Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Sollefteå kommun KVALITETSPLAN

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

AVVIKELSEHANTERINGSPROCESSEN

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Arbetsrutin för digital signering

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Sollentuna kommun. Samverkan mellan kommun och landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Rutin för dokumentation och journalföring, hälso-och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse Stockholm Spine Center

Dnr LD07/ Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ )

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Riktlinjer för Lex Sarah

Uppföljning av social omsorg enligt socialtjänstlagen vid Linnégårdens vård- och omsorgsboende 2014

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

Sammanfattande bedömning och förbättringsåtgärder

U-CARE Vå rd Påtientså kerhetsberå ttelse fö r 2017

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

U-CARE Vå rd Påtientså kerhetsberå ttelse fö r 2014

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Bidrag till måluppfyllelse

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse Verksamhetsåret 2015

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Uppföljning av social omsorg enligt socialtjänstlagen vid Rio vård- och omsorgsboende 2016

U-CARE Vå rd Påtientså kerhetsberå ttelse fö r 2015

Kvalitetsberättelse för omvårdnadsförvaltningen, Falu kommun 2016

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Vårdrelaterade infektioner, handlingsplan Region Uppsala

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

U-CARE Vå rd Påtientså kerhetsberå ttelse fö r 2016

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Uppföljning av social omsorg enligt socialtjänstlagen vid Kampementets vård- och omsorgsboende

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Hemsjukvård i Hjo kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Samverkansrutin Demens

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Kommunal hälso- och sjukvård

Uppföljning av social omsorg enligt socialtjänstlagen vid Rio vård- och omsorgsboende 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse Vård ch msrg Vellinge Kmmun År 2017 2018-03-01 Helen Hanssn Malmgren, medicinskt ansvarig sjuksköterska

Innehåll Patientsäkerhetsberättelse Vård ch msrg... 1 Vellinge Kmmun... 1 Sammanfattning... 4 Övergripande mål ch strategier... 5 Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Kvalitets- ch verksamhetsuppföljning... 6 Händelseanalysråd... 7 Kvalitetsråd... 7 Natinella kvalitetsregister... 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för ökad patientsäkerhet... 7 Vårdhygien... 7 Lkalt avtal för läkarmedverkan för rådgivning, stöd ch frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården... 8 Det nya Häls- ch sjukvårdsavtalet... 8 Samrdnad individuell plan (SIP)... 9 Läkemedelsgenmgångar... 10 Demenskrdinatr... 10 Teamarbete... 11 Förebyggande hembesök... 11 Natinell patientöversikt (NPÖ)... 11 Jurnalgranskning/intern kntrll... 12 Intern kntrll av signeringslistr för läkemedel... 12 Natinella kvalitetsregister... 13 Senir alert... 13 Palliativregistret... 14 BPSD registret... 14 Uppföljning genm egenkntrll... 15 Infrmatinssäkerhet... 15 Häls- ch sjukvårdspersnalens rapprteringsskyldighet... 16 Patientnämnden... 16 Synpunkter ch klagmål... 16 2

Samverkan med patienter ch närstående... 16 Avvikelser... 17 Falllyckr... 17 Avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen... 18 Övergripande mål ch strategier för 2018... 19 3

Sammanfattning Målet är att häls- ch sjukvården i Vellinge kmmun ska bedrivas så att den upprätthåller kraven på en gd ch säker vård enligt de krav sm finns i Häls- ch sjukvårdslagen (HSLF-FS 2016:40) samt i Patientsäkerhetslagen (2010:659). Strt fkus under 2017 har varit arbetet med det nya häls- ch sjukvårdsavtalet. Syftet med avtalet är att säkra ett gtt ch jämlikt mhändertagande för de persner sm har ett mfattande ch långvarigt behv av häls- ch sjukvårdsinsatser från både Regin Skåne ch kmmunen ch där en ökande del av sjukvårdsinsatserna kan utföras i hemmiljö. I mars 2017 inrättades funktinen demenskrdinatr i kmmunen. Demenskrdinatrns funktin är att b.la. att ge stöd ch råd till den sm drabbats av en demenssjukdm ch/eller till närstående. Målet med demenskrdinatrn är att skapa En väg in i den kmmunala rganisatinen. Av cirka 500 patienter i hemsjukvården ch på särskilt bende har ca 70 prcent fått en läkemedelsgenmgång under 2017, vilket är en förbättring med 20 prcent jämfört med 2016. Avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen har ökat sedan 2016. Det är främst brister i hantering av läkemedel ch dkumentatin sm ökat. Åtgärder är vidtagna ch det finns en plan att införa digital signering 2018, sm gör läkemedelshantering inm vård ch msrg säkrare. Arbetet med att utveckla kunskap ch följsamheten till basala hygienrutiner har frtsatt under 2017. Alla vård- ch msrgsbende inm äldremsrgen i Vellinge kmmun deltg med gtt resultat under vecka 46 47 i en natinell mätning Svenska HALT där man mäter förekmst av infektiner samt hur mycket antibitika sm används på särskilt bende. Vellinge är för fjärde året den kmmun i Skåne där legitimerad persnal använder Natinell patientöversikt (NPÖ) mest. Användningen ger en ökad patientsäkerhet eftersm man får en helhetsbild av patientens hälstillstånd. 4

Övergripande mål ch strategier Den övergripande målsättningen med kmmunens patientsäkerhetsarbete är att minska antalet undvikbara vårdskadr ch att patienten ska erhålla en säker ch ändamålsenlig häls- ch sjukvård av gd kvalitet. Några av de viktigaste vägarna dit är arbetet med avvikelser, riskanalyser, dkumentatin, kmpetensförsörjning ch att vårdprcesser hålls samman. All persnal inm vård ch msrg i Vellinge kmmun ska: arbeta utifrån gällande författningar ch lagstiftning arbeta följsamt till utarbetade riktlinjer ch rutiner för häls- ch sjukvården arbeta preventivt i syfte att förebygga skadr arbeta för att öka patientens ch/eller närståendes delaktighet i häls- ch sjukvården arbeta med kvalitetssäkring ch kvalitetsutveckling Patientsäkerhetsarbetet ska ske kntinuerligt i nära samarbete mellan kmmunens medicinskt ansvarig sjuksköterska ch utförare inm kmmunens vård ch msrg i såväl privat sm egen regi. Det ska även finnas en tydlig samverkan med primär- ch specialistvård kring patientsäkerhetsfrågr. Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsberättelsen beskriver hur häls- ch sjukvården inm vård ch msrg arbetat med att identifiera, analysera ch minska riskerna inm vården samt det resultat sm uppnåtts under året. Ansvarig vårdgivare i Vellinge kmmun är msrgsnämnden sm beslutar hur häls- ch sjukvården skall rganiseras med hänsyn till lagstiftning, lkala behv ch förutsättningar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att patienten får en säker ch ändamålsenlig häls- ch sjukvård av gd kvalitet i den verksamhet kmmunen bedriver. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utför på delegatin av msrgsnämnden anmälningar enligt Lex Maria till Inspektinen för vård ch msrg (IVO) samt felaktigheter på medicintekniska prdukter till läkemedelsverket. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten tillgdser hög patientsäkerhet ch gd kvalitet av vården samt främjar kstnadseffektivitet. 5

Enhetschefer för legitimerad persnal ansvarar för att verkställa ch utveckla häls-ch sjukvården genm bl.a. egenkntrller. Från ch med januari 2017 ansvarar alla leverantörer på vård ch msrgsbende för sjuksköterskeinsatser ch de har medicinskt ansvarig sjuksköterska i verksamheten. Syftet har varit att öka patientsäkerheten genm att få ett mer verksamhetsnära ledarskap, stöd ch handledning avseende lika yrkesgrupper. Samtlig häls- ch sjukvårdspersnal har en skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Persnal ska rapprtera risker för vårdskadr samt händelser sm har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering Kvalitets- ch verksamhetsuppföljning Sm ett led i att öka patientsäkerheten ch utveckla vård- ch msrg i egen regi samt i de verksamheter sm Vellinge kmmun har avtal med, enligt LOU ch LOV genmförs årligen kvalitetsuppföljning sm belyser lika delar av verksamheten. Syftet är att följa upp verksamheternas följsamhet gentemt avtal, lagar ch föreskrifter ch vid avvikelser begära in åtgärdsplaner, men ckså att sm huvudman för vård ch msrg skapa en helhetsbild av hur väl verksamheten fungerar. Under 2017 har msrgsavdelningen lanserat ch arbetat efter ett nytt 11- punktsprgram för kvalitet ch verksamhetsutveckling enligt följande: Inre tillsyn Bemanningskntrller Kvalitetsenkät ch verksamhetsbesök Systematiskt kvalitetsarbete Kmpetensutveckling Dkumentatin enligt scialtjänstlagen Inflytande ch delaktighet Vårdplaner ch dkumentatin enligt häls-ch sjukvårdslagen Persnalkntinuitet i hemtjänsten Kvalitetsbservatiner Hantering av trygghetslarm Resultatet av genmförda kvalitetsuppföljningarna har frtlöpande rapprterats till msrgsnämnden under 2017. 6

Händelseanalysråd Vårdpersnalen ansvarar för att identifiera, dkumentera ch rapprtera negativa händelser ch tillbud (avvikelser). Det finns riktlinjer utfrmade för hur avvikelseprcessen ska genmföras för att minska risken att liknande avvikelser sker igen. Avvikelser följs kntinuerligt genm att kmmunens häls- ch sjukvårdsenhet har ett Händelseanalysråd sm gör uppföljningar ch identifierar riskmråden på utförda ch/eller planerade insatser. Händelseanalysrådet rapprterar löpande statistik ch riskmråden för avvikelser på möten med lika yrkesgrupper ch till kvalitetsrådet. Kvalitetsråd Kvalitetsrådet sm består av kmmunens enhetschefer för sjuksköterskr ch rehabilitering samt medicinskt ansvarig sjuksköterska analyserar regelbundet nyckeltal, avvikelser, mätresultat ch synpunkter ch klagmål med syfte att undvika kvalitetsbrister. Kvalitetsrådet arbetar ckså med uppföljning ch utveckling av exempelvis rutiner, prcesser ch riktlinjer. Natinella kvalitetsregister Användningen av kvalitetsregister sm exempelvis Senir Alert, Palliativregistret samt BPSD-registret (Beteende- ch psykiska symtm vid demenssjukdm) ger möjlighet att följa det kvalitetsarbete sm utförs. Statistik följs regelbundet ch utvärderas av kmmunens Häls- ch sjukvårdsenhet samt av leverantörerna på vård- ch msrgsbende. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för ökad patientsäkerhet Vårdhygien Målet är genmföra två gemensamma utbildningstillfällen årligen inm vårdhygien för alla hygienmbud i både kmmunal ch privat vård ch msrg i Vellinge kmmun. Under våren 2017 hade utbildningen fkus på hygienrnder, basal vårdhygien ch smitta. Höstens utbildning utökades genm att all legitimerad persnal bjöds in tillsammans med hygienmbuden. Intressanta ch viktiga mråden sm diskuterades var b.la. hur man bryter smittvägar ch rutiner för rengöring ch desinfektin av material ch utrustning. 7

Alla vård- ch msrgsbende inm äldremsrgen i Vellinge kmmun deltg med gtt resultat under vecka 46 47 i en natinell mätning Svenska HALT där man mäter förekmst av infektiner samt hur mycket antibitika sm används på särskilt bende. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är med i en referensgrupp för vårdhygienisk expertis sm Regin Skåne erbjuder Skånes kmmuner. Vård ch msrg i Vellinge kmmun använder de vårdhygieniska riktlinjer ch sm är utarbetade av vårdhygien i Regin Skåne. Lkalt avtal för läkarmedverkan för rådgivning, stöd ch frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården Vellinge kmmun har avtal med Näsets läkargrupp ch Vårdcentralen Vellinge sm reglerar läkarmedverkan för rådgivning, stöd ch frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården i såväl rdinärt sm särskilt bende. Samarbetet har sin grund i ett gemensamt synsätt, gemensamma mål för insatser ch teamarbete. I avtalet ingår utbildningsinsatser för kmmunens sjuksköterskr, sjukgymnaster ch arbetsterapeuter vid tre tillfällen per år. Frtbildningar sm genmförts i avtalet 2017 är: Strke Läkemedel ch äldre Det nya Häls- ch sjukvårdsavtalet Arbetet med ett nytt häls- ch sjukvårdsavtal påbörjades våren 2013. En plitisk styrgrupp med representanter från Regin Skåne ch Skånes kmmuner har lett arbetet ch dialg har under arbetets gång förts med prfessinens företrädare hs huvudmännen samt brukarrganisatiner. Avtalet trädde i kraft hösten 2016 ch är ett avtal mellan varje kmmun ch Regin Skåne. Syftet med avtalet är att säkra ett gtt ch jämlikt mhändertagande för de persner sm har ett mfattande ch långvarigt behv av häls- ch sjukvårdsinsatser från både Regin Skåne ch kmmunen där en ökande del av sjukvårdsinsatserna kan utföras i hemmiljö. Avtalet innebär, förutm en grundöverenskmmelse även ett gemensamt utvecklingsåtagande med syfte att höja kvaliteten för den enskilde. De mest sjuka med återkmmande vårdbehv erbjuds inskrivning i mbilt vårdteam utifrån fastställda kriterier. Alla patienter sm skrivs in i det mbila vårdteamet ska ha en aktuell samrdnad individuell plan (SIP). 8

Målgruppen för utvecklingsdelen i avtalet är de mest sjuka med behv av kmmunal hemsjukvård, det vill säga de persner sm har mfattande varaktiga eller temprära nedsättningar i sitt funktinstillstånd till följd av skada, sjukdm eller åldrande samt persner med hög risk att utveckla allvarliga funktinsnedsättningar. Tidsperspektivet för utvecklingsdelen är periden fram till ch med år 2020. Lkal samarbetsgrupp För att påbörja utvecklingen av häls- ch sjukvårdsavtalet bildades en lkal samarbetsgrupp i februari 2017 med representanter från både kmmunal ch privat vård ch msrg i Vellinge kmmun, Näsets läkargrupp, Vårdcentralen Vellinge samt Lasarettet i Trellebrg. Den lkala samarbetsgruppen har sm uppdrag att b.la. diskutera ch hantera praktiska patientnära verksamhetsfrågr, hantera avvikelser samt inventera ch föra dialg m utveckling av det mbila vårdteamet. En lkal överenskmmelse för utvecklingen av häls- ch sjukvårdsavtalet har tecknats. Samrdnad individuell plan (SIP) Alla sm behöver insatser från både scialtjänsten ch häls- ch sjukvården kan få en samrdnad individuell plan (SIP), m det behövs en plan för att behven ska kunna tillgdses. SIP är patientens plan ch den ska vara individfkuserad. Målet med en SIP är att utifrån patientens behv ch önskemål skapa en tydlig helhetsbild av behven, långsiktigt planera insatser ch ansvarsfördelning mellan kmmun ch reginen samt öka den enskildes inflytande ch delaktighet kring insatser ch stöd. Antalet SIP sm genmfördes i samverkan mellan vård ch msrg i Vellinge kmmun, Vellinge vårdcentral ch Näsets läkargrupp har ökat med 53 % under 2017. Ökningen är ett resultat av kravet på SIP vid inskrivning i det mbila vårdteamet. 9

Bild 1. Antal genmförda SIP Läkemedelsgenmgångar En mfattande läkemedelsanvändning medför en ökad risk för läkemedelsrelaterade prblem. Hs äldre är risken större på grund av åldersrelaterade förändringar i krppen sm ökar känsligheten för många läkemedel. En läkemedelsgenmgång är en metd för analys, uppföljning ch mprövning av en individs läkemedelsanvändning, sm genmförs enligt ett förutbestämt strukturerat ch systematiskt arbetssätt. Det övergripande syftet med att genmföra läkemedelsgenmgångar är att öka kvaliteten ch säkerheten i läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsgenmgång i samarbete med Vellinge vårdcentral ch Näsets läkargrupp har skett löpande under året för såväl patienter inm hemsjukvården sm på vård ch msrgsbende. Av cirka 500 patienter i hemsjukvården ch på särskilt bende har ca 70 prcent fått en läkemedelsgenmgång under 2017, vilket är en förbättring med 20 prcent jämfört med 2016. Demenskrdinatr Övergripande för vård ch msrg vid demenssjukdm är att den ges utifrån ett persncentrerat förhållningssätt. Detta förhållningssätt syftar till att sätta persnen med demenssjukdm i fkus ch att ha en mer persnlig mvårdnad ch vårdmiljö samt förståelse för de lika prblem ch svårigheter sm kan uppstå i samband med sjukdmen. 10

I mars 2017 inrättades funktinen demenskrdinatr I Vellinge kmmun. Demenskrdinatrn kan ge stöd ch råd till den sm drabbats av en demenssjukdm ch/eller till närstående. Målet med demenskrdinatrn är att skapa En väg in i den kmmunala rganisatinen genm att förmedla kntakt med biståndshandläggare, hemsjukvård, primärvård ch/eller anhörigstöd. Från ch med december 2017 gäller nya natinella riktlinjer för demenssjukdmar. De natinella riktlinjerna för vård ch msrg vid demenssjukdm syftar till att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade ch effektiva åtgärder inm utredning ch uppföljning, multiprfessinellt arbete, stödinsatser, läkemedelsbehandling ch utbildning. Teamarbete Våren 2017 utvecklades en arbetsmdell med syfte att öka det tvärprfessinella teamarbetet sm sjuksköterskr, arbetsterapeuter, fysiterapeuter/sjukgymnaster, biståndshandläggare ch leverantörer inm vård ch msrg deltg i. Målet med teamarbetet är att vårdtagaren ska bibehålla sina funktiner ch förmågr ch att försämring, sm nrmalt åldrande ch sjukdm kan innebära, fördröjs. Dessutm ska vårdtagaren få rätt insats i rätt tid, ett funktinsbevarande förhållningssätt hs vårdpersnalen samt en väg in vilket ger vårdtagaren en känsla av trygghet. Förebyggande hembesök Förebyggande hembesök har genmförts i Vellinge kmmun sedan 2002. Syftet med besöken är bland annat att få en uppfattning m individens livssituatin, att öka medvetenhet m fallrisker samt att nå ut med infrmatin m kmmunens vård ch msrg. Målgruppen för 2017 var alla invånare i Vellinge kmmun sm fyllde 80 år under året ch sm inte hade pågående hjälp från kmmunens vård ch msrg. Hembesök har genmförts av en grupp på fyra persner anställda sm fysiterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeuter ch sjuksköterska inm Häls-ch sjukvårdsenheten. Under året erbjöds 196 persner förebyggande hembesök ch 80 stycken tackade ja ch besök genmfördes. Natinell patientöversikt (NPÖ) Natinell patientöversikt (NPÖ) är ett IT-stöd sm gör det möjligt för legitimerad persnal att snabbt få en översikt av patientens vårdhistria ch vårdbehv, avsett landsting, kmmun eller privat vårdgivare. 11

Användningen av NPÖ ger en ökad vårdkvalitet eftersm det ger en helhetsbild av patientens hälstillstånd ch tidskrävande dubbelarbete minimeras. För att få tillgång till infrmatin hs andra vårdgivare krävs samtycke från den enskilde patienten. Ökningen i användningen av NPÖ frtsätter i de skånska kmmunerna ch har fördubblats jämfört med 2016. Vellinge är frtfarande den kmmun i Skåne där legitimerad persnal använder NPÖ mest. 2015 2016 2017 3683 4195 5340 Bild 2. Användningen av NPÖ i Vellinge kmmun Jurnalgranskning/intern kntrll Sjuksköterska, arbetsterapeut ch fysiterapeut/sjukgymnast ansvarar för dkumentatin i mvårdnadsjurnalen enligt Häls- ch sjukvårdslagen ch Patientdatalagen. Syftet med mvårdnadsdkumentatinen är att den ska bidra till gd vård för patienten. Under 2017 har det inm kmmunens häls- ch sjukvårdsenhet genmförts jurnalgranskningar på alla medarbetares dkumentatin för att kvalitetssäkra dkumentatinen. Granskningen visade på att det finns brister i dkumentatinen gällande hälsbedömningar. Dkumentatinen håller för övrigt en gd språklig kvalitet ch är bjektiv. Jurnalgranskningen har ökat medvetenheten m brister i dkumentatinen ch varit ett unikt lär tillfälle. Jurnalgranskningen frtsätter löpande under 2018. Intern kntrll av signeringslistr för läkemedel I september 2016 gjrdes en granskning inm ramen för intern kntrll av 100 slumpmässigt utvalda pappersbaserade signeringslistr för läkemedel hs patienter på vård ch msrgsbende samt i rdinärt bende. Resultatet visade att det fanns brister i signeringen. Under 2017 gjrdes en uppföljning där samtliga signeringslistr från januari till ch med april granskades. Det finns frtfarande brister, men antalet krrekt ifyllda listr har förbättrats sedan 2016. Enhetschefer för sjuksköterskr inm vård ch msrg har tillsammans med verksamhetschef i hemtjänsten gått igenm resultatet varje månad ch identifierat förbättringsmråden sm löpande återkpplats till berörd persnal inm respektive verksamhet. 12

Digital signering gör läkemedelshantering inm vård ch msrg säkrare. Hantering av aktuella rdinatiner ch signering av läkemedel blir effektivare ch ger en ökad insyn m att patienten får sina läkemedel vid aktuellt tillfälle. Omsrgsavdelningen har för avsikt att införa digital signering i samtliga äldremsrgsverksamheter 2018. Natinella kvalitetsregister Vård ch msrg i Vellinge kmmun arbetar aktivt med registreringar i de natinella kvalitetsregistren. Registren medverkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilket ckså ökar möjligheten för bästa möjliga vård avsett vem sm tillhandahåller den. Senir alert Senir alert är ett natinellt kvalitetsregister ch ett verktyg för att stödja vårdpreventin, preventin för äldre persner sm riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla hälsa i munnen ch/eller har prblem med blåsdysfunktin. Det är fem mråden sm hänger ihp ch berör alla sm möter den äldre inm häls- ch sjukvård. Med hjälp av Senir alert kmmer den äldres perspektiv ch teamets rll i fkus. Det förebyggande arbetssättet ch lgiken i Senir alert bygger på vård- ch msrgsprcessens steg: Identifiera risker ch analysera rsaker för fall, trycksår, viktminskning, hälsa i munnen ch blåsdysfunktin. Planera ch genmföra förebyggande åtgärder Följa upp åtgärder ch utvärdera resultat Antalet registreringar i Senir alert är i strt sett förändrade under 2017 i jämförelse med 2016. 13

Bild 3. Antal riskbedömningar i Senir Alert Palliativregistret Palliativregistret är till för alla sm vårdar människr i livets slutskede. Palliativ vård i livets slutskede är en str utmaning då 80 prcent av de sm varje år dör har palliativa vårdbehv under en krtare eller längre tid avsett var man vårdas. För att utveckla den palliativa vården har persnal inm vård ch msrg deltagit i en föreläsning m smärta med utbildare från ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). Strt fkus har ckså lagts på att införa ch använda smärtskalr. BPSD registret BPSD-registret är ett svenskt kvalitetsregister för beteendemässiga ch psykiska symtm vid demenssjukdm. Vid en BPSD-skattning kartläggs symtm ch åtgärder planeras för att öka individens livskvalitet. Införandet av fasta rutiner ch struktur i individens vardag leder till ökad trygghet ch minskad r samtidigt sm det skapar verktyg för berörd vårdpersnal att arbeta efter. BPSD-skattning är ett tvärprfessinellt teamarbete. I teamet ingår kntaktpersn, mvårdnadsansvarig sjuksköterska, fysiterapeut /sjukgymnast ch arbetsterapeut. Även andra nyckelpersner kan bjudas in vid behv. Antalet registreringar i BPSD registret inm vård ch msrg i Vellinge kmmun ökade från 74 registreringar 2016 till 88 stycken 2017.En samverkansrutin för BPSD registret har utarbetats under 2017. 14

Uppföljning genm egenkntrll Enligt Scialstyrelsens föreskrifter ch allmänna råd (SOSFS 2011:9) ska samtliga verksamheter sm bedriver häls- ch sjukvård systematiskt ch frtlöpande utveckla ch säkra verksamhetens kvalitet. Inm kmmunens Häls- ch sjukvårdsenhet sker detta löpande i ett årshjul för lika mråden, se bild. Samtliga uppföljningar baseras på gällande lagar, föreskrifter ch verksamhetens rutiner. Bild 4. Årshjul för egenkntrll inm Häls- ch sjukvårsenheten Infrmatinssäkerhet Kmmunen har en skyldighet att genmföra en regelbunden kntrll av uppgifter sm förs m patient i elektrniska system för att undvika att dessa missbrukas enligt 4 kap. 3 patientdatalagen 2008:355. Systemförvaltare i Vellinge kmmun ansvarar för att regelbundna lggkntrllen genmförs. Resultatet för denna lggning rapprteras till ansvarig chef sm genmför kntrll av lggarna. Lggkntrll ska även utföras vid misstanke m missbruk. Lggkntrllerna under 2017 har varit utan anmärkning. 15

Häls- ch sjukvårdspersnalens rapprteringsskyldighet Häls- ch sjukvårdspersnal rapprterar löpande avvikelser via avvikelsesystemet Prcapita. Sammanställning, utredning, åtgärd ch återkppling ansvarar ansvarig chef för inm respektive verksamhet. Händelser sm har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada ska anmälas till Inspektinen för vård ch msrg (IVO). Medicinskt ansvarig sjuksköterska inm respektive ansvarig verksamhet ansvarar för att utföra en Lex Maria anmälan. Lex Maria anmälan sm sker hs privat leverantör av häls- ch sjukvård ska meddelas kmmunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Under 2017 har det inte varit någn Lex Maria anmälan i Vellinge kmmun till IVO. Patientnämnden Vellinge kmmun har avtal med Patientnämnden i Skåne ch medicinskt ansvarig sjuksköterska är förvaltningens kntaktpersn. Ett ärende har inkmmit till Vellinge kmmun från Patientnämnden i Skåne ch sm gällde synpunkter på vårdplanering från anhörig. Ärendet avslutades ch anhörig var nöjd med infrmatinen. Synpunkter ch klagmål Ett systematiskt arbete med synpunkter ch klagmål ger gda möjligheter att både uppmärksamma brister i verksamheten ch att kunna arbeta förebyggande. När patienter eller närstående lämnat ett klagmål bekräftar verksamheten att de tagit emt det. Den sm utreder ärendet ska utreda rsaken till att händelsen/situatinen har uppstått ch initiera eventuella åtgärder för att förebygga att händelsen/situatinen inträffar på nytt. På Vellinge kmmuns hemsida för synpunkter ch klagmål inm vård ch msrg finns infrmatin m hantering ch även en digital blankett sm kan användas. Samverkan med patienter ch närstående Samverkan med patienter ch närstående sker dagligen i samband med lika möten. Om den enskilde önskar är närstående fta delaktiga i vårdplaneringen ch/eller när en samrdnad individuell plan (SIP) upprättas. Patienter/närstående blir infrmerade när avvikelser sker. Vid beslut m Lex 16

Maria anmälan erbjuds patienter/närstående att beskriva sin syn på händelsen Skriftlig infrmatin m kmmunens häls- ch sjukvård, anmälan av klagmål ch synpunkter, natinella kvalitetsregister, anhörigstöd m.m. finns att läsa på kmmunens hemsida, anslagstavlr på servicecentra ch på vård ch msrgsbende. Avvikelser Falllyckr Den vanligaste rsaken till skada hs äldre är falllycka. En tredjedel av de sm är äldre än 60 år faller minst en gång per år. Under 2017 rapprterades 1104 fall inm vård ch msrg i Vellinge kmmun vilket är en minskning med 236 fall jämfört med 2016. Av de sm fallit var det 393 unika persner. Vanligaste rsaken till fall är att persnen glider eller ramlar ur/av. Persnalen har under 2017 arbetat med att systematiskt förebygga risk för fall ch fallskadr genm exempelvis en ökning av antalet genmförda Fallcheck(t). Fallcheck (t) innebär att vid första rdinatin av duschpall/badbräda ch/eller rllatr till en patient lämnar arbetsterapeut alternativt fysiterapeut/sjukgymnast även fallpreventivt infrmatinsmaterial ch samtidigt erbjuds även en översyn av fallrisker i hemmet. I det preventiva arbetet med falllyckr är en tvärprfessinell samverkan av största betydelse för att nå framgång ch det frtsatta förbättringsarbetet med Senir Alert kan minska risken för falllyckr. 17

Bild 5. Typ av falllycka Avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen Det har rapprterats 985 avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen under 2017. Den vanligaste förekmmande avvikelsen är läkemedelshantering. I samband med 6 avvikelser har läkare kntaktats. Den vanligaste vidtagna åtgärden för att förebygga att händelsen inte ska ske igen är enskilda samtal med berörda ch samtal i grupp. I samband med 14 avvikelser har mvårdnadspersnal fått sin delegering indragen. Under 2017 genmfördes en granskning av 703 signeringslistr för läkemedel sm var upprättade under periden januari till ch med april 2017 i fyra gegrafiska hemsjukvårdsmråden. Resultatet visade att signeringslistr inte var krrekt ifyllda ch det saknades signeringar. Avvikelser dkumenterades på alla brister vilket är en anledning till att avvikelserna ökat. Sannlikheten är ckså att avvikelser tidigare har underrapprterats. I utredningarna av avvikelserna visade det sig att läkemedel ftast givits,men att persnalen inte fyllt i signeringslistan. Insatser har vidtagits ch under andra halvåret 2017 har antalet krrekt ifyllda listr förbättrats. Det finns tydliga rutiner ch riktlinjer sm beskriver hantering av läkemedel ch delegering av läkemedelsadministrering för att kvalitetssäkra mrådet. 18

Bild 6. Häls- ch sjukvårdsavvikelser Övergripande mål ch strategier för 2018 En msrg med bemötande i tppklass Mål - Ökad kmpetens inm persncentrerad vård, demens, psykisk hälsa hs äldre samt palliativ vård. - Ökat tvärprfessinellt teamarbete. Aktivitet - Följa befintlig kmpetensutvecklingsplan. - Revidera ch implementera befintlig teamsamarbetsmdell i samverkan med rehab, sjuksköterska, myndighet ch privat leverantör. Sund ch hållbar tillväxt Mål - Minska antalet avvikelser i samband med hantering av signeringslistr. Aktivitet - Införande av digitala signeringslistr inm samtliga hemtjänstmråden ch vård- ch msrgsbenden 19

Bästa möjliga medbrgarnytta Mål - Frtsatt implementering ch följsamhet till Häls- ch sjukvårdsavtalet. Aktivitet - Samtliga patienter inskrivna i hemsjukvården med sjuksköterskeinsats ska vara skattad enligt kriterierna för teambaserad vårdfrm. - Samtliga patienter inskrivna i teambaserad vårdfrm ska ha en aktuell SIP. Maximera värdet för skattepengarna Mål - Budget i balans. - Kstnader för tekniska hjälpmedel ska inte öka. Aktivitet - Kvartalsavstämning med eknm, månadsavstämning med verksamhetschef. - Granska följsamhet av rutin vid förskrivning av näringstillsktt, presentera ch diskutera resultat. - Kntrll av hjälpmedelskstnader månadsvis. - Införande av fallförebyggande träning- E-hälsa ch digitalisering Mål - Mbila lösningar för infrmatinshantering ska skapa förutsättningar för ett mer effektivt arbetssätt ch är ett angeläget utvecklingsmråde - Persnal inm vård ch msrg ska via digitala verktyg gemensamt kunna planera, utföra ch dkumentera insatser av hög kvalitet sm även bidrar till en ökad patientsäkerhet Aktivitet Aktiv samverkan kring de natinella tjänsterna bland annat NPÖ Samverkan kring systemet Mina Planer/nya utskrivningslagen Gemensamt arbete för att beakta relevanta lagar, riktlinjer ch andra beslut inm mrådet 20