677 661 101,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,4 % 60

Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Bildningssektorns grundläggande uppgifter är att ge allmänbildning och fostran åt barn och unga, att stöda individens bildningssträvanden och utveckling till goda samhällsmedlemmar samt att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER o att utveckla moderna Internetlösningar för bildningssektorns olika behov. o att stöda föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. o att ordna kvalitativ och kostnadseffektiv service i hela Raseborg STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN 2011-2014 Kunder/Invånare o o o Erbjuda service och fritidsverksamhet som stöder Raseborg som ett kvalitativt boendealternativ. Eftersträva jämlika förutsättningar att kunna ta del av de kommunala bildningstjänsterna. Förbättra nättjänsterna inom hela bildningssektorn. Processer o o o Klargöra förvaltningen via informativa hemsidor och aktiv informationspolicy. Arbeta för tydlighet i beslutsfattandet samt tjänstemännens och beslutsfattarnas roller på olika nivåer. Besluta om allmänna principer gällande läroplan, specialundervisning och språkbad inom skola och dagvård. Ekonomi o o o Betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser. Anpassa serviceutbudet och resurserna inom bildningen utgående från dagens behov. Planera utrymmesbehoven långsiktigt och sektorövergripande. Personal o o o Utveckla personalens fortbildning och arbetshälsa. Erbjuda motions- och kulturverksamhet för stadens personal. Utveckla det tvärsektoriella samarbetet. Utvärdering 1. Under år 2011 togs det elektroniska programmet Wilma i bruk i grundskolorna i syfte att utveckla kommunikationen mellan skolan och hemmen. Vårdnadshavarna och eleverna hade även möjlighet att göra den årliga utvärderingen av kvaliteten i den grundläggande utbildningen via Wilma. Under året förbereddes och prövades förfaringssättet att anmäla elever till den grundläggande utbildningen i det elektroniska Wilmaprogrammet att genomföras i full skala år 2012. Inom ramen för arbetet med utbildningens personalfortbildning upprättades Raseborgs Peda.net-sidor. Peda.net är ett nätbaserat program gemensamt för Raseborg, Hangö och Ingå. Där får den pedagogiska personalen information om den fortbildning som ordnas i regionen inom Kunnig-projektet och möjlighet att följa det fortbildningsprogram som erbjuds. Inom biblioteksverksamheten övergick man under 2011 till ett nytt bibliotekssystem inom Lukas. det nya gränssnittet utvecklades till att tas i bruk våren 2012. 61

2. Bildningens avdelningar kultur, idrott och ungdom har med budgetmedel stött föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. Kulturhuset Karelia stöddes med en personresurs bekostade med sysselsättningsmedel. 3. Bildningssektorn har som helhet verkställt budgeten enligt följande; verksamhetsbidraget har underskridits med 1 045 594 euro (2,06 %), intäkterna har överskridits med 344 168 euro (6,8 %) och kostnaderna har underskridits med 701 426 euro (1,25 %). 62

Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Bob Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen producerar administrativa tjänster för hela sektorn samt bildningsnämndens, den svenskspråkiga och finskspråkiga sektionens samt musikinstitutets ärendehantering. Administrationen ansvarar för skolkuratorsverksamheten och skolskjutsarna samt fortbildningen av den pedagogiska personalen. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Att utveckla ett tydligare ledarskap på alla tre nivåer. 2. Att utveckla den interna informationen via stadens intranät eller motsvarande nya lösningar. 3. Att i samarbete med grundtrygghetssektorn utveckla elevvårdens rutiner och tillgänglighet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ a. Erbjuda ledarskapsutbildningar samt handlednings- och diskussionstillfällen för avdelnings- och enhetscheferna bl.a. inom projektet Kunnig (bildningsdirektören/utbildningsplaneraren). b. Skapa en mötesplats på nätet för lärare för informations- och kunskapsspridning (bildningsdirektören/ utbildningsplaneraren). c. En elevvårdsplan för Raseborg godkänns som en del av läroplanen under våren 2011 (bildningsnämnden). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Skolskjutsar 1 020 1 001 992 Besök hos skolkurator Mätare Skolskjutskostnad/skjutselev 1 582 1 810 1 645 Elever/skolkurator 669 550 552 63

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 517 292 510 000 397 369-112 631 77,9% Avgiftsintäkter 2 241 1 500 4 212 2 712 Understöd och bidrag 84 030 85 000 46 293-38 707 54,5% Övriga intäkter 89 450 0 107 904 107 904 0,0% Intäkter totalt 693 013 596 500 0 555 778-40 722 93,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -19,8 % Kostnader Personalkostnader -1 001 263-1 021 430-1 078 108-56 678 105,5% Köp av tjänster -3 078 227-3 413 350-25 920-3 212 938 226 332 93,4% Material och varor -46 955-10 300-26 052-15 752 252,9% Understöd -14 250-15 200-21 595-6 395 142,1% Övriga kostnader -64 272-71 970-89 441-17 471 124,3% Kostnader totalt -4 204 967-4 532 250-25 920-4 428 134 130 036 97,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 5,3 % Verksamhetsbidrag -3 511 953-3 935 750-25 920-3 872 356 89 314 97,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom ramen för programmet Kunnig har grupparbetshandledning erbjudits och genomförts för skolornas rektorer. Inom bildningen slutförde (6) avdelnings- eller enhetschefer det tvååriga utbildningsprogrammet Specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Avdelningscheferna höll en gemensam strategidag i augusti. För både avdelningschefer och för rektorer ordnades diskussionstillfällen inom ramen för regelbundna möten. För verksamhet kring fortbildning upprättades under året Raseborgs Peda.net-sidor. Peda.net är ett nätbaserat program som tillhandahåller information om fortbildningstillfällen. I programmet är även ett forum för diskussion öppnat. I anslutning till ändringar och kompletteringar i den lokala läroplanen fastställde bildningsnämnden 17.5.2011 en elevvårdsplan för Raseborgs stad. Elevvårdsplanen tillämpas sedan 1.8.2011 i alla enheter med grundläggande utbildning. Ekonomi: Inkomsterna har varit 6,8 % = 40 722 euro lägre än budgeterat. Några budgeterade projektunderstöd har bokförts direkt på projektkontona. På utgiftssidan finns en inbesparing om 130 036 euro. Orsaken är att de budgeterade kostnaderna för elevtransporter har underskridits med 138 200 euro. Verksamhetsbidraget har underskridits med 2,3 %. 64

Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag VERKSAMHET Allmän målsättning är att erbjuda alternativa dagvårdsplatser i enlighet med föräldrars behov och önskemål. Dagvården utgår från närhetsprincipen men ger samtidigt föräldrar möjlighet att ansöka om en dagvårdsplats inom hela staden Raseborg. Dagvård ges i enlighet med lagstiftningen så att dagvårdsplats garanteras inom två veckor ifall man behöver detta för studier eller arbete, annars inom fyra månader. Utöver den lagstadgade dagvården kan dagvård ges till skolbarn med specialbehov. Verksamhetsformerna är följande: förskola, daghemsvård, familjedagvård i vårdares eget hem, gruppfamiljedagvård, lekparksverksamhet, stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privat vårdproducent. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa permanenta, ändamålsenliga dagvårdsutrymmen utgående från behovet. 2. Utvidga vikariepoolen. 3. Revidera förskolans läroplan. 4. Utvidgning av språkbadsverksamheten. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Nytt daghem alternativt nya lokaliteter för 3-4 avdelningar i Ekenäsområdet. Förverkligas under hösten 2011. (Intern service, dagvårdschefen). Anställa flere långtidsvikarier till vikariepoolen för att bättre kunna tillgodose relationstalet barn/vårdare även under personalens semestrar och sjukledigheter. (Dagvårdschefen). Reviderande av läroplanen under nästa budgetår. (Dagvårdschef, föreståndare, barnträdgårdslärare, klasslärare). Språkbadsgrupper startas där det är möjligt (dagvårdschefen). Nyrekrytering av gruppfamiljedagvårdare utreds. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Barn i verksamheten (totalt) 1 354 1 360 1 376 av vilka i förskola 284 290 313 Stöd för vård av barn (FPA) totalt 475 470 485 Kommuntillägg för privat vård av barn 75 70 77 Mätare Nettoutgift / dagvårdsbarn / år totalt ( ) 7 684 8 910 8 738 Erhållit dagvårdsplats enligt ansökt första alternativ 74 % 85 % 87 % 65

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 4 348 46 000 8 123-37 877 17,7% Avgiftsintäkter 2 058 782 2 239 000 2 139 972-99 028 95,6% Understöd och bidrag 38 943 32 200 3 649-28 551 11,3% Övriga intäkter 6 058 8 300 9 907 1 607 119,4% Intäkter totalt 2 108 132 2 325 500 0 2 161 651-163 849 93,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,5 % Kostnader Personalkostnader -9 716 296-11 096 370-10 816 422 279 948 97,5% Köp av tjänster -1 820 613-2 116 100-62 700-2 045 529 133 271 93,9% Material och varor -180 129-341 010-287 392 53 618 84,3% Understöd -1 722 717-1 752 000-1 685 511 66 489 96,2% Övriga kostnader -796 538-913 030-1 035 667-122 637 113,4% Kostnader totalt -14 236 293-16 218 510-62 700-15 870 521 410 689 97,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 11,5 % Verksamhetsbidrag -12 128 162-13 893 010-62 700-13 708 870 246 840 98,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Behovet av dagvårdsplatser har varit stort i hela kommunen hela verksamhetsåret. I Ekenäsområdet kan man se en förskjutning från familjedagvård till daghemsvård. I enlighet med budgetberedningen för 2011 års budget, var det meningen att det nya daghemmet i Langansböle skulle inleda sin verksamhet hösten 2011. Daghemmet öppnade i stället den 9.1.2012. Därmed kunde dock alla barn som stod i kö vid årsskiftet beredas en dagvårdsplats i Ekenäsområdet. I Karis har det varit brist på dagvårdsplatser under höstterminen 2011. Situationen kommer att lätta då en ny daghemsavdelning startar i hyrda lokaliteter under våren 2012. År 2011 föddes 281 barn i kommunen. År 2010 och 2009 är motsvarande antal 297 respektive 290 barn. Uppföljning av konkretiserade målsättningar: Enligt planerna skulle ett nytt daghem, alternativt nya lokaliteter för 3-4 avdelningar tas i bruk under hösten 2011. Daghemmet stod klart först i januari 2012 och startade sin verksamhet den 9 januari. Utöver den ordinarie vikariepoolen har ytterligare tillfällig personal anställts till vikariepoolen för tiden 1.9.2011 30.4.2012. Den reviderade läroplanen för förskolan i Raseborg (fr.o.m. 1.8.2011) godkändes av nämnden den 14.6.2011. Fr.o.m. 1.8.2011 har två språkbadsgrupper startat i Karis, en för svenska barn som badar på finska i Solbacka daghem och en för finska barn som badar på svenska i Kila daghem. Till följd av ett för litet antal sökande fylldes inte någondera språkbadsavdelningen (á 21 platser). Trots detta strävar dagvården att etablera språkbadsverksamheten i Karis, varför respektive språkbadsgrupp startade som halv grupp. Med hjälp av specialarrangemang kunde de övriga lediga avdelningsplatserna vikas för andra barn som inte deltar i språkbadsverksamheten. Under senaste år gick några familjedagvårdare i pension. Några nya familjedagvårdare har rekryterats. I och med att familjedagvårdarna har underställts arbetstidslagen fr.o.m. 1.8.2011 har det uppstått ett större behov av reservdagvårdsplatser och personal för att sköta barnen då familjedagvårdarna enligt lagen måste ta ut övertidsledighet. 66

Ekonomi: Dagvårdens nettobudget har underskridits med 246 800 (1,8 %). Intäkterna som helhet har förverkligats till 93 %. Intäkterna består till största delen av dagvårds-avgiftsintäkter. Utgående från uppskattade dagvårdsintäkter har dessa förverkligats till 95,6 %. Dagvårdsintäkterna är svåra att förutspå eftersom de beräknas utgående från föräldrarnas inkomster och även påverkas av sysselsättningsläget. Intäkterna från dagvårdsavgifter täcker till 13,6 % de totala utgifterna för dagvård (undantaget stöd för hemvård och privat vård av barn samt kommunalt tillägg till privat stöd för vård av barn). Inom familjedagvården höjdes övertidsersättningarna markant samtidigt som lagstiftningen ändrades så att familjedagvårdarna fr.o.m. 1.8.2011 övergick att höra under arbetstidslagen. Detta har medfört mera arbete, större utgifter och behov av ny reservvårdspersonal, vilka sköter barnen då familjedagvårdarna enligt lagen måste ta ut övertidsledighet. Dagvårdens personalkostnader utgör som helhet 79 % av dagvårdens förverkligade nettobudget 2011. Personalkostnaderna uppgår till 97,5 % av dagvårdens budgeterade personalkostnader för år 2011. Därmed finns en inbesparing på lönemomentet med 280 000. Dessa inbesparingar beror i första hand på att Langansböle daghem inte startade sin verksamhet (personalanställningar) så som beräknat hösten 2011, utan först i januari 2012. Inbesparingarna beror även dels på inbesparingar inom familjedagvården då nyrekrytering varit svår att genomföra samt på inbesparingar inom specialdagvården som en följd av noga avvägd användning av assistenter. 67

Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bob Karlsson, Maj-Len Engelholm Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som i sin verksamhet befrämjar ett livslångt lärande. Målet är att betona färdigheter och förutsättningar för att klara sig i de vardagliga situationerna, i arbetslivet, i vidare studier samt i en ständigt och snabbt föränderlig värld. I verksamheten betonas samverkan, tvåspråkighet, samarbete, jämlikhet och tolerans. Trots att verksamheten är uppdelad på två avdelningar är strävan att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika stadsdelarna och språkgrupperna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Resurserna anpassas till elevunderlaget (åtgärdsprogrammet punkt 13). 2. Ny läroplan för de olika stödformerna allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd utarbetas i samarbetet med den finskspråkiga grundläggande utbildningen utgående från de nya grunder, som Utbildningsstyrelsen avger under hösten 2010. 3. Planen för kontinuerlig lärarfortbildning uppgörs inom projektet Kunnig. 4. Samarbetet mellan hem och skola utvecklas som en del av arbetet med kvalitetskriterierna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Undervisningsgrupperna i åk 7-9 sjunker enligt aktuell prognos med två jämfört med hösten 2010 och timresursen sjunker i såväl Ekenäs högstadieskola som Karis svenska högstadium (undervisningschefen). Ny reviderad läroplan för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen godkänns inom februari (sektionen). Lärarfortbildningstillfällen ordnas regionalt utgående från resultaten av lärarenkäten, som görs hösten 2010 (utbildningsplaneraren). Nätverktyget Wilma utvidgas till samtliga skolor för att förbättra informationen till och kontakten med föräldrarna (respektive rektor). Intresset för språkbadsklasser utreds genom en enkät riktad till föräldrar med barn inom dagvårdens språkbad (undervisningschefen). Möjligheten att övergå till tjänsterektorsområden utreds till februari 2011 (undervisningschefen). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Elever totalt 1 917 1 857 1 853 Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde 19 19 17 b) individualiserad specialklass 70 70 32* c) integrerad i allmänundervisningen 79 79 119 Avgångsbetyg från grundskolan 251 252 248 Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 7 345 8 239 8251** varav för undervisning 5 106 5 760 5835** Timresurs/elev 2,07 2,09 2,05 * Stödformerna har ändrat enligt L om grundläggande utbildning ** IT-kostnaderna finns med i bokslutet men inte i den ursprungliga budgeten 68

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 30 720 50 50 0,0% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 69 774 56 900 98 308 41 408 172,8% Övriga intäkter 129 316 129 880 136 907 7 027 105,4% Intäkter totalt 229 810 186 780 0 235 265 48 485 126,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,4 % Kostnader Personalkostnader -9 503 137-10 083 440-9 811 917 271 523 97,3% Köp av tjänster -2 099 324-2 237 910-408 960-2 654 787-7 917 100,3% Material och varor -421 619-525 400-540 902-15 502 103,0% Understöd Övriga kostnader -1 245 925-1 504 200-1 474 484 29 716 98,0% Kostnader totalt -13 270 005-14 350 950-408 960-14 482 090 277 820 98,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,1 % Verksamhetsbidrag -13 040 195-14 164 170-408 960-14 246 825 326 305 97,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Resursernas anpassning till elevunderlaget ingick i det beslut om fördelning av timresurs mellan grundskolorna som fattades för läsåret 2011-2012. Till grund för beslutet låg ekonomiplanens nyckeltal om 2,09åvh/elev. Timresursen anpassades vidare till ett sjunkande elevunderlag i årskurserna 7-9. Den utnyttjade timresursen underskred nyckeltalet. Utgående från förändringar i de grunder för läroplan för den grundläggande utbildningen som anvisats av Utbildningsstyrelsen genomfördes i ändringar och kompletteringar i den lokala läroplanen för Raseborg. Bildningsnämnden fastställde ändringarna och kompletteringarna 17.5.2011 att gälla i alla grundskolor från och med 1.8.2011. Fortbildning för personal inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har arrangerats utgående från en kartläggning av behov hos personalen av kompetensutveckling. Sammanlagt har 26 fortbildningstillfällen ordnats för personal inom den grundläggande utbildningen på svenska. Tillfällena nådde sammanlagt drygt 400 ledare och lärare i de svenska grundskolorna i fortbildningstillfällena. Temata för fortbildningen var bl.a. ledarskapsutveckling, former av stöd för elever i studier, elevvård, säkerhet och trygghet i skolsamfundet, undervisning med hjälp av IKT-teknik samt ämnesspecifik fortbildning. Därutöver ordnades mentorutbildning för lärare och arbetshandledning för rektorer. För verksamheten kring fortbildningen upprättades Raseborgs Peda.net-sidor; ett nätbaserat program för information om fortbildningstillfällen och med diskussionsforum. Det elektroniska programmet Wilma är taget i bruk i alla skolor för att förbättra informationen till och kommunikationen med elevernas vårdnadshavare. Fortbildning har ordnats för lärare i enlighet med behov och på begäran inför samt som uppföljning av ibruktagandet. En kartläggning av intresse för språkbadsklasser med en enkät riktad till vårdnadshavare med barn i dagvårdens språkbad är inte genomförd. Detta på grund av förändringar i personalstrukturen på bildningskansli under året som gett upphov till en viss fördröjning i verksamheten. Bildningsnämndens svenska sektion godkände 1.3.2011 för sin del ett försök med områdesrektor för skolor inom den grundläggande utbildnigen på svenska. Försöket godkändes i bildningsnämnden 8.3.2011. Försöket genomfördes med en gemensam rektor för de mindre skolorna Billnäs skola, Pojo kyrkoby skola, Snappertuna skola och Västerby skola. En ledningsgrupp planerade organisationen under vårterminen 2011. Informationstillfällen ordnades för skolornas personal samt för vårdnadshavarna till eleverna i de fyra skolorna i 69

mars och början av april 2011. Försöket inleddes officiellt 15.8.2011. Ledningsgruppen har följt upp och vidareutvecklat stukturerna för försöket under höstterminen 2011. Skolornas vicerektorer och lärare har utvärderat försöket i november respektive december 2011 inför fortsättningen på och vidareutvecklingen av försöket. Ekonomi: Egentliga löner har förverkligats till 98,7 %. Då även lönebikostnaderna beaktas har endast 97,3 % av de budgeterade personalkostnaderna förbrukats. Detta beror på att pensionsavgiftsprocenten för lärare som hänförs till statens pensionssystem budgeterats enligt samma avgiftsprocent som för de lärare som hör till det kommunala pensionssystemet. Differensen var 2,5 %. De övriga utgiftsslagen håller sig ungefär till de budgeterade. Det bör beaktas att en budgetändring om 408 960 godkändes, då de interna IT-kostnaderna överfördes till enheterna. Inkomsterna har överskridits med 26 % eller 48 485. Detta beror på diverse projektbidrag. 70

Finskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Ansvarsperson: Undervisningschef Jukka Hautaviita DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som strävar till att främja ökad tillväxt i mänsklighet samt till ett livslångt lärande. Målet är att utveckla sådana färdigheter som ställs av studerandet, arbetslivet och den snabbt föränderliga världen. I verksamheten betonas tvåspråkighet, samverkan, jämlikhet och tolerans. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar enligt språk. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika språkgrupperna och kommundelarna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1) den lokala läroplanen uppdateras så att den motsvarar de nya grunderna i lagen om grundläggande utbildning gällande stödformerna allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd 2) planen för lärarfortbildning uppgörs inom projektet Kunnig 3) Samarbetet mellan hem och skola samt säkerheten i lärmiljön utvecklas som en del av arbetet med kvalitetskriterierna Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ a. ny lokal läroplan godkänns under våren och tas i bruk 1.8.2011 (sektionen, undervisningschefen, rektorerna) b. lärarfortbildningstillfällen ordnas lokalt och regionalt för skolornas personal (utbildningsplaneraren) c. nätverktyget Wilma tas i bruk i samtliga skolor (rektorerna) d. möjligheten att övergå till tjänsterektorsområden utreds till februari 2011 (undervisningschefen) BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Elever totalt 968 971 961 av vilka elever i påbyggnadsundervisning 10 6 Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde 5 5 3 b) individualiserad specialklass 60 60 2* c) integrerad i allmänundervisningen 44 44 93* Avgångsbetyg från grundskolan 104 120 114 Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 7 697 8 216 8398** varav för undervisning 5 260 5 854 5955** Timresurs/elev 2,17 2,22 2,26 * Stödformerna har ändrat enligt L om grundläggande utbildning ** IT-kostnaderna finns med i bokslutet men inte i den ursprungliga budgeten 71

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 171 540 90 000 155 796 65 796 173,1% Avgiftsintäkter -179 Understöd och bidrag 64 195 50 800 83 743 32 943 164,8% Övriga intäkter 60 263 76 320 72 583-3 737 95,1% Intäkter totalt 295 997 217 120 0 311 943 95 002 143,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 5,4 % Kostnader Personalkostnader -5 141 058-5 539 760-5 529 037 10 723 99,8% Köp av tjänster -1 134 379-1 183 250-237 600-1 431 451-10 601 100,7% Material och varor -242 110-233 310-246 695-13 385 105,7% Understöd Övriga kostnader -676 807-712 810-718 607-5 797 100,8% Kostnader totalt -7 194 354-7 669 130-237 600-7 925 790-19 060 100,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,2 % Verksamhetsbidrag -6 898 357-7 452 010-237 600-7 613 847 75 942 99,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ändringarna och kompletteringarna i den lokala läroplanen (angående främst allmänt, intensifierat och särskilt stöd samt elevvård) godkändes i bildningsnämnden 17.5.2011 och togs i bruk 1.8.2011. Grunderna i den nya läroplanen har under året varit som tema också vid fortbildningar. Fortbildningsutbudet har varit mångsidigt tack vare det regionala projektet Kunnig. Raseborg har tillsammans med Hangö och Ingå genomfört projektet som är finansierat med statsbidrag och riktas till undervisningspersonal. Under år 2011 ordnades 14 finskspråkiga fortbildningstillfällen av vilka åtta varade två dagar eller längre. Nätverktyget Wilma är i bruk i samtliga skolor. En arbetsgrupp tillsatt av bildningsdirektören har arbetat med ibruktagandet av kvalitetskriterier och har resulterat i att bl.a. en utvärderingsplan för den grundläggande utbildningen har uppgjorts. Som en del av planen genomförs till vårdnadshavare riktade enkäter via programmet Wilma. I de mindre skolorna utreddes grundligt en övergång till ett system med en områdesrektor. Mot slutet av året blev det klart att fördelarna med en områdesrektor förblir marginella och man beslöt att avstå från systemet. Antalet elever med främmande språk ökade kraftigt inför läsåret 2011-2012. Den förberedande undervisningen i Hakarinteen koulu hade som mest 20 elever och en ny timlärare rekryterades. Också de överstora sammansatta klasserna i Klinkbackan koulu och Kirkonkylän koulu har lett till rekrytering av två klasslärare. Statsunderstödet för minskning av undervisningsgrupperna har här varit till ekonomisk nytta. Ekonomi: De budgeterade intäkterna har överskridits med 95 002. Drygt 65 000 härav beror på att hemkommunersättningarna från sjukhusundervisningen varit högre än budgeterat. Resten beror på diverse understöd. Kostnaderna har överskridits med 19 060. Budgeten belastas av ca 50 000, som egentligen hör till den svenskspråkiga grundläggande utbildningen - en resursklass startades 1.8.2011. Klassen administreras av Ekparkens rektor, varför kostnaderna bokförts här. Klassen utgör ett försök och är inte budgeterad 2011. Utan den skulle kostnaderna ha underskridits med ca 30 000. Det bör beaktas att en budgetändring om 237 600 godkändes, då de interna IT-kostnaderna överfördes från ITavdelningen till enheterna. 72

Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion Ansvarsperson: Bildningsdirektör Bob Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET I staden finns tre gymnasier vilka ger högskoleförberedande utbildning: Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio. Gymnasierna samarbetar med övriga läroinrättningar på andra stadiet. Gemensamma kurser ordnas också med den fria bildningen och yrkeshögskolan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar gymnasieutbildningens synlighet ökas sträva till att ytterligare öka andelen ungdomar som efter avslutad grundläggande utbildning påbörjar gymnasiestudier de internationella kontakterna bibehålls och utvecklas tvåspråkigheten befrämjas med ökat samarbete mellan de egna gymnasierna Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ satsas ytterligare på information och elevhandledning (rektorer, studiehandledare) gymnasiernas timrotation och tidscheman enhetligas så att förutsättningar finns för tätare samarbete fr.o.m. läsåret 2011-2012 en verksamhetsplan utarbetas för de internationella kontakterna (undervisningschefen, rektorer) BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal studerande 512 510 496 Antal kombistuderande 10 10 10 Studentexamen 184 171 157 Studerande som avbrutit/bytt skola 5 10 14 Mätare Timresurs/studerande 1,72 0,00 Nettoutgifter/studerande 6 193 6 730 6 993* Andel av åk 9 som valt gymnasiet 49 % 49 % 37 % * IT-kostnaderna finns med i bokslutet men inte i den ursprungliga budgeten 73

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter 9 052 10 500 10 111-389 96,3% Understöd och bidrag 2 998 0 4 223 4 223 0,0% Övriga intäkter 1 280 0 10 635 10 635 0,0% Intäkter totalt 13 330 10 500 0 24 969 14 469 237,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 87,3 % Kostnader Personalkostnader -2 413 824-2 617 830-2 531 359 86 471 96,7% Köp av tjänster -482 424-483 210-132 000-607 953 7 257 98,8% Material och varor -48 589-51 900-65 398-13 498 126,0% Understöd -6-6 0,0% Övriga kostnader -239 561-289 850-288 547 1 303 99,6% Kostnader totalt -3 184 398-3 442 790-132 000-3 493 263 81 527 97,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,7 % Verksamhetsbidrag -3 171 068-3 432 290-132 000-3 468 294 95 996 97,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Rektorsmöten har arbetat med att utveckla strukturer för tydlighet i den information som sker i gymnasierna. Arbetet med att definiera och förenhetliga principerna för erkännande av kunnande och handledarnas uppgift och roll i anslutning till detta har påbörjats och är under arbete. Karjaan lukio genomförde ett försök med 75 minuters lektioner under vårterminen 2011. Efter utvärdering har Ekenäs gymnasium och Karjaan lukio övergått till 75 min lektioner från och med läsåret 2011-2012. Åtgärden med att utarbeta en plan för verksamhet i anslutning till internationella kontakter inleddes i slutet av år 2011 att genomföras under år 2012. Ekonomi: Verksamhetsbidraget har underskridits med 2,7 %. Det är personalkostnaderna som underskrids. Det bör beaktas att en budgetändring om 132 000 godkändes, då de interna IT-kostnaderna överfördes till enheterna. Om man inte beaktar IT-kostnaderna, då nettoutgifter/stud. uträknas blir utgiften 6 726 /stud., vilket överensstämmer med den budgeterade enhetskostnaden om 6 730. 74

Medborgarinstitut Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Medborgarinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Maarit Hujanen Sammandrag VERKSAMHET Medborgarinstitutet Raseborg Raaseporin kansalaisopisto är en tvåspråkig inom den fria bildningen verkande läroanstalt. Medborgarinstitutets uppgift är att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Medborgarinstitutet strävar till att erbjuda kvalitativ, förmånlig allmänbildande undervisning utgående från invånarnas behov. Institutet är i första hand en läroinrättning för vuxenutbildning men erbjuder också mångsidiga verksamhetsmöjligheter för barn och ungdomar under 16 år. Medborgarinstitutet strävar till samarbete med övriga aktörer inom tredje sektorn samt inom bildning och kultur. Medborgarinstitutet kan på beställning ordna intern fortbildning riktad till stadens anställda liksom utbildning riktad till företag och andra organisationer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Medborgarinstitutet strävar att, enligt efterfrågan öka kurserna i motion och dans i samarbete med lokala föreningar. Kurser ordnas också i mån av möjlighet utanför de större boendecentra. - Medborgarinstitutet utvecklar möjligheterna för kursdeltagarna att ge feedback på kursutbudet och samtidigt lämna in önskemål på nya kurser via brev eller e-post. - Medborgarinstitutet utvecklar läroplaner i de olika ämnena och delger dessa också till kursdeltagarna. Kursinnehållen granskas noggrannare så att de i framtiden kommer att ingå som en del i institutets kursprogram. - Lärarna uppmuntras att delta i kompetenshöjande kursverksamhet genom stipendier, som delas ut i samarbete med institutets direktion. - Medborgarinstitutet utvecklar musikverksamheten riktad till barn och ungdom. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. En utredning över de verksamhetsmässiga och ekonomiska för- och nackdelar en gemensam upprätthållare för den fria bildningen kan föra med sig fortsätter (bildningsdirektören). 2. Responsblankett delas ut i slutet av höstterminen till ca 15 % av de förverkligade kurserna på institutet. (rektor) 3. Institutets lärare uppgör grunderna till läroplanerna. Dessa samlas in under läsåret. (Rektor och Bitr. rektor) 4. Lärarnas stipendieansökningar behandlas av Medborgarinstitutets direktion under höstterminen. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal kurser 717 850 749 Antal föreläsningar 13 20 6 Antal undervisningstimmar 19 442 20 000 20 673 Antal deltagare 8 585 9 000 8 888 Mätare Nettoutgift/timme 45 48 48 Nettoutgift/deltagare 101 108 112 75

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 3 361 8 100 5 639-2 461 69,6% Avgiftsintäkter 251 513 220 000 284 317 64 317 129,2% Understöd och bidrag 22 840 29 000 19 163-9 837 66,1% Övriga intäkter 12 535 19 000 9 238-9 762 48,6% Intäkter totalt 290 249 276 100 0 318 357 42 257 115,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,7 % Kostnader Personalkostnader -878 789-945 090-976 531-31 441 103,3% Köp av tjänster -123 270-145 000-47 520-193 676-1 156 100,6% Material och varor -18 459-20 000-24 472-4 472 122,4% Understöd -1 210-2 000-1 000 1 000 50,0% Övriga kostnader -133 422-134 570-120 914 13 656 89,9% Kostnader totalt -1 155 150-1 246 660-47 520-1 316 593-22 413 101,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,0 % Verksamhetsbidrag -864 901-970 560-47 520-998 236 19 844 98,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 15,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: - Responsblanketten som planerades för slutet av höstterminen 2011 försenades pga att rättigheterna att använda det nätbaserade programmet Webropol inte kom i tid. Utvärderingen gjordes i januari 2012. - Institutets webbsidor förnyades. Möjlighet att ge feedback gällande kurserna och verksamheten i övrigt ökade. - Arbetet med grundundervisningen i konst och musik fortsätter. - Kurserna i motion och dans ökade med ca 600 timmar också utanför de stora boendecentra. - Direktionen delade ut understöd till lärarna för 1 000, vilket budgeterats. Ekonomi: - Intäkterna har ökat då faktureringen effektiviseras och kursprisen förenhetligats och till en del höjts. - Kostnader för material och varor: Iordningsställande av utrymmen för vävning och keramik i Ekenäs (Bryggerigården) och datasalen på MBI i Karis står för denna ökning. - Försäljningsintäkterna och Övriga intäkter: MBI har tidigare ordnat opera- och teaterresor i en högre grad än nu. Intresset för dessa har minskat, vilket syns i utfallet. 76

Raseborgs musikinstitut Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/ Direktionen för Musikinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Harry Fagerlund DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Musikinstitutet Raseborg Raaseporin Musiikkiopisto är en konstinstitution vars uppgift är att meddela barn och ungdomar en god grundutbildning i musik. Musikutbildningen är målinriktad enligt lagen om grundläggande konstundervisning. Undervisningen ordnas i enlighet med av Utbildningsstyrelsen utfärdade grunder för läroplanen för fördjupad lärokurs. Musikinstitutet betjänar både den svensk- och finskspråkiga befolkningen och utvecklar undervisningen i stadsdelarna Ekenäs och Karis. Dessutom ordnar musikinstitutet enligt avtal undervisning i grannkommunerna Hangö och Ingå. Eleverna får en god grund att bygga vidare på inom olika musikstilar: klassisk musik, folkmusik och popmusik. Musikinstitutet ordnar årligen inträdesprov. På basen av dem tas in nya elever från olika kommuner inom den timkvot som varje kommun har fastställt. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Musikinstitutets undervisning producerar kvalitativa resultat, vilket konstateras genom riksomfattande nivåprov och avgångsbetyg som årligen utdelas. Elevernas musikaliska färdigheter framgår på offentliga uppträdanden som musikinstitutet ordnar samt på evenemang som ordas av andra aktörer där musikinstitutets elever uppträder. Orkestersamarbetet med granninstituten i Lojo och Kyrkslätt utvecklas. För år 2012 planeras ett samarbetsprojekt med Konstskolan och Hurjapiruetti. Åtgärdsprogrammet förutsätter att möjligheter undersöks för att minska på kommunens betalningsandel. Fyra faktorer sänker hemkommunsandelen 2011: 1. Musikinstitutet Raseborg har av statsmakten beviljats höjd statsandel 2. Terminsavgifterna höjs 3. Anskaffningsanslagen har skurits ned 4. Totala veckotimantalet har skurits ned Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ - Musikinstitutet ordnar offentliga elevuppträdanden på alla verksamhetsorter under terminerna (rektorerna, enhetsföreståndarna och lärarna) - Musikinstitutet bidrar i mån av resurserna till program vid evenemang som ordas av kommunala eller privata aktörer under året (rektorerna, enhetsföreståndarna och lärarna). - Gemensamma orkesterprojekt ordnas med granninstituten under året (rektor och de berörda lärarna). 77

BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer totala antalet veckotimmar 524 519 518 - antalet veckotimmar i Raseborg 322 320 320 - antalet veckotimmar i Hangö 141 138 137 - antalet veckotimmar i Ingå 61 61 61 antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs 397 360 399 antalet elever i enbart gruppundervisning 291 260 261 Mätare / veckotimme (exkl. hyror) 1 985 2 162 2 185 Raseborgs andel av veckotimmar 61 % 61 % 61 % % av invånare i Raseborg med fördjupad lärokurs 0,8 % 0,8 % 0,8 % SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 289 732 404 020 356 253-47 767 88,2% Avgiftsintäkter 150 855 146 700 161 840 15 140 110,3% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 1 143 0 1 170 1 170 0,0% Intäkter totalt 441 730 550 720 0 519 263-31 457 94,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 17,6 % Kostnader Personalkostnader -956 897-1 045 460-1 024 903 20 557 98,0% Köp av tjänster -65 749-80 560-10 080-79 505 11 135 87,7% Material och varor -32 390-30 470-22 654 7 816 74,3% Understöd Övriga kostnader -47 673-66 430-63 719 2 711 95,9% Kostnader totalt -1 102 710-1 222 920-10 080-1 190 781 42 219 96,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 8,0 % Verksamhetsbidrag -660 980-672 200-10 080-671 519 10 762 98,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 1,6 % 78

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Musikinstitutet har gett barn och ungdomar kvalitativ grundutbildning i musik i Ekenäs, Karis, Hangö och Ingå. Under året erhöll 9 elever betyg över avlagd grundnivå och en elev över avlagd institutnivå. 1. Musikinstitutet har ordnat 84 offentliga elevuppträdanden på de olika verksamhetsorterna under året. I april ordnades dessutom allt som allt 7 skolkonserter i Karis, Pojo, Ekenäs och Hangö. Samarbete med Teaterskolan Raseborg inleddes och utmynnade i "Cirkuskonserter" i Hangö, Ekenäs och Karis i maj. 2. Musikinstitutet har bidragit med program till ett tjugotal evenemang ordnade av kommunala, kyrkliga eller privata aktörer på olika verksamhetsorter. 3. Musikinstitutets orkester Raseborg Sinfonietta samarbetade med orkestern i Länsi-Uudenmaan musiikkiopisto i Lojo. Efter en intensiv övningsperiod ordnade orkestrarna konserter "Landskapsbilder från Finland" 8.3 i Lojo och 9.3 i Seminarieskolans aula i Ekenäs. Musikinstitutets cellister samarbetade med celloelever från Musikskolan Sandels samt Vanda musikinstitut i form av en gemensam konsert i Sigurd Snåresalen 10.4. Planeringsmöten tillsammans med representanter från Kyrkslätts musikinstitut och Länsi-Uudenmaan musiikkiopisto (Lojo) hölls inför ett gemensamt blåsorkesterprojekt i januarifebruari 2012. Ekonomi: Musikinstitutets statsandel för de tre samarbetskommunernas del betalas åt värdkommunen Raseborg. Statsandelen 2011 steg till 671 517 och är lika med verksamhetsbidraget i bokslutet. Antalet förverkligade undervisningstimmar i Hangö har varit 1 vh lägre än planerat. Exceptionellt många första årets elever har inledningsvis placerats på 30 min. solistisk undervisning per vecka i stället för normen 45 min. och på det sättet har flera nybörjare kunnat tas in. Det totala elevantalet är således tillfälligt större än planerat. Antalet barn i förberedande gruppundervisning hösten 2011 är 22 och musiklekskolan har över 200 barn. Musikinstitutets körer har ett betydande antal utomstående sångare, varför antalet elever som enbart deltar i gruppundervisning är högre än planerat. Undervisningsministeriets beslut om höjd statsandel till Musikinstitutet Raseborg har lett till att kommunernas andelar blir mindre än budgeterat. Den inbesparing som kommunerna gör härvid innebär att de budgeterade försäljningsintäkterna underskrids. 79

Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands landskapsmuseum är en sakkunnigorganisation vars vision är att utgöra en kunskapsbank och ett kulturhistoriskt kunskapscentrum för västra Nyland i Raseborgs stad. Museet vill utgående från sina samlingar och sin verksamhet öka förståelsen och kunskapen om stadens och regionens historia och sålunda bidra till utvecklingen av samhället. Museet verkar som kunskapsförmedlare av det historiska kulturarvet sådant som det utformas i föremål, fotografier, arkivalier och muntlig tradition. Målsättningarna uppnås genom en aktiv forsknings-, utställnings-, publikations-, informations- och undervisningsverksamhet. Museet utgör Raseborg stads museum samt landskapsmuseum för västra Nyland. Museet är enligt avtal med Museiverket den myndighet som tar ställning till frågor som berör kulturmiljön i västra Nyland. Denna verksamhet omfattar dels sakkunniguppgifter i anslutning till stadsplanering och markanvändning samt inspektioner, rådplägningar, skrivande av myndighetsutlåtanden samt rådgivande instans i fråga om sanering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader dels koordinera museiverksamheten i regionen samt ge råd i museifrågor till lokalmuseer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Öka samverkan med skolorna och övriga museer i regionen, utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor och utveckla EKTA till ett Museipedagogiskt centrum. - Erhålla till ändamålsenliga förvaringslokaliteter för samlingarna i Tenala. - Omhänderta Karis museisamlingar, förvara och vårda dem på ett ändamålsenligt och korrekt sätt och fortsätta digitaliseringen av museisamlingarna. Samlingarna kunde i framtiden utgöra grunden till en ny permanent utställning i Karis eller Pojo. - Öka kännedomen om Forngården med ökat besökarantal som följd. Museets läge i närheten av Raseborgs slott utnyttjas. - Uppmärksamma Helene Schjerfbeck i Ekenäs. Planera och förverkliga en permanent utställning av Helene Schjerfbeck i EKTA. - Satsningen på utställningsverksamheten förutsätter att besökarantalet på museet ökas till 30 000 betalande besökare år 2012. Projektet förutsätter att självfinansieringen märkbart höjs och att museet söker samarbete med externa finansiärer och ett nära samarbete med Pro Artibus. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret I det av fullmäktige godkända åtgärdsprogrammet för åren 2010 2020 beslutades undersöka möjligheterna att sänka museets andel av nettokostnaderna med 25 % under ekonomiplanperioden 2011-2013. Detta skulle innebära en nedskärning på 120 000 / år i museets budget(åtgärd 15). I förslaget i statsbudgeten för år 2011 finns en höjning av statsandelsgrunden till 71 769 / årsverken. Detta innebär att förutsatt att statsbudgeten godkänns, utgör museets statsbidrag för år 2011 enligt beräkning 303 582 (251 000 i åtgärdsprogrammet). Härtill kommer det årliga bidraget av Miljöministeriet för områdesarkitekten som uppgår till 9 600. Statsbidragen för år 2011 uppgår sammanlagt till 313 182. Sektionssekreteraren vid museet utför även arbetsuppgifter inom Kulturbyrån vid Raseborgs stad. Museet fakturerar härefter 20 % av dennes årslön vilket uppgår till 5 471 / år + sociala omkostnader. Biljettpriserna kan höjas så att de utgör hela året 5,00 i EKTA samt 2,00 i Forngården i Snappertuna. Detta kunde medföra enligt uppskattning ett tillägg på 4 000 / år, sammanlagt 10 000. Förverkligas den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen kan denna summa justeras. Detta utgör en realistisk sänkning på 15 % (72 000 ) av stadens andel av museets nettoutgifter. En ytterligare sänkning av museet budget kan inte göras utan att det påverkar verksamheten, inte minst utställningsverksamheten som utgör museets och staden ansikte utåt. 80

Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor. 2. Utreda möjligheten att erhålla tilläggslokaliteter i Valio i Tenala. 3. Uppordnandet samt digitaliseringen av Karis museisamlingar fortsätter 4. Målinriktad marknadsföring av Forngården. Samarbete med andra enheter inom bildningssektorn och lokala föreningar 5. Helene Schjerfbeck i Ekenäs. EKTA;s bottenvåning saneras till utställningslokal. Permanent utställning öppnas. (beroende av budgeten, ursprunglig målsättning våren 2011). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Utställningar - basutställning 5 6 5 - tillfälliga utställningar 5 5 6 - utställningsbesökare totalt 8 974 15 000 10 210 Utlåtanden 133 100 134 Mätare Nettokostnad/utställningsbesökare 20,64 11,60 15,31 Nettokostnad/utlåtande 93,47 126,00 94,38 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 14 312 15 000 21 470 6 470 143,1% Avgiftsintäkter 7 872 15 000 7 322-7 678 48,8% Understöd och bidrag 35 338 0 183 865 183 865 0,0% Övriga intäkter 19 777 5 500 15 447 9 947 280,9% Intäkter totalt 77 300 35 500 0 228 104 192 604 642,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 195,1 % Kostnader Personalkostnader -519 516-507 630-586 832-79 202 115,6% Köp av tjänster -151 503-121 520-38 720-183 005-22 765 114,2% Material och varor -35 216-38 730-29 289 9 441 75,6% Understöd Övriga kostnader -94 586-109 690-117 790-8 100 107,4% Kostnader totalt -800 821-777 570-38 720-916 916-100 626 112,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,5 % Verksamhetsbidrag -723 521-742 070-38 720-688 812 91 978 88,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -4,8 % 81

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Museet har haft sammanlagt 6 utställningar under året varav två öppnades redan under föregående år; utställningarna Emils julbesök i stan och Ryans och kistans tid i EKTA öppnades hösten 2010 men fortgick tom. 6.1.2011 och 27.2.2011. Utställningarna lockade rätt väl med besökare, sammanlagt 1256 vilket är en ökning med över 400 jämför med år 2010. Museets huvudutställning i EKTA under sommaren gick under namnet Säg det i toner glimtar ur musikens kulturhistoria och var öppen under perioden 21.4-16.10. Utställningen besöktes av knappt 6000 registrerade besökare vilket är något mer än sommarutställningen 2010. Utställningen togs emot mycket väl och responsen bland besökarna var genomgående positiv. Det största besökarantalet var inte i juli utan i augusti månad vilket torde bero på värmeböljan i medlet av sommaren. I samband med öppnandet av sommarsäsongen utgavs även boken Borgargården i Ekenäs från hem till museum om den unika museibyggnaden i EKTA. Utställningen 100 år genom linsen om fotoverksamheten i Ateljé Holmström i Ekenäs öppnade 18.11 och utställningen pågår tom. 26.2.2012. Museets julutställning i Borgargården gick under namnet Juletid med Petter och Lotta - och grannarna och den var öppen under 26.11.2011-8.1.2012. I anslutning till julutställningen påbörjades med understöd av Museiverket och Svenska kulturfonden museipedagogisk verksamhet med tidsresor för barn till 1860-talet i Blombergska huset. Målsättningen att öka samverkan med skolorna och utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor samt att utveckla EKTA till ett Museipedagogiskt centrum kan sålunda delvis anses ha uppnåtts. I Forngården öppnades i samband med Forngårdsdagen 12.6 utställningen Utedasset ett hus med historia. Utställningen var öppen tom. 28.8 och den och besöktes av 1 060 registrerade besökare, vilket är nytt besökarrekord. EKTA hade sammanlagt 9 152 registrerade besökare vilket är över 1000 mer än under år 2010. Det sammanlagda besökarantalet uppgår sålunda till 10 210 registrerade besökare vilket är 1 355 mer än under år 2010. Besökarmålsättningen på 15 000 besökare uppnåddes däremot inte. Bör noteras att EKTA var stängt under perioden 17.10-17.11 pga. saneringsarbeten i samband med den nya utställningslokalen för den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen. Saneringsarbetena höll tidtabellen och var i stora drag slutförda vid årsskiftet. Målsättningen att uppmärksamma Helene Schjerfbeck i Ekenäs, Raseborg och planeringen av en permanent Helene Schjerfbeck utställning av i EKTA har sålunda uppnåtts. Antalet myndighetsutlåtanden som museet givit uppgår till 134, vilket motsvarar den totala mängden för år 2010 men är över det förväntade antalet i budgeten (100). Härtill kommer flertalet ställningstaganden till bl.a. bygglov. Av kommunerna i Västra Nyland har de flesta berört objekt inom Raseborgs stad. Arbetet med att ordna upp Karis museisamlingar har fortsatt med understöd av Museiverket. Arbetet är dock mycket omfattande och kommer att ta mycket tid i anspråk. Samlingarna kompletterades i slutet av året med en stor bilddonation på ca. 270 000 fotografier och bilder från Karistrakten. Ekonomi: Museets kostnader totalt uppgår till 916 094 vilket är över 138 000 mer än den ursprungliga budgeten för året. Museets verksamhetsbidrag för år 2011 uppgår dock till 88,2 %, vilket är 11,8 % eller drygt 90 000 under de ekonomiska ramarna. Underskridningen beror på olika understöd och statsbidrag som utbetalades under slutet av året (sammanlagt 183 000 ). Härtill kommer andra intäkter på 15 400 vilket är nästan 10 000 mer än i budgeten. Budgetändringen på 20 000 under hösten visade sig sålunda vara onödig. De budgeterade intäkterna från försäljning i café och museishopen har varit över det förväntade (143 %) medan däremot biljettförsäljning är under det budgeterade (48,8 %). Målsättningen för försäljningsintäkterna totalt uppnås dock nästan då den totala summan uppgår till 28 972 (målsättning 30 000 ). Målsättningarna inom åtgärdsprogrammet kan sålunda anses vara uppnådda. 82

Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bibliotekschef Kerstin Sévon, Maria Tverin, Heidi Enberg DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Det kommunala bibliotekets lagstadgade uppgift är att erbjuda besökaren både faktainformation och kulturupplevelser i böcker och andra media. Verksamheten syftar till att stöda individen på olika områden och i olika skeden av livet, men också att fungera som en garant för jämställdhet och yttrandefrihet. Biblioteket bidrar till att skapa en lokal identitet. I Raseborg förverkligas uppgiften i samarbete med andra aktörer inom staden. Biblioteket ställer kunden i centrum och erbjuder service av god kvalitet. Nya böcker och andra media anskaffas fortlöpande. Materialet väljs utgående från lokala behov, men är tillgängligt för alla låntagare. Den egna samlingen kompletteras genom fjärrlån. Raseborg har ett gemensamt bibliotek med verksamhet i olika delar av staden. Servicen ska finnas tillgänglig där människor bor och rör sig. Det lokala biblioteket fungerar som samhällets vardagsrum. Fasta bibliotek kompletteras av biblioteksbussen och av uppsökande service (Boken kommer hem). Parallellt med det fysiska biblioteket utvecklas webbiblioteket. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Verksamheten fortsätter vid nuvarande serviceställen och med samma grad av tillgänglighet (med tillfälliga avbrott vid reparation av fastigheter och åtgärder som berör datasystemet). En upprustning av biblioteksfastigheterna fortgår under planeringsperioden. Ekenäs bibliotek saneras år 2012 med statsbidrag. Det gemensamma västnyländska Lukas-datasystemet uppdateras och den gemensamma katalogen utvecklas. Yrkesutbildningens bibliotekstjänster utvecklas där det är möjligt att ordna service i det allmänna bibliotekets lokaler. Biblioteket utvecklar sina samlingar. Böckerna utgör fortfarande huvuddelen av biblioteksmaterialet, men utbudet av AV-material och e-resurser utökas under planeringsperioden. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret Biblioteket är öppet för samarbete och samlokalisering med andra verksamheter. Eftersom nedmontering och flyttning av bibliotek kräver stora arbetsinsatser eftersträvas långsiktiga lösningar. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ o Biblioteksnätet: En förutsättning för fortsatt lokal service i nuvarande omfattning är att tjänster/befattningar kan återbesättas. / Bildningsnämnden, stadsstyrelsen o Lokaler: Ekenäs bibliotek saneras under år 2012, vilket begränsar tillgången till service och inverkar på prestationerna. / Raseborgs interna service, bibliotekschefen o Yrkesutbildningens bibliotekstjänster: Tjänsterna till Axxell i Ekenäs och Karis anpassas till bibliotekets möjligheter att tillhandahålla service. Gällande avtal ses över vid behov. / Bibliotekschefen, ansvariga bibliotekarien i Karis o Lukas-bibliotekssamarbetet: Den gemensamma Lukas-katalogen på webben utvecklas med Axiells Arena-program som grund våren 2011. Ny version av biblioteksprogrammet Libra hösten 2011 (programmet Aurora med nuvarande licens, kräver inte konvertering av register). / Ansvariga bibliotekarien i Pojo som är Lukas-gruppens ordförande, Lukas-huvudanvändaren, Raseborgs ITavdelning o AV-material, e-resurser: Ökad andel av AV-material 2011, satsning på e-resurser 2012-2013. / Anskaffningsansvariga 83

BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Öppettimmar 8 840 9 000 9 132 Besök i bibliotekslokaler och buss 258 888 230 000 253 341 Webbesök 65 132 58 000 79 718 Anskaffning av biblioteksmaterial 10 543 8 400 11 208 Lån totalt 302 823 300 000 323 338 Mätare Besök i bibliotekslokaler och buss / inv. 8,90 7,93 8,74 Lån / inv. 10,41 10,00 11,16 Totalutlåning / årsverken avlönade av biblioteket 14 170 13 351 15 302 Lönsamhet = (personalkostnader + 2,30 2,08 1,86 kostnader för medieanskaffning) / (Fysiska besök + lån) SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 6 166 7 680 6 916-764 90,1% Avgiftsintäkter 60 0 0 0,0% Understöd och bidrag 41 164 0 37 621 37 621 0,0% Övriga intäkter 26 066 22 770 21 307-1 463 93,6% Intäkter totalt 73 456 30 450 0 65 844 35 394 216,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,4 % Kostnader Personalkostnader -819 647-890 770-870 332 20 438 97,7% Köp av tjänster -155 119-142 180-61 200-219 728-16 348 108,0% Material och varor -223 192-219 930-226 846-6 916 103,1% Understöd Övriga kostnader -159 946-211 570-213 312-1 742 100,8% Kostnader totalt -1 357 904-1 464 450-61 200-1 530 218-4 568 100,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 12,7 % Verksamhetsbidrag -1 284 448-1 434 000-61 200-1 464 373 30 826 97,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,0 % 84

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Bibliotekets verksamhetsställen är oförändrade. Öppethållningen ökade med två timmar i Pojo. Övriga enheter har oförändrad öppethållning. Bokbussens hållplatser har ökat från 77 till 91. Ökning/minskning av lånen per verksamhetsställe: Biblioteksbussen + 21,7 %, Bromarv - 0,8 %, Ekenäs +7,1 %, Karis +7 %, Pojo + 3,3 %, Svartå + 0,4 %, Tenala + 9,2 %, Österby -2 %. Biblioteket har fortsättningsvis utnyttjat extern projektfinansiering både inom Raseborg och hela Lukassamarbetsområdet. Följande projekt, där den sammanlagda bidragsandelen var 22.046, avslutades 2011: - Utökat utbud av nätverkstjänster - Vi ser varandra då vi läser - Bokpratsturné för åk 5 elever - Bokkalas och Kura skymning - Runebergsfest - Kultur på biblioteket i Svartå - Kultur på biblioteket i Tenala - Mobile Library festival Ytterligare 8 projekt fortsatte över årsskiftet. Besök av skolklasser och studerande i grupp samt sagostunder förekom under hela året. 1 309 elever deltog i 83 biblioteksundervisningstimmar.108 sagostunder lockade 1 689 barn. Program för vuxna ordnades även under hela året. 1 022 personer deltog i 52 evenemang. Biblioteken ordnade 29 egna utställningar. Fastighetssanering Planeringen av Ekenäs biblioteks sanering fortsatte under året. Yrkesutbildningens bibliotekstjänster Samarbetet med Axxell har fortsatt som tidigare, eftersom inga nya avtal undertecknades under året. Förnyelse av datasystem Lukas-biblioteken övergick till ett nytt bibliotekssystem under hösten. Samtliga bibliotek höll en dag stängt då det nya programmet installerades. Hela personalen deltog även i fortbildning under hösten för att lära sig det nya systemet. Det nya gränssnittet för bibliotekskunder utvecklas under hösten och tas i bruk under våren 2012. Biblioteksmaterial Anskaffningen av nytt biblioteksmaterial ökade både jämfört med föregående år och med det förväntade resultatet. De nyanskaffade böckerna genom inköp eller donation var 10 075 och det övriga materialet 1 133 volymer (bl.a 348 DVD-filmer och 334 CD-skivor). Biblioteket köpte en läsplatta med ett antal färdigt nerladdade e-böcker för demonstrationsbruk. Ekonomi: Bibliotekets anslagsanvändning förverkligades till 100,3 % Inkomster: 37 600 i statliga projektbidrag samt fondmedel ingår i bokslutet både på inkomst- och utgiftssidan. Inkomsterna blev aningen mindre än vad som budgeterats. Påminnelseavgifterna minskade under året, då biblioteket började skicka ut förvarningar via e-post innan lånetiden gått ut. Många låntagare hann då återlämna eller förnya sina lån innan påminnelsen gick ut. Personalkostnader: Lönekostnaderna förverkligades till 97,7 % Det har varit svårt att hitta vikarier vid sjuk- och tjänstledigheter. Då vikarie har anställts har lönen varit lägre än för motsvarande ordinarie personal. Köp av tjänster: Anslaget för städtjänster överskreds så även annonsering och teletjänster. Överskridningen täcks av inbesparingarna på personalkostnader. Material och varor: Anslaget för bränsle och smörjmedel överskreds, då bränslepriserna steg mer än förväntat under året. Överskridningen täcks med anslaget för personalkostnader. 85

Ungdomsverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Ungdomssekreterare Seppo Lintuluoto DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Ungdomsverksamheten producerar och utvecklar de kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, klubbar, kurser, resor etc. Målet är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktivt medborgarskap och stärka deras sociala identitet. För elever i åk 1 och 2 samt elever i specialundervisning ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten är frivillig och avgiftsbelagd och genomförs såväl kommunalt som av föreningar och samfund i samråd med staden. Syftet med verksamheten är att stöda skolarbetet samt erbjuda stunder för lek och fri verksamhet och möjliggöra vila i sällskap av en trygg vuxen. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ungdomsfullmäktige skall vara en nära samarbetspartner med ungdomsverksamheten - Ungdomsverksamheten fungerar i samverkan med socialväsendet, skolorna, ungdomsverkstäderna - Utöver öppen och ledd verksamhet vid ungdomsgårdarna i Ekenäs och Karis erbjuds verksamhet i Pojo, Svartå och Tenala - Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi och i samarbete med övriga insatser - En utökning till att morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas i större utsträckning i kommunal regi utreds Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ - Samarbetsformerna och arbetsmetoderna för ungdomsfullmäktige utvecklas (ungdomsarbetarna) - Ett intensivare samarbete i uppsökande ungdomsverksamhet etableras med berörda parter (ungdomssekreteraren) - Morgon- och eftermiddagsverksamhetens utformning kommunalt kontra privat utreds. (ungdomssekreteraren) Prestationer BS 2010 BU 2011 BS 2011 Öppen verksamhet, besökare/ öppenhållningsdag 200 200 200 Ledd verksamhet, antal tillställningar 70 70 70 Lägerverksamhet, lägerdygn 600 700 600 Barn i morgon- och eftermiddagsverksamh 280 290 320 Mätare Nettokostnad/ungdoms (u.29) 60 61 61 Föreningsunderstöd/medlem 19 21 21 Bidrag till icke-kommunal eftermiddagsverksamhet 146 300 0 130 100 Nettokostnad/barn i m/eft.middagsv. 1 420 1 543 1 539 86

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter 42 585 38 500 76 198 37 698 197,9% Understöd och bidrag 900 0 0 0 0,0% Övriga intäkter 13 390 11 900 13 070 1 170 109,8% Intäkter totalt 56 875 50 400 0 89 268 38 868 177,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 57,0 % Kostnader Personalkostnader -470 446-550 050-615 000-64 950 111,8% Köp av tjänster -61 532-75 210-7 200-97 000-14 590 117,7% Material och varor -21 673-53 500-44 683 8 817 83,5% Understöd -183 700-190 000-170 540 19 460 89,8% Övriga kostnader -189 199-189 720-189 132 588 99,7% Kostnader totalt -926 550-1 058 480-7 200-1 116 355-50 675 104,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 20,5 % Verksamhetsbidrag -869 675-1 008 080-7 200-1 027 087-11 807 101,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 18,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ungdomsverksamheten i Raseborg med dithörande morgon- och eftermiddagsverksamhet har förlöpt bra. Verksamhet har regelbundet kunnat erbjudas i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Tre sommarläger arrangerades, flera klubbar, kurser, resor etc. har funnits på programmet. Ungdomsfullmäktige har jobbat och representerat bra. På hösten ordnades också ett ungdomsparlament. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har erbjudits åt 320 elever, en betydlig ökning från tidigare. Också antalet kommunala morgon- och eftermiddagsplatser har kraftigt ökat. Ekonomi: Ungdomsverksamhetens ekonomi har kunnat förverkligas i stort enligt planerna. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens budget har inte hållit på grund av att tre verksamhetsplatser övertogs från privata aktörer och en helt ny startades fr.o.m. hösten. 87

Kulturverksamhet Förtroendeorgan:Bildningsnämndens sektion för kultur och museer Ansvarsperson: Matts Blomqvist, Jennika Friman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Kulturverksamheten främjar, stöder, utvecklar och anordnar kulturella begivenheter, erbjuder stadens invånare likvärdiga förutsättningar att ta emot kulturtjänster samt ger dem sålunda en mera omväxlande tillvaro och en mångsidigare fritid. Särskild uppmärksamhet fästs vid bildande kulturverksamhet med kvalitativt, dynamiskt och mångkulturellt innehåll. Kulturverksamheten tar i beaktande de båda språkgruppernas behov. Samtidigt är det viktigt att i ett tidigt skede tillgodose invandrarbefolkningens kulturella behov. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1) Kontakten mellan staden och aktörer inom kultursektorn utvecklas genom regelbundna möten och en årlig kulturkonferens. 2) Verksamhetsbidrag, hyresbidrag, projektbidrag och bidrag för grundundervisning i konst utdelas till kulturorganisationer. Självständigt fungerande kulturhus och organisationer understöds enligt årliga beslut. 3) Verksamhet för barn och unga utvecklas i samarbete med övriga enheter inom bildningssektorn. 4) Medborgarinstitutet fungerar som en samarbetspartner till kulturbyrån. 5) Gästspel för åldringar, daghemsbarn och grundskoleelever samordnas via kulturbyrån. 6) Evenemangsbroschyren Raseborg Events trycks i två upplagor. 7) Samarbetet med Produforum och Luckan fortsätter. 8) Personalens kompetenshöjning prioriteras genom fortbildning. 9) Årliga storsatsningar så som exempelvis Ekenäs sommarkonserter ger synlighet åt staden Raseborg nationellt och internationellt. 10) Utställningsverksamheten i bibliotekens utställningslokaler i Ekenäs och Karis koordineras av kulturbyrån. 11) Kulturbyrån upprätthåller ett konstregister över stadens konstverk. 12) Kulturbyrån utvecklar kultursamarbetet mellan Raseborg och Grahamstown i Sydafrika. 13) 20 % av sektionssekreterarens lönekostnader överförs till kulturverksamheten från museets budget. 14) Föreningsverksamhet som syftar till ett ökat utbyte med tidigare nordiska och estniska vänorter understöds. Pohjola-Norden föreningarna är tänkbara samarbetspartners. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ - En kulturkonferens och kulturfest arrangeras i början av år 2011. - Kultur- och museisektionen besluter om utdelningen av understöd i maj 2011. - Raseborg Events upplagor trycks och distribueras under mars månad och oktober månad 2011. - Kulturbyrån ordnar gästspel för lågstadieelever våren 2011 och för daghemsbarn hösten 2011. Gästspel till åldringshem ordnas under hela året. - Under året ordnar eller deltar kulturbyrån i arrangerandet av bland annat en kulturfest, Runebergsdagens fest, Vinterspektakel, första maj konsert, Raseborgsdagen, Karisnatten, Ekenäs sommarkonserter, litteraturdagarna Bokkalaset, självständighetsdagens fest samt övriga projekt. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Evenemang 43 30 30 Utställningar 31 30 32 Mätare Nettokostnad/invånare 14,73 16,80 16,60 88

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 148 0 10 10 0,0% Avgiftsintäkter 0 2 200-2 200 0,0% Understöd och bidrag 245 0 2 239 2 239 0,0% Övriga intäkter 22 326 5 300 26 649 21 349 502,8% Intäkter totalt 22 719 7 500 0 28 898 21 398 385,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,2 % Kostnader Personalkostnader -174 305-185 080-184 474 606 99,7% Köp av tjänster -96 412-86 690-10 080-114 057-17 287 117,9% Material och varor -8 543-9 300-10 148-848 109,1% Understöd -130 650-138 000-128 600 9 400 93,2% Övriga kostnader -41 042-70 840-72 425-1 585 102,2% Kostnader totalt -450 952-489 910-10 080-509 704-9 714 101,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,0 % Verksamhetsbidrag -428 233-482 410-10 080-480 806 11 684 97,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 12,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Kulturbyråns verksamhet har följt målsättningarna. Vissa förändringar har skett på grund av personalförändringar men överlag har verksamheten fungerat som förut. Flera samarbeten med aktörer, föreningar och inom stadens enheter har påbörjats för att effektivera marknadsföringen och erbjuda stadens invånare ett brett utbud av kulturella evenemang. Evenemang 2011 Kulturbyrån har under året arrangerat åtta kulturkaffeträffar i samarbete med föreningar. Träffarna ordnades i Ekenäs, Pojo, Bromarf, Svartå och Karis. Under året har kulturbyrån arrangerat kulturkonferens, Runebergsdagens fest, Vinterspektakel, Raseborgsdagen, Karisnatten, Ekenäs sommarkonserter, Svenska dagen fest, Bokkalaset och självständighetsdagens fest. Dessa evenemang har ordnats självständigt eller i samarbete med föreningar och/eller enheter inom staden. Kulturbyrån har även samarbetat eller understött flera evenemang och konserter. Under hösten bjöd kulturbyrån 1700 lågstadieelever på Teatteri Hevosenkenkäs pjäs "Mästerkatten i stövlar". Föreställningarna visades på TryckeriTeatern och kulturhuset Karelia. Föreställningarna visades på svenska och på finska. Kulturbyrån startade ett samarbete med Avidarte som består av konstnären Barbro Fri och musikern Obi Phrase. De har under hösten besökt sex finska daghem med sitt koncept "Afrikanska rytmer och karibiska målningar". Med hjälp av Svenska kulturfondens "Kultur på dagis"-paket har de även kunnat besöka svenska daghem och på det här viset har alla daghem fått ta del av konceptet. Besöken fortsätter under våren 2012. En Kantele-duo från Lettland besökte tre ålderdomshem. Besöken hos de övriga ålderdomshemmen fortsätter under våren 2012. Evenemangsbroschyren Raseborg Events har tryckts i två upplagor och distribuerats. Sigurd Snåresalen Sigurd Snåresalen har använts av musikinstitutet Raseborg, för privata tillställningar, föreningars övningar, evenemang och konserter. Salen användes även som vallokal under riksdagsvalet. Utställningar Sammanlagt 32 utställningar har visats i Galleri Fokus i Karis samt utställningssalen i Ekenäs bibliotek. Utställare har varit föreningar och lokala konstnärer. I Karis har även grundskolor haft utställningar. Under året hade Galleri Fokus 18 utställningar med 3 786 besökare medan utställningssalen i Ekenäs bibliotek hade 14 utställningar med 3 790 besökare. 89

Ekonomi: Verksamhetsbidraget användes till 97,6 %. 128 600 av de beviljade understöden har utbetalats. Intäkterna ökade med 21 398 mot de budgeterade 7 500. Ökade intäkter beror på hyresintäkter, annonsintäkter i evenemangsbroschyren Raseborgs Events och intäkter från evenemanget Bokkalaset. Utgifterna på posten köp av tjänster ökade märkbart. Till evenemangen köps olika tjänster som allt mer faller på kategorin "köp av tjänster". Orsaken till ökningen är bland annat Raseborgsdagens och Bokkalasets utgifter. Utgiftsökningen påverkar inte budgetens nettoandel negativt eftersom intäkterna har ökat. 90

Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag VERKSAMHET Idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Idrottsväsendet ansvarar för allmän ledning, utveckling och koordinering av samarbetet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Förutsättningarna för idrott och motion stärks och görs konkurrenskraftigare i jämförelse med Lojo och Salo. - Vintersporterna stärks genom stöd för byggandet av ishall. - Stadens invånare aktiveras utgående från individens egna förutsättningar, varvid speciell uppmärksamhet fästs vid hälsomotion för den mest passiva tredjedelen av befolkningen. - Mätare för tränings- och motionsaktiviteter utvecklas. - Med den extra satsningen på 100 000 för hälsomotion aktiveras 1 000 invånare som inte tidigare deltagit i motionsverksamhet. En plan för förverkligande med klara målsättningar enligt målgrupp presenteras för bildningsnämnden innan anslagen tas i bruk (januari 2011). Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret - ökat föreningsansvar vid användning och övervakning av fastigheter och anläggningar - minimerad personal under kvällar och veckoslut utan att föreningarnas verksamhetsförutsättningar försämras - i samarbete med intern service och energiverken öka satsningarna på energibesparande åtgärder i fastigheter och på anläggningar Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ fr.o.m. årsskiftet ökat föreningsansvar/idrottsplaneraren personaldimensionering/sektionen, idrottssekreteraren energibesparingar/idrottssekreteraren BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Simhallsbesök/år 96 243 100 000 100 487 Gymbesök/år 12 742 17 000 13 099 Ledd verksamhet (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) 14 611 10 000 18 907 Organiserade föreningsaktiviteter i stadens lokaliteter - inomhus (15 pers./grupp) 120 275 160 000 140 030 - utomhus (15 pers./grupp) 40 518 50 000 49 890 Mätare Nettokostnad/simhallsbesök 1,22 1,68 1,36 Driftsnettokostnad/invånare 39,56 48,10 46,14 91

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 386 219 371 200 391 454 20 254 105,5% Avgiftsintäkter 2 788 18 600 18 924 324 101,7% Understöd och bidrag 14 191 0 3 861 3 861 0,0% Övriga intäkter 366 914 369 900 438 181 68 281 118,5% Intäkter totalt 770 113 759 700 0 852 421 92 721 112,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,7 % Kostnader Personalkostnader -703 176-773 900-762 679 11 221 98,6% Köp av tjänster -277 370-322 890-10 080-353 073-20 103 106,0% Material och varor -413 497-508 510-480 917 27 593 94,6% Understöd -156 840-149 000-147 463 1 537 99,0% Övriga kostnader -364 292-395 380-450 257-54 877 113,9% Kostnader totalt -1 915 174-2 149 680-10 080-2 194 390-34 630 101,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,6 % Verksamhetsbidrag -1 145 062-1 389 980-10 080-1 341 970 58 090 95,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 17,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Konstateras att 2011 på flera sätt varit ett mycket framgångsrikt år för avdelningen. Förutsättningarna för bättre vinterunderhåll av idrottsanläggningarna utomhus har avsevärt förbättrats genom anskaffning av ny spårmaskin till Västerby, ny snöskoter till Karis samt kombinerad isbanemaskin/snöslunga till Ekenäs. Spårnätet i Västerby friluftsområde har produktifierats och är numera ett av södra Finlands bästa. Samarbetet med Intern Service utvecklas kontinuerligt. De planerade energibesparande åtgärderna i Sisu-Arena har slutförts och också konstgräset är numera kopplat till fjärrvärmenätet. Tidtabellen för planeringen av ishall har forcerats. Sammantaget kan Raseborg nu jämföras med Lojo och Salo då det gäller att erbjuda grundförutsättningar för de flesta idrotts- och motionsaktiviteter. Det sektoröverskridande arbetet med ökade satsningar på hälsomotion inleddes i medlet av februari inom ramen för Må Bra projektet. Må Bra-satsningens samarbete med biblioteket har utvidgats så att stöd för anskaffning av litteratur beviljats och utställning ordnats i samband med Må Bra-temaveckorna i oktober. Även grundskolorna och äldreomsorgen har tilldelats anslag för motionsredskap. Tydligaste resultat syns i ökningen av den ledda verksamhetens prestationer. Antalet simhallsbesök överskrider 100 000 för andra gången sedan 1998. Nya medlemmar bland barn och ungdomar i föreningarna har ökat med 345 personer och de nya vuxnas antal har stigit med 258 personer. Avdelningens administration har belastats med tilläggsarbete som förorsakats av bristfälligt utförda arbetsuppgifter och ansvarslöst arbetsplatsbeteende, vilket bl.a. resulterat i missnöjda kunder gällande användning av lokaliteter. Ekonomi: Förklaringen till att intäkterna överskrider budgeterat belopp med 12 % torde ligga i uppskattningen av fördelningen av barn (-grupper) och vuxna (-grupper) som använder och hyr anläggningarna. Dessutom tillkommer under året extra intern och extern hyrning, vilka inte är kända i budgeteringsskedet. Delvis av samma orsaker har kostnaderna överskridits, förorsakade av de hyressubventioneringar som hänför sig till den egna avdelningens organisationer. Anslaget för köptjänster har överskridits som en följd av de koordinerande förbättringsarbeten (P-plats i Västerby, belyst motionsbana Karis idrottscentra) som gjorts samtidigt med stadens andra jordbyggnadsentreprenader. Dessa insatser har resulterat i att dessa två projekt inte längre behöver belasta kommande investeringsbudgeter. 92

Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Allmänna mål och sektorns grunduppgift Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborgs stad. Under år 2009 ökade invånarantalet med 0,4 %, 2010 med 0,4 % och minskade 2011 med 0,4 %. Invånarantalet per 31.12.2011 var 28 948. Råmark anskaffades på strategiskt viktiga områden under verksamhetsåret. Målet var att skaffa råmark för planläggning. Genom investeringar gjorda under året förbättrades trivseln och funktionaliteten på områden. Investeringsobjekten omfattade bl.a. lek- och aktivitetsparker, plats för mattvätt, Helene Schjerfbeck monumentet samt genomförda åtgärder för trafiksäkerhet på stadens skyddsvägar. Flere detalj- och generalplaner fastställdes. Tomtreserven för egnahemshus ökades märkbart i Ekenäs. Personalstyrkan inom samhällstekniska sektorn minskade under verksamhetsåret på grund av pensioneringar. En ny teknisk dirketör tillträdde under verksamhetsåret. Samtidigt sammanfördes tekniska direktörens och stadsingenjörens tjänsteåligganden till en person. Driftsutgifter Tekniska sektorns verksamhetsbidrag blev 1 020 000 bättre än budgetrat. Verksamhetsbidraget var -5 714 908 m. Sektorns resultat påverkas av större fastighetsaffärer (försäljning) i slutet på 2011 samt besparingar i personalkostnader. Sektorn har under verksamhetsåret haft flera pensioneringar, lediga vakanser har inte fyllts och en del av uppgifterna har skötts med hjälp av vikarier. I regel har förvaltnings- och underhållskostnaderna följt prognoserna. Myndighetsverksamheten (byggnadstillsyn och miljövård) och relaterad lovhantering har varit mindre än beräknat. Ändringar i anslag för driftskostnader som beviljades under verksamhetsåret 2011 var: - inkomsten för försäljning av fastigheter sänktes genom budgetändring med 300 000, från 900 000 till 600 000 - budgetändring om 225 000 för väghållningen beviljades. Övriga avdelningar kan beskrivas enligt följande: - Samhällstekniska avdelningen använde 1 953 819 till väghållning och 643 263 för parkavdelningens verksamhet. Man kan också nämna att avdelningen betalade 434 000 för elektricitet till gatubelysningen. Kraven på parkavdelningen om uppföljning och skötsel bl.a. i lekparker har ökat stadigt. Samhällstekniska avdelningens verksamhetsbidrag var 206 000 bättre än budgeterat. - Stadsplaneringsavdelningen som år 2011 svarade för planläggning, byggnadstillsyn och miljövård hade ett verksamhetsbidrag som var 101 000 sämre än budgeterat. Underskottet består närmast av byggnadstillsynens negativa resultat på 137 242. Byggnadstillsynens underskott påverkas av överskridning av verksamhetskostnaderna (huvudsakligen personalkostnader) och också av underskridning av inkomsterna. Miljövården nådde heller inte sina resultatmål. Av avdelningens prestationer kan nämnas att 13 ändringar av detaljplaner och nya detalj- och generalplaner godkändes år 2011. Byggnadstillsynen beviljade 421 byggnadslov, jämfört med 420 lov år 2010. Om miljövård konstateras att genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner, var färre än år 2010. - Verksamhetsbidraget för fastighetsbildning och kartläggning, dit försäljningsvinsterna bokförs, var + 1 530 146. Avdelningen sålde eller hyrde ut 54 tomter år 2011, antalet året innan var 145 tomter. Av de sålda tomterna var 33 nya, obebyggda tomter. - Samhällstekniska nämndens administration uppvisade ett verksamhetsbidrag som var 119 230 bättre än budgeterat. Detta berodde på sparåtgärder och pensioneringar under året. Som prestation kan nämnas att antalet bokförda verifikat var 21 165 (år 2010: 21 606) och antalet fakturor var 4 844 (år 2010: 5 293). 93

Investeringar Tekniska centralen använde 86 % av investeringsmedlen 2011, dvs. av 4,6 mn användes cirka 4 mn. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Medlen användes enligt följande: Ändringar i anslag för investeringar som beviljades under verksamhetsåret 2011 var: - 20 000 överflyttades till byggande av mattvättningsställe från anslag reserverat för muddring Investeringsprogrammet för gatunätet uppgick till totalt 1,5 miljoner euro och summan användes enligt följande: - 673 000 till att bygga nya gator - 653 000 till att asfaltera stadens gator - 174 000 till att bygga och förnya belysningen Förhandsbeslut om investeringsbidrag (200 000 ) som ansökts hos Nylands NTM-central har getts, betalning år 2012. Betydande enskilda investeringsprojekt: - Markarbeten för Ekenäs järnvägsstation påbörjades, ett gemensamt investeringsanslag med interna servicen, utfall 298 000 (budget 550 000 ) o projektet fortsätter 2012 - återställandet av Österby avstjälpningsplats slutfört, totalkostnad 1,56 mn, under tidigare år har för projektet gjorts reserveringar, 2,1 m som har kostnadsförts som driftskostnader under respektive år o uppföljning och slutrapportering fortsätter 2012 - planeringen av grundförbättring av Karis övergångsbro påbörjades och parkeringsplatserna vid bron blev klara - planeringen av grundförbättring av Formansallén i samarbete med NTM-centralen blev klar+ - Övriga genomförda investeringar var: byggande av lekpark i Pojo samt förnyande av redskap, byggande av sk. aktivitetspark i Karis, byggande av mattvättställe i Österby, upprättande av Helene Schjerfbeck monument i Ekenäs, planering av Tenala torg, anskaffning av utrustning och mätavdelningens kartinvesteringar samt landskapsmässiga arbeten i Norra hamnen. - Muddringsprojektena förverkligades inte då ett klart projekt inte förelåg. Uppsnyggningen av Rådhustorgets omgivning uteblev också. Till detta inverkade verksamhetsmässiga orsaker. Fastighetsbildnings- och kartläggningsavdelningen investerade (köpte) år 2011 i mark- och vattenområden för totalt 1 220 385. Markområden såldes eller arrenderades i motsvarande grad för 1 778 523. Den ovan nämnda summan inkluderar samtliga under verksamhetsåret genomförda fastighetsaffärer. 94

Administration Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Chef för administrativa tjänster Åke Frondén DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska nämnden, sektorns kanslifunktioner och administration. Understödsverksamhet i enlighet med lagen om enskilda vägar samt Ekenäs höstmarknad. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att heltäckande sköta de administrativa funktionerna för samhällstekniska sektorn omfattande alla administrationens delområde Utvecklande och förbättrande av metoderna för bättre kundservice BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal sammanträden STN 13 11 14 Antal behandlade ärenden 452 430 434 Antal bokförda verifikat 21 606 21 500 21 165 Antal fakturor 5 293 5 000 4 844 Mätare Administrationens andel av samhällstekn sektorns utg. i % 4,0 4,5 4,4 (enskilda vägar ingår inte) SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 36 700 78 500 17 000-61 500 21,7% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 721 Övriga intäkter 40 797 6 500 40 104 33 604 617,0% Intäkter totalt 77 497 85 000 0 57 104-27 175 67,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -26,3 % Kostnader Personalkostnader -387 641-442 650-433 179 9 471 97,9% Köp av tjänster -31 715-40 720-21 520-56 255 5 985 90,4% Material och varor -6 696-15 300-4 442 10 858 29,0% Understöd -196 205-323 940-206 352 117 588 63,7% Övriga kostnader -5 075-9 220-6 717 2 503 72,9% Kostnader totalt -627 332-831 830-21 520-706 945 146 405 82,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 12,7 % Verksamhetsbidrag -549 836-746 830-21 520-649 841 119 230 84,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 18,2 % 95

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten sköttes planenligt. De fördelar en koncentrerad förvaltning hade kunnat ge adminstrationen inom sektorn förverkligades dock inte under år 2011. Avdelningen betjänar sektorns övriga verksamheter gällande kanslifunktioner, fakturering, ekonomisk uppföljning och styrning samt rapportering. Avdelningschefen också ansvarsperson för resultatenheten småbåtshamnar. Ekonomi: Målsättningarna gällande intäkter uppnåddes inte till alla delar. Den i budgetskedet planerade försäljningen av kanslitjänster till Sydpetsens miljöhälsa förverkligades inte. Tekniska direktörens lön som tidigare bokförts på avdelningen till 100 % justerades till 60 % medan 40 % påfördes samhällstekniska avdelningen då tekniska direktörens och stadsingenjörens tjänster samman-slogs. Understöden förverkligades till drygt 63 %. Avdelningens nettokostnader blev 119 230 lägre än beräknat. 96

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Stadsingenjör Rolf Söderström, Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska avdelningen ansvarar för gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser. Ombesörja lovsbehandling som hör till området, planering, byggherreverksamhet, lagerverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvarar för att basservicen inom samhällstekniken fungerar, - planerar, bygger och underhåller gatunät och trafikleder, parker, lekparker, simstränder och övriga allmänna områden och anläggningar samt härtillhörande byggherreuppgifter, - hållbara och ekonomiskt fördelaktiga lösningsmodeller prioriteras, - förverkligar till området hörande investeringsobjekt som är upptagna i investeringsbudgeten i egen regi eller med samarbetspartners, - avdelningen skall vara aktivt involverad i planeringen och utbyggnaden av nya områden, - planerar och genomför trafiksäkerhetsåtgärder i avsikt att uppnå trygg och hållbar trafikmiljö (Trafiksäkerhetsplan för Raseborgs stad 2010), - för stadens avstjälpningsplatser (Österby och Svartå) pågår återställningsarbeten. Enligt miljötillståndsvillkoren skall Österby avstjälpningsplats skall vara återställd inom 2011 och Svartå avstjälpningsplats 2012. I miljötillståndet för Svartå avstjälpning innefattas även deponering av förorenad mark från växthusområdet i Karis, - konkreta åtgärder för handikappade. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Gatunätets längd (km) 243 247 244 Lättrafiknätets längd (km) 43,0 44,0 44,0 Antal belysningspunkter (st) 8 939 9 000 9 003 Skötta grönområden (ha) 78,0 78,0 78,0 Skötta gångstigar (km) 11,5 11,5 11,5 Lekparker (st) 30 32 32 Simstränder (st) 20 20 20 Mätare Kostnader för gatunät /km 4 757 4 929 4 759 Kostnad / gatunät, belysningspunkt 59 60 64 Kostnad / m2 skötta grönområden 0,47 0,50 0,50 Kostnad / st, lekparker (medeltal) 3 400 3 120 3 120 Kostnad /st, simstränder (medeltal) 4 800 4 920 4 920 97

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 552 512 628 800 538 066-90 734 85,6% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 39 577 0 18 372 18 372 0,0% Övriga intäkter 183 484 92 300 159 026 66 726 172,3% Intäkter totalt 775 573 721 100 0 715 464-5 636 99,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -7,8 % Kostnader Personalkostnader -1 619 632-1 625 260-1 554 969 70 291 95,7% Köp av tjänster -3 546 807-1 227 800-209 210-1 486 138-49 128 103,4% Material och varor -750 748-842 700-28 000-759 476 111 224 87,2% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader -196 252-307 380-12 000-240 491 78 889 75,3% Kostnader totalt -6 113 439-4 003 140-249 210-4 041 074 211 276 95,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -33,9 % Verksamhetsbidrag -5 337 866-3 282 040-249 210-3 325 610 205 640 94,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -37,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Skötsel och underhåll sköttes under verksamhetsåret både i egen regi och som underleverans. Entreprenaden för vinterunderhåll konkurrensutsattes för 2+1 år. Man försöker utnyttja effektivt den egna tekniska personalen och maskinparken i skötsel och underhåll samt vid investeringar. Verksamheten fokuserar på egna projekt, skötsel- och underhållsobjekt (för driftskostnader) samt på investeringsobjekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten läggs under de kommande verksamhetsåren på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar till genomförande av gatu- och allmänna områdens byggande i Fiskars. Förhandlingar om markanvändningsavtal med markägare fördes under verksamhetsåret. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Gällande investeringar under verksamhetsåret kom man igång med byggandet av Ekenäs resecentrum först i början på hösten beroende på tidpunkten för hyrande av markområdet och köp av stationsbyggnaden. Markbyggnadsarbetet för resecentret blir klara våren 2012. Återställning av Österby avstjälpningsplats blev klar under verksamhetsåret. En mattvättningsplats byggdes på Österby området. Den västra rampen till Karis övergångsbro revs och platsen byggdes om till ett parkeringsområde. Planering av grundförbättring av bron påbörjades. I Karis blev den sk. aktivitetsparken klar, i Pojo blev grundförbättringen av den sk. Dagaparken färdig. Nya gator på bostadsområden byggdes bl.a. i Gammelboda, på Tranbärsvägen, Almvägen, Vadarestigen och i Herrmans. Samarbete med Raseborgs Vatten skedde genom gemensamma förhandlingar med målsättningen att färdigställa områden samtidigt och enligt tidtabellen. Planeringen av de gemensamma byggprojekten skedde tillsammans med Raseborgs Vatten. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes i stor omfattning och gatubelysning förnyades. 98

Ekonomi: Vårvintern 2011 gav en fingervisning om att skötselkostnaderna skulle stiga. Därför föregrep man situationen med att ansöka om tilläggsanslag för skötsel och underhåll av trafikleder. Ett tilläggsanslag på 225 000 euro beviljades för skötsel och underhåll av trafikleder. Generellt konstateras att för samhällstekniska avdelningens del har verksamhetsåret i stort löpt enligt planerna. Av enskilda betydelsefulla kostnadsposter kan nämnas bränsle och el vilkas pris stiger från år till år. Avdelningens inkomster består huvudsakligen av fordonscentralens interna inkomster. Inkomsterna uppstår både i drifts- och investeringsbudgeten. 99

Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekn. nämnden o. miljö- och byggn.nämnd. DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringschef Kukka-Maaria Luukkonen Sammandrag VERKSAMHET Stadsplaneringsavdelningen svarar för planläggning, stadsplanering, byggnadstillsyn samt miljövård. Vatten- och livsmedellaboratoriet tillhör också avdelningen. Planläggningsenheten sköter olika uppgifter inom markplanering såsom general- och detaljplanering, styr strandplaneringen och bereder avgöranden som gäller planeringsbehov samt gör stomlägenhetsgranskningar. Stadsplaneringschefen är stadens planläggare (MBL 20 ). Undantagsloven bereds av den sk. AGBU-arbetsgruppen, som tekniska direktören har tillsatt. Gruppen består av tillståndshandläggaren som sekreterare, stadsplaneringschefen, stadsarkitekten, ledande byggnadsinspektören och miljöchefen. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Vatten- och livsmedellaboratoriet sköter analyser av livsmedel, dricksvatten och inomhusluft samt radonmätningar och provtagningspaket som säljs till företag. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Den allmänna målsättningen är att skapa förutsättningar för byggande och bevarande av en god livsmiljö samt främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Planläggningen har som genomgripande målsättning under planperioden att fortsätta skapa en tillräckligt stor och attraktiv tomtreserv både för boende och för näringslivets behov. Detta genomförs enligt markanvändningsstrategin för Raseborgs stad genom kompletterande detaljplanering av nya bostadsområden väster om Ekenäs tätort samt inom området Dragsvik Langansböle Grop mellan Ekenäs och Karis. Planeringen av nya bostadsområden i Fiskars, arbetet med detaljplanen för Kapellvägen i Pojo kyrkby samt planläggningen av området kring Billnäs bruk fortsätter. Viktiga är också gamla sandgropsområdet och Dönsby i Karis. Vid planläggningsprocesserna läggs särskild vikt vid information och tillräcklig växelverkan. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om byggnadslov och åtgärdstillstånd samt avge utlåtanden över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Verksamheten inom miljövård, miljöhälsoskydd samt vatten- och livsmedelslaboratoriet siktar på att trygga en trivsam, stimulerande, hälsosam och trygg livs- och verksamhetsmiljö för stadens invånare och andra aktörer. Hälso- och miljöolägenheter förebyggs i första hand genom övervakning men också genom information till invånarna. Det bildas ett samarbetsområde för miljöhälsoskyddet mellan Raseborg, Hangö och Ingå fr.o.m 1.1.2011. Under året 2011, enhetscheferna Planläggning - Planläggningsprojekt enligt beställning av markanvändningssektionen och godkänt planläggningsprogram - Flexibelt samarbete med myndigheter och aktivt deltagande i landskapsplanering - Utvecklande av växelverkan inom planläggningsprocessen 100

Byggnadstillsyn Implementering av SpatialWEB programmet Särskilda åtgärder vidtas för att avlasta kön av byggnadslov. Miljövård Effektivering av verksamheten Sanering av sjöar Rådgivning om avloppsvattenhantering i glesbygden Eventuell deltagande i ett projekt för iståndsättning av Svartån Laboratoriet Satsning på marknadsföring och kundrekrytering BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Enligt skilt planläggningsprogram. Generalplaner, förslag framlagda (dagar) 62 0 120 Detaljplaner, förslag framlagda (dagar) 151 0 314 Planförslag framlagda, sammanlagt (dagar) 213 0 434 Godkända detaljplaner st. 0 7 13 Nya planetomter st. 0 320 255 Beviljade byggnadslov 420 750 421 Åtgärdstillstånd 318 300 394 Undantagslov 124 110 120 Utförda syner 1 525 1 500 998 Miljövårdsinspektioner 175 0 251 Tillstånd och utlåtande 320 350 178 Miljöhälsovårdsinspektioner 108 0 Tillstånd 35 0 Laboratorieanalyser 11 548 10 000 10 437 Mätare Utgifter per utställningsdagar sammanlagt Utgifter per nya planetomt -972,00-1 227,00 Bruttokostnad/beviljade bygglov -615,01-584,00-654,43 Bruttokostnad/invånare -15,65-15,10-18,39 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård -315 723-369 850-440 361 Nettokostnader för veterinärvård -257 989-159 000-180 306 Nettokostnader för laboratorium -101 286-129 700-147 130 Laboratoriekostnad / analys netto -8,77-12,97-14,09 101

SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 122 168 11 000 15 843 4 843 144,0% Avgiftsintäkter 313 818 406 300 368 221-38 079 90,6% Understöd och bidrag 1 591 0 5 992 5 992 0,0% Övriga intäkter 137 335 129 010 171 066 42 056 132,6% Intäkter totalt 574 912 546 310 0 561 122 14 812 102,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -2,4 % Kostnader Personalkostnader -1 361 041-1 086 180-1 111 284-25 104 102,3% Köp av tjänster -253 134-600 940-61 870-778 036-115 226 117,4% Material och varor -42 224-40 630-42 181-1 551 103,8% Understöd 0 0-600 -600 0,0% Övriga kostnader -126 989-118 300-91 463 26 837 77,3% Kostnader totalt -1 783 388-1 846 050-61 870-2 023 564-115 644 106,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,5 % Verksamhetsbidrag -1 208 476-1 299 740-61 870-1 462 442-100 832 107,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 21,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning: Markanvändningssektionens beställning 24.11.2010 (kompletterad 24.5.2011) har behandlats i samhällstekniska nämnden 15.6.2011 och utgående från det har man för åren 2011-2012 utarbetat ett planläggningsprogram, som har uppdaterats under årets lopp. Vid samarbete mellan myndigheter har man sökt och hittat smidiga koncept för olika situationer; deltagit aktivt i landskapsplanläggningen i form av work shops, handelns expertgrupp och utlåtanden. Utkastet till landskapsplan har behandlats och staden har avgett sitt utlåtande. Planerna för de nya bostadsområdena i Fiskars har godkänts och vunnit laga kraft. Planeringen av Dragsvik- Langansböle-Grop och arbetet med detaljplanen för Kapellvägen i Pojo kyrkby samt planläggningen av området kring Billnäs bruk har fortskridit under året. Vikt har även satts vid tillräcklig växelverkan, bl.a. genom en fortsatt utveckling och användning av hemsidorna som informationskanal. Undantagslovens behandling har effektiverats och förtydligats ytterligare, genom dialog med beslutsfattare och myndigheter. Sammansättningen av arbetsgruppen som behandlar undantagslov har ändrats vilket dels har lett till en viss okontinuitet, men också bidragit till nya tankesätt och arbetsmetoder. Planprojekten under året fortskridit bättre än planenerat. Totalt har 13 detaljplaner godkänts vilket är 6 mer än vad som uppskattats i budgeten för året Byggnadsövervakningen: Arbetet för att utveckla SpatialWEB-programmet fortsatte En byggnadsinspektörstjänst besattes tidsbundet till utgången av år 2012 Två byggnadsinspektörer har för närvarande sin arbetsplats i Ekenäs, vilket försvårar en effektiv verksamhet för enheten. En minskning har skett inom kansliservicen från 2 personer till 1 person vilket medfört vissa ändringar i arbetsrutinerna och med en större tyngdpunkt på byggnadsinspektörerna. En av byggnadsinspektörerna fungerar som tillståndsbehandlare vilket medfört bättre kundservice och förkortat behandlingstiderna. Syneförrättningarna har man kunnat också sköta på ett utmärkt sätt. 102

Miljövård: Under år 2011 arbetade miljövårdsbyrån med reducerad personalstyrka då en miljöinspektör gick i pension och en miljöinspektör större delen av året befann sig på föräldraledighet. Först under senare halvan av året normaliserades situationen när den föräldralediga inspektören återkom samtidigt som en ny ordinarie inspektör anställdes. Verksamhet Under året utvecklades samarbetet med yrkeshögskolan NOVIA på ett produktivt sätt. Miljöbyråns placering i Novias campus visade snabbt på synergieffekter. Projekt Cirkulera (samarbete kring byggnadsavfall med entreprenörer) utvecklades bra under året. Det av miljöbyrån initierade avloppsvattenprojektet Krav erhöll till följd av sin knytning till Novia statligt stöd och kunde startas upp. Många betydande ärenden har skötts vilket mätettalen visar. Speciellt bör de vindkraftsparker som snabbt aktualiserats i kommunen nämnas. Under året genomgick den tekniska sektorn en organisationsförändring som berörde bl.a. miljöbyråns och vattenoch livsmedelslaboratoriets ställning i organisationen. Ekonomi: Planläggning: Årets verksamhetsbidrag för planläggningen totalt utgör ca 82 % av det budgeterade. För generalplaneringen har ca 13 % av det budgeterade verksamhetsbidraget använts. Orsaken till detta är att planläggningen av västra skärgården ännu inte har påbörjats. Inom detaljplaneringen har ca 63 % av det budgeterade verksamhetsbidraget använts. Av de budgeterade medlen för köptjänster har dock 120 % använts. Överskridningen beror i första hand på konsultkostnader. Byggnadsinspektion: Inlämnade ansökningar inkluderar undantag ca 78 % av de planerade prestationerna. Behandlade tillstånd sammanlagt ca 82 % av planerade prestationer och intäkterna 80 % av de budgeterade. Enhetens totala verksamhetsbidrag ligger nu på ca - 137 000. Underskottet beror delvis påökade personalkostnader samt att målet gällande intäkter inte uppnåddes. Miljöhälsoskydd inkl veterinärtjänster Verksamheten sköts fr.o.m. 1.1.2011 av Sydspetsens Miljöhälsa som administreras av Hangö stad. Enligt avtal skall 65,5 % av nettokostnaderna påföras Raseborgs stad. Det budgeterade nettoanslaget har överskridits med 37 938 eller drygt 11 % samt betalningsandelarna till Sydspetsens Miljöhälsa har överskridits med 72 665. Sista betalningsraten inte beaktad. 103

Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Tom Granström Sammandrag VERKSAMHET MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvara för stadens fastighetsbildning och föra fastighetsregister. För fastighetsbildningen innebär målsättningen att byggnadstomter bildas i den takt att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra fastighetssystemet. - Utarbeta kartprodukter, upprätthålla stadens kartverk. Under år 2011 innebär detta bl.a. att baskartan för planläggning utvidgas till att omfatta området mellan Ekenäs och Karis, och Billnäs området. Under planåren utvidgas baskartan på Hangöudd. En revidering av koordinat systemet påbörjas för att införa det nya nationella EUREF koordinatsystemet, som redan tagits i bruk av staten. - Utmärka i terrängen planer, byggnader, gator och anläggningar. Av de fyra mätkarlar som teoretiskt finns på avdelningens lönelista är vid upprättandet av budgeten endast två i tjänst. Detta innebär en begränsning i de mätningstjänster som avdelningen kan erbjuda. - Utföra terrängmätningar - Upprätthålla register för förvaltning av stadens markegendom Ett register över stadens markegendom upprättas. Förutom uppgifter om fastigheternas mark- och vattenarealer skall anskaffningsvärdet upptas. Registret skall automatiskt uppdateras i stöd av skedda köp och försäljningar. - Ansvara för att planera och förverkliga stadens markpolitik, för arrendeärenden samt inköp och försäljning av tomter och områden. Målsättningen är att kunna skaffa råmark för planläggning av nya områden för bostäder och arbetsplatser. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även icke strategiska markområden säljs. I vissa fall bör detaljplan ändras för att möjliggöra försäljning av markområden. Vissa områden som är icke strategiska kan nyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. - Ansvara för kommunens åligganden i enlighet med lagen om enskilda vägar. Bidragen till enskilda vägar beviljas enligt anslag. - Ansvara för skötsel av stadens ekonomi- och parkskogar. Stadens skogar sköts på ett hållbart sätt. En ny enhetlig skogsbruksplan upprättas för Raseborgs ekonomiskogar. - Ansvara för friluftsleder. - Upprätthålla adressystemet 104

BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Överlåtna tomter 145 70 54 Tomtreserv, småhustomter 0 68 86 Tomtreserv, våningshustomter 0 10 10 Tomtreserv, arbetsplatstomter 0 32 26 Utförda fastighetsförrättningar (antal fastigheter) 99(159) 100 98(158) Tomtindelningar (däri tomter) 28 (59) 50 23(83) Utmärkning av byggnader 96 100 94 Försäljning av registerutdrag 1 660 1 500 1 315 Försäljning av kartor 1 308 1 200 1 815 Skogsareal, ha 2 560 2 560 3 400 Parkskogar, ha 500 500 500 Stadens markegendom, ha 5 980 5 980 5 980 Mätare Inkomst ovanstående prestationer netto / prestation Såld virkesmängd, park o ekonomiskog, m 3 627 350 439 19 400 10 000 19 370 Enskilda vägar, bidrag / km 343 447 388 Nettoinkomst / invånare (28 800) 75 38 53 Bruttoinkomst av markegendom /ha 552 382 429 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 735 279 666 500 665 830-670 99,9% Avgiftsintäkter 139 744 120 000 122 692 2 692 102,2% Understöd och bidrag 220 0 0 0 0,0% Övriga intäkter 2 430 420 1 500 800-300 000 1 778 280 577 480 148,1% Intäkter totalt 3 305 663 2 287 300-300 000 2 566 802 579 502 129,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -22,4 % Kostnader Personalkostnader -616 939-709 030-597 265 111 765 84,2% Köp av tjänster -375 131-354 540-21 520-312 440 63 620 83,1% Material och varor -50 859-49 300-53 048-3 748 107,6% Understöd 0 0 0,0% Övriga kostnader -112 544-73 880-73 903-23 100,0% Kostnader totalt -1 155 473-1 186 750-21 520-1 036 656 171 614 85,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,3 % Verksamhetsbidrag 2 150 190 1 100 550-321 520 1 530 146 751 116 196,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -28,8 % 105

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Mätningsavdelningens mål gällande budgeten uppnåddes till alla delar. Inom Mätningsverksamhet, Fastighetsförsäljning och Ekonomiskogar var intäkterna högre än det budgeterade och inom Parkskogar och Friluftsanläggningar var kostnaderna lägre än det budgeterade. Under året såldes 19 obebyggda tomter och utgavs på arrende 24 obebyggda tomter, samtidigt som 11 bebyggda legotomter löstes in, vilket är betydligt lägre än 2010. Därtill såldes en del markområden, bl.a. 2 fritidstomter, vilket allt resulterade i en försäljning av markområden för totalt ca 1,16 mn samt arrenden 621 000. En betydande del av den totala fastighetsförsäljningen utgörs av vinst vilket ger höga inkomstsiffror i driftsbudgeten. Det uppsatta målet på 1.5 mn. för den totala fastighetsförsäljningen förverkligades ej, genom budgetändring i September 2011 sattes målet till 1.2 mn. vilket så gott som uppnåddes. Utgivningen av nya bostadstomter baserade sig helt på de tomter som planlagts före kommunsammanslagningen. Mätningsverksamheten var livlig och omfattade 158 nya fastigheter. Försäljningen av kartor och registerutdrag hölls volymmässigt ungefär på samma nivå som 2010. Upprättande av ny baskarta för ca 3 500 ha fortsatte. Kartan färdigställdes, medan kartläggningen av råstenar fortsätter under år 2012. Kartläggningen av råstenar är på hälft till stor del beroende på att terrängmätningsstyrkan fortfarande är decimerad. Programfamiljen omfattande Spatial Web utvidgades och dess användning inom förvaltningen befrämjades. Försäljningen av virke var större än budgeterat på grund av avverkning av gamla avverkningsmogna bestånd och sanering av trashuggna bestånd. Skogsvägsnätet förstärktes och några nya upplagringsplatser byggdes. Ca 80 000 st. plantor planterades vilket betyder ca 40 ha förnyelse. Hälften bestod av korrigering av tidigare misslyckade förnyelser. Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2011 fyra gånger och behandlade tio ärenden. Två besvär över väglags vägstämma behandlades, tre nya väglag grundades och fyra väglags vägsträcka förändrades. I bidrag till enskilda vägar utbetalades i snitt 388 /km, vilket är lägre än det budgeterade. Ekonomi: Fastighetsbildningens intäkter var 580 000 högre än budgeterat. Då kostnaderna underskred det budgeterade resulterade detta i att nettoresultatet var 751 000. Inför kommande år är det synnerligen angeläget att mätningsavdelningens resurser hålls på en tillräcklig nivå, så att kapacitet finns för en stigande efterfrågan på tjänster inom sektorns och avdelningens ansvarsområde. 106

Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Chef för administrativa tjänster Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Småbåtshamnarna är organiserade som en nettoenhet. Omfattar stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Hamnområdet invid Jägarbacken färdigställs. Vinterförvaringen effektiveras Gästhamnens servicestandard förbättras ytterligare. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal båtplatser 728 728 728 Mätare Andel uthyrda båtplatser, % 91 90 91 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 99 706 95 000 104 549 9 549 110,1% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 9 408 4 800 9 562 4 762 199,2% Intäkter totalt 109 114 99 800 0 114 111 14 311 114,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 4,6 % Kostnader Personalkostnader -4 245-5 210-4 824 386 92,6% Köp av tjänster -47 928-45 100-47 907-2 807 106,2% Material och varor -16 673-15 000-9 534 5 466 63,6% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader -418 0-79 -79 0,0% Kostnader totalt -69 264-65 310 0-62 344 2 966 95,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,0 % Verksamhetsbidrag 39 850 34 490 0 51 767 17 277 150,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 29,9 % 107

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Småbåtshamnarna Förutom normalt vårunderhåll konditionsgranskades alla förankringskedjor vid pontonbryggorna. Parkeringsområdet vid Jägarbacken utbyggdes ytterligare och trailerförvaringen på Skeppsholmen togs i bruk. Gästhamnen En ny tvättstuga byggdes och färdigställdes till säsongen 2011. En ny reception inreddes i roddarskjulet på Knipans pir och arbetena blev klara under sensommaren. Receptionen tas i bruk säsongen 2012. Knipans pir uppsnyggades och stenlades i två etapper, under våren skede I och under hösten skede II En mastkran anlades i Norra hamnen under hösten. Mastkranen betjänar både gästhamnen och småbåtshamnarna i staden. Årets gästhamn 2011. Ekenäs gästhamn utsågs till årets gästhamn i Finland år 2011 Ekonomi: De budgeterade intäkterna överskreds med drygt 14 000 (14 %) trots att ca 9 % av båtplatserna förblev outhyrda. Detta beror främst på ökade intäkter från vinterförvaring och hyresintäkterna från båtklubbar. De outhyrda platserna finns i huvudsak vid Barckens udde och har till stor del blivit otidsenliga. Verksamhetsbidraget blev 51 767 eller 17 277 högre än beräknat. 108

Västra Nylands Avfallsnämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag VERKSAMHET Raseborgs stad fungerar som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Avfallsnämnden sköter myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshanteringen i följande kommuner: Raseborg, Hangö, Vichtis, Nummi- Pusula, Sjundeå och Ingå. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att sköta myndighetsuppgifterna inom avfallshanteringen på ett rationellt och effektivt sätt. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Avfallsnämnden antal möten 4 4 2 Antal behandlade ärenden 34 40 20 Antal tjänstemannabeslut 694 800 566 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 70 755 104 000 66 409-37 591 63,9% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 0 0,0% Intäkter totalt 70 755 104 000 0 66 409-37 591 63,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -6,1 % Kostnader Personalkostnader -52 302-54 250-52 416 1 834 96,6% Köp av tjänster -10 013-33 000-8 616 24 384 26,1% Material och varor -490-6 000 6 000 0,0% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader 0-10 750 10 750 0,0% Kostnader totalt -62 805-104 000 0-61 032 42 968 58,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -2,8 % Verksamhetsbidrag 7 950 0 0 5 378 5 377 0,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -32,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avfallsskatten höjdes i början på 2011 vilket ledde till förhöjning av avfallsavgifter också i Västra Nyland. Beslutet om förhöjning av avfallsavgifter på grund av avfallsskattehöjning togs redan i slutet på 2010 och de höjda avgifterna har varit i kraft sedan början av år 2011. Staten höjer avfallskatten stegvis från 30 euro till 50 euro per ton avfall så, att i början av 2011 har avfallskatten varit 40 euro per avfallston och från början på 2013 kommer skatten att vara 50 euro per ton. Något tryck på att höja avfallsavgifter har inte funnits under året och nämnden har inte haft behov att hålla möten enligt det planerade antalet. Avfallsavgiften har fastställts 2011 för tömning av djupinsamlingskärl för blandavfall i Högfors och Vichtis. Användningen av djupinsamling i Högfors och Vichtis blev möjligt när den kommunala avfallstransporten bytte entreprenör och maskinparken för tömning blev mångsidigare. I andra kommuner har djupinsamling redan använts. Också den nya konkurrensutsättningen av insamling och transport av bioavfall medförde möjlighet till djupinsamling för bioavfall på hela verksamhetsområdet. Nämnden fastställde avgifterna för djupinsamling av bioavfall vid början av den nya entreprenaden för bioavfall. 109

Tjänstemannabeslut år 2011 (566 st) har gällt tillfälliga avbrott i avfallshantering (139 st), förlängda tömningsintervaller eller andra avvikelser från avfallshanteringsbestämmelser (27 st), samhantering av avfall (24 st), påminnelser eller ansökningar gällande avfallsavgifter (138 st) och debitering av avfallsavgifter (228 st). Minskningen i mängden av beslut jämfört med tidigare år beror delvis på att mängden av betalningspåminnelser har minskat. Detta betyder förmodligen att uppgifterna i avfallsregister är mera omfattande och riktiga. Uppföljningen av efterlevnaden av avfallsbestämmelser har effektiverats under 2011. Avfallsombudsmannen och Rosk n Roll Oy Ab har kommit överens om uppföljningsprocessen som har genomförts bl.a. hos sådana hushåll där avfallskärlet som skulle tömmas aldrig har hittats trots att tömning varit beställd. Man har också uppmanat hushåll vars avfallskärl inte fyller kraven i avfallsbestämmelser eller hushåll som inte alls har anslutit sig till avfallshantering att uppfylla sina plikter. Under år 2011 gjordes 264 uppmaningar. Uppmaningen har hörsammats i 154 fall. De fall som inte hörsammat uppmaningen går vidare till den miljöskyddsmyndighet som bevakar avfallsbestämmelser. Cirka 200 hushåll hade en ställning för avfallssäckar på avfallsnämndens verksamhetsområde i början av år 2011. Ställningarna för avfallssäckar förbjöds med de avfallsbestämmelser som trädde i kraft 2007 (2010 i Högfors) för att förbättra säkerheten för avfallsbilarnas chaufförer. Avfallsnämnden höjde avgiften för tömning av ställningar för avfallssäckar med två euro fr.o.m. 1.10.2011. Hushållen informerades per brev om höjningen av avgiften för tömning av ställningar för avfallssäckar och hushållen uppmanades byta ut säckställningen mot en föreskriftsenlig avfallsbehållare av plast med lock och hjul. Trots detta finns det fortfarande 129 ställningar för avfallssäckar i bruk på avfallsnämndens verksamhetsområde. Av avfallsammanslutningarna i Högfors, som i anslöt sig till avfallsnämnden början av år 2010, inbegärdes skriftliga anmälningar om fastigheterna i sammanslutningarna. Brevet sändes till 260 avfallssammanslutningar i Högfors. De uppgifter som då erhölls om högforsbornas avfallssammanslutningar har uppdaterats i avfallsregistret. Enligt avfallsbestämmelser ska sammanslutningens ansvarsperson uppdatera uppgifterna hos avfallsnämnden årligen utan separat påminnelse. Därmed uppdateras hela verksamhetsområdets avfallssammanslutningars uppgifter rutinmässigt årligen. Avfallsnämnden ansvarar för hushållens slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Insamlingen och transporten har på hela verksamhetsområdet ordnats avtalsmässigt och uppgifter om tömning av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar har inte samlats. Initiativet för förvaltningen av projektet för slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar kom från kommunernas miljöskyddsmyndigheter. Rosk n Roll Oy Ab utarbetade våren 2011 en projektplan, som avfallsnämnden godkände för att genomföras inom sitt verksamhetsområde. Syftet med projektet är att få alla uppgifter om fastigheternas slamavskiljare och samlingsbrunnar in i avfallsnämndens avfallsregister. Företagare som tömmer brunnar ska komma med uppgifter om tömningar av brunnar och var slammet avlevererats för registrering i avfallsregister. Reningsverken medverkar i projektet. Projektets genomförande väntar fortfarande på godkännande av Lojo stad då Lojo reningsverk har en central roll i projektet. Avfallslagen ändrades i juni 2011. Den nya avfallslagen träder i kraft 1.5.2012. Ett nytt begrepp i lagen är kommunens avfallsmyndighet. Lagen föreskriver att kommuner som gett serviceuppgiften om avfallshantering till ett avfallsbolag ska tillsammans med de andra ägarkommunerna bilda en gemensam avfallsnämnd för att utföra avfallshanteringens myndighetsuppgifter. Västra Nylands avfallsnämnd fyller redan lagens krav. Av Rosk n Roll Oy Ab:s delägarkommuner har Lojo och Karislojo ännu inte tillhört avfallsnämnden men genom lagändringen måste även de ansluta sig till nämnden. Avfallsnämnden kallade i september 2011 en av förtroendevalda och tjänstemannarepresentanter i Raseborg, Lojo och Karislojo bestående förhandlingsgrupp till att förhandla om utvidgande av avfallsnämnden. Förhandlingar som fortsatte i slutet på 2011 och början på 2012 resulterade i ett utkast till avtal som skickats till kommunerna för godkännande. Ekonomi: I budgeten var intäkterna lika med utgifterna. Bokslutet uppvisar överskott på + 5 377. 110

Regionalt räddningsverk DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag VERKSAMHET Räddningstjänsterna köps av Esbo stad och bygger på avtal som gjorts med Esbo. Enligt erhållen statistik har antalet utryckningar i Raseborg utvecklats de senaste åren enligt följande. Tabellen innehåller också en jämförelse med några andra kommuner i Raseborgs närområde över antalet utryckningar/1 000 personer. statistik för Raseborg (2008 Summa Ekenäs, Karis, Pojo) År 2008 År 2009 år 2010 år 2011 Prestationer Antal byggnadsbränder 26 13 12 18 Antal farosituationer/byggnader 0 38 31 23 Trafikolyckor 126 100 109 99 Utryckn. / vid autom. brandalarm 145 143 185 149 Sk förstainsatsuppdrag 156 168 166 148 Tjänstehjälpuppdrag 7 6 13 7 Handräckningsuppdrag 20 16 37 24 Skadebekämpningsuppdrag 62 26 26 191 Räddningsuppdrag / djur 12 19 16 9 Räddningsuppdrag / människor 20 27 13 12 Övriga granskningsuppdrag 61 51 31 37 Fara för ras 0 0 1 0 Explosionsrisk uppdrag 0 0 1 0 Brandvarnare gransk/säkr uudrag 11 12 12 11 Farliga ämnen, uppdrag 1 1 1 2 Oljeskador 12 15 13 19 Övriga bränder 23 13 13 13 Bränder kommunikationsm/fordon 13 8 11 13 Terrängbränder 42 14 13 7 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt 0 0 0 0 0 0,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 0,0 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster -1 821 472-1 886 900-1 856 799 30 101 98,4% Material och varor 0-500 500 0,0% Understöd Övriga kostnader -7 506-7 506 0,0% Kostnader totalt -1 821 472-1 887 400 0-1 864 305 23 095 98,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,4 % Verksamhetsbidrag -1 821 472-1 887 400 0-1 864 305 23 095 98,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,4 % 111

ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Ekonomi: Utgifterna hållits inom den budgeterade ramen (98,8 %) 112

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Mark- och vattenområden Utgifter -541 525-500 000-1 220 385 720 385-1 761 910 1 158 000 total försäljning Mät. avd. 1 110 000 försäljningsvinst till drift. budg. Inkomster / Balansvärde 245 662 600 000 654 954-54 954 900 616 48 000 av totalförsäljning på Mät. avd. till inv.budg Netto -295 863 100 000-565 431 665 431-861 294 7 000 totalförsäljning IS till inv.budg. 1 080 000 köp av Kärrby 600 000 inkomst för Kärrby 480 000 Netto för Kärrby 140 000 inköp av övrig mark (utan Kärrby) Byggnader Försäljning av fastigheter Inkomster / Balansvärde 317 814 0 0 317 814 Rosenborg Förs.pris 117 000, inkl.tomt 2 775 / Vinst 114 225 Skoltomten Kuovila by Pojo Förs.pris 39 000 inkl tomt 3 665,95 / Vinst 35 334 Lövkulla förvaltarbostad, Fridhemsgränd 10 Grundrenoveringar Intern Service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Stadshuset i Ekenäs, fasadrenovering Utgifter -270 000-4 500-500 000-265 676-234 324-270 176 Inkomster 0 0 0 Netto -270 000-4 500-500 000-265 676-234 324-270 176 Förs.pris 80 000 = vinst Entreprenaden slutförd och mottagen hösten 2011. Biblioteket, Ekenäs Utgifter -1 010 000-93 078-5 000-103 643 98 643-196 721 Planeringen pågår, skall vara klar inom april 2012. Inkomster 505 000 0 0 0 Byggnadsarbetet påbörjas i augusti. Kostnaderna beräknade enligt planering gjord år 2004. Ny kostnadsberäkning gjord i Netto -505 000-93 078-5 000-103 643 98 643-196 721 oktober 2011 gav en kostnad om 2 229 000. Hos NTMcentralen har sökts om stöd baserat på den nya beräkningen. Pojo brandstation Utgifter -565 935-300 000-318 505 18 505-884 440 Inkomster 350 000 350 000 0 350 000 Netto -565 935 50 000 31 495 18 505-534 440 113 Entreprenaden mottogs i maj 2011. Projektet klart.

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Daghemmet Labyrinten, grundsanering Utgifter -1 950 000-500 000-271 530-228 470-271 530 Entreprenaden påbörjades 7.12.2011. Den outnyttjade summan Inkomster 0 0 0 åtgår under 2012. Netto -1 950 000 0-500 000-271 530-228 470-271 530 Daghemslokaliteter i Karisområdet = Solbacka daghem Utgifter -1 500 000-1 250 385 0-135 871 135 871-1 386 256 Mottagning av det yttre området i september 2011. Projektet Inkomster 100 000 0 0 0 klart. Netto -1 400 000-1 250 385 0-135 871 135 871-1 386 256 Daghemsutrymmen, staket o Fiskars daghem Utgifter -259 219-125 000-109 449-15 551-368 668 Fiskars daghems yttre arbeten slutfördes i september 2011. Inkomster 0 0 0 Staketarbeten har utförts i Björkebo, Österbo, Tunabo, Båssaboda och Kila daghem. Netto -259 219-125 000-109 449-15 551-368 668 Ekenäs HVC, bäddavdelning, fysioavdelning / KATKO Utgifter -603 691 0 0-603 691 Inkomster 0 0 0 Netto -603 691 0 0 0-603 691 Pojo kommunhus, takreparation Utgifter -436 650 0 0-436 650 Reparationen har omfattat kring 100 olika åtgärder under åren Inkomster 0 0 0 2009-2010. De yttre arbetena slutfördes i september 2011. Netto -436 650 0 0 0-436 650 Övriga grundrenoveringsprojekt Utgifter -3 161 384-1 865 000-655 597-1 209 403-3 816 980 Vissa renoveringar påbörjats 2011, bl.a. Kiilan koulu. Projekt Inkomster 200 000 0 0 0 200 000 som inte utförts; Mäntykoto, utreds sanering kontra nybygge, Österby o Karis skolkök, väntar på IS köksutredning, Tenala Netto -2 961 384-1 865 000-655 597-1 209 403-3 616 980 brandstation, understöd från brandskyddsfonden har ännu inte Större grundrenoveringsobjekt 2009-2010: Ekenäs brandstation erhållits, Ekgränd och Österby pensionärsbostäder skjuts fram, netto 487 600,-, Radiostudio 573 300,-, Snappertuna skola 381 försäljning utreds, Ekenäs HVC, planering i samråd med HNS, 700,-. anslaget oanvänt. Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt, gäller 34 separata projekt. Utgifter -6 374 842-3 295 000-1 860 271-1 434 729-8 235 113 Inkomster 200 000 350 000 350 000 0 550 000 114

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Netto -6 174 842-2 945 000-1 510 271-1 434 729-7 685 113 Nyinvesteringar Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter Innan renoveringen verkställs utreds för vilket ändamål byggnaden skall användas. Utgifter -200 000-550 000-301 242-248 758-501 242 Yttre områden: Påbörjades hösten 2011, starten försenades, Inkomster 200 000 200 000 0 färdigställs år 2012. Planering av inre arbeten pågår, uppskattad kostnad 300 000. Netto -200 000-350 000-301 242-48 758-501 242 Dagvårdsutrymmen i Ekenäs = Langansböle daghem Utgifter -1 700 000-1 700 000-1 614 555-85 445-1 614 555 Daghemmet togs i bruk 4.1.2012, yttre arbetena slutförs Inkomster 100 000 100 000 0 sommaren 2012. Netto -1 700 000 0-1 600 000-1 614 555 14 555-1 614 555 Kiilan koulu, utvidgning Förutsätter en plan för skolstrukturen. Utgifter -6 414 000-100 000-11 606-88 394-11 606 Det egentliga planeringsarbetet påbörjades 9.1.2012, skall vara klart i april 2012. Byggnadsarbetet påbörjas i augusti 2012. Planeringsändringar gjorda och ny kostnadsberäkning i februari 2012. Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Möjligheterna att lokalisera avdelningen i befintligt utrymme, eget eller upphyrt, bör utredas innan fullmakt att starta projektet ges. Utgifter -150 000-150 000 0 Svartå skolcentrum, planering, renovering/nybygge Bildningsnämnden klarlägger linjedragningarna gällande utvecklingen av skolorna i Svartå före sommaren 2011. Utgifter -20 000-20 000 0 Investeringen i skolcentrum i Svartå genomförs inte (stfge 14.11.2011). Nödvändiga saneringar och förbättringar görs i befintliga byggnader. 115

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Ektas källare, ombyggnad till utställningslokal, planering och utförande Projekt- och genomförandeplan godkänns i stadsstyrelsen innan projektet får påbörjas. Extern finansiering undersöks. Utgifter -260 000-260 000-256 474-3 526-256 474 Entreprenaden mottogs 22.12.2011. Projektet klart. Inredningen Inkomster 0 72 000-72 000 72 000 för den permanenta Scherfbecksutställningen anskaffas 2012. Budgetändring i 2012 års budget bör göras. Netto -260 000 0-260 000-184 474-75 526-184 474 Nyinvesteringar Utgifter -200 000-2 780 000-2 183 877-596 123-2 383 877 Inkomster 0 300 000 72 000 228 000 72 000 Netto -200 000-2 480 000-2 111 877-368 123-2 311 877 Byggnader Utgifter -6 574 842-6 075 000-4 044 149-2 030 851-10 618 990 Inkomster 517 814 650 000 422 000 228 000 939 814 Netto -6 057 028-5 425 000-3 622 149-1 802 851-9 679 177 Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar Utgifter -138 259-70 000-69 937-63 -208 196 Mattvättningsanläggningar Utgifter -40 000-33 761-6 239-33 761 Daga park i Pojo färdigställdes inklusive anskaffning av inventarier. Monumentet i Stallörsparken. Kompletterande inventarier till Lejonparken. Omdisponering av investeringsanslag från muddringar. Förverkligas i Österby och färdigställs våren 2012. Muddring i Södra viken och Norra hamnen i Ekenäs Utgifter -7 189-60 000-37 184-22 816-44 373 Förberedelser för muddring 2012 utfördes, placering av muddringsmassor, pliktning samt sedimentprover togs och analyserades. Projektet intogs inte i verksamhetsplan 2012. 116

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Trafikleder Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioritering av trafikleder. Utgifter -3 099 121-1 500 000-1 499 169-831 -4 598 290 Enligt skilt godkänt utbyggnadsprogram. Trafikledsarrangemang RV 25 Nybyggnad: 673 000 ; asfaltering: 653 000 ; gatubelysning: 174 000. I första hand Österby / Västerby Byggande av trygga anslutningar prioriteras. Utgifter -800 000-107 348-692 652-107 348 Planering (gatuplan + konstruktionsplan + upphandlingsdokument) utfördes, förverkligande 2012. Trafiksäkerhetsåtgärder Förbättringar av trafikmiljön enligt målsättnignarna i trafiksäkerhetsplanen. Utgifter -70 000-57 505-12 495-57 505 Övergångsställen + trafikmärken. Grundförbättring av broar i Karis Utgifter -50 000-22 981-27 019-22 981 Karis övergångsbro; projektplan + konstruktionsplan, trafikarrangemang + uppfart. Grund för Helene Schjerfbeck-monument I enlighet med avtal godkänt av stadsfullmäktige Utgifter -30 000-31 600 1 600-31 600 Projektet slutfört. Sprinklers till institutioner (åldringshem) Intern Service utreder var systemen installeras. Utgifter -28 400-150 000-11 505-138 495-39 905 F.d. avstjälpningsplatsen Svartå, återställning Utlåtande om åtgärdens redovisningsmässiga definition inbegärs av bokföringsnämnds kommunsektion vid arbets- o näringsministeriet. Utgifter 0 0 0 Kostnadsförts i tidigare bokslut sammanlagt 2,1 milj för Österby och Svartå, rapportering och uppföljning 2012. Konstruktioner o anordningar Utgifter -3 272 969-2 770 000-1 870 989-899 011-5 143 958 Inkomster 0 0 0 0 0 Netto -3 272 969-2 770 000-1 870 989-899 011-5 143 958 117

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Projekt/planering m.m. Trädgårdsstaden Karis, projekt (11 = skolparken) Utgifter -122 093-160 000-149 975-10 025-272 068 Inkomster 63 000 63 000 0 63 000 Netto -122 093-97 000-86 975-10 025-209 068 Rådhustorgets omgivning i Ekenäs, projekt Utgifter -4 011-60 000-327 -59 673-4 338 Inte förverkligat p.g.a. verksamhetsmässiga skäl, bl.a. placeringen av taxistationen öppen. Ishallsprojekt Utgifter -300 000-300 000 0-300 000 Staden deltar med en kapitalinsats i Raseborgs Ishall Ab så att 50 000 utgörs av en kapitalinsats i form av aktieinnehav och 25 000 har beviljats som placering i fonden fritt eget kapital (stfge 26.4.2011) Norra hamnen i Ekenäs, planering och utbyggnad Utgifter -37 358-100 000-57 161-42 839-94 519 Landskapsmässiga arbeten + grundförbättring av piren. Trivsel i Pojo kyrkoby, projekt Utgifter -29 945-30 000-29 874-126 -59 819 Daga park förverkligades. Tenala torg Utgifter -30 000-21 177-8 823-21 177 Planering (vägplan) + anskaffning av inventarier. Projekt/planering m.m. Utgifter -193 407-680 000-558 514-121 486-751 922 Inkomster 0 63 000 63 000 0 63 000 Netto -193 407-617 000-495 514-121 486-688 922 Parkouranläggning förverkligades. 118

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Övrigt Naturtillgångar Inkomster 0 7 673-7 673 7 673 Pojo sandgrop. Ny adresskarta och numerisk baskarta Under 2011 färdigställs baskarta mot Västervik, i Billnäs och sammanbindande av Karis - Ekenäs längs åsen, samt utvidgas baskartan på Hangöudd. Uppdatering av kordinatsystem till Euref. Utgifter -25 404-150 000-57 149-92 851-82 552 Upprättande av baskarta för planering, fortsätter 2012. Övrigt Utgifter -25 404-150 000-57 149-92 851-82 552 Inkomster 0 0 7 673-7 673 7 673 Netto -25 404-150 000-49 476-100 524-74 880 Placeringar Övriga aktier och andelar Utgifter -85 000-89 082 4 082-89 082 Staden har anslutit sig som aktionär i Kuntien Tiera Oy (stfge Inkomster 2 667 895 0 0 2 667 895 21.3.2011), 29 065, i Novago Ab Oy (stfge 11.4.2011) 56 854. Tilläggsandel i Pojo Servicebostadsstiftelse 3 163 Netto 2 667 895-85 000-89 082 4 082 2 578 813 (koncernsektionen 9.1.2012) Placeringar Utgifter 0-85 000-89 082 4 082-89 082 Inkomster 2 667 895 0 0 0 2 667 895 Netto 2 667 895-85 000-89 082 4 082 2 578 813 Brutto investeringar staden -10 608 147-10 260 000-7 840 267-2 419 733-18 448 414 Inkomster investeringar staden 3 431 371 1 313 000 1 147 627 165 373 4 578 998 Netto investeringar staden -7 176 776-8 947 000-6 692 640-2 254 360-13 869 416 119

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 AFFÄRSVERK: Ekenäs Energi IT-verksamhet Utgifter -280 000-42 230-237 770-42 230 Arbetet ännu på hälft. Gäller underhållssystem och kundhanteringssystem. Elförsäljningsverksamhet Utgifter -187 800-150 000-171 150 21 150-358 950 Placeringar i produktionsbolag bl.a. Katternö Kärnkraft och Katternö Kraft. Projekten fortsätter flera år framåt. Elnätsverksamhet Utgifter -550 254-2 035 000-264 659-1 770 341-814 913 Av de budgeterade projekt som ingår i investeringsdelen för Elnätsverksamhet, har den planerade 110 kv starkströmslinjen, (budgeterat 1.500.000 /år2011), inte kunnat verkställas pga att byggnationstillstånd inte ännu beviljats från Energimarknadsverket. Processen för erhållandet av byggnationstillstånd pågår fortfarande. Övriga investeringar fullföljts enligt behovet under år 2011. Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Utgifter -2 432 406-934 000-565 127-368 873-2 997 532 FJV-utbyggnaden fortsätter varje år. Flemingsgatans värmecentral blir färdig under våren 2012, kostnader 2012 blir ca 275 000 EUR. Oljevärmecentralens sanering fortsätter också under 2012, kvarvarande kostnader ca 120 000 EUR. Pumpstationen färdig. Sermet-pannans ekonomiser-projekt fortsätter under 2012, kostnader 2012 ca 300 000 EUR Fjärrvärmeverksamhet Karis Utgifter -798 198 0-609 600 609 600-1 407 798 Inkomster 1 720 742 1 720 742 Netto 922 545 0-609 600 609 600 312 945 Staden köpt Fortums andel i Karis Fjärrvärme Ab. Fjärrvärmeverksamhet Pojo Utgifter -477 493-2 500 000-2 344 372-155 628-2 821 865 Byggandet av nya flispannan och saneringen av gammal utrustning fortsätter under 2012. Kvarvarande kostnader under 2012 ca 1 200.000 EUR. Stöd på ca 550 000 EUR utbetalas under 2012. 120

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Kraftverksprojekt Utgifter -7 130 399-7 130 399 Inkomster 1 613 325 1 613 325 Netto -5 517 074 0 0 0-5 517 074 Ekenäs Energi Ab Utgifter 0-2 500 2 500-2 500 Nytt bolag grundat. Ekenäs Energi Utgifter -11 576 549-5 899 000-3 999 638-1 899 362-15 576 187 Inkomster 3 334 067 0 0 0 3 334 067 Netto -8 242 482-5 899 000-3 999 638-1 899 362-12 242 120 Raseborgs Vatten Komplettering av vattentäkter Utgifter -31 165-50 000-18 180-31 820-49 345 Projektet fortsätter. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter -917 893-350 000-434 601 84 601-1 352 494 Inkomster 23 400 280 000 5 750 274 250 29 150 Netto -894 493-70 000-428 852 358 852-1 323 345 Sanering av ledningsnätet Utgifter -598 821-350 000-269 760-80 240-868 581 Inkomster 6 812 6 655-6 655 13 468 Netto -592 008-350 000-263 105-86 895-855 113 Projektet slutfört. Projektet fortsätter. Projektet fortsätter. Bromarv utbyggnad av avloppshantering Utgifter -1 350 000-129 119-1 000 000-1 022 348 22 348-1 151 468 Inkomster 0 500 000 110 000 390 000 110 000 Netto -1 350 000-129 119-500 000-912 348 412 348-1 041 468 Ekenäs-Hangö förbindelseledning Projektet fortsätter. Utgifter -888 332 0 0-888 332 Projektet slutfört. 121

6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år 2009-2010 Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning 2009-2011 Situationsrapport 31.12.2011 Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter -1 540 000-100 000 0-100 000 0 Planering påbörjas 2012. Komplettering av reningsverk Utgifter -14 044-50 000 0-50 000-14 044 Projektet fortsätter. Raseborgs Vatten Utgifter -2 579 374-1 900 000-1 744 890-155 110-4 324 264 Inkomster 30 212 780 000 122 405 657 595 152 617 Netto -2 549 162-1 120 000-1 622 485 502 485-4 171 646 Bruttoinvesteringar inkl affärsverken -24 764 070-18 059 000-13 584 795-4 474 205-38 348 865 Inkomster inkl affärsverk 6 795 650 2 093 000 1 270 032 822 968 8 065 682 Nettoinvesteringar inkl affärsverk -17 968 420-15 966 000-12 314 763-3 651 237-30 283 182 122

6.5. Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2010 BU 2011 BS 2011 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt 88 706 90 627 90 597-30 100 % Samfundsskatt 3 672 4 222 4 430 208 105 % Fastighetsskatt 7 800 8 051 8 254 203 103 % Totalt 100 178 102 900 103 281 381 100 % Statsandelar (1 000 euro) BS 2010 BU 2011 BS 2011 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 50 548 51 365 51 307-58 100 % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 305 1 111 1 111 0 100 % Utjämning till följd av systemändringen 101 101 101 0 100 % Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet -3 463-3 801-3 593 208 95 % Behovsprövad höjning av statsandelen 0 0 0 0 Totalt 47 491 48 776 48 926 150 100 % Budgetlån Lånekapital 31.12. (1 000 euro) BS 2010 BU 2011 BS 2011 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad 44 734 48 912 38 912-10 000 80 % Ekenäs Energi 15 673 16 494 14 494-2 000 88 % Raseborgs Vatten 7 234 7 446 7 740 294 104 % 67 641 72 852 61 146-11 706 84 % 123

6.6 Resultaträkning 31.12.2011 INKL.AFFÄRSVERK BS 2011 BS 2010 Verksamhetens intäkter 43 008 610,47 45 248 681,31 Försäljningsintäkter 20 244 848,41 21 091 115,02 Avgiftsintäkter 10 151 151,44 9 523 215,15 Understöd och bidrag 5 335 431,92 5 013 969,84 Övriga verksamhetsintäkter 7 277 178,70 9 620 381,30 Tillverkning för eget bruk 142 605,61 132 669,94 Verksamhetens kostnader -186 588 865,05-176 441 293,61 Personalkostnader -78 373 381,09-71 519 758,75 Löner och arvoden -58 702 342,24-53 510 613,91 Lönebikostnader -19 671 038,85-18 009 144,84 Pensionskostnader -16 311 297,54-15 068 039,32 Övriga lönebikostnader -3 359 741,31-2 941 105,52 Köp av tjänster -78 715 075,64-77 364 221,18 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -16 147 549,01-14 757 197,94 Understöd -8 674 350,73-7 881 974,07 Övriga verksamhetskostnader -4 678 508,58-4 918 141,67 Verksamhetsbidrag -143 437 648,97-131 059 942,36 Skatteinkomster 103 281 552,52 100 179 272,95 Statsandelar 48 925 643,00 47 491 075,54 Finansiella intäkter och kostnader -2 085 486,20-2 241 775,57 Ränteintäkter 81 033,86 48 503,39 Övriga finansiella intäkter 457 086,59 334 207,04 Räntekostnader -2 607 063,46-2 614 828,78 Övriga finansiella kostnader -16 543,19-9 657,22 Årsbidrag 6 684 060,35 14 368 630,56 Avskrivningar och nedskrivningar -6 668 817,66-6 536 101,74 Avskrivningar enligt plan -6 668 817,66-6 536 101,74 Extraordinära poster 128 732,92 Extraordinära intäkter 128 732,92 Räkenskapsperiodens över-/underskott 15 242,69 7 961 261,74 124

6.7 Balansräkning 31.12.2011 INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2011 31.12.2010 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 2 783 893,57 2 938 611,61 Immateriella rättigheter 2 783 893,57 2 938 611,61 Materiella tillgångar 129 759 402,53 125 200 476,53 Mark- och vattenområden 17 245 987,44 16 644 492,55 Byggnader 48 687 843,29 47 767 206,69 Fasta konststruktioner och anordningar 54 407 191,25 56 061 490,47 Maskiner och inventarier 293 863,10 454 857,52 Övriga materiella tillgångar 7 672,57 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 9 124 517,45 4 264 756,73 Placeringar 23 774 833,36 22 312 580,30 Aktier och andelar 21 540 787,09 20 368 455,03 Övriga lånefordringar 2 046 176,18 1 777 176,18 Övriga fordringar 187 870,09 166 949,09 FÖRVALTADE MEDEL 827 094,56 885 896,72 Statens uppdrag 59 328,56 109 750,36 Donationsfondernas särskilda täckning 767 766,00 776 146,36 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 911 874,84 741 499,78 Material och förnödenheter 911 874,84 741 499,78 Fordringar 9 685 748,57 8 959 815,27 Långfristiga fordringar 60 000,00 75 196,24 Övriga fordringar 60 000,00 75 196,24 Kortfristiga fordringar 9 625 748,57 8 884 619,03 Kundfordringar 6 082 053,93 5 717 879,18 Lånefordringar 360 000,00 170 000,00 Övriga fordringar 2 495 286,12 2 418 869,95 Resultatregleringar 688 408,52 577 869,90 Finansiella värdepapper 11 572,44 11 882,44 Aktier och andelar 11 572,44 11 882,44 Kassa och bank 2 240 190,48 4 504 008,39 AKTIVA TOTALT 169 994 610,35 165 554 771,04 125

PASSIVA 31.12 2011 31.12 2010 EGET KAPITAL 56 288 528,20 56 282 765,92 Grundkapital 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 912 599,00 922 109,25 Övriga egna fonder 606 026,86 605 997,02 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -17 853 719,89-25 814 981,63 Räkenskapsperiodens över-/underskott 15 242,69 7 961 261,74 AVSÄTTNINGAR 1 211 723,94 2 909 261,27 Avsättningar för pensioner 222 900,00 222 900,00 Övriga avsättningar 988 823,94 2 686 361,27 FÖRVALTAT KAPITAL 879 109,77 935 872,96 Statens uppdrag 59 328,56 109 750,36 Donationsfondernas kapital 767 766,00 776 146,36 Övrigt förvaltat kapital 52 015,21 49 976,24 FRÄMMANDE KAPITAL 111 615 248,44 105 426 870,89 Långfristigt 58 967 835,76 65 136 489,62 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 51 254 429,35 57 620 714,33 Lån från offentliga samfund 2 154 954,86 2 525 583,77 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 42 850,60 41 886,31 Övriga skulder 5 515 600,95 4 948 305,21 Kortfristigt 52 647 412,68 40 290 381,27 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 29 752 988,43 21 701 494,76 Lån från offentliga samfund 370 628,91 373 764,34 Lån av övriga kreditgivare 492 468,38 Erhållna förskott 190 542,20 176 097,93 Skulder till leverantörer 8 695 156,33 5 952 134,00 Övriga skulder 2 199 172,56 3 019 944,88 Resultatregleringar 10 946 455,87 9 066 945,36 PASSIVA TOTALT 169 994 610,35 165 554 771,04 126

7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Från och med 2011 infördes intern debitering av IT-kostnaderna så att användarna debiteras internt för datoranvändning. En ny avdelning "HVC demens och metalvårdsavdelning" startades i stadens regi i maj. Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände 26.10.2009 177 avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 127

7.2. Verksamhetens intäkter BS 2011 BS 2010 Allmän- och koncernförvaltning 15 205 165,07 16 472 894,51 Grundtrygghet 2 958 919,97 3 090 134,82 Bildningssektorn 4 562 334,97 4 388 543,53 Samhällstekniska sektorn 3 404 565,83 4 218 645,11 Ekenäs Energi Omsättning 14 070 695,45 14 641 588,32 Övr.intäkter av ordinarie verks. 886 058,45 709 273,41 Raseborgs Vatten Omsättning 5 142 314,22 4 766 708,43 Övr.intäkter av ordinarie verks. 74 851,19 79 174,11 Elimineringar Raseborgs stad -455 769,36-344 316,67 Ekenäs Energi -2 513 445,36-2 449 280,28 Raseborgs Vatten -327 079,96-324 683,98 Totalt 43 008 610,47 45 248 681,31 128

7.3. Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Extraordinära intäkter BS 2011 BS 2010 Ekenäs Energi Avtalsenlig ersättning för försenad överlåtense av kraftverk 0,00 128 732,92 Extraordinära intäkter totalt 0,00 128 732,92 Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2011 BS 2010 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 1 109 608,73 1 791 074,77 byggnader 229 558,95 2 401 626,19 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier 11 523,00 aktier och andelar Försäljningsvinster totalt 1 339 167,68 4 204 223,96 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden 1 318,22 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar 352 954,76 Försäljningsförluster totalt 0,00 354 272,98 129

7.4. Avskrivningsplan Planenliga avskrivningar bland bestående aktiva Avskrivningstid (år) Avskriv-ningsmetod Avskrivningsrekommendation (år) Immateriella tillgångar lineär Utvecklingsutgifter 4 2-5 Immateriella rättigheter 10 5-20 Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill 4 2-5 Adb-program 4 2-5 Övriga 4 2-5 Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 20-50 Fabriks- och produktionsbyggnader 25 20-30 Ekonomibyggnader 18 10-20 Fritidsbyggnader 25 20-30 Bostadsbyggnader 40 30-50 Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker 18 15-20 Broar, kajer och badinrättningar 20 10-30 Övriga jord- och vattenkonstruktioner 25 15-30 Vattendistributionsnät 35 30-40 Avloppsnät 35 30-40 Fjärrvärmenät 25 20-30 Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning 18 15-20 Telefonnät,central och abonnentcentraler 11 10-12 Naturgasnät 22 20-25 Övriga rör- och kabelnät 18 15-20 Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk 15 10-20 Fasta lyft- och flyttanordningar 18 15-20 Trafikregleringsanordningar 12 10-15 Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr. 12 10-15 Maskiner och inventarier lineär Fartyg av järn 18 15-20 Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 11 8-15 Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel 6 4-7 Övriga rörliga arbetsmaskiner 7 5-10 Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner 12 10-15 Övriga lätta maskiner 7 5-10 Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar 10 5-15 Adb-utrustning 4 3-5 Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier 4 3-5 Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 130

7.5. Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Datorprogram Övr.utg.med lång verkningstid Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Materiella tillgångar Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat. tillg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 0,00 2 938 611,61 2 938 611,61 16 644 492,55 47 767 206,69 56 061 490,47 454 857,52 7 672,57 4 264 756,73 125 200 476,53 Ökningar under räkenskapsperioden 42 230,10 42 230,10 1 256 449,21 1 429 216,42 2 209 991,02 7 405 170,76 12 300 827,41 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 422 000,00 65 532,92 119 872,08 607 405,00 Minskningar under räkenskapsperiod 654 954,32 7 672,57 662 626,89 Överf.->driften 0,00 Överföringar mellan poster utg 2 186 838,96 345 511,37 2 532 350,33 0,00 ink -100 000,00-6 812,37 106 812,37 Räkenskapsperiodens avskrivningar 5 278,74 191 669,40 196 948,14 2 173 418,78 4 137 456,32 160 994,42 6 471 869,52 Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 36 951,36 2 746 942,21 2 783 893,57 17 245 987,44 48 687 843,29 54 407 191,25 293 863,10 0,00 9 124 517,45 129 759 402,53 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 36 951,36 2 746 942,21 2 783 893,57 17 245 987,44 48 687 843,29 54 407 191,25 293 863,10 0,00 9 124 517,45 129 759 402,53 131

Bestående aktiva Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Placeringar Andelar i affärsverkgrund.ka p Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga låne- och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 3 957 860,13 11 253 062,04 429 824,93 4 727 707,93 20 368 455,03 1 777 176,18 599 751,60 2 376 927,78 Ökningar under räkenskapsperioden 1 172 332,06 1 172 332,06 269 000,00 69 405,25 338 405,25 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod Minskningar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 Överföringar mellan poster 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 3 957 860,13 11 253 062,04 429 824,93 0,00 5 900 039,99 21 540 787,09 2 046 176,18 669 156,85 2 715 333,03 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 3 957 860,13 11 253 062,04 429 824,93 0,00 5 900 039,99 21 540 787,09 2 046 176,18 669 156,85 2 715 333,03 Elimineringar (staden-affärsverk) -481 286,76-481 286,76 Bokföringsvärde 31.12. 3 957 860,13 11 253 062,04 429 824,93 0,00 5 900 039,99 21 540 787,09 2 046 176,18 187 870,09 2 234 046,27 132

7.6. Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2011 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen 10 000 3 363,76 Bostads Ab Karis Nejlikan 100 000 8 409,40 Bostads Ab Karis Panorama 1 776 50 000,00 Bostads Ab Ljunghed 1 000 3 363,76 Fastighets Ab Bäljars Park 1 293 6 896,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus 1 449 1 218 521,53 Fastighets Ab Knattegården 15 8 000,00 Fastighets Ab Lingonsvatro 150 8 000,00 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl 150 8 000,00 Fastighets Ab Tranan 14 414 8 001,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn 1 200 200 000,00 Karis Industrifastigheter Ab 20 33 637,58 Fastighets Ab Knipnäs 148 24 891,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti 1 500 35 319,47 Fastighets Ab Pojovägen 15 000 126 921,50 Fastighets Ab Tallbacka 10 000 28 611,12 Fastighets Ab Solbacken 560 94 185,24 Fastighets Ab Gumnäsvägen 2 15 8 000,00 Fastighets Ab Bruksbostäder 15 2 522,82 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri 7 500 961 409,45 Pojo Industriby Ab 2 001 1 059 583,94 Lövkulla Värme Ab 1 800 3 431,03 Forsby Värme Ab 31 8 133,56 Fastighets Ab Pojo Affärscentrum 5 260 48 656,77 Karis Fjärrvärme Ab 100 1 118 050,00 Ekenäs Energi Ab 100 2 500,00 Dottersamfund totalt 5 078 410,13 Samkommuner konto 1203 HNS 9 219 057,05 Kårkulla 662 453,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä 976 026,12 Eteva 163 832,74 Västra Nylands Folkhögskola 229 921,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt 11 253 062,04 Intressesamfund, konto 1205 Bostads Ab Raseborgsvägen 22 1 124 19 684,55 Fastighets Ab Jägarbacken 300 5 227,95 Hangöudds utvecklingsbolag 2 400 403 651,02 Instressesamfund, totalt 428 563,52 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet 7 500 1 261,41 133

Aktier och andelar Antal BS 2011 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen 504 21 191,68 Bostads Ab Bollstavägen 240 12 513,18 Bostads Ab Såg 1141 39 627,85 Bostads Ab Ringvägen 254 4 271,96 Bostads Ab Björknäsgatan 24 86 83 656,67 Bostads Ab Björknäsgatan 37 73 38 262,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo 105 47 140,22 Bostads Ab Jaktvägen 11 311 44 031,60 Bostads Ab Prästängsgatan 11-13 37 43 560,67 Bostads Ab Raseborgsvägen 20 224 27 919,20 Bostads Ab Torngatan 4 40 42 383,36 Bostads Ab Tuna 658 10 292,09 Bostads Ab Kilavägen 29 53 8 913,96 Bostads Ab Karis Nabogatan 26 918 15 439,65 Bostads Ab Tallmoparken 878 28 057,11 Fastighets Ab Kaptensvägen 8 10 1 681,88 Fastighets Ab Axxell 5950 768 152,63 Axxell Utbildning Ab 200 203 200,00 Kunta-Asunnot Oy 6867 1 154 960,73 VN Avtallshantering AB 4305 289 619,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret 20 1 600,00 Sosiaalitaito Oy 30 6 000,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp 25 630 27 276,22 Karis Telefon Ab 2 820 40 410,35 Karis TV 18 3 027,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon 55 5 524,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto 30 000,00 Pojo Servicebostadsstiftelse 36 496,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy 29 065 29 065,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy 29 156 56 854,20 Raseborgs Ishall Ab Oy 300 000,00 Eke Golf Oy Ab 1 8 200,00 Katternö Kraft Oy Ab 2 162 1 091 416,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 230 255 649,84 Övriga aktier och andelar, totalt 4 779 489,99 Aktier och andelar totalt 21 540 787,09 134

Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2011 Marknadsvärde 31.12 Skillnad / st totalt Aktia (A) 25 308 0,00 4,88 123 503,04 123 503,04 M-Real, (B) 4 100 2 829,00 1,33 5 453,00 2 624,00 Neo Industrial (B) 100 250,00 2,50 250,00 0,00 Sampo Oyj 100 94,19 19,17 1 917,00 1 822,81 Nordea 5 052 8 399,25 5,975 30 185,70 21 786,45 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt 11 572,44 161 308,74 149 736,30 7.7. Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar BS 2011 BS 2010 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Raseborgs stad Fordringar på dottersamfund Kundfordringar 130 618,42 168 047,70 Lånefordringar 360 000,00 150 000,00 Övriga fordringar 9 549,57 Resultatregleringar 384 039,62 Totalt 0,00 884 207,61 0,00 318 047,70 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar 111 980,69 134 447,89 Lånefordringar Övriga fordringar 23 439,53 Resultatregleringar Totalt 0,00 111 980,69 0,00 157 887,42 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 24 271,90 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 0,00 0,00 24 271,90 Fordringar totalt 0,00 996 188,30 0,00 500 207,02 135

7.8. Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Grundkapital 1.1. 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 920 859,79 935 574,82 Förändring -9 510,25-14 715,03 Uppskrivningsfond 31.12. 911 349,54 920 859,79 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileums fond 1.1. 97 691,20 97 661,36 Förändring 29,84 29,84 Ekenäs 450-års jubileums fond 31.12. 97 721,04 97 691,20 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -26 536 656,10-32 619 881,56 Räkenskapsperiodens över-/underskott -701 204,62 6 083 225,46 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) 46 887 895,22 47 598 580,25 Raseborgs Vatten Grundkapital 1.1. 9 975 546,53 9 975 546,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 9 975 546,53 9 975 546,53 Uppskrivningsfond 31.12. 1 249,46 1 249,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 106 060,52 186 721,12 Räkenskapsperiodens över-/underskott 18 601,71-80 660,60 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) 10 101 458,22 10 082 856,51 Ekenäs Energi Grundkapital 1.1. 5 328 931,19 5 328 931,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital 31.12. 5 328 931,19 5 328 931,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 8 576 875,69 6 618 178,81 Räkenskapsperiodens över-/underskott 697 845,60 1 958 696,88 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) 14 603 652,48 13 905 806,88 136

Förändringar i eget kapital BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital 1.1 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital 31.12. 72 608 379,54 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 922 109,25 936 824,28 Förändring -9 510,25-14 715,03 Uppskrivningsfond 31.12. 912 599,00 922 109,25 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond 1.1. 97 691,20 97 661,36 Förändring 29,84 29,84 Ekenäs 450-års jubileumsfond 31.12. 97 721,04 97 691,20 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -17 853 719,89-25 814 981,63 Räkenskapsperiodens över-/underskott 15 242,69 7 961 261,74 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) 56 288 528,20 56 282 765,92 Uppskrivningsfond BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 1.1. 920 736,85 935 451,88 Förändring -9 510,25-14 715,03 Jord- och vattenområden 31.12. 911 226,60 920 736,85 Aktier och andelar 31.12 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) 911 349,54 920 859,79 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 31.12. 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden 1.1. 921 986,31 936 701,34 Förändring -9 510,25-14 715,03 Jord- och vattenområden 31.12. 912 476,06 921 986,31 Aktier och andelar 31.12. 122,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) 912 599,00 922 109,25 137

7.9. Avsättningar Avsättningar BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Avsättning för pensioner 1.1. 64 800,00 64 800,00 Ökning under året Avsättning för pensioner 31.12. 64 800,00 64 800,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner 1.1. 158 100,00 158 100,00 Ökning under året Avsättning för pensioner 31.12. 158 100,00 158 100,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning 26.1.2010 gällande förändringar år 2009. Avsättningar för pensioner totalt 222 900,00 222 900,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar 1.1. 2 686 361,27 1 640 880,68 Förändring under året -1 697 537,33 1 045 480,59 Övriga obligatoriska avsättningar 31.12. 988 823,94 2 686 361,27 Ekenäs fge beslöt 17.10.2005 17 inta ett anslag om 1 400 000 i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt 20.6 2005 51inta ett anslag om 680 000 i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om 2 100 000 för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt 988 823,94 2 686 361,27 138

7.10. Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 01.01.2011 Nya lån Amortering 31.12.2011 Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden 22 302 307,60 2 649 005,55 19 653 302,05 Ekenäs Energi 14 897 500,00 920 384,64 13 977 115,36 Raseborgs Vatten 800 000,00 1 000 000,00 88 888,90 1 711 111,10 37 999 807,60 1 000 000,00 3 658 279,09 35 341 528,51 Kommunfinans Ab Staden 19 532 100,42 2 799 139,00 16 732 961,42 Ekenäs Energi 776 251,14 258 750,74 517 500,40 Raseborgs Vatten 6 434 043,00 405 319,00 6 028 724,00 26 742 394,56 0,00 3 463 208,74 23 279 185,82 Lån från offentliga samfund Staten 322 716,16 17 913,96 304 802,20 Kommunernas pensionsförsäkring 2 576 631,95 355 850,38 2 220 781,57 67 641 550,27 1 000 000,00 7 495 252,17 61 146 298,10 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2012 Staden 5 958 306,61 Ekenäs Energi 1 179 135,38 Raseborgs Vatten 599 471,90 7 736 913,89 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo 31.12.2016 31.12.2015 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden 11 684 932,43 15 962 821,65 Ekenäs Energi 9 375 192,48 10 295 576,80 Raseborgs Vatten 4 742 475,50 4 763 003,50 25 802 600,41 31 021 401,95 Lån från offentliga samfund 682 069,43 1 044 253,81 26 484 669,84 32 065 655,76 Kortfristigt främmande kapital 31.12.2011 31.12.2010 Checkräkningslimit 10 000 000, Andelsbanken Raseborg 5 386 703,45 580 006,93 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg 492 468,38 Nordea (kommuncertifikat) 14 000 000,00 8 000 000,00 Sampo Abp (kommuncertifikat) 6 000 000,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) 3 000 000,00 22 879 171,83 14 580 006,93 139

7.11. Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Förskott på statsandelar 326 199,00 Periodisering av räntor 301 124,98 345 265,80 Periodiseringar av löner och lönebikostnader 9 592 134,25 8 087 088,32 Resultatregleringar totalt 10 219 458,23 8 432 354,12 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader 205 418,05 193 359,96 Periodisering av räntor 77 911,86 75 626,21 Resultatregleringar totalt 283 329,91 268 986,17 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader 270 688,20 219 935,61 Periodisering av räntor 172 979,53 145 669,46 Resultatregleringar totalt 443 667,73 365 605,07 Totalt 10 946 455,87 9 066 945,36 140

7.12. Ansvarsförbindelser, leasingansvar Ansvarsförbindelser BS 2011 BS 2010 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital 31 357 294,51 27 857 294,51 Återstående kapital 20 160 382,57 21 378 299,37 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar 94 944 277,21 84 192 917,36 Borgensansvar utan täckning 0,00 0,00 Täckning för eventuellt ansvar för fond 70 289,81 68 576,18 Finansieringsansvar Eteva samkommun 21 010,66 8 139,00 Skulder för vilka fastighetsinteckningar ställts som säkerhet 3 627 920,08 3 658 971,06 (koncern : FAB Bruksbostäder) Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital 1 244 590,35 1 244 590,35 Återstående kapital 392 963,64 503 014,45 Leasingansvar BS 2011 BS 2010 Nordea Finans Finland Ab 63,39 4 948,47 Sampo Rahoitus Oy 2 208 979,93 2 263 137,55 3 Step IT 763 754,91 627 653,22 Handelsbanken Rahoitus Oy 0,00 4 188,00 Leasingansvar totalt 2 972 798,23 2 899 927,24 7.13. Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar BS 2011 BS 2010 Underhållsstödsfordringar 54 060 71 781 Bokfört bland fordringar i balansräkningen 31.12 54 060 71 781 141

7.14. Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2011 BS 2010 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad 55 292 486 51 239 103 Raseborgs Vatten 984 996 988 760 Ekenäs Energi 1 364 175 1 156 062 Löner för bisyssla Raseborgs stad 659 745 627 825 Raseborgs Vatten 3 602 2 397 Ekenäs Energi Naturaförmåner Raseborgs stad 260 811 260 617 Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 1 138 480 Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 14 565 14 364 Arbetsersättningar 1 088 053 829 698 Källskattepliktiga löner 65 671 24 904 Löneutgifter totalt 59 735 242 55 144 210 Personalkostnader BS 2011 BS 2010 +/- % Personalkostnader Löner och arvoden 59 526 008,60 54 219 652,00 9,8 Till löner hörande ersättningar -823 666,36-709 038,09 16,2 58 702 342,24 53 510 613,91 9,7 Lönebikostnader Pensionskostnader 16 311 297,54 15 068 039,32 8,3 Övriga lönebikostnader 3 359 741,31 2 941 105,52 14,2 Totalt enligt resultaträkningen 78 373 381,09 71 519 758,75 9,6 Aktiverade personalkostnader 343 491,32 250 540,26 37,1 Personalkostnader totalt 78 716 872,41 71 770 299,01 9,7 142

7.15. Personalkostnader Personalkostnader BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Löner och arvoden 57 300 689,06 52 189 262,36 Personalbikostnader Pensionskostnader 15 784 405,91 14 591 505,57 Övriga personalbikostnader 3 233 513,84 2 830 897,24 Personalersättningar -802 126,13-706 848,81 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 75 516 482,68 68 904 816,36 Raseborgs Vatten Löner och arvoden 891 265,93 890 614,90 Personalbikostnader Pensionskostnader 254 672,38 208 634,41 Övriga personalbikostnader 50 588,62 48 144,92 Personalersättningar -13 034,80-499,82 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 183 492,13 1 146 894,41 Ekenäs Energi Löner och arvoden 1 334 053,61 1 139 774,74 Personalbikostnader Pensionskostnader 361 649,46 314 494,14 Övriga personalbikostnader 75 638,85 62 063,36 Personalersättningar -8 505,43-1 689,46 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 762 836,49 1 514 642,78 Elimineringar Raseborgs Vatten -49 535,61-6 326,76 Ekenäs Energi -39 894,60-40 268,04 Totalt -89 430,21-46 594,80 Totalt enligt resultaträkningen 78 373 381,09 71 519 758,75 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad 106 049,72 80 465,64 Raseborgs Vatten 143 238,44 130 456,61 Ekenäs Energi 94 203,16 39 618,01 Totalt 343 491,32 250 540,26 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader 78 716 872,41 71 770 299,01 143

7.16. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2010 BS 2011 BU 2012 Ekonomiplan 13 Ekonomiplan 14 Investeringar som avskrivs enligt plan 10 502 856 12 101 678 17 144 000 17 153 000 19 336 000 Finansieringsandelar 789 953 607 405 400 000 1 400 000 300 000 Investeringarnas självfinansieringsandel 9 712 903 11 494 273 16 744 000 15 753 000 19 036 000 Avskrivningar enligt plan 6 536 102 6 668 817 6 868 490 7 200 000 7 500 000 Avvikelse ( ) -3 176 801-4 825 456-9 875 510-8 553 000-11 536 000 Avvikelse % -33 % -42 % -59 % -54 % -61 % Medeltalet för 4 år Avskrivningar enligt plan 6 954 682 Investeringarnas självfinansieringsandel 14 548 035 Avvikelse -7 593 353 Avvikelse - % -52 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -109 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 48 % Stora planerade investeringar åren 2012-2014 förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2012 : Kiilan koulu, utvidgning, investeringar i elnät och fjärrvärme 7,5 mn 2013: Tenala daghem nybygge, Kiilan koulu, utvidgning, Svartå-Karis förbindelseledning 5,2 mn 2014: Kök renovering/nybygge, Kiilan koulu utvidgning 6,7 mn 144

7.17. Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före 1.1.2009, tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med 1.1.2009 tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. 2. Staden har yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, 550 796,23, samt räntor ca 112 000 (exklusive dröjsmålsräntor). Målet ligger i Helsingfors tingsrätt, skriftlig beredning pågår. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med 4.5.2009. Stadens ekonomiska intresse ca 330 000 exklusive räntor. Staden har via ombud inlämnat stämningsansökan till Helsingfors förvaltningsrätt 1.3.2011. 4. Staden har utnyttjat sin förköpsrätt gällande tre fastigheter, Kärrby 1:22, Larskärr 1:36 och Ekbacka II 2:5,sammanlagd areal 113 ha (stds 3.10.2011 422), totalvärde 1 480 000. Största delen av fastigheterna (89 ha) såldes vidare åt de ursprungliga köparna. Staden blev i slutändan ägare till ett 24 ha stort markområde till ett värde om 480 000 5. Principerna för beräknande periodiseringen av semesterlönepenningen har ändrats på grund av att bestämmelserna om rätten till semester ändrats i de nya kommunala kollektivavtalen, bokföringsnämndens kommunsektion utlåtande 103/2012. Ändringen innebär en bokföringsmässig kostnad om 650 000 i 2011 års bokslut för personalkostnadernas del. 6. Fab Gebbelby Industrihus har försatts i konkurs 3.1.2012. Staden har i egenskap av borgensman 3.2.2012 betalat sin andel, 232 685,14 inklusive räntor, av bolagets kredit i Nordea Bank Abp. Efter att staden erlagt sin andel av bolagets skuld har staden rätt till sin andel av tillgångarna som uppstår vid realiserandet av konkursboet. Staden bevakar sina fordringar i processen. 7. För stadens hyreshusbolag har i Raseborgs stads namn upprättats ett koncernkonto (beslut i stadsstyrelsens koncernsektion 10.10.2011 3). Saldot på koncernkontot var 452 742,46 per 31.12.2011. I enlighet med rekommendation om behandling av koncernkonto i bokslutet har 492 468,38 bokförts till kortfristigt främmande kapital, lån från övriga långivare., 39 808,19 till övriga fordringar i dotterbolag och 82,27 till resultaträkningen (ränteinkomster 93,77, serviceavgifter 11,50 ). 8. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 145

7.18. Förteckning över använda bokföringsböcker Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB 000001-000000 002 Memorialverifikat 004001-005542 003 Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion 003001-003004 004 Fördelning GTR-produktion till beställarenhet 003101-003104 009 Anläggningstillgångar 009001-009012 015 Kontoutdragshändelser 015001-015432 030 Löner 030001-030095 035 Utkomststöd 035001-035257 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046257 100 Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen 100001-100407 200 Inköpsreskontra Rondo 150001-201524 300 Försäljningsreskontra, socialkansliet 300001-301427 315 Försäljningsreskontra, hälsovård 315001-329862 320 Försäljningsreskontra, utsocknes besök 110001-110572 360 Försäljningsreskontra, musikinstitutet 520001-521332 380 Försäljningsreskontra, tandvård 380001-394249 400 Försäljningsreskontra, mbi 540001-548864 430 Försäljningsreskontra, bildningskansliet 430001-430923 450 Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt 450001-450288 460 Intern fakturering 460001-460138 500 Försäljningsreskontra, museiverksamhet 500001-500047 510 Försäljningsreskontra, kulturverksamhet 511001-511038 520 Försäljningsreskontra, åldringsvård 350001-365649 540 Försäljningsreskontra, dagvård (barn) 400001-410515 550 Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård 116001-116561 560 Försäljningsreskontra, idrottsbyrån 560001-560753 600 Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet 600001-604813 700 Försäljningsreskontra, hyror 700001-705112 780 Försäljningsreskontra, bostadslån 780001-780048 801 Försäljningsreskontra, inbetalningar 800001-802675 146

001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002111 009 Anläggningstillgångar 009001-009012 012 Sonet lageröverföring 012106-012120 013 Sonet lager Ekenäs 013001-013016 015 Kontoutdragshändelser 015001-015353 030 Löner 030001-030051 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046243 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-203263 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600650 800 Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek 800001-824491 810 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 860001-860539 Använda verifikattyper Ekenäs Energi verifikatnummer 001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002006 003 Fördelningar av administrativa kostnader 010001-010012 009 Anläggningstillgångar 009001-009003 015 Kontoutdragshändelser 015001-015780 030 Löner 030001-030048 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046252 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-202522 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600268 900 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 900001-901220 147

8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från föregående räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. Av bolagen som hör till koncernen har Ekenäs Energi Ab inte inkluderats i koncernbokslutet. Företaget har inte haft någon verksamhet under året och dess balansomslutning är liten. Verksamhetens intäkter BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) 43 009 45 249 Omsättning Samkommuner 49 572 47 217 Övriga bolag 2 002 235 Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag 4 132 3 950 Elimineringar i koncernen Raseborgs stad -93-74 Raseborgs Vatten -156-137 Ekenäs Energi -381-393 Fastighetsbolag -554-540 Samkommuner -1 195-1 235 Övriga bolag -658-101 Totalt 95 679 94 171 Extraordinära intäkter och kostnader BS 2011 BS 2010 FAB Lövkulla Strömkarl - understöd statskontoret 47 0 FAB Dönsbyvägen - bl.a. understöd 36 0 FAB Lingonsvatro - understöd statskontoret 27 0 BAB Karis Nejlikan - bl.a. understöd 20 0 BAB Ljunghed 14 0 FAB Tranan - bl.a. upphävn. av bost.reservering 13 0 Karis Industrifastigheter - återföring av reservering 8 0 HNS 3 3 Ekenäs Energi Avtalsenlig ersättn. för försenad överl. av kraftv. 0 129 Diverse mindre intäkter i fastighetsbolagen 6 15 Extraordinära intäkter totalt 174 147 148

Försäljningsvinster och -förluster BS 2011 BS 2010 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 1 137 1 791 byggnader 230 2 402 fasta konstr. o anläggningar 0 0 maskiner o. inventarier 0 12 aktier och andelar 0 15 övriga 24 29 Försäljningsvinster totalt 1 391 4 249 Förlust vid försäljning mark och vattenområden 0 1 fasta konstr. o anläggningar 0 0 övr.aktier o andelar 0 353 övriga 0 4 Försäljningsförluster totalt 0 353 Specifikation av förändring av bokslutsdispositioner BS 2011 BS 2010 och reserveringar som ingår i resultaträkningen Avskrivningsdifferens Karis stads hyreshus -14 0 Gumnäsvägen 2 FAB -8 0 Knattegården FAB -3 0 Dönsbyvägen BAB -32 0 Karis Nejlikan BAB -14 0 Koskenkylänraitti KOY -5 0 Lingonsvatro FAB -13 0 Ljunghed BAB -8 0 Lövkulla Strömkarl FAB -9 0 Pojo Solbacken FAB 22 0 Pojovägen FAB 61 0 Tranan FAB -11 0 Bäljarspark FAB -4 0-38 0 Bostadshusreservering Karis stads hyreshus -132-7 Karis Industrifastigheter -8-13 Dönsbyvägen BAB -42 0 Karis Nejlikan BAB -23 3 Koskenkylänraitti KOY -19 0 Lingonsvatro FAB -16 0 Ljunghed BAB -8 0 Lövkulla Strömkarl FAB -46-32 Tallbacka FAB -7 19 Tranan FAB -84-91 Bäljarspark FAB -26-9 -411-129 Övriga reserveringar Nylands Förbund -2 1 Totalt -451-128 149

Anslutningsavgifter bokade bland bestående aktiva BS 2011 BS 2010 Anslutningsavgifterna bokas i koncerbolagen på flera olika konton (immateriella tillg, övr tillg. med lång verk-. nningstid och mark- och vattenområden). Nedanför spec. på de totala anslutningsavgifterna i boksluten. Karis stads hyreshus FAB 64 55 Pojo bruksfastigheter FAB 137 137 Dönsbyvägen BAB 39 36 Gumnäsvägen 2 FAB 51 48 Karis Industrifastigheter Ab 37 37 Karis Nejlikan BAB 16 14 Knattegården FAB 8 8 Koskenkylänraitti KOY 9 9 Lingonsvatro FAB 14 11 Lövkulla Strömkarl FAB 5 5 Tallbacka FAB 24 24 Pojo Solbacken FAB 1 1 Pojovägen FAB 28 26 Tranan FAB 19 19 Bäljarspark FAB 3 3 Knipnäs FAB 56 56 Karis Fjärrvärme Ab 23 0 Totalt 534 488 Specifikation av eget kapital BS 2011 BS 2010 Grundkapital 1.1. 72 608 72 608 Ökningar 0 0 Minskningar 0 0 Grundkapital 31.12. 72 608 72 608 Uppskrivningsfond 1.1. 922 937 Ökningar 0 0 Minskningar -9-15 Uppskrivningsfond 31.12. 913 922 Övriga fonder 1.1. 2 129 2 142 Ökningar 563 7 Minskningar 0-20 Övriga fonder 1.1. 2 692 2 129 Överskott från tidigare verksamhetsperioder -24 786-32 113 Räkenskapsperiodens överskott/underskott -689 7 674 Eget kapital totalt 50 738 51 221 Avsättningar BS 2011 BS 2010 Avsättningar för pensioner Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 223 223 HNS 66 79 Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 989 2 686 HNS patientskadeförsäkring 857 773 övriga 26 20 Avsättningar totalt 2 161 3 781 150

Kortfristigt främmande kapital BS 2011 BS 2010 Passiva resultatregleringar 16 289 13 852 varav väsentliga poster Raseborgs stad inkl. affärsverk (se 7.11.) Periodisering av räntor 650 567 Periodisering av löner och lönebikostnader 9 797 8 500 Statsandelsförskott 326 0 FAB Pojovägen Periodisering av räntor 59 57 HNS Periodisering av räntor 21 18 Periodisering av löner och lönebikostnader 4 126 3 712 Perisodisering av patientförsäkringar 164 215 Eteva Periodisering av löner och lönebikostnader 117 112 Kårkulla 431 402 LUAKK Periodisering av löner och lönebikostnader 126 117 Övrigt kortfristigt främmande kapital 47 251 36 335 Kortfristigt främmande kapital totalt 63 540 50 187 Bolagens eget kapital 31.12.2011 enligt bolagens korrigerat med avskr. avskr.diff,frivilliga bokslut enl. stadens avskr.plan reserveringar o och intresebolagskorr. kapitallån Raseborgs stad 56 283 56 224 Fastighetsbolag Fastighets Ab Karis stads hyreshus 1 218 1 303 170 FAB Pojo Bruksindustri 856 856 417 FAB Knipnäs 778 778 0 Pojo Affärscentrum Ab 457 83 0 Bostads Ab Dönsbyvägen 268-404 153 FAB Pojovägen 294-298 371 FAB Karis Poliskammare 187 187 0 Pojo Industriby Ab 124 124 0 FAB Pojo Solbacken 48-89 22 Bostads Ab Karis Nejlikan 44-165 85 Bostads Ab Karis Panorama 34 34 0 Bostads Ab Ljunghed 11-171 49 Fastighets Ab Bäljarspark 16-129 101 Fastighets Ab Knattegården 8-173 46 Fastighets Ab Lingonsvatro 8-253 82 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl 8-314 173 Fastighets Ab Tranan 8-279 447 FAB Tallbacka 33-96 29 Karis Industrifastigheter Ab 55 55 122 KOY Koskekylänraitti 32-25 202 FAB Gumnäsvägen 2-40 -393 69 FAB Bruksbostäder -119-3 845 355 4 327-3 214 2 895 Övriga bolag Lövkulla Värme Ab 84 84 0 Forsby Värme Ab 38 38 0 Karis Fjärrvärme Ab 1 017 1 017 0 1 139 1 139 0 Samkommuner (Raseborgs andel av kapitalet) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 10 093 10 093 0 Kårkulla samkommun 802 802 0 Nylands Förbund 37 37 0 Eteva 253 253 0 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutusky 1 439 1 439 0 Västra Nylands Folkhögskola 544 544 0 13 166 13 166 0 Bolagens eget kapital 31.12.2011 74 915 67 315 2 895 151

Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2011 BS 2010 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån Bruksbostäder FAB 8 227 8 227 byggnader Knattegården FAB 792 792 Ljunghed BAB 941 941 Lövkulla Strömkarl FAB 1 418 1 418 TOTALT 3 151 3 151 legorätt på byggnader Dönsbyvägen BAB 4 512 4 512 Karis Nejlikan BAB 1 544 1 544 Koskekylänraitti KOY 756 756 Lingonsvatro FAB 1 241 1 241 Pojo Solbacken FAB 828 828 Tranan FAB 1 471 1 471 Bäljarspark FAB 471 471 TOTALT 10 822 10 822 Ospecificerade panter och inteckningar totalt Karis stads hyreshus FAB 870 870 Gumnäsvägen 2 FAB 2 314 2 314 Tallbacka FAB 631 631 HNS 863 905 Eteva 127 150 Kårkulla 451 243 LUKSIA 240 240 TOTALT 5 494 5 352 Raseborgs stads borgen Knipnäs FAB 6 195 6 195 Pojovägen FAB 4 195 4 195 Pojo Affärscentrum 177 177 Karis stads hyreshus FAB 702 702 Karis Fjärrvärme Ab 3 500 0 Pojo Servicebostadsstiftelse 1 300 1 300 TOTALT 16 069 12 569 Hyresförbindelser Nylands förbund 38 38 Eteva 4 4 TOTALT 42 42 Leasinghyresavtalsansvar Nylands förbund 4 4 HNS 164 163 Eteva 2 2 Kårkulla 10 10 TOTALT 180 180 152

Väsentliga förändringar i samkommunandelar 31.12.2011 Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde Kommundens andel skillnad 01.01. % under räkenskapsperiode n under räkenskapsperiode n 31.12. av samkommunens grundkapital HNS 9 219 057,05 2,41 % 9 219 057,05 9 416 211,44-197 154,39 Eteva 163 832,74 1,60 % 163 832,74 257 812,70-93 979,96 Kårkulla 662 453,22 7,53 % 662 453,22 662 453,22 0,00 Länsi-Uudenmaan koulutuskeskus 976 026,12 7,88 % 976 026,12 1 034 916,47-58 890,35 Västra Nylands Folkhögskola 229 921,88 56,26 % 229 921,88 229 942,27-20,39 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771,03 1 770,92 0,11 11 253 062,04 11 253 062,04 11 603 107,02-350 044,98 153

9.

INNEHÅLL Sida 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Årsöversikt 3 1.2 Verksamheten i resultatenheterna 4 1.2.1 Elnätsverksamhet 4 1.2.2 Servicetjänster (sidoordnad verksamhet) 5 1.2.3 Elförsäljning 6 1.2.4 Fjärrvärme 7 1.2.5 Elproduktion 9 1.3 Miljö 9 1.4 Intern kontroll och riskhantering 10 1.5 Ekonomi 10 1.6 Förvaltning och personal 11 1.6.1 Direktionen 11 1.6.2 Personal 11 2.1 Resultaträkning 12 2.2 Särredovisning av resultaträkning 13 3.1 Balansräkning 14 3.2 Särredovisning av balansräkning 15 4 Verksamhetssammandrag per resultatenhet - inkl. budgetutfall och särredovisad balansräkning 4.1 Ekenäs Energi totalt 17 4.2 Elnätsverksamhet 19 4.3 Elförsäljningsverksamhet 22 4.4 Fjärrvärme 25 4.5 Sidoordnad verksamhet 28 4.6 Elproduktionsverksamhet 31 5 Tablå över investeringar 34 6 Finansieringsanalys 35 7 Noter 7.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 36

7.2 Verksamhetsintäkter per resultatenhet 36 7.3 Försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva 36 7.4 Förändringar i bestående aktiva 37 7.5 Aktier och andelar 38 7.6 Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) 38 7.7 Eget kapital 38 7.8 Avsättningar 39 7.9 Främmande Kapital 39 7.10 Lån som förfaller till betalning senare än 5 år enligt amorteringsplan 40 7.11 Passiva resultatregleringar 40 7.12 Antal anställda 40 7.13 Löner och arvoden 40 7.14 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de 41 investeringar som avskrivs enligt plan 7.15 Handel med utsläppsrätter 2011 41 7.16 Förteckning över använda bokföringsböcker 42 8 Fördelningsgrunder för resultat- och balansräkning 43 9 Underskrifter 44

1 Verksamhetsberättelse 2011 1.1 Årsöversikt Året 2011 var väderleksmässigt mycket omväxlande. Vintern var kall och mycket snörik. Sommaren var varm, likaså hela hösten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är mycket beroende av väderleken. Den långa kalla vintern ledde till höga marknadspriser på el. Detta kombinerat med en högre elförsäljning än normalt, ledde till att terminssäkringarna på el inte räckte till och Ekenäs Energi var tvungen att köpa el till mycket höga spot-priser. Detta ledde till 400 000 euros förluster i elförsäljningen. Även om den kalla vintern gynnade fjärrvärmeförsäljningen, ledde den onormalt varma hösten till att värmeförsäljningen var över 10 % lägre än året innan. Under hösten har marknadspriset på el rasat med över 30 % vilket lett till att den egna elproduktionen och produktionen i Kanteleen Voimas kraftverk, där Ekenäs Energi är delägare, har lidit av svag lönsamhet. Försäljningen av CO2-utsläppsrätter under året räddade dock resultatet på fjärrvärme- och elproduktionsenheten. Priserna på CO2-utsläppsrätterna har halverats under året. Den hårda höststormen den 26.12 satte både elnätet och personalen på prov. Stora skador uppstod i Baggby- och Leksvall området. Trots omfattande skador på nätet var det ytterst få kunder som drabbades av längre elavbrott. Reparationsarbetena fortsatte in i januari 2012. Nya satsningar Arbetet med den nya 110 kv:s högspänningslinje från Skrittskog till Österby har mött på motstånd, främst från regionnätsinnehavaren Fortum. Detta har lett till att projektet försenas åtminstone med ett år. Trots motgångarna fortsätter projektet med målsättning att få en ny högspänningslinje till Ekenäs för att leveranssäkerheten skall kunna fås till en nivå som motsvarar dagens krav. Investeringen i ny biobränslepanna i Pojo kom igång under sommaren. Den nya anläggningen tas i drift under vintern 2012. Under hösten byggdes ett förbindelserör mellan kyrkobyn och Tallbacka vilket gjorde att den gamla oljeanläggningen i Tallbacka kunde tas ur bruk. Den totala investeringen i värmeanläggning och fjärrvärmerör uppgår till 3 MEUR. Investeringsstöd på 500 000 har erhållits från staten. För att förbättra leveranssäkerheten i Ekenäs centrum byter man ut den gamla 2,5 MW:s reservanläggning vid bollhallen i Ekenäs till en 5 MW:s lättoljepanna. Oljeförvärmningen i Björknäsanläggningen byggs om från el till fjärrvärme. Samtidigt renoveras ventilationsapparaturen i oljeanläggningen. På hösten förvärvades Fortums aktier i Karis Fjärrvärme Ab. Således ägs bolaget nu till 100 % av Raseborgs stad/ekenäs Energi. Ett investeringsprojekt med målsättning att bygga en ny 5 MW:s biobränsleanläggning i Bäljars, Karis, startades upp i Karis Fjärrvärmes regi. Personalutveckling Generationsskiftet fortsatte under år 2011. Hela 3 personer gick i pension under året och nyanställningar har gjorts. En satsning i personalens arbetshälsa har gjorts. Personalenkäten som gjordes under våren visade att det fanns tydliga brister i personalens välmående. Som ett verktyg till att förbättra arbetshälsan har man deltagit i stadens Feel It-projekt. Arbetet med att förbättra personalens arbetshälsa fortsätter under 2012. 3

Även om verksamhetsåret varit mycket omväxlande och utmanande har personalen arbetat föredömligt och bidragit till att verksamhetens resultat är gott. Därför vill jag framföra ett stort tack till hela personalen! Bokslutet för år 2011 visar en vinst på 697 845,60 vilket föreslås överföras till kontot för vinst och förlust från tidigare år. Roald v Schoultz 1.2 VERKSAMHETEN I ENHETERNA 1.2.1 Elnätsverksamhet Året började med mycket snö som ledde till att en del av gatufördelningsskåpen var helt täckta under snön. För att trygga skåpen från att bli omkullplogade i framtiden togs redan år 2010 ett beslut att utrusta alla gamla och alla nya gatufördelningsskåp med en sk. mast för att underlätta synbarheten. Det arbetet har fortsatt under år 2011. Efter sommaren kunde en klar trend synas i ett ökande antal av el-anslutningsavtal. Under år 2011 förekom det sex oplanerade avbrott i eldistributionen på 10 kv och tre oplanerade avbrott på 110 kv linjen. Den 26.12.2011 drabbades hela landet av Dagmar stormen, ett oväder som ödelade en stor del av eldistributionen på många håll. På Ekenäs Energis distributionsområde berördes centrum/stadsdelen inte alls, delar av Österby/Vesterby ca. 6 timmar, Leksvall 8 timmar, landsorten (Baggby/Eckerö) 5 timmar och Langansböle med två 5 minuters avbrott. I både Leksvall och Baggby var några sommarstugor en längre tid utan ström på grund av att träd hade fallit på 10 kv och 0,4 kv linjerna. Elstolparna måste bytas och linjerna låg avbrutna på marken. Övriga elavbrott som skett under 2011 har varit planerade på alla spänningsnivåer. De har berott på ombyggnad, utvidgningar och servicearbeten på elnätet. I början av året påbörjade en av personalen en tvåårig skolning för Specialyrkesexamen i Teknik hos Rastor & Axxell som är riktad för arbetsledare. Fem av personalen påbörjade i slutet av år 2011 en skolning hos Edupoli. Fyra personer inledde en tilläggskolning på 1,5 år som leder till yrkesexamen för elnätsmontör, och en har inlett en tilläggsskolning på 1,5 år för specialyrkesexamen inom elnät för arbetsledare. För att trygga en störningsfri distribution påbörjades en effektiverad röjning av 10 kv linjerna med hjälp av utomstående arbetskraft. En effektiverad röjning av el-linjerna krävs i flere år framåt. Den el-tekniska beredskapen har skötts av Ekenäs Energis dejoursteam som för tillfället består av fem personer. Diverse utryckningar och reparationsarbeten har sysselsatt dejourerna. I Sköldargård har en stolptransformatorstation bytts ut till en parktransformatorstation. Samtidigt har både lågspänningssidan och gatubelysningen förnyats. Projektet har utförts i samråd med Karis Telefon, Relacom och Samhällstekniska sektorn i Raseborg och kostnaderna har fördelats mellan de olika parterna. Liknande projekt som ovan har också varit Åsbacken i Österby och Gesällvägen i Horsbäck. Samarbetet mellan Karis Telefon, Relacom, Samhällstekniska och Ekenäs Energi, som i sin helhet styrt och genomfört projekten, har löpt bra. Ansökan om byggnationstillstånd från Energimarknadsverket för 110 kv starkströmslinjeprojektet har fortsatt under 2011. Avgörandet av byggnationstillståndet ligger hos Energimarknadsverket som inte har kunnat fatta ett beslut på basen av de tillställda dokumenten i den ursprungliga anhållan. Energimarknadsverket har bollat frågan mellan Fortum och Ekenäs Energi sedan augusti 2011. Beslut i frågan väntas under våren 2012. 4

Arbetet med IDUS underhållssystemet som valdes till system för den lagenliga och nödvändiga preventiva underhållssidan på fjärrvärme-, elnäts-, och servicesidan har fortsatt med implementering på fjärrvärmesidans processer. Systemet fungerar i processen enligt fordringarna men visade sig dock inte lämpa sig för elnät och fjärrvärmenäts underhåll. I slutet av år 2011 har en tilläggsmodul för underhåll till det redan befintliga Tekla XPower införskaffats. På grund av höjda kostnader och finansiering av uppgraderingar och investeringar i elnätet gjordes en prishöjning på elöverföringspriserna 01.01.2011. 2007 2008 2009 2010 2011 Sammanlagd fakturerad el-överföring, GWh 91,8 93,4 93,0 95,1 89,6 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar 30 29 29 20 32 Högsta aktiva effekttopp/år, MW 20,27 18,35 20,4 21,2 21,8 Lågspänningsnät, km 580 581,6 582,6 583,6 585,6 Mellanspänningsnät, km 130 132 133 133 133 Antal el-stationer 3 3 3 3 3 Antal transformatorstationer 131 131 133 128 128 1.2.2 Servicetjänster Under året har servicetjänster erbjudits både den kommunala och privata sidan samt internt på Ekenäs Energi. Kabelvisning och visning av fjärrvärmerör har ökat och skolning av ny personal på grund av pensionering påbörjats. Eftersom Ekenäs Energi ansvarar för servicen av gatubelysning i hela Raseborgs stads område så har också kablar tillhörande gatubelysningen tagits med i kabelvisningen. I början av året påbörjade två av personalen en tvåårig skolning för Specialyrkesexamen i Teknik hos Rastor & Axxell som är riktad för arbetsledare. Som större kommunala arbeten inom Raseborgs stad har elinstallationer utförts i Stallörsparken i Roddskjulet, Simmis, och Sköljhuset. I andra fastigheter har både mindre och större elinstallationer utförts och i skolor har datanät samt videokanoner installerats. På Kungsgatan togs en ny julbelysning med LED-lampor i drift och på torget belystes julgranen med nya LED-lampor. Energiåtgången är ca 20% av den gamla belysningens energiåtgång. Enligt EU direktiv får inte HQL (kvicksilver lampor) säljas efter år 2015. På gatubelysningssidan har armaturer utbytts och ombyggnad från användning av HQL (kvicksilver lampor) lampor till Natrium fortsatt. Gatubelysningen på Baggövägen förnyades och planeringen för att förnya gatubelysningen på hela Raseborgsvägen sattes i gång. Arbetet med att gå igenom och uppdatera befintliga ritningar och dokument har fortsatt. En deltidsanställd har blivit heltidsanställd på viss tid. Planeringar på olika spänningsnivåer och gatubelysning har utförts på nya Trafikcenter vid järnvägsstationen, Formansalléns ändring, Kursand nya bostadsområde i Österby och Langansböle nya bilcenter för Veho. På grund av ökat effektbehov i området av Langansböle och Horsbäck har planeringen av en ny 30 kv elstation i området påbörjats. 5

Ett nytt arbetsordersystem har tagits i bruk. Systemet har ytterligare effektiverat faktureringen av servicetjänster. Ekenäs Energi handhar också servicen på el- och automationssidan på anläggningar ägda av Raseborgs Vatten såsom Skeppsholmen och pumpstationerna. 2007 2008 2009 2010 2011 Antal arbetsobjekt i Raseborgs stad 474 384 522 421+169 558 Antal övriga tjänster 77 108 95 102 85 Antal arbetstimmar 4282 4900 8509 8040 7755 Fakturering (1000 ) 352,7 315,7 451,8 463 603 1.2.3 Elförsäljning Utmärkande för elmarknaden under år 2011 har varit stora prisfluktuationer, oro på marknaden och växlande väder. Medelpriset per månad på el på den nordiska marknaden har under 2011 varit som lägst 33,34 /MWh och som högst 68,92 /MWh. Den kalla vintern 2011 höjde elförbrukningen under de första vintermånaderna. Då var även spotpriserna som högst. Terminssäkringarna för ifrågavarande period var för små, detta ledde till att man måste köpa in elen till dyrt marknadspris. Hösten 2011 var däremot en varm höst vilket märktes i elförsäljningen i form av lägre försäljning än föregående år. P.g.a den ovanligt varma och våta hösten/vintern 2011 har nivån på vattenreservoarerna i Norge varit väldigt god vilket lett till låga spot-priser. Även det rådande marknadsläget med kriser runtom i Europa har skapat oro på marknaden vilket även det påverkat prisnivån. Kärnkraftproduktionen i Sverige kom ordentligt igång i november. Tariffpriserna höjdes 1.6.2011 med c.10 %. Offertpriserna har följt marknadspriserna. Den egna produktionen i Björknäs samt vindkraften från Saba Wind har under året köpts in till marknadspris. Produktionen i Haapavesi torvkraftverk har sålts till marknadspris men införskaffats till produktionspris. Detta år har det lett till kostnader för Ekenäs Energi eftersom marknadspriset var lågt under hösten. Kunderna har under 2011 flitigt bytt el-leverantör pga.vissa företags offensiva marknadsföring. Många har dock efter el-leverantörbytet valt att byta tillbaka till Ekenäs Energi. Antalet kunder som endast tar överföringen av Ekenäs Energi är vid utgången av 2011 705 st. Antalet kunder utanför det egna nätområdet är 559. Elförsäljningen till Hangö stad och Raseborg fortsätter 2 år framåt då Ekenäs Energi vann offertrundan som Hangö och Raseborg genomförde under hösten 2011. Tack vare konkurrenskraftiga offertpriser till kommuninvånarna har många förbrukare utanför Ekenäs Energis nät valt att köpa el från det lokala elbolaget. 6

2007 2008 2009 2010 2011 Inköp el totalt i GWh 81,1 111,6 78,0 94,9 93,6 Vattenfall GWh 0 63,6 38,3 14,5 8 Kanteleen Voima GWh 68,3 33,6 25,9 54,4 56,9 Vindel GWh 12,8 14,4 9,7 9,9 12,4 Björknäs kraftvärmeverk GWh 4,1 16,1 16,3 Egen försäljning, fakturerat GWh 75,5 106,5 72,3 89,1 88,3 Totala antalet avtal vid årets slut 6120 6192 7258 7432 7099 Antalet avtal utanför nätområdet 90 141 543 764 559 Andra elbolags försäljning i EEV:s nät 36,9 37,8 38,5 38,2 36,8 GWh Antalet kunder med endast överföring 499 505 546 683 705 Försäljning utanför det egna nätet GWh 8,4 50,9 17,6 29,9 32,8 1.2.4 Fjärrvärme Ekenäs: Produktionen och distributionen av värme från Björknäs kraftvärmeverk har fungerat bra under året inga större störningar har förekommit. På grund av varmare väder i slutet av 2011 har värmeförsäljningen minskat med ca.14 % i förhållande till 2010. Personalen har på ett bra sätt bidragit till att anläggningarna har körts optimalt och endast 1 % av värmen har producerats med tjockolja och resten med biobränsle. Kraftverkspannan är baslastpanna och har fungerat bra under året, underhålls stopp utfördes i maj och kontroller utfördes på väsentliga delar av pannan och i dessa framkom att vissa tecken finns på att viss korrosion finns i pannan. Dessa kommer att noggrant att följas upp före garantitidens slut. Bränsle skraptransportörer är också utsatta för korrosion som också följs upp. I september kördes kraftverket ner ytterligare en gång för service och reparation av en stor del av de brister som märktes i maj. Sermet-pannan (gamla biopannan) har tillsammans med leverantören MW-Power nåts en uppgörelse angående ekonomaiserns korrosions problem och pannan kommer att byggas om under nästa år. Mindre servicearbeten utfördes på Sermet-pannan under sommaren. Uppbyggnaden av eget biobränsle lager visade sig vara ett klokt beslut då det tidvis under vintermånaderna var svårt att få tillräckligt med dom volymer bränsle som behövdes. Med tanke på framtiden investerade Ekenäs Energi på en ny bio bränsle terminal som anlades i Bäljars i Karis så att säga i mitten av vårt kommande ansvarsområde Ekenäs, Karis, Pojo. Biobränslepriserna har varit stabila under året, biobränsle inköpen har minskat i motsvarande grad som värmeförsäljningen har minskat. På grund av ett något lägre biobränsle pris kunde Ekenäs Energi sänka energipriset till kunderna med 1,5%. Ett digert investerings program startade genast i början av året med installation av en fjärde distributions pump för fjärrvärme. Senare under året har projekt med sanering av olje pannornas ventilation och oljeförvärmning kommit igång. Även utbyte av reservanläggningen bakom bollhallen kom igång under senhösten, gamla reservanläggningen hade 2,5 MWs effekt och den nya har 4,9 MWs effekt och en tillräckligt stor fjärrvärme pump för att kunna pumpa ut vattnet. Förebyggande underhållsprogram upphandlades under våren och togs i bruk under sommaren med hjälp av extern hjälp under sommaren som matade in största delen av produktionsanläggningarnas utrustningar. 7

Energi mätarna i Ekenäs är samtliga fjärravlästa. Övriga områden (Pojo och Snappertuna) avläses manuellt. Personalstyrkan förstärktes med en person under året för att bättre kunna motsvara den ökande mängden jobb. Jobbmängden ökar eftersom Ekenäs Energi själva kommer att sköta drift, jour och övriga uppgifter i Pojo fr.o.m 2012. Takten på fjärrvärme utbyggnaden i Ekenäs börjar minska på grund av att de flesta fastigheter, och i synnerhet större fastigheter, redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Miljögranskning utfördes i september av NTM-centralen utan större anmärkningar. EKO Energi certifierings-avtal ingicks mellan Ekenäs Energi och Finlands naturskyddsförbund under början av året. Energieffektivitetsavtal har ingåtts med Motiva för att både för Ekenäs Energi som företag bli effektivare med att använda energi samt för att se till att våra kunder blir effektivare på att använda energi. Bottenaskan från fastbränsleanläggningarna har godkänts och använts som åker- och skogsgödsel enligt beslut från Evira. Flygaskan är fortfarande klassat som problemavfall och transporteras till Ekokem i Kouvola. Arbetsskyddsinspektion utfördes under våren av Regionförvaltningscentralen på kraftvärmeverket Industrigatan 7 med några anmärkningar som nu är åtgärdade. Arbetsskyddsmöten har hållits kontinuerligt under året. Pojo: Investeringarna har under året dominerat verksamheten i Pojo. Dessa har varit: byggandet av fastbränslepannan, fjärrvärmerör -dragningen från kyrkbyn till Tallbacka via nya fastbränslepannan på Åbovägen 261 och förnyande av automation och pumpkapaciteten i kyrkbyns oljeanläggning. Bygglovet för fastbränslepannan förorsakade smärre förseningar men markbygget med sprängningar kom igång under våren och byggarbetet startade på allvar efter sommaren och har sedan dess fortskridigt i bra takt. Största delen av utrustningen såsom panna, kringutrustning och utrustning till bränsle lagret installerades före julen. Byggandet av fjärrvärme linjen från kyrkbyn till Tallbacka startade planenligt i början av maj men försenades på grund av en hel del kanalsprängning på rutten. I oktober var linjen framme i Tallbacka och oljepannan kunde kopplas bort och distributionen skötas via värmeväxlare som monterades i befintliga oljecentralen i Tallbacka då den ena oljepannan demonterades. På kyrkbyns oljecentral byttes automationen och fjärrvärmepumparna ut, detta arbete var tidsödande och besvärligt då gammalt skulle ersätta nytt och driften hela tiden skulle fungera, detta fungerade dock bra tack vare gott samarbete mellan personalen och planerare. 2008 2009 2010 2011 Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW 39 39+17 56 56 Såld anslutning enligt avtal, MW 46,8 49,5 50,3 50,9 Antal anslutningar, st 451 497 548 574 Levererad energimängd, GWh 85,3 99,8 113 103,7 Fjärrvärmenät, km 39,4 41,5 42 43 Högsta effekttopp, MW 23,60 31,00 34,05 39,19 Uppvärmd volym, 1000 m³ 1 927 2 045 2 087 2 119 Installerade fjärrvärmemätare 53 41 26 26 8

1.2.5 Elproduktion Elproduktionen vid biokraftvärmeverket i Ekenäs har fungerat bra under året utan större driftsstörningar. Elproduktionen har varit i drift under hela året med undantag av kraftverkets servicestopp i maj och september, samt den varmaste sommarperioden i juli-augusti då elproduktionen kördes ner pga varma oljetemperaturer. Vädret var kallt under början av året och även elpriset var förhållandevis högt. Medelproduktionspriset under januari-mars var ca 65 /MWh då också drygt 40 % av årets elproduktionsmängd producerades. Däremot var slutet av året förhållandevis varmt och även elpriset var lågt. Under tidsperioden oktober-december producerades 18 % mindre el än under motsvarande tidsperiod 2010. Totalt sett kunde ändå produktionens målsättningar huvudsakligen nås under året. 2009 2010 2011 mål 2011 Installerad effekt, elproduktion [MW] 3,5 3,5 3,5 Produktionsmängd [MWh] 4 101 16 115 16400 16 278 Medelpris på producerad el [ /MWh] 41,89 64,36 52,37 Max elpris [ /MWh] 1400,10 1400,11 150,05 Elproduktionens tillgänglighet [%] - 93,1 % 97 % 97,5 % Elproduktionens drifttimmar [h] 1810 7144 7600 7522 Elproduktionens medeleffekt under drift [MW] 2,26 2,25 2,16 1.3 MILJÖ Elens ursprung Av den el Ekenäs Energi sålde under år 2011 (93,6 GWh) producerades 25 % med fossila bränslen (kol, jordgas och olja) samt torv; 55 % med förnybara energikällor (vattenkraft, biobränslen eller vindkraft) och 20 % med kärnkraft. Utsläppshandel Produktionsanläggningarna i Ekenäs beviljades totalt 38551 ton utsläppsrätter år 2011. Från tidigare år hade man oanvända utsläppsrätter totalt 48136 ton. Under 2011 såldes totalt 55000 ton utsläppsrätter. Utsläppsmängden från den egna produktionen år 2011 var, beräknat på basen av förbrukad olja, 420 ton CO 2. Under året ansöktes även om gratis utsläppsrätter för den följande utsläppshandelsperioden 2013-2020. Enligt det preliminära beslutet från Arbets- och Näringsministeriet beviljas Ekenäs Energi totalt ca 110 000 ton utsläppsrätter under följande period, så att mängden gratis utsläppsrätter per år minskar årligen från ca 21000 ton år 2013 till ca 6900 ton år 2020. Utsläppshandelsregistrets säkerhetskrav har förstärkts under året, vilket har föranlett extra arbete för personalen på Ekenäs Energi. 9

1.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Ekenäs Energi följer de bestämmelser, föreskrifter och beslut som är definierade i Raseborgs stads förvaltningsstadgan och instruktioner. Budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med dessa. Stadsstyrelsen har givit separata direktiv om förverkligande av budgeten om anskaffningar och upphandlingar, budgetens bindande nivåer och kontoplan och rapportering. Ekenäs Energi har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är av den karaktären att oförutsedda händelser inom affärsverket eller i omvärlden kan påverka verksamheten i mycket stor grad. Därför är det ytterst angeläget att verket garderar sig mot oförutsedda händelser på bästa möjliga sätt. Inom alla enheter följer man sina egna säkerhetsföreskrifter och uppgjorda riskpolicies. I elförsäljningsenheten följer man en riskpolicy som är uppgjord år 2006 tillsammans med Vattenfall. Fjärrvärme och elproduktionsenheten följer Kaukolämpöliiketoiminnan riskikäsikirja, Raportti T26/2001, utgiven av Suomen Kaukolämpö Oy (nuvarande Energi-industri r.f.) och Kattilalaitoksen vaaran arviointi ja riskien hallinta, senast uppdaterad 2.3.2011 (uppgjord specifikt för Ekenäs Energis anläggning på Industrigatan 7 i Ekenäs). Elnätsenheten följer elsäkerhetsföreskrifterna uppgjorda av Arbets- och näringsministeriet samt de egna säkerhetsföreskrifterna. De största riskerna i verksamheten är följande: - Volymrisker orsakade av väderlek både inom fjärrvärme-, elnäts- och elförsäljningsverksamheterna - Tekniska risker i fjärrvärme- och elproduktion samt elnätsverksamheten - Prisrisker hänförda till marknadspriserna på el samt terminssäkringar av elinköp och elförsäljning - Risker anknutna till andelar i produktionsbolag såsom teknikrisk, elprisrisk, risk för bränslebrist. 1.5 EKONOMI Försäljning (Inkl. interna kostnader och intäkter) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt milj. EUR 9,35 9,64 12,58 12,77 15,91 15,13 Elnätsverksamhet milj. EUR 2,32 2,46 2,69 2,71 3,11 3,14 Elförsäljning milj. EUR 4,12 3,51 5,51 4,03 4,32 4,32 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 2,61 3,22 3,91 5,58 6,97 6,21 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,30 0,45 0,47 0,45 0,46 0,60 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,85 Resultat efter finansiella poster (Inkl. interna kostnader och intäkter) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt milj. EUR 0,35 1,47 0,08 0,80 1,96 0,70 Elnätsverksamhet milj. EUR 0,24 0,33 0,27 0,10 0,73 0,48 Elförsäljning milj. EUR -0,20 0,59-0,53-0,16 0,43-0,26 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 0,36 0,46 0,30 0,85 0,53 0,32 Sidoordnad verksamhet milj. EUR -0,05 0,09 0,04 0,01 0,06 0,00 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,15 10

1.6 EKENÄS ENERGIS FÖRVALTNING OCH PERSONAL 1.6.1 Direktionen 2011 Energidirektionens sammansättning för mandatperioden 2009-2012: ordförande Ralf Gahnström suppleant Martin Stenström viceordf. Mikko Sievänen suppleant Bo-Erik Ekholm ledamot Kari Arvola suppleant Veikko Kauppinen ledamot Agneta Evers suppleant Ulla Lindström-Dahl ledamot Britt-Marie Granström suppleant Isa Forsbäck ledamot Marianne Isaksson-Heimberg suppleant Janine Winter ledamot Jan Holmberg suppleant Michael Nyberg Stadsstyrelsen representeras av Henrik Lindholm. Ronny Lindroos och Patrik Holmlund har fungerat som personalrepresentanter år 2011. Energidirektionen har sammankommit till 9 protokollförda möten under 2011. Föredragande har varit energidirektör Roald von Schoultz. 1.6.2 Organisation och personal år 2011 Direktionen för Ekenäs Energi Energidirektör Roald von Shoultz Kundtjänst/Ekonomi Elinköp & Elförsäljning Alexandra Lundmark Fjärrvärme Ulf Bäckman Elnät & Service Kaj Westberg IT Thomas Sandell Kundrådgivare Fredrika HIndrén Produktionschef / Arbetsledning Frank Hoverfelt Lager Sven-Ole Sjöblom Underhåll Andreas Talling Service Håkan Fagerström Mätare Peter Holmlund Elnät Håkan Björkqvist Kundrådgivare Regina Silver Ekonomisekreterare Jerker Lindroth Elförsäljning Marie Hägglund Elförsäljning Ulla Gerkman (- 31.12.2011) Kundrådgivare Birgitta Degerlund (- 31.12.2011) Drift Meka, Process, Bränsle Niclas Hindersson Drift El, Automation Bo Ekholm Drift Vatten, Instrument Marco Rönkkö Drift Mek, Process, Bränsle John Damén Fjärrvärmeingenjör Tommy Ahlgren Ritare Bjarne Westerlund Ritare Patrik Förström Eltekniker Peter Jung Elmontör Bill Talling Elmontör Andreas Weckström Elmontör Patrik Holmlund Elmontör/Grävmaskin Marcus Ekholm Elhjälpmontör/Lastbil Rune Söderström Elmontör Fredrik Lindholm Elmontör Ronny Lindroos Elmontör Sergei Trofimov Underhållsplanerare Ludvig Lindström inhoppare Personalstyrkan bestod 31.12.2011 av tjugosju månadsavlönade, av vilka tre stycken på deltidspension, en säsongsarbetare och sju timavlönade. Personalen har informerats om aktuella ärenden på veckomöten som hållits cirka en gång per månad, med undantag för sommarmånaderna. 11

2.1 R E S U L T A T R Ä K N I N G Exkl. interna kostn. och intäkter 01.01.-31.12.2011 01.01.-31.12.2010 Omsättning 14 070 695,45 14 641 588,32 Övriga rörelseintäkter 886 058,45 709 273,41 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -8 083 406,82-7 498 416,26 Köp av tjänster -969 775,27-9 053 182,09-836 027,59-8 334 443,85 Personalkostnader Löner och arvoden -1 325 548,18-1 138 085,28 Lönebikostnader Pensionskostnader -361 649,46-314 494,14 Övriga lönebikostnader -75 638,85-1 762 836,49-62 063,36-1 514 642,78 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -2 071 022,49-1 960 095,66 Övriga rörelsekostnader -199 548,00-482 282,14 Rörelseöverskott 1 870 164,83 3 059 397,30 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 66 704,03 38 849,58 Övriga finansiella intäkter 10 590,87 6 620,54 Till kommunen betalda räntekostnader -578,06 Till övriga betalda räntekostnader -711 707,27-741 902,73 Ersättning för grundkapitalet -532 893,12-532 893,12 Övriga finansiella kostnader -4 435,68-1 172 319,23-107,61-1 229 433,34 Överskott (underskott) före extraordinära poster 697 845,60 1 829 963,96 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 0,00 128 732,92 Räkenskapsperiodens överskott 697 845,60 1 958 696,88 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 2011 2010 Avkastning på placerat kapital, % 6,62 % 10,78 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 8,64 % 18,28 % Vinst, % 4,96 % 13,38 % ROCE 6,68 % 10,50 % (ROCE =Avkastning på sysselsatt kapital=( Nettoresultat+Räntekostnader)/ (Räntebelagt främmande kapital+ek) 12

2.2 SÄRREDOVISNING AV RESULTATRÄKNING 2 0 1 1 Inkl. interna kostnader och intäkter ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Omsättning 3 142 859,91 4 323 454,83 6 206 211,82 603 088,50 852 555,95 Övriga rörelseintäkter 19 346,44 428,94 486 789,97 5 553,73 373 939,37 Intäkter av affärsverksamh. totalt: 3 162 206,35 4 323 883,77 6 693 001,79 608 642,23 1 226 495,32 MATERIAL OCH TJÄNSTER Energiinköp -199 193,42-4 415 016,03-3 143 588,61-3,57-379 262,97 Elöverföringskostnader -430 814,24 Material, förnödenheter och varor -167 465,71-7 684,41-170 310,07-226 052,70-1 490,65 Köp av tjänster -430 886,35-26 508,53-443 166,87-60 925,42-8 288,10 Material och tjänster totalt: -1 228 359,72-4 449 208,97-3 757 065,55-286 981,69-389 041,72 PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden -549 158,24-83 281,74-386 804,47-222 574,87-83 728,86 Pensionskostnader -174 842,52-25 134,05-90 312,76-51 750,15-19 609,98 Övriga lönebikostnader -31 377,17-4 517,04-22 207,65-12 739,91-4 797,08 Personalkostnader totalt: -755 377,93-112 932,83-499 324,88-287 064,93-108 135,92 Avskrivningar enligt plan -372 074,05-2 083,74-1 348 890,05-2 445,85-345 528,80 Övriga rörelsekostnader -93 555,89-8 027,97-73 814,98-22 041,61-2 107,55 Rörelseöverskott 712 838,76-248 369,74 1 013 906,33 10 108,15 381 681,33 Ränteintäkter 38 841,76 6 058,15 14 435,20 6 080,27 1 288,65 Övriga finansiella intäkter 7 415,61 189,85 2 985,41 Till kommunen betalda räntekostn. -336,60-54,22-108,73-63,64-14,87 Till övriga betalda räntekostnader -475 500,26-236 207,01 Ersättning för grundkapitalet -270 945,24-14 937,66-234 380,13-12 630,09 Övriga finansiella kostnader -4 389,40-8,12-18,06-17,91-2,19 Över-/undersk. före extraord. poster 483 424,89-257 121,74 321 319,76 3 476,78 146 745,91 Extraordinära intäkter RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT 483 424,89-257 121,74 321 319,76 3 476,78 146 745,91 13

3.1 B A L A N S R Ä K N I N G 3 1. 1 2. 2 0 1 1 2 0 10 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 36 951,36 36 951,36 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 20 800,00 Byggnader 379 630,66 407 040,34 Fasta konstruktioner och anläggningar 24 584 939,71 25 659 003,33 Maskiner och inventarier 33 161,77 43 870,81 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 2 317 678,55 27 336 210,69 122 074,50 26 231 988,98 Placeringar Aktier och andelar 2 475 815,84 1 692 566,00 Anslutningsavgifter 21 542,40 2 497 358,24 17 349,90 1 709 915,90 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 658 104,90 477 333,55 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 196,24 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 479 197,72 3 088 300,09 Fordringar på övriga 200 000,00 Fordringar på kommunen 506 350,72 477 430,82 Övriga fordringar 143 324,43 371 935,55 Resultatregleringar 92 956,47 4 421 829,34 65 449,38 4 003 312,08 Kassa och bank 1 649 572,17 4 152 519,25 P A S S I V A EGET KAPITAL 36 600 026,70 36 575 069,76 Grundkapital 5 328 931,19 5 328 931,19 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 8 576 875,69 6 618 178,81 Räkenskapsperiodens överskott 697 845,60 14 603 652,48 1 958 696,88 13 905 806,88 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar 158 100,00 158 100,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 13 315 480,38 14 494 615,76 Erhållna förskott 8 073,02 8 073,02 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 432 142,76 402 080,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 667 447,22 17 423 143,38 3 485 308,24 18 390 077,78 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 1 179 135,38 1 179 135,38 Leverantörsskulder 2 639 362,65 1 943 956,39 Räntefria skulder från kommunen 15 977,93 28 231,28 Övriga skulder 136 987,15 604 156,98 Resultatregleringar 443 667,73 4 415 130,84 365 605,07 4 121 085,10 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 36 600 026,70 36 575 069,76 Soliditetsgrad, % 39,91 % 38,03 % Relativ skuldsättningsgrad, % 145,96 % 146,59 % Ackumulerat överskott (underskott) 9 274 721,29 8 576 875,69 Lånestock 31.12 14 494 616 15 673 751 Lånefordringar 31.12 200 000,00 14

3.2 SÄRREDOVISNING AV BALANSRÄKNING 31.12.2011 TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- A K T I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 36 951,36 36 951,36 Immateriella tillgångar totalt 36 951,36 36 951,36 Materiella tillgångar Jord- och vattentillgångar 20 800,00 20 800,00 Byggnader 379 630,66 154 072,99 24 818,90 164 806,92 29 131,78 6 800,06 Fasta konstruktioner och anläggningar 24 584 939,71 2 318 372,53 17 289 375,76 4 977 191,42 Maskiner och inventarier 33 161,77 28 928,00 4 233,77 Förskottsbet. och pågående nyanläggn. 2 317 678,55 168 905,22 2 148 773,33 Materiella tillgångar totalt: 27 336 210,69 2 670 278,74 24 818,90 19 627 989,78 29 131,78 4 983 991,48 Placeringar Aktier och andelar 2 475 815,84 6 230,61 1 348 069,50 1 120 062,67 1 178,07 274,99 Anslutningsavgifter 21 542,40 12 925,44 8 616,96 Placeringar totalt: 2 497 358,24 6 230,61 1 348 069,50 1 132 988,11 1 178,07 8 891,95 Bestående aktiva totalt: 29 870 520,29 2 713 460,71 1 372 888,40 20 760 977,89 30 309,85 4 992 883,43 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 658 104,90 323 691,61 118 618,89 215 794,40 Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 479 197,72 919 309,85 902 234,22 1 246 400,71 118 412,94 292 840,00 Lånefordringar av övriga 200 000,00 116 460,00 18 760,00 37 620,00 22 020,00 5 140,00 Fordringar på kommunen 506 350,72 135 044,80 129 087,39 111 773,14 130 338,19 107,20 Övriga fordringar 143 324,43 1 171,58 141 545,49 198,81 408,55 Resultatregleringar 92 956,47 6 598,76 1 062,96 2 736,59 1 247,68 81 310,48 Fordringar totalt: 4 421 829,34 1 178 584,99 1 192 690,06 1 398 729,25 272 427,36 379 397,68 Kassa och bank 1 649 572,17 960 545,88 154 729,86 310 284,52 181 617,90 42 394,00 Rörliga aktiva totalt: 6 729 506,41 2 139 130,87 1 347 419,92 2 032 705,38 572 664,15 637 586,08 Interna fordringar 4 793 813,29 AKTIVA TOTALT 36 600 026,70 9 646 404,87 2 720 308,32 22 793 683,27 602 974,00 5 630 469,51 15

TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- P A S S I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET EGET KAPITAL Grundkapital 5 328 931,19 2 709 448,23 199 172,01 2 318 303,14 102 007,81 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 8 576 875,69 4 826 184,15 374 344,47 2 870 476,78 294 688,39 211 181,90 Räkenskapsperiodens överskott 697 845,60 483 424,89-257 121,74 321 319,76 3 476,78 146 745,91 Eget kapital totalt: 14 603 652,48 8 019 057,27 316 394,74 5 510 099,68 400 172,98 357 927,81 AVSÄTTNINGAR 158 100,00 158 100,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst. 13 315 480,38 9 007 788,09 4 307 692,29 Erhållna förskott 8 073,02 278,72 225,84 7 568,46 Räntefria skulder från kommunen/ansl.avg. 432 142,76 68 850,25 363 292,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 667 447,22 815 302,89 17 402,32 2 834 742,01 Långfristigt totalt: 17 423 143,38 884 431,86 17 628,16 12 213 391,07 0,00 4 307 692,29 Kortfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst. 1 179 135,38 932 981,52 246 153,86 Leverantörsskulder 2 639 362,65 319 007,26 722 078,51 1 587 745,04 10 418,25 113,59 Räntefria skulder från kommunen 15 977,93 7 115,22 447,21 6 800,08 1 492,87 122,55 Övriga skulder 136 987,15 125 065,05 48 610,46-54 593,43 633,98 17 271,09 Resultatregleringar 443 667,73 133 628,21 17 304,16 184 575,12 25 023,51 83 136,73 Kortfristigt totalt: 4 415 130,84 584 815,74 788 440,34 2 657 508,33 37 568,61 346 797,82 Främmande kapital totalt: 21 838 274,22 1 469 247,60 806 068,50 14 870 899,40 37 568,61 4 654 490,11 Interna skulder 1 597 845,08 2 412 684,19 165 232,41 618 051,59 PASSIVA TOTALT 36 600 026,70 9 646 404,87 2 720 308,32 22 793 683,27 602 974,00 5 630 469,51 16

Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG VERKSAMHET Ekenäs Energis totala verksamhet inom fem enheter; elnät, elförsäljning, fjärrvärme, sidoordnad verksamhet samt elproduktion fr.o.m 2010. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ge avkastning på grundkapital till Raseborgs stad i enlighet med beslut. Bedriva lönsam verksamhet. I övrigt, se resultatenheternas verksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Antal anställda Månadsavlönade (inkl.en säsongsarbetare) 17 17 24-27 Timavlönade 8 10 9-7 Prestationer Se resultatenheternas verksamhet Mätare Se resultatenheternas verksamhet SIFFERDEL (Exkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning 12 315 431 12 411 174 14 641 588 14 355 763 14 070 695 Rörelseöverskott 711 722 1 264 896 3 059 397 2 374 387 1 870 165 Överskott före extraordinära poster 83 622 157 505 1 829 964 1 120 394 697 846 Räkenskapsperiodens överskott 83 622 801 169 1 958 697 1 120 394 697 846 17

Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Inkl. interna kostnader och intäkter Intäkter Försäljningsintäkter 15 911 176 15 623 260 15 128 171-495 089 97 % Övriga intäkter 709 273 250 000 886 058 636 058 354 % Intäkter totalt 16 620 449 15 873 260 16 014 229 140 969 101 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -4 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -8 768 005-9 026 570-9 140 882-114 312 101 % Köp av tjänster -836 028-804 000-969 775-165 775 121 % Löner och arvoden -1 138 085-1 197 940-1 325 548-127 608 111 % Lönebikostnader -376 558-332 760-437 288-104 528 131 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 960 096-1 947 100-2 071 022-123 922 106 % Övriga rörelsekostnader -482 282-190 500-199 548-9 048 105 % Kostnader totalt -13 561 054-13 498 870-14 144 065-645 195 105 % Förändring (BS 2011- BS 2010) 4 % Rörelseöverskott 3 059 395 2 374 390 1 870 165-504 225 79 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -39 % Ränteintäkter 38 850 11 500 66 704 55 204 580 % Övriga finansiella intäkter 6 621 6 000 10 591 4 591 177 % Till kommunen betalda räntekostnader - -500-578 -78 116 % Till övriga betalda räntekostnader -741 903-738 000-711 707 26 293 96 % Ersättning för grundkapital -532 893-532 890-532 893-3 100 % Övriga finansiella kostnader -106-100 -4 436-4 336 4436 % Över-/underskott före extraord. poster 1 829 964 1 120 400 697 846-422 554 62 % Extraordinära intäkter 128 733 0 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott 1 958 697 1 120 400 697 846-422 554 62 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -64 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Det budgeterade resultatet uppnåddes inte p g a höga inköpspriser på marknadsel under vintern. De höga priserna orsakade en förluster för elförsäljningen och högre kostnader än budgeterat på inköpt el för nätförluster på elnätsenheten. Den varma hösten ledde till lägre fjärrvärmeförsäljning än budgeterat och därmed lägre försäljningsintäkter. Ekonomi: Verksamheten har varit lönsam trots att budgeterat resultat ej uppnåtts. Likviditeten har tidvis varit ansträngd p g a nyinvesteringar under året. I slutet av året gjordes ett beslut att år 2012 ta ett externt långfristigt lån på 2 MEUR. 18

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Elnätsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Upprätthållande, underhållande och utbyggnad av distributionsnätet Bedriva driftverksamhet Handha elöverföringstjänster Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Sammanlagd elöverföring i det egna nätet, GWh 93,1 *) 92,9 95 93 89,6 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar 29 29 20 40 32 Högsta aktiva effekttopp/år, MW 18,35 20,4 21 21 21,8 Lågspänningsnät, km 581,6 582,6 584 590 592 Mellanspänningsnät, km 132 133 133 133 133 Antal nätstationer 3 3 3 3 3 Antal transformatorstationer 131 133 128 117 128 Mätare Medelpris för elöverföring c/kwh 2,880 2,902 3,260-3,660 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning 2 685 891 2 709 367 3 119 467 3 374 000 3 142 860 Rörelseöverskott 685 673 531 116 978 936 1 020 735 712 839 Överskott före extraordinära poster 273 730 98 624 734 476 765 190 483 425 Räkenskapsperiodens överskott 273 730 98 624 734 476 765 190 483 425 19

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter 3 119 467 3 419 000 3 142 860-276 140 92 % Övriga intäkter 19 648 19 346 19 346 0 % Intäkter totalt 3 139 115 3 419 000 3 162 206-256 794 92 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) 1 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -746 505-899 373-797 473 101 900 89 % Köp av tjänster -347 996-301 300-430 886-129 586 143 % Löner och arvoden -461 278-570 592-549 158 21 434 96 % Lönebikostnader -179 110-150 000-206 220-56 220 137 % Avskrivningar och nedskrivningar -348 952-372 500-372 074 426 100 % Övriga rörelsekostnader -76 338-104 500-93 556 10 944 90 % Kostnader totalt -2 160 179-2 398 265-2 449 368-51 103 102 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) 13 % Rörelseöverskott 978 936 1 020 735 712 839-307 896 70 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -27 % Ränteintäkter 21 211 10 000 38 842 28 842 388 % Övriga finansiella intäkter 5 331 6 000 7 416 1 416 124 % Till kommunen betalda räntekostnader -500-500 -337 163 67 % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital -441 490-270 945-270 945 0 100 % Övriga finansiella kostnader -105-100 -4 389-4 289 4389 % Över-/underskott före extraord. poster 563 383 765 190 483 425-281 765 63 % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott 563 383 765 190 483 425-281 765 63 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -14 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för upprätthållande av distributionsnätet med möjligast störningsfri eldistribution under verksamhetsåret 2011 kan anses ha uppfyllts ända tills 26.12.2011 då stora delar av landet drabbades av storm. På grund av ringmatningar och omkopplingar berördes endast delar av Ekenäs Energis distributionsområde med max 8 timmars avbrott, då centrum området av Ekenäs inte berördes alls. Skadorna uppkom på både 10 kv och 0,4 kv linjerna samt på gatubelysningen. Ekonomi: Försäljningsintäkterna minskade med 8% gentemot budgeterade på grund av minskad förbrukning. Utgifterna ökade på grund av effektiverad gallring på 10 kv linjerna med hjälp av utomstående arbetskraft och av att föråldrade anläggningar förnyats. Nätförlusternas medelpris / MWh steg under året med ca. 10 /MWh jämfört med år 2010. Intern fakturering mellan elnät och sidoordnade verksamheten har tagits i kraft och minskade i sin del på det slutliga resultatet av elnätet. 20

4.2 ELNÄTSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 1 2 0 1 0 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 36 951,36 36 951,36 Materiella tillgångar Byggnader 154 072,99 193 911,29 Fasta konstruktioner och anläggningar 2 318 372,53 2 473 238,74 Maskiner och inventarier 28 928,00 35 018,12 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 168 905,22 2 670 278,74 98 779,50 2 800 947,65 Placeringar Aktier och andelar 6 230,61 4 774,86 Anslutningsavgifter 6 230,61 4 774,86 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 919 309,85 838 522,83 Lånefordringar av övriga 116 460,00 Fordringar på kommunen 135 044,80 112 784,87 Övriga fordringar 1 171,58 7 262,89 Resultatregleringar 6 598,76 1 178 584,99 13 558,91 972 129,50 Kassa och bank 960 545,88 2 418 011,95 Interna fordringar 4 793 813,29 2 865 925,66 P A S S I V A EGET KAPITAL 9 646 404,87 9 061 789,62 Grundkapital 2 709 448,23 2 709 448,23 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 4 826 184,15 4 091 708,36 Räkenskapsperiodens överskott 483 424,89 8 019 057,27 734 475,79 7 535 632,38 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar 158 100,00 158 100,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 278,72 278,72 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 68 850,25 42 300,25 Anslutningsavgifter och övriga skulder 815 302,89 884 431,86 666 219,94 708 798,91 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder 319 007,26 278 629,46 Räntefria skulder från kommunen 7 115,22 16 421,11 Övriga skulder 125 065,05 247 202,60 Resultatregleringar 133 628,21 584 815,74 117 005,16 659 258,33 Interna skulder 21 9 646 404,87 9 061 789,62

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulla Gerkman 30.10.2011 Alexandra Lundmark 1.11.2011- VERKSAMHET Elförsäljningsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning. Balansera elinköp och elförsäljning volym- och prismässigt. Beakta de lokala förbrukarnas intressen men också sälja på den fria marknaden. Miljöaspekterna beaktas via såld förnybar energi som produceras i Björknäs kraftvärmeverk och vindkraftverken i Hangö och Ingå. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Inköpt energimängd, GWh 111,6 78,0 94,9 98 93,6 Såld energimängd 105,7 *) 72,3 89,1 96 88,3 * ) Inkl. värderingsavvikelse +0,833 GWh (2007) * ) 105,7 = 106,5 GWh -0,833 GWh Mätare Årlig förändring i elförsäljning, GWh +/- 29,2 *) x) -33,4 x) 16,9 0-1,3 Antal kunder utanför distributionsområdet 141 543 764 > 50 559 Antal kunder som enbart köper elöverföring 505 546 683 < 500 705 * ) Inkl. värderingsavvikelse +0,833 GWh (2007) x ) inkl. försäljning av vindkraftsel SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning 5 513 965 4 030 047 4 323 005 4 350 000 4 323 455 Rörelseöverskott -492 311-12 573 442 717 1 636 668-248 370 Överskott före extraordinära poster -528 264-159 721 426 884 117 251-257 122 Räkenskapsperiodens överskott -528 264-159 721 426 884 117 251-257 122 22

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulla Gerkman 30.10.2011 Alexandra Lundmark 1.11.2011- SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter 4 323 005 4 700 000 4 323 455-376 545 92 % Övriga intäkter 228 578 429 429 0 % Intäkter totalt 4 551 583 4 700 000 4 323 884-376 116 92 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -5 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -3 671 423-4 390 600-4 422 700-32 100 101 % Köp av tjänster -22 946-33 000-26 509 6 491 80 % Löner och arvoden -63 217-100 712-83 282 17 430 83 % Lönebikostnader -22 939-30 220-29 651 569 98 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 084-2 100-2 084 16 99 % Övriga rörelsekostnader -326 257-6 700-8 028-1 328 120 % Kostnader totalt -4 108 866-4 563 332-4 572 254-8 922 100 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) 11 % Rörelseöverskott 442 717 136 668-248 370-385 038-182 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -156 % Ränteintäkter 3 904 500 6 058 5 558 1212 % Övriga finansiella intäkter 189 190 190 0 % Till kommunen betalda räntekostnader -54-54 0 % Till övriga betalda räntekostnader -8-8 0 % Ersättning för grundkapital -19 917-19 910-14 938 4 972 75 % Övriga finansiella kostnader -9 0 0 % Över-/underskott före extraord. poster 426 884 117 258-257 122-374 380-219 % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott 426 884 117 258-257 122-374 380-219 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -160 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målet att bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning har inte uppnåtts. Orsaken var huvudsakligen den kalla vintern janmars 2011. Det gjordes otillräckliga terminssäkringarna vilket ledde till att man köpte elen till dyrt marknadspris. Endast c 40 % av inköpen gjordes till säkrat pris. Alla nya avtal med storkunder har prissäkrats vid försäljningstillfället. Då offertpriserna varit lägre än tariffpriserna på energi har kunderna i stor utsträckning bundit sig vid två-åriga avtal till fast pris. Utanför Ekenäs Energis elnät har sålts endast Allmän el. Produktionen vid torvkraftverket i Haapavesi stod från april till augusti p g a torvbrist och har år 2011 gjort ett resultat på 50 000. Ekonomi: Verksamheten har varit förlustbringande under året på grund av ovannämnda otillräckliga terminssäkringar under vintern 2011. 23

4.3 ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 1 2 0 1 0 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 24 818,90 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 24 818,90 0,00 Placeringar Aktier och andelar 1 348 069,50 1 176 685,16 Anslutningsavgifter 1 348 069,50 1 176 685,16 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 902 234,22 948 496,82 Lånefordringar på övriga 18 760,00 Fordringar på kommunen 129 087,39 122 785,81 Övriga fordringar 141 545,49 361 691,12 Resultatregleringar 1 062,96 1 192 690,06 2 184,15 1 435 157,90 Kassa och bank 154 729,86 389 506,31 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL 2 720 308,32 3 001 349,37 Grundkapital 199 172,01 199 172,01 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 374 344,47-52 539,16 Räkenskapsperiodens överskott -257 121,74 316 394,74 426 883,63 573 516,48 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 225,84 225,84 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 17 402,32 17 628,16 14 906,29 15 132,13 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder 722 078,51 997 536,49 Räntefria skulder från kommunen 447,21 2 353,52 Övriga skulder 48 610,46-3 551,35 Resultatregleringar 17 304,16 788 440,34 13 084,44 1 009 423,10 Interna skulder 1 597 845,08 1 403 277,66 2 720 308,32 3 001 349,37 24

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman VERKSAMHET Fjärrvärmeverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla fjärrvärmeverksamheten. Bygga ut fjärrvärmenätet i staden. Utökande av anslutningseffekten och ökad energiförsäljning. Utvecklande och upprätthållande av biobränsle- och oljeanläggningarna samt distributionsanläggningarna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt, MW 39 56 56 56 56 Såld anslutningseffekt (kumulativ), MW 46,8 49,5 51 50 50,9 Antal anslutningar (kumulativ) 451 497 548 520 574 Levererad energimängd, GWh 85,3 99,8 113 102 103,7 Fjärrvärmenätets totala längd, km 39,4 41,5 42 41,7 43 Högsta effekt,topp MW 23,6 31 34 35 39,19 Mätare Energipris utan fast avgift, /MWh 37,3 41,82 51,06 50,34 51,09 Energipris med fast avgift, /MWh 44,11 48,30 57,54 55,37 56,14 SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning 3 906 068 5 584 041 6 970 744 6 284 260 6 206 212 Rörelseöverskott 464 671 714 681 1 116 686 961 620 1 013 906 Överskott före extraordinära poster 301 078 207 216 397 483 234 790 321 320 Räkenskapsperiodens överskott 301 078 850 880 526 216 234 790 321 320 25

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter 6 970 744 6 284 260 6 206 212-78 048 99 % Övriga intäkter 218 143 486 790 486 790 0 % Intäkter totalt 7 188 887 6 284 260 6 693 002 408 742 107 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -7 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -3 822 449-3 231 800-3 313 899-82 099 103 % Köp av tjänster -448 306-451 500-443 167 8 333 98 % Löner och arvoden -347 409-291 330-386 804-95 474 133 % Lönebikostnader -98 593-87 410-112 520-25 110 129 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 290 816-1 200 000-1 348 890-148 890 112 % Övriga rörelsekostnader -64 629-60 600-73 815-13 215 122 % Kostnader totalt -6 072 202-5 322 640-5 679 095-356 455 107 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -6 % Rörelseöverskott 1 116 685 961 620 1 013 906 52 286 105 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -9 % Ränteintäkter 8 598 14 435 14 435 0 % Övriga finansiella intäkter 1 101 2 985 2 985 0 % Till kommunen betalda räntekostnader -109-109 0 % Till övriga betalda räntekostnader -497 046-495 000-475 500 19 500 96 % Ersättning för grundkapital -231 830-231 830-234 380-2 550 101 % Övriga finansiella kostnader -25-18 -18 0 % Över-/underskott före extraord. poster 397 483 234 790 321 320 86 530 137 % Extraordinära intäkter 128 733 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott 526 216 234 790 321 320 86 530 137 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -39 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för fjärrvärmeverksamheten har uppnåtts, produktions och distributionen har fungerat bra under året. Det något varmare vädret påverkade endast att såld mängd värme blev ca. 14 % mindre än året innan Ekonomi: Det budgeterade resultatet har uppnåtts. 26

4.4 FJÄRRVÄRME SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 1 2 01 0 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Jord- och vattenområden 20 800,00 Byggnader 164 806,92 181 551,42 Fasta konstruktioner och anläggningar 17 289 375,76 17 863 615,29 Maskiner och inventarier 4 233,77 8 852,69 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 2 148 773,33 19 627 989,78 23 295,00 18 077 314,40 Placeringar Aktier och andelar 1 120 062,67 510 203,16 Anslutningsavgifter 12 925,44 1 132 988,11 14 311,90 524 515,06 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 323 691,61 215 429,22 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 196,24 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 246 400,71 1 228 426,98 Lånefordringar på övriga 37 620,00 Fordringar på kommunen 111 773,14 127 848,61 Övriga fordringar 198,81 2 566,22 Resultatregleringar 2 736,59 1 398 729,25 4 978,35 1 364 016,40 Kassa och bank 310 284,52 781 088,87 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL 22 793 683,27 20 962 363,95 Grundkapital 2 318 303,14 2 318 303,14 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 2 870 476,78 2 344 260,60 Räkenskapsperiodens överskott 321 319,76 5 510 099,68 526 216,18 5 188 779,92 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 9 007 788,09 9 940 769,62 Erhållna förskott 7 568,46 7 568,46 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 363 292,51 359 780,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder 2 834 742,01 12 213 391,07 2 804 182,01 13 112 300,60 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 932 981,52 932 981,52 Leverantörsskulder 1 587 745,04 660 484,02 Räntefria skulder från kommunen 6 800,08 6 694,16 Övriga skulder -54 593,43 161 356,22 Resultatregleringar 184 575,12 2 657 508,33 147 551,41 1 909 067,33 Interna skulder 2 412 684,19 752 216,10 27 22 793 683,27 20 962 363,95

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Sidoordnad verksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utföra elinstallationer o. underhåll i Raseborgs stads fastigheter och i bolag där staden är ägare. Utföra elinstallationer o. underhåll åt Raseborgs Vatten. Försäljning av material. Utföra gatubelysningsunderhåll, nybyggnad och saneringar. Utförande av drifts- och underhållsservice av vindkraftverk. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal arbetsobjekt, Ekenäs -/Raseborgs stad -10-> 384 522 421+169 600 558 Antal övriga tjänster 108 95 102 100 85 Mätare Antalet arbetstimmar 4 900 8 509 8 040 9000 7 755 Fakturering, 1000 315, 7 z) 451,8 y) 463 å) 470 603 z ) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 123 t. y ) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 102 t. å) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 68 t. SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning 474 630 451 803 460 800 360 000 603 089 Rörelseöverskott 53 688 31 672 65 020 9 205 10 108 Överskott före extraordinära poster 37 078 11 387 59 939 4 3 477 Räkenskapsperiodens överskott 37 078 11 387 59 939 4 3 477 28

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter 460 800 360 000 603 089 243 089 168 % Övriga intäkter 8 951 5 554 5 554 0 % Intäkter totalt 469 751 360 000 608 642 248 642 169 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) 30 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -135 379-95 150-226 056-130 906 238 % Köp av tjänster -16 780-18 200-60 925-42 725 335 % Löner och arvoden -183 005-170 545-222 575-52 030 131 % Lönebikostnader -52 064-45 700-64 490-18 790 141 % Avskrivningar och nedskrivningar -2 446-2 500-2 446 54 98 % Övriga rörelsekostnader -15 058-18 700-22 042-3 342 118 % Kostnader totalt -404 732-350 795-598 534-247 739 171 % Förändring (BS 2011- BS 2010) 48 % Rörelseöverskott 65 019 9 205 10 108 903 110 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -84 % Ränteintäkter 5 136 1 000 6 080 5 080 608 % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader -64-64 0 % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital -10 201-10 201-12 630-2 429 124 % Övriga finansiella kostnader -16-18 -18 0 % Över-/underskott före extraord. poster 59 938 4 3 477 3 473 Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott 59 938 4 3 477 3 473 Förändring (BS 2011 - BS 2010) -94 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för sidoordnade verksamheten har uppfyllts. Servicetjänster på både el,- och automationssidan har erbjudits staden Raseborgs olika enheter, (nyinstallationer, datanät, automation, sanering, tillbyggnad, felsökning), och underhåll samt tillbyggnad av gatubelysningsnätet. Service samt underhåll av Saba Winds 5 st vindkraftverk har sysselsatt personalen under året med olika ingrepp. Ekonomi: Den budgeterade resultatet har uppnåtts. Faktureringen har ökat markant. Ett nytt databaserat arbetsorderprogram togs i drift, och effektiverade för sin del grunderna för den utgående faktureringen. 29

4.5 SIDOORDNAD VERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 3 1. 1 2. 2 0 1 1 2 0 1 0 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 29 131,78 31 577,63 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 29 131,78 31 577,63 Placeringar Aktier och andelar 1 178,07 902,82 Anslutningsavgifter 1 178,07 902,82 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 118 618,89 118 284,85 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 118 412,94 72 853,46 Lånefordringar på övriga 22 020,00 Fordringar på kommunen 130 338,19 114 011,53 Övriga fordringar 408,55 415,32 Resultatregleringar 1 247,68 272 427,36 2 563,68 189 843,99 Kassa och bank 181 617,90 457 192,37 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL 602 974,00 797 801,66 Grundkapital 102 007,81 102 007,81 Överskott från tid. Räkenskapsperioder 294 688,39 234 749,01 Räkenskapsperiodens överskott 3 476,78 400 172,98 59 939,38 396 696,20 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 0,00 0,00 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder 10 418,25 7 288,40 Räntefria skulder från kommunen 1 492,87 2 762,49 Övriga skulder 633,98 2 125,00 Resultatregleringar 25 023,51 37 568,61 17 750,63 29 926,52 Interna skulder 165 232,41 371 178,94 602 974,00 797 801,66 30

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt VERKSAMHET Elproduktionsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt kostnadseffektiv och driftsäker elproduktion BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Producerad energimängd, GWh 16 115 16 400 16 278 Drift-timmar 7 114 7 600 7 522 Medelpris på producerad el 64,36 52,37 Mätare Tillgänglighet i % 93,1 % 97,0 % 97,5 % Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning 1 037 160 860 000 852 556 Rörelseöverskott 456 039 246 309 381 681 Överskott före extraordinära poster 211 182 3 310 146 746 Räkenskapsperiodens överskott 211 182 3 310 146 746 31

VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter 1 037 160 860 000 852 556-7 444 99 % Övriga intäkter 233 953 250 000 373 939 123 939 150 % Intäkter totalt 1 271 113 1 110 000 1 226 495 116 495 110 % Förändring (BS 2011- BS 2010) -4 % Kostnader Material, förnödenheter och varor -392 248-409 500-380 754 28 746 93 % Köp av tjänster -8 288-8 288 0 % Löner och arvoden -83 176-64 760-83 729-18 969 129 % Lönebikostnader -23 851-19 430-24 407-4 977 126 % Avskrivningar och nedskrivningar -315 799-370 000-345 529 24 471 93 % Övriga rörelsekostnader -2 108-2 108 0 % Kostnader totalt -815 074-863 690-844 814 18 876 98 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) 4 % Rörelseöverskott 456 039 246 310 381 681 135 371 155 % Förändring (BS 2011 - BS 2010) -16 % Ränteintäkter 1 289 1 289 0 % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader -15-15 0 % Till övriga betalda räntekostnader -244 857-243 000-236 207 6 793 97 % Ersättning för grundkapital 0 0 % Övriga finansiella kostnader -2-2 0 % Över-/underskott före extraord. poster 211 182 3 310 146 746 143 436 4433 % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott 211 182 3 310 146 746 143 436 4433 % Förändring (BS 2011- BS 2010) -31 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för elproduktionsverksamheten har stort sett uppnåtts. Kraftverkets tillgänglighet har varit god, men den varma sommaren orsakade att den årliga drift-tiden blev något lägre än beräknat. Den varma hösten orsakade att produktionsmängden blev något lägre än beräknat. Ekonomi: Elproduktionens resultat var gott. Försäljningsintäkterna från producerade elektriciteten var i linje med budget, de höga elpriserna i början av året balanserade upp de låga elpriserna i slutet av året. Även produktionskostnaderna var i linje med budget. Under året kunde man sälja mera utsläppsrätter än budgeterat, vilket bidrog till att helhetsresultatet översteg budgeten. 32

4.6 ELPRODUKTION 3 1. 1 2. SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING 2 0 11 2 0 1 0 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 6 800,06 Fasta konstruktioner och anläggningar 4 977 191,42 5 322 149,30 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 4 983 991,48 5 322 149,30 Placeringar Aktier och andelar 274,99 Anslutningsavgifter 8 616,96 8 891,95 3 038,00 3 038,00 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 215 794,40 143 619,48 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 292 840,00 Lånefordringar på övriga 5 140,00 Fordringar på kommunen 107,20 Övriga fordringar Resultatregleringar 81 310,48 379 397,68 42 164,29 42 164,29 Kassa och bank 42 394,00 106 719,75 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL Grundkapital Överskott från tid. Räkenskapsperioder 211 181,90 5 630 469,51 5 617 690,82 Räkenskapsperiodens överskott 146 745,91 357 927,81 211 181,90 211 181,90 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 4 307 692,29 4 553 846,14 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 4 307 692,29 4 553 846,14 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 246 153,86 246 153,86 Leverantörsskulder 113,59 18,02 Räntefria skulder från kommunen 122,55 Övriga skulder 17 271,09 197 024,51 Resultatregleringar 83 136,73 346 797,82 70 213,43 513 409,82 Interna skulder 618 051,59 339 252,96 5 630 469,51 5 617 690,82 33

5. TABLÅ ÖVER INVESTERINGAR 2011 Verksamhetsenhet Nyanskaffningar Budget Utfall i % Skillnad Elförsäljningsverksamhet Katternö Kärnkraft Oy Ab -106 149,84-150 000-43 850,16 Katternö Kraft Oy Ab -65 000,00-171 149,84-150 000 114,1 21 149,84 Elnätsverksamhet Elstationer, förstärkningar och grundförbättringar 0,00-100 000 0,0-100 000,00 Distributionstransformatorer, parkstationer -24 421,29-70 000 34,9-45 578,71 Distributionsnät 10 kv, utbyggn. o sanering -13 671,13-100 000 13,7-86 328,87 Distributionsnät 0.4 kv, utbyggn. o sanering -143 084,68-100 000 143,1 43 084,68 Adb-utrustning och fjärrstyrningsteknik 0,00-25 000 0,0-25 000,00 Maskiner och verktyg 0,00-50 000 0,0-50 000,00 110 kv ellinje Skarpkulla - Österby -70 125,72-1 500 000 4,7-1 429 874,28 Fjärravlästa elmätare -13 356,45-10 000 133,6 3 356,45 Mätaravläsningssystem AIM 0,00-80 000 0,0-80 000,00-264 659,27-2 035 000 13,0-1 770 340,73 Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Fjärrvärmenät, utbyggnad, Ekenäs -156 459,03-200 000 78,2-43 540,97 Fjärravlästa fjärrvärmemätare -14 721,40-9 000 163,6 5 721,40 Oljeförvärme -217 262,68-290 000 74,9-72 737,32 Sermet, biopanna RGK/ Economiser -62 799,00-50 000 125,6 12 799,00 Pumpastation Björknäs - Ny fjärrvärmepump -39 739,54-35 000 113,5 4 739,54 Flemingsgatan reservanläggning -74 145,00-350 000 21,2-275 855,00-565 126,65-934 000 60,5-368 873,35 Fjärrvärmeverksamhet Karis Köp av Karis Fjärrvärme -609 600,00 0 609 600,00-609 600,00 0 609 600,00 Fjärrvärmeverksamhet Pojo Nätutbyggnad -548 107,89-500 000 109,6 48 107,89 Fast bränslepanna -1 796 264,15-2 000 000 89,8-203 735,85-2 344 372,04-2 500 000 93,8-155 627,96 IT Underhållsssystem -42 230,10-100 000 42,2-57 769,90 Kundhanterings-/faktureringsssystem 0,00-150 000 0,0-150 000,00 Kameraövervakning 0,00-30 000 0,0-30 000,00-42 230,10-280 000 15,1-237 769,90 Aktier och andelar Ekenäs Energi Ab -2 500,00 0 2 500,00-2 500,00 0 2 500,00 Utgifter -3 999 637,90-5 899 000,00 67,8 % -1 899 362,10 Netto -3 999 637,90-5 899 000,00 67,8 % -1 899 362,10 34

6. F I N A N S I E R I N G S A N A L Y S 2 0 1 1 2 0 1 0 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott 1 870 164,83 3 059 397,30 Avskrivningar och nedskrivningar 2 071 022,49 1 960 095,66 Finansiella intäkter och kostnader -1 172 319,23-1 229 433,34 Extraordinära poster 128 732,92 Rättelseposter till internt tillförda medel 2 768 868,09 3 918 792,54 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -3 995 445,40-2 976 605,58 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 415 950,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva -3 995 445,40-2 560 655,58 Kassaflödet för verksamhetens o invest. del -1 226 577,31 1 358 136,96 Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter -4 192,50 z) Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga Minskning av långfristiga lån från övriga -1 179 135,38-1 179 135,38-411 250,74-411 250,74 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar -180 771,35-274 647,73 Förändring av fordringar på övriga -389 597,36 275 843,26 Förändring av fordringar på kommunen -28 919,90 25 849,23 Förändr. av räntefria skulder till kommunen 17 808,65 21 448,78 z) Förändringar av räntefria skulder 488 438,07-93 041,89 837 466,65 z) 885 960,19 Kassaflödet för finansieringens del -1 276 369,77 474 709,45 Förändring av likvida medel -2 502 947,08 1 832 846,41 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 1 649 572,17 4 152 519,25 Likvida medel 1.1-4 152 519,25-2 502 947,08-2 319 672,84 1 832 846,41 z) Egna anslutningsavgifter eliminerade FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2011 2010 Intern finansiering av investeringar, % 69,30 % 148,01 % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 69,23 % 148,01 % Låneskötselbidrag 1,84 3,93 Likviditet, kassadagar 37,03 103,93 Quick ratio 1,38 1,98 Current ratio 1,52 2,09 35

7.1 NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Omsättningstillgångar Fr o m 2009 bokförs samtliga inköp och uttag till/från lager på balanskontot lager under året. Uppskrivning kan inte göras beträffande omsättningstillgångar. Finansieringstillgångar Hantering av derivatavtal Med derivatavtal avses avtal om ränteväxling. Avtalen ingås i säkringssyfte. 11.12.2007 har för Ekenäs Energi ingåtts ett avtal om ränteskydd till ett belopp om 12 000 000. I avtalet har den rörliga räntan bundits till fast ränta med räntetröskel. Avtalet gäller fram till och med 2.1.2020. Grundkapital / Ränta på grundkapital Särredovisning för energiaffärsverk har tillämpats sedan år 1996 då grundkapitalet fördelades enligt anläggningstillgångarnas värde per 31.12 varje år. Detta förfarande tillämpades t.o.m 2008. Fr o m 2009 kommer fördelningen av grundkapitalet att vara oförändrat enligt 1996 års fördelningsgrund. Räntan på grundkapitalet belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkaptal. 7.2 VERKSAMHETSINTÄKTER PER RESULTATENHET 2011 2010 Elnätsverksamhet Omsättning 3 142 859,91 3 119 467,29 Övriga rörelseintäkter 19 346,44 19 648,50 Elförsäljningsverksamhet Omsättning 4 323 454,83 4 323 004,68 Övriga rörelseintäkter 428,94 228 577,98 Fjärrvärme Omsättning 6 206 211,82 6 970 744,15 Övriga rörelseintäkter 486 789,97 218 142,97 Sidoordnad verksamhet Omsättning 603 088,50 460 799,59 Övriga rörelseintäkter 5 553,73 8 950,90 Elproduktionsverksamhet Omsättning 852 555,95 1 037 160,09 Övriga rörelseintäkter 373 939,37 233 953,06 Intäkter inkl. interna 16 014 229,46 16 620 449,21 Interna intäkter -1 057 475,56-1 269 587,48 Intäkter av affärsverksamheten totalt 14 956 753,90 15 350 861,73 7.3 FÖRSÄLJNINGSVINSTER/-FÖRLUSTER FRÅN TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA 2011 2010 Vinst vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar Förlust vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar 0,00 0,00 36

7.4 FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar bland bestående aktiva har fastställts på basis av en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från tillgången bland bestående aktivas anskaffningsutgift enligt beräknad ekonomisk användningstid. De beräknade avskrivningstiderna och de mot dessa svarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Lineära Immateriella ADB-program Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och avskrivningar: rättigheter tioner &anläggn. inventarier Fr.o.m. 5 år 25 år 5-25 år 3-5 år 1.1.1994 20 % 4 % 4-20 % 20-33,33 % Fr.o.m. 4 år 25 år 5-20 år 4-7 år 1.1.1997 *) 25 % 4 % 5-20 % 14,29-25 % Fr.o.m. 10 år 4 år 25 år 15-25 år 7 år 1.1.2009 x) 10 % 25 % 4 % 4-6,67 % 14,29 % *) Fr.o.m. 1.1.1997 följdes Ekenäs stads avskrivningsplan. x) Fr.o.m. 1.1.2009 följs Raseborgs stads avskrivningsplan. Små anskaffningar av tillgångar, vilkas anskaffningsutgift är under 15.000, har upptagits som årskostnad. Immateriella Materiella Placeringar tillgångar tillgångar ADB-program Mark- och Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och Förskottsbet. Totalt Övriga aktier Övr.fordr. Sammanlagt vattenområden tioner & anläggn. inventarier och pågående och andelar Ansl. Avg. nyanläggningar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 0,00 0,00 407 040,34 25 659 003,33 43 870,81 122 074,50 26 231 988,98 1 692 566,00 17 349,90 27 941 904,88 Ökningar under räkenskapsperioden 42 230,10 20 800,00 0,00 953 561,41 0,00 2 195 604,05 3 169 965,46 783 249,84 4 192,50 3 999 637,90 Fin.andelar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överföringar mellan poster Utgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Fin. andel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 5 278,74 0,00 27 409,68 2 027 625,03 10 709,04 0,00 2 065 743,75 0,00 0,00 2 071 022,49 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 36 951,36 20 800,00 379 630,66 24 584 939,71 33 161,77 2 317 678,55 27 336 210,69 2 475 815,84 21 542,40 29 870 520,29 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12. 36 951,36 20 800,00 379 630,66 24 584 939,71 33 161,77 2 317 678,55 27 336 210,69 2 475 815,84 21 542,40 29 870 520,29 **) Fjärrvärmecentralen elanslutningar, (år 1992) 9 754,90 / Industrigatan 7, Kraftvärmeverk, vattenanslutning 7 595,-./ Gamla Åbovägen, Värmeverk, vattenanslutning 2011, 4192,50 37

7.5 AKTIER OCH ANDELAR Aktier och andelar Antal 2011 Dottersamfund Karis Fjärrvärme Ab 100 1 118 050,00 Ekenäs Energi Ab 100 2 500,00 Övriga aktier och andelar Eke Golf Oy 1 8 200,00 Katternö Kraft Oy Ab 2 162 1 091 416,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 230 255 650,00 Övriga aktier och andelar totalt 1 355 266,00 Aktier och andelar totalt 2 475 816,00 7.6 RÖRLIGA AKTIVA, FORDRINGAR Specifikation över fordringar 2011 2010 Kortfristiga fordringar Fordringar hos övriga 200 000,00 Kundfordringar 3 479 197,72 3 088 300,09 Fordringar hos kommunen 506 350,72 477 430,82 Övriga fordringar 143 324,43 371 935,55 Resultatregleringar 92 956,47 65 449,38 Kortfristiga fordringar totalt 4 421 829,34 4 003 115,84 7.7 EGET KAPITAL Förändringar i eget kapital 2011 2010 Grundkapital 1.1 5 328 931,19 5 328 931,19 Grundkapital 31.12 5 328 931,19 5 328 931,19 Överskott från tidigare räkenskapsår 6 618 178,81 5 817 009,36 Föregående års överskott 1 958 696,88 801 169,45 Överskott från tidigare räkenskapsår 31.12 8 576 875,69 6 618 178,81 Räkenskapsperiodens överskott 697 845,60 1 958 696,88 Eget kapital totalt 14 603 652,48 13 905 806,88 38

7.8 AVSÄTTNINGAR Avsättningar 2011 2010 Avsättning för pensionsansvar 1.1. 158 100,00 158 100,00 Förändring under året 0,00 0,00 Avsättning för pensionsansvar 31.12. 158 100,00 158 100,00 7.9 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital 2011 2010 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker 13 315 480,38 14 494 615,76 Erhållna förskott 8 073,02 8 073,02 Räntefria skulder från kommunen / ansl.avg. 432 142,76 402 080,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder Övriga skulder 33 350,13 27 990,15 Elanslutningsavgifter 1.1. 653 136,08 622 991,08 Elanslutningsavgifter under året 146 219,00 30 145,00 Elanslutningsavgifter 31.12. 799 355,08 653 136,08 Fjärrvärmeanslutningsavgifter 1.1. 2 804 182,01 2 662 624,55 Fjärrvärmeanslutningsavgifter under året 30 560,00 141 557,46 Fjärrvärmeanslutningsavgifter 31.12. 2 834 742,01 2 804 182,01 Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt: 3 667 447,22 3 485 308,24 Långfristigt främmande kapital totalt 17 423 143,38 18 390 077,78 Kortfristigt främmande kapital 2011 2010 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker 1 179 135,38 1 179 135,38 Leverantörsskulder 2 639 362,65 1 943 956,39 Räntefria skulder från kommunen 15 977,93 28 231,28 Övriga skulder 136 987,15 604 156,98 Resultatregleringar 443 667,73 365 605,07 Kortfristigt främmande kapital totalt 4 415 130,84 4 121 085,10 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT: 21 838 274,22 22 511 162,88 39

7.10 LÅN SOM FÖRFALLER TILL BETALN. SENARE ÄN 5 ÅR ENLIGT AMORTERINGSPLAN 2011 2010 Saldo 31.12.2016 Saldo 31.12.2015 Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 9 375 192,16 10 295 576,80 7.11 PASSIVA RESULTATREGLERINGAR Specifikation av passiva resultatregleringar 2011 2010 Periodiserade räntor 172 979,53 145 669,46 Periodisering av löner och lönebikostnader 270 688,20 219 935,61 Passiva resultatregleringar totalt 443 667,73 365 605,07 7.12 ANTAL ANSTÄLLDA 2011 2010 Heltids anställda 34 30 Deltids anställda 1 3 Antal anställda totalt 35 33 7.13 LÖNER OCH ARVODEN Personalkostnader 2011 2010 Löner och arvoden 1 334 053,61 1 139 774,74 Till löner hörande ersättningar 8 505,43 1 689,46 1 325 548,18 1 138 085,28 Personalbikostnader Pensionskostnader 361 649,46 314 494,14 Övriga lönebikostnader 75 638,85 62 063,36 437 288,31 376 557,50 Totalt enligt resultaträkningen 1 762 836,49 1 514 642,78 Aktiverade personalkostnader 94 203,16 39 618,01 Personalkostnader inkl aktiverade personalkostn. totalt: 1 857 039,65 1 554 260,79 40

7.14 SPECIFIKATION AV PLANAVSKRIVNINGAR OCH MOTSVARIGHETEN HOS DE INVESTERINGAR SOM AVSKRIVS ENLIGT PLAN BS 11 BU 12 Ekon.plan 13 Ekon.plan 14 Investeringar som avskrivs enligt plan 3 292 040 5 948 000 1 197 000 2 186 000 Finansieringsandelar 0 0 0 0 Investeringarnas självfinansieringsandel 3 292 040 5 948 000 1 197 000 2 186 000 Avskrivningar enligt plan 2 065 744 2 141 890 2 157 564 2 238 984 Avvikelse ( ) -1 226 296-3 806 110 960 564 52 984 Avvikelse % -37 % -64 % 80 % 2 % Medeltalet för 4 år Avskrivningar enligt plan 2 151 045,46 Investeringarnas självfinansieringsandel 3 155 759,99 Avvikelse -1 004 714,53 Avvikelse - % -32 % 7.15 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 2011 Beviljade utsläppsrätter 2011-2020 (ton CO2) Gamla anläggningen Kraftverket Sammanlagt 2011 17 679 20 872 38 551 2012 17 679 20 872 38 551 Preliminärt 2013 21 014 21 014 Preliminärt 2014 18 805 18 805 Preliminärt 2015 16 659 16 659 Preliminärt 2016 14 582 14 582 Preliminärt 2017 12 569 12 569 Preliminärt 2018 10 622 10 622 Preliminärt 2019 8 737 8 737 Preliminärt 2020 6 920 6 920 Ton totalt: 187 010 187 010 Ingående balans 2011 48 136 Köpta och sålda utsläppsrätter 2011 a-pris Sålt 1.12.2011 15,46-15 000 Sålt 1.12.2011 9,95-20 000 Sålt 1.12.2011 15,06-20 000 Beviljade rätter 2011 (överfört 24.2.2011) 38 551 Förbrukat 2011, preliminärt -420 Utgående balans 31.12.2011 31 267 ton Pris sista marknadsdagen 29.12.201 EUAD2912-11 6,87 euro/ton Värde utgående balans 31.12.2011 214 804,29 41

7.16 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER DAGBOK HUVUDBOK RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING BOKSLUTSSPECIFIKATIONER ANVÄNDA VERIFIKAT Ekenäs Energi Verifikationsslag Verifikat nr 001 Ingående balans 002 Memorialverifikat 2001-2331 003 Fördelning av adm.kostnader 10 001-10 012 009 Anläggningstillgångar 9 003 015 Kontoutdragshändelser 15 001-15780 030 Löneverifikat 30 001-30 051 046 Inköpsreskontra, prestationer 46 001-46 252 200 Inköpsreskontra, Rondo 200 001-202 522 601 Förs.reskontra, prestationer 600 001-600 268 900 Förs.reskontra, arbetsfakturering 900 001-901 220 42

8. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SÄRREDOVISNING I elmarknadslagens 7 kap. stadgas om åtskiljande av verksamheterna, enligt vilken elaffärsverksamheterna skall sär-redovisas så att för varje verksamhet uppgörs en resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom en balansräkning. Nedan beskrivs hur särredovisningen för de olika verksamheterna skett. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTATRÄKNING 31.12.2011 ADMINISTRATION Kostnaderna har fördelats i den proportion de hänförts till de övriga kostnadsställena. Fr o m 2011 tillämpas en ny fördelning där elproduktionen ingår. Fördelning: Nätverksamhet 58,23 % Elförsäljning 9,38 % Fjärrvärme 18,81 % Sidoordnad verksamhet 11,01 % Elproduktion 2,57 %. AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar på ospecificerade anläggningstillgångar har fördelats enligt fördelningen för Administration. I övrigt direkt fördelning på kostnadsställena. Avskrivningar av bestående aktiva anskaffade fr.o.m 1.1.2009 följer Raseborgs stads avskrivningsplan fastställd av fullmäktige 26.10.2009 177. ÖVRIGA KOSTNADER OCH INTÄKTER Övriga kostnader och intäkter i resultaträkningen har bokförts enligt verklig användning. AVKASTNING PÅ GRUNDKAPITAL Avkastningen på insatt grundkapital är 10 % i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 19.10.1998 13. Fördelningen av avkastningen på insatt grundkapital till ägaren har fördelats med beaktande av kostnadsställenas resultat i enlighet med samma fördelning som fastslogs år 1996 t o m 2009. Avkastningen belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkapital. Fördelning: fr o m 2010 t o m 2009 Nätverksamhet 270 945 441 493 Elförsäljning 19 917 - Fjärrvärme 231 830 42 047 Sidoordnad verksamhet 10 201 21 024 Elproduktionsverksamhet - - ÖVRIGT De administrativa kostnaderna och intäkterna har i resultaträkningen fördelats per konto på de olika kostnadsställena. Elproduktion i egen regi inleddes i september 2009 och har redovisats under elförsäljning. Fr.o.m 2010 särredovisas elproduktionen. Balansräkningen har särredovisats i enlighet med en specificerad förteckning vilken ingår i balansspecifikationerna. 43

44

10. Bromarv avloppsreningsverk

I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år 2011 - Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 5 - Ekonomi 6 - Vattenanskaffning 7 - Vattendistribution och avloppsavledning 10 - Avloppsvattenrening 10 - Utbyggnad och saneringar 13 2 Resultaträkning 14 3 Balansräkning 15 4 Verksamhetssammandrag 16 5 Tablå över investeringar 18 6 Finansieringskalkyl 19 7.1 Not ang. tillämpade bokslutsprinciper 20 7.2 Verksamhetsintäkter 20 7.3 Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva 20 7.4 Förändringar i bestående aktiva 21 7.5 Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) 22 7.6 Eget kapital 22 7.7 Främmande kapital 22 7.8 Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan 23 7.9 Passiva resultatregleringar 23 7.10 Antal anställda 23 7.11 Löner och arvoden 23 7.12 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan 24 7.13 Förteckning över använda bokföringsböcker 24 8 Underskrifter 25 1

VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

VATTENVERKSCHEFENS ÖVERSIKT Vi har ett rätt stort och utbrett verksamhetsområde för vattentjänsterna i Raseborg. Området som sträcker sig från Bromarv i väster till Svartå och Antskog i öster, ställer sina krav på organisationen, speciellt vid undantagssituationer. En undantagssituation att ta lärdom av var Dagmar stormen på jul annandag. Stormen förorsakade en hel del driftstörningar p.g.a. elavbrott. Avbrotten som varade från några timmar till flera dygn drabbade speciellt glesbygden. Det längsta strömavbrottet hade vi i Svartå där vattentäkten i Mjölnarby hölls igång med hjälp av reservaggregat, i en hel vecka. Vår beredskap för sådana situationer är hyfsad, men kan förbättras, de mest akuta svagheterna bör också påtalas hos elbolaget. Analys och förslag till förbättringar görs under år 2012. Under året byggde vi teknik för nya egnahem i Gammelboda i Ekenäs och på Bäljars och Hermans-områdena i Karis. Totalt anslöts 60 st. nya fastigheter till vårt ledningsnät. De nya anslutningarna fördelades jämnt mellan Ekenäs och Karis-Pojo området. I Bromarv kby färdigställdes det nya reningsverket och togs i bruk i slutet av augusti. Då avloppsvattennätet i Bromarv är utbyggt i sin helhet, i september 2012, kommer reningsverket att belastas av avloppsvatten från ca 140 fastigheter. Investeringen som uppgår till ca 10 000 per fastighet är en betydande satsning för boendemiljön samtidigt som närsaltsbelastningen på de omgivande vikarna minskar. I slutet av året påbörjades sanering och utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i Fiskarsområdet. Enligt markanvändningsavtalet med Fiskars-bolagen är målsättningen att bygga teknik för ca 10 tomter per år i området. Nya markanvändningsavtal, ett stort behov av övrig utbyggnad samt nödvändig ökad satsning på sanering av vårt ledningsnät, är en stor utmaning för vår ekonomi under de närmaste åren. Uppskjuten sanering av vårt ledningsnät leder till att saneringsskulden växer och blir övermäktig. Vi bör bli mera kostnadseffektiva vad gäller utbyggnad av teknik i nya bostadsområden. Det mest effektiva är att bygga koncentrerat och utnyttja befintlig teknik maximalt. Här har planläggningen en viktig roll. Under vårt tredje verksamhetsår fungerade vattenförsörjningen i regel bra. Driftstörningar i vattendistributionen uppstod främst i samband med läckage och vid avloppsreningsverken i samband med riklig nederbörd eller snösmältning. Även det kalla avloppsvattnet vintertid har en negativ effekt, speciellt på kvävereningen. Vatten- och avloppsvattenförsäljningen stannade en aning under budget och uppgick till 1 458 300 m 3 respektive 1 364 645 m 3. Trots den minskade försäljningen kan vi för första gången deklarera ett överskott. Överskottet på drygt 18 000 är rätt blygsamt, men visar med all tydlighet att vi är på rätt väg. 3

ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 24 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 7 och med timlön 17. Åldersfördelning mån tim. totalt 20-29 1 1 30-34 - - 35-39 1 1 40-44 1 3 4 45-49 2 2 4 50-54 1 5 6 55-59 1 2 3 60-64 2 3 5 Personalens medelålder 50,3 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION VATTENVERKSCHEF DRIFTCHEF KANSLIPERSONAL 2 RÖRMÄSTARE RÖRMÄSTARE LAGERFÖRVALTARE MONTÖRER 2+9 RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 Två montörer samt två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 5

Direktionens sammansättning 31.12.2011 Ordinarie Ersättare Ulla Lindström-Dahl ordf. Agneta Ewers Seija Kannelsuo - Mäntynen viceordf. Marianne Isaksson-Heimberg Pamela Starck Kaj Grönqvist Juhani Tihveräinen Kari Mäkikara Stefan Selenius Hilkka Pakarinen Daniel Grönroos Isto Vilkman Taina Koskinen Fredrik Åkerfelt Ulf Heimberg stads. representant Direktionen sammanträdde 7 gånger under året. Direktionen besökte Bromarv avloppsreningsverk i juni. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till 1 464 908 m och omsättningen till 5 158 816. Årets överskott 18 602. I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 3,52 /m är i budget medan utgifterna på 2,09 /m är 10 cent över budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden 399 022 Räntekostnader 470 573 Långfristigt främmande kapital 12 709 565 Kortfristigt främmande kapital 2 518 276 6

(1 000 ) VATTENANSKAFFNING Under året pumpades grundvatten från 13 vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till 1 848 176 m, vilket ger ett medeltal på 5 063 m per dygn. Såld vattenmängd 1 464 908 m 3. Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till 383 268 m 3 (20,7 %), består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet samt av läckagevatten. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år Ekerö 567 325 Landsbro 208 499 Mjölbolsta 224 867 Björknäs 295 233 Brödtorp 198 607 Nyby 73 257 Korsnäs 123 061 Mjölnarby 39 696 Västervik 101 387 Finnäs 3 726 Trollböle ej i bruk Lindnäs 338 Harparskog ej i bruk Kansjerf 11 255 Manibacka 925 Totalt 1 848 176 m 7

Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl. sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl. sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes vid stadens laboratorium, Västra Nylands Vatten och Miljö samt MetropoliLab. V=krav, S=rekommendation Ekenäs området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/ rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej upfyller krav/rekommendation Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 74 0 74 71 71 72 72 71 71 71 71 6 71 71 12 12 74 0 74 71 70 71 71 71 70 71 6 71 71 12 12 0 0 0 0 1 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 1,4 1,4 1,4 0,0 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,8 201 7 1 6 0,00 0,00 0,0 0,00 410 0 0 0 8,0 254 410 17 18 0,02 0,01 0,0 0,00 0 0 0 7,2 156 0 0 0 0,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Karis-området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 24 0 24 24 24 24 24 24 24 24 24 6 24 20 8 4 24 0 24 24 24 24 24 24 24 24 6 24 20 8 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 8,0 254 8 1 1 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 8,3 309 77 10 8 0,02 0,02 0,0 0,00 0 0 0 7,8 222 0 0 0 0,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Pojo området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Anatal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt, 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 22 0 22 21 21 21 21 21 21 21 21 4 21 21 3 3 21 0 21 21 21 21 21 21 21 21 4 21 21 3 3 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4,5 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,3 239 1 2 8 0,00 0,00 0,0 0,00 1 1 1 0 1 8,0 359 6 8 13 0,01 0,01 0,0 0,00 0 0 0 6,8 117 0 0 0 0,00 0,00 0,0 0,00 8

Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve V=krav, S=rekommendation Svartå området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 5 0 5 5 5 5 5 5 5 5 5 1 5 3 1 0 5 0 5 5 5 5 5 5 5 5 1 5 3 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,4 175 2 0 11 0,00 0,00 0,0 0 0 0 8,0 235 6 0 11 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,1 158 0 0 11 0,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Bromarv området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav / rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav /rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatetns medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav / rekommendat Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 3 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 0 3 3 0 0 3 0 3 3 3 3 3 3 3 3 0 3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 7,8 184 59 2 0,00 0,00 0 0 0 8,5 193 80 7 0 0,01 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,4 173 45 0 0 0,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Finnäs området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav / rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav / rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav ( % ) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav / rekommendat Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat 8 0 8 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 6 0 4 1 0 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 2 0 4 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 25,0 50,0 0,0 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 26 7,0 195 96 13 0 0,00 0,00 0,0 0,00 6 52 6 0 131 7,0 195 96 13 0 0,00 0,00 0,0 0,00 0 0 0 7,0 195 96 13 0 0,00 0,00 0,0 0,00 9

VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 7 separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten- och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller på Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs och Bromarv finns separata distributionsnät. I Svartå renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. I Bromarv togs det nya reningsverket för avloppsvatten i bruk i slutet av augusti. Reningsverket betjänar ca 140 fastigheter då avloppsvattennätet är utbyggt i september 2012. Under året anslöts 60 nya kunder till vårt ledningsnät, 28 läckage på huvudvattenledningar reparerades samt 38 gamla anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per 31.12 2011 Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 339 km 362 km 6 st. 3 st. 127 st. 4 st. AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året 3 071 839 m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades 3 570 t slam från reningsverken. Avloppsreningsverket i Bromarv togs i bruk i augusti och myndighetskontrollerna inleds år 2012. Reningsresultat: Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 2 % % % m 3 Kar-Po 4 439 99 (95) 98 (91) 84 (76) 1 620 280 Skeppsholmen 3 789 99 (99) 99 (98) 63 (63) 1 382 908 Svartå 188 95 (94) 96 (96) 5 (5) 68 651 Resultatet inom parentes inkluderar bräddning Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po 95 95 60/70 Skeppsholmen 95 95 70 Svartå 90 90 10

I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. 11

12