LÄRARPROGRAMMET Fysisk aktivitet - Pedagogiskt hjälpmedel vid ADHD Författare: Mathias Johansson Examensarbete 15 Hp Vårterminen 2012 Handledare: Mats Andersson Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: Fysisk aktivitet Pedagogiskt hjälpmedel vid ADHD Författare: Mathias Johansson Handledare: Mats Andersson ABSTRAKT Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika.
TILL MINNE Detta examensarbete började skrivas av mig (Mathias) och min goda vän sen ett antal år tillbaka, Victor Back Nilsson. Vi hade båda ett stort intresse för ämnet elever med ADHD i skolans värld och beslöt oss för att skriva tillsammans. Victor var med och författade introduktion och bakgrundsdelen i arbetet men gick plötsligt bort genom sjukdom och lämnade mig och många förtvivlade vänner bakom sig. Jag tog beslutet att fortsätta mitt och Victors arbete precis så som vi hade planerat det och se till att även om han inte får vara närvarande har vi tillsammans uppnått allt det som krävs för att äntligen få vår efterlängtade examen. Jag vill rikta ett tack till Victor för hans del i arbetet, trots att han inte fick stå med som författare så har han varit en stor drivkraft till att slutföra det här arbetet. Detta är för dig. /Mathias
INNEHÅLL 1 INTRODUKTION... 3 2 BAKGRUND... 5 2.1 Fysisk aktivitet... 5 2.2 ADHD-benämningar ur ett historiskt perspektiv... 5 2.3 Orsaker till ADHD... 6 2.4 Symtom... 6 2.5 Diagnostisering... 7 2.6 Olika former av behandling... 8 2.6.1 Medicinsk och terapeutisk behandling... 8 2.6.2 Behandling med hjälp av fysisk aktivitet... 8 2.7 Skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD... 10 2.8 Skolans ansvar... 10 2.9 Pedagogiska konsekvenser i skolan... 11 3 SYFTE/PROBLEMFORMULERING... 12 4 METOD... 13 4.1 Val av metod... 13 4.2 Urval... 13 4.3 Genomförande... 14 4.3.1 Förarbete... 14 4.3.2 Intervjutillfället... 14 4.4 Databearbetning... 15 4.5 Validitet och reliabilitet... 15 5 RESULTAT... 17 5.1 Kunskap om ADHD under lärarutbildningen... 17 5.2 Medicinering av eleverna... 17 5.3 Fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel... 18 5.4 Olika strategier för yngre och äldre barn... 19 5.5 Vad vet lärarna om skillnader med pojkar och flickor som har ADHD... 20 5.6 Tänkvärda tips till blivande lärare som vill arbeta med elever med ADHD... 21 5.7 Sammanfattning av resultatet... 22 6 DISKUSSION... 24 REFERENSLISTA... 29 BILAGA
3 1 INTRODUKTION Känner du någon gång att du är helt ensam i världen? Att alla är emot dig eller att det absolut inte finns någon som förstår dig? Känns det någon gång som att hur mycket du än försöker och hur mycket du än kämpar så kommer du ändå inte framåt? Tror du att du alltid kommer att vara "Den som mår dåligt"? Känner du dig någon gång misslyckad och ångrar att du inte gett det där lilla extra? Känner du att du inte passar in eller att du är så olik alla andra att du inte tillåter dig själv att vara glad? I så fall är du precis som mig. http://lulericsson.weebly.com/ Online: (2012-04- 07). Detta är en berättelse från en tonårsflicka med diagnosen ADHD. Orsakerna till att denna inriktning har valts på examensarbetet är flera, dels för att jag har viss erfarenhet av barn med funktionsnedsättning, och dels för att jag läser till lärare i ämnet idrott och hälsa. Då jag har diskuterat med olika pedagoger under mina VFU- perioder så har det framkommit att elever med funktionsnedsättning som är i behov av särskilt stöd får alldeles för lite stöd och konkret hjälp i skolan. Detta bidrog till att jag ville undersöka hur pedagoger arbetar med fysisk aktivitet som en resurs till elever med ADHD och om man gör det. Även hur diagnosen ADHD skiljer sig mellan flickor och pojkar. Jag har läst 30 poäng specialpedagogik på lärarutbildningen på Linneuniversitetet, vilket lett till större kunskap och gjort mig mer inspirerade till ämnet. Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag stött på elever med särskilda behov på olika skolor och i olika åldrar. Både jag och mina handledare upplever diagnosen ADHD som ett växande problem inom skolan. Axengrip och Axengrip (2004) menar att långt ifrån alla skolor ger det stöd till eleverna med särskilda behov som de har rätt till. Samma studie visar att det finns brister i utbildningen då det handlar om pedagogiska insatser för elever med ADHD. Dessa bestående konsekvenser är något som jag kommer att få arbeta med i mitt framtida yrke, och anser att kunskapen inom ämnet hela tiden måste utvecklas. Eftersom ADHD är en dold funktionsnedsättning är det är mycket viktigt att hjälp och resurser finns, men framförallt kunskap. Duvner (1997) talar om bristande funktioner av reglering och styrning av koncentrationsförmågan hos barn med ADHD. Detta leder ofta till stora problem vid utvecklingen av styrning och den intellektuella förmågan inom skolans värld. Barn med ADHD är ofta intensiva, detta kan både uppskattas som positivt och negativt av omgivningen. Att smälta in och komma överens med andra är ett vanligt problem, vilken kan uppfattas som krävande för människor runt omkring dem. Det största problemet är att det rör sig om ett dolt handikapp som kan eskalera när inte omgivningen tar hänsyn (a.a.). Inom skolans värld säger läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen (Lgr 11, s. 8). Grundskoleförordningen (SFS 1994:1 194) skriver att det ska ges specialpedagogiska insatser vid behov för elever som kräver särskilt stöd.
4 Socialstyrelsen (2004) menar att det finns en problematik kring ADHD för att det är svårt att upptäcka funktionsnedsättningen. Duvner (1997) beskriver ADHD som ett folkhälsoproblem som berör ca 5 % av Sveriges barn och ungdomar. Eriksson (2005) menar även att runt hälften av dessa barn specifikt har svårt med koncentrationsförmågan. Detta kan vidare leda till att de får stora svårigheter i inlärningsprocessen. Gillberg (2005) beskriver ADHD som den mest vanliga funktionsnedsättningen hos barn och ungdomar. Katz m.fl. (2010) visar i sin studie att fysisk aktivitet, både för fullt friska och diagnostiserade elever, bidrar till positiva effekter. Det framgick i studien att elever med ADHD behövde mindre medicinering om de utövade någon form av fysisk aktivitet, samt att det gav en lugnande effekt på eleverna.
5 2 BAKGRUND I bakgrunden presenteras de begrepp som är omskrivna i arbetet, så som: fysisk aktivitet, historiskt perspektiv på ADHD, orsaker till ADHD, symtom, diagnostisering, olika former av behandling, skillnaden mellan pojkar och flickor med ADHD, skolans ansvar samt pedagogiska konsekvenser. 2.1 Fysisk aktivitet Faskunger och Hemmingsson (2005) skriver att vara fysiskt aktiv har varit en förutsättning för oss människor genom hela vår historia, och är än idag en livsavgörande faktor. De lyfter fram negativa aspekter som påverkar oss om vi inte är aktiva dagligen. Lite eller ingen fysisk aktivitet har visat sig leda till allvarliga sjukdomar i form av cancer, typ 2-diabetes, fetma och depression. Tyvärr leder dagens samhälle, med stora tekniska hjälpmedel, in oss på fel spår. Oavsett kön, längd och vikt har alla något att vinna genom att röra på sig menar författarna. Under snart 20 års tid har forskningen påvisat väldigt positiva resultat. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig ge ökad kondition och styrka, vilket leder till sänkt blodtryck. Många förebyggande aspekter så som minskade hjärt-kärlsjukdomar, benhälsa, benskörhet, viktuppgång samt förbättrade blodfetter har bevisats. Även positiva effekter på den mentala hälsan genom minskad oro, stress, förbättrad sömn/humör samt stärkt självkänsla (a.a.). Det finns många olika definitioner av fysisk aktivitet. Följande definition gäller fortsättningsvis: Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition omfattar all medvetenhet och planerad typ av muskelaktivitet, t.ex. städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamheter t.ex. golf, svampplockning, motion och träning. Även omedvetna automatiserade rörelser av olika typ kan räknas till denna del (Ekblom, Nilsson, 2000: 24 ). 2.2 ADHD-benämningar ur ett historiskt perspektiv I en informationsskrift av Socialstyrelsen (2004) beskrivs det att förkortningen MBD (Minimal Brain Damage) var ett uttryck som grundades under 1900-talets första decennier. På 1940-talet ökade forskningen inom området vilket ledde till ökad kunskap om diagnosen. Det uppstod mycket kritik i slutet på 1960-talet när en forskare i England upptäckte att sambandet mellan hjärnskada och beteende/inlärningssvårigheter inte stämde överrens. Kritiken ledde till att diagnosen MBD ändrades. Senare fick MBD en ny betydelse, MBD kallades nu för; minimal brain dysfunction. Termen har bytt namn ytterligare två gånger. Från DAMP 2, DAMP till det nuvarande namnet ADHD (Gillberg 2005). Personen som namngav diagnosens nuvarande namn är professorn Christopher Gillberg, vid Göteborgs universitet.
6 Gillberg (2005) beskiver ADHD som en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder. På svenska översätts det till uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. Socialstyrelsen (2004) definierar idag denna diagnos som ett beteendeproblem med inlärningssvårigheter som grunda sig i en hjärnskada. Att ämnet ADHD skapar många åsikter, detta menar bland annat Per Snaprud i Dagens Nyheter (DN) i en artikel om ADHD. Snaprud skriver att detta aktuella ämne även har lett till en konflikt gällande att se på ADHD. Konflikten har två huvudpersoner Eva Kärfve, sociolog vid Lunds universitet, och Christopher Gillberg som är barnpsykiatriker i Göteborg. Det komiska i konflikten är att de aldrig har träffats skriver Snaprud, men de bekämpar och smutskastar varandra på debattsidor och i domstolar, ända upp i Regeringsrätten. I stridens hetta målar parterna och deras anhängare karikatyrer av varandra. Eva Kärfve har blivit flumforskaren som ger föräldrarna och miljön hela skulden om deras barn får psykiatriska problem. Gillberg har fått rollen som en känslolös person som vill ge knark till barn (Snaprud 2003). Ingen annan svensk forskarfejd i mannaminne har rivit upp lika starka känslor som denna gjort och faktiskt fortfarande gör.. 2.3 Orsaker till ADHD Beckman och Eriksson (2004) menar att barn som råkat ut för komplikationer under fosterstadiet och/eller perioden som nyfödd kan ge upphov till problem. Beteendeproblem och inlärningssvårigheter som senare kan utvecklas till ADHD. Gillberg (2005) menar att 60-70 % är ärftligt, 20-30 % är på grund av hjärnskada och 10-20 % kan ej ges någon förklaring. Andra orsaker kan vara kraftigt missbruk av alkohol, narkotika och tobak. Enligt Socialstyrelsen (2004) skulle den ärftliga faktorn vara den mest naturliga förklaringen. Det är en stor skillnad mellan pojkar och flickor, där pojkar har en tre gånger så stor risk att få diagnosen ADHD. Gillberg (2005) styrker detta genom att säga att flickor har snabbare språklig och social utveckling. Duvner (1997) menar att om ett barn har ADHD så löper nästkommande syskon, oavsett kön, en större risk att få diagnosen ADHD. Är nästkommande barn en pojke blir risken ännu större. Beckman och Fernell (2007) talar om fler faktorer som kan ligga till grund för ADHD. De tar upp att förhållanden i familjen, samt viss kost och gifter i miljön kan ligga bakom ADHD. Därför behövs det mer forskning inom detta område enligt Beckman och Fernell (2007). 2.4 Symtom I Socialstyrelsens (2004) informationsskrift påpekar man att ADHD är svårt att identifiera, just för att det är en dold funktionsnedsättning. Andra faktorer som gör identifieringen svår är att symtomen kan variera stort mellan individerna samt att i vissa situationer är det svårare att upptäcka än i andra. Det finns en kritisk punkt när det är som lättast att identifiera alla symtom menar Socialstyrelsen, exempelvis när barnet nått skolåldern. Beckman och Fernell (2007) talar om överaktivitet, koncentrationssvårigheter, nyfikenhet, stora humörsvängningar samt att kunna upprätthålla uppmärksamheten. En annan faktor är den sociala förmågan och utanförskap. Många barn med ADHD har svårt att anpassa sig och att förstå situationer. Kadesjö (1992) menar att barnets svårigheter att uppfatta omgivningen
7 beror på att barnets hyperaktivitet är ett sätt för kroppen att kompensera hjärnas långsamma arbete att samla in information. Beckman och Fernell (2007) lyfter även fram positiva aspekter och menar att många diagnostiserade barn anses vara idérika, orädda och påhittiga, och det kan i vissa fall påverka det sociala samspelet i skolan positivt. Juul (2005) menar att det är en konstant balansgång mellan lugn och hysteri, ena stunden kan vara lekfull, fylld av skratt och samarbete, medan i andra stunden kan det vara helt omvänt. Gillberg (2005) menar att om barn och ungdomar med ADHD ska orka igenom hela dagen behöver han/hon hålla sig aktiv, då barn med ADHD är väldigt aktiva så kan enligt Gillberg barn bli väldigt trötta. Det påpekas även genom att den mentala tröttheten kan bero på sömnbrist. Juul (2005) menar att i många fall är grundproblematiken vid ADHD sömnbrist, då övertrötthet orsakar problem. 2.5 Diagnostisering Duvner (1997) delar upp diagnostiseringen i tre kriteriegrupper; impulsivitet, hyperaktivitet och ouppmärksamhet. Impulsivitet kan identifieras med att han/hon oftast har svårt att vänta på sin tur, avbryter den som talar eller stör andra genom att personen i fråga bryter in i lekar/samtal. Hyperaktivitet kan visa sig genom att han/hon pratar överdrivet mycket, har svårt att hitta lugn, arbeta med uppgifter i lugn och ro samt har svårt att sitta still. Ouppmärksamhet identifieras lättast med koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet, att personen är lättstörd, slarvig och glömsk. Duvner (1997) menar att hyperaktivitet och impulsivitet går hand i hand och kan sättas ihop till en kategori. Istället för tre kategorier har man reducerat dem till två; Ouppmärksamhet och Hyperaktivitet/Impulsivitet. Dessa två kategorier är uppbyggda på nio kriterier vardera (a.a.). För att få diagnosen ADHD krävs det att minst sex av kriterierna uppfylls, samt att dessa kriterier har existerat under minst sex månaders tid. För att ställa en diagnos med tillräckligt underlag krävs det att undersökningen görs av både en läkare och psykolog, med en ingående kännedom för barn och ungdomars utveckling. Dessa undersökningar kompletteras med ett frågeformulär om barnets beteende i hem/skola/förskola. Författaren menar att det i många fall krävs kompletterande undersökning för att fastställa diagnosen (Gillberg, 2005). Socialstyrelsen (2004) presenterar, utöver det svenska diagnossystemet, ett amerikanskt tillvägagångssätt för diagnostisering av ADHD. American Psychiatric Association (APA) använder sig av en psykiatrisk bedömning av barn och ungdomar för att kunna ställa en diagnos. Det tidigare presenterade systemet (ICD-10) som Duvner (1997) använder sig av har en viss grund i det amerikanska. Att fastställa en diagnos är svårt menar Beckman och Fernell, (2007) för att många barn uppfyller något av de kriterier som ingår i diagnosen. Detta medför att det inte finns något enkelt test eller svar för att fastställa diagnosen ADHD.
2.6 Olika former av behandling Under denna rubrik presenteras de två vanligaste metoderna vid behandling av ADHD vilka sker genom medicinering och fysisk aktivitet. Dessa två olika behandlingsmetoder kan i många fall gå hand i hand. 8 2.6.1 Medicinsk och terapeutisk behandling Gillberg (2005) menar att det finns svårigheter i att barn med ADHD medicineras i tablettform. Detta på grund av att barnen själva kan uppleva det som jobbigt genom att de kan behöva förklara sig, tycka det känns pinsamt och känna att de måste försvara sig. Enligt Socialstyrelsen (2004) medicineras barn med ADHD med centralstimulerande medicin i hemmet och i skolan. De hävdar även att den behandling som ger bäst effekt är amfetamin i låga doser. Något som Gillberg (2005) ifrågasätter genom att ställa frågan: Kan man ge knark till barn? Däremot är det inte en stor andel av barn med ADHD som medicineras i Sverige i jämförelse med till exempel USA. Gillberg (2005) menar att gällande de barn som har fått diagnosen ADHD, medicineras pojkar fyra gånger oftare med centralstimulerande medel (Concerta) än flickor, detta troligtvis på grund av att fler pojkar fastställs med diagnosen. Samtidigt hävdar Nylin och Wesslander (2003) att i USA har man använt sig av kognitiv beteendeterapi (ett sätt att försöka ändra på människors beteende och vanor genom samtal) vilket visat goda resultat. I Sverige saknas utvärdering för denna typ av medicinering. Författarna menar att en fördel med medicinering är att den minskar hyperaktivitet, aggressivitet och impulsivitet samt ökar koncentrationsförmågan. En annan fördel är att den visat sig minska risken för missbruk med hela 85 %. Nackdelar nämns dock inte i forskningen inom denna medicin säger Nylin och Wesslander (2003). Det finns mycket forskning och stor erfarenhet kring läkemedel mot ADHD vilka inte kan bota syndromet men däremot mildra svårigheterna. Trots den stora erfarenheten så vet man inte hur effektiva dessa mediciner är efter lång tids behandling och inte heller vilka långtidsbiverkningar de kan tänkas medföra (Socialstyrelsen, 2004). Centralstimulantia påverkar hjärnans tillgång att kontrollera koncentrationen och kan därigenom minska impulsivitet och annat mindre överlagt beteende detta gör att koncentrationsförmågan blir bättre och överaktivitet och impulsiviteten minskar, vilket till stor del hjälper barn att klara av sin vardag på ett bättre sätt. (Socialstyrelsen, 2004) Beckman och Fernell (2007) samt (Juul 2005) nämner att samarbetet mellan elever underlättas och misslyckandena i vardagen blir färre för barn som medicineras. 2.6.2 Behandling med hjälp av fysisk aktivitet Juul (2005) menar att man måste anpassa den fysiska aktiviteten till individen. Kraven bör endast ställas så möjligheten finns att lyckas. Viktiga aspekter är att tydligöra lektionens/aktivitetens struktur och att ha ett genomtänkt innehåll.
9 I samma studie menar Juul (2005) att idrott och hälsa anses i många fall som en svår aktivitet för individer med ADHD på grund av Visuospatiala svårigheter dvs. att man har svårt att orientera sig, problem med avstånd och uppfattning på storlekar, automatisering av rörelser och den motoriska koordinationen. Däremot menar Juul (2005) att fysisk aktivitet medför många positiva effekter på eleven. Ratey (2008) som studerat den fysiska aktivitetens inverkan på ADHD menar att resultatet av fysisk aktivitet har gjort att flertalet individer behövt mindre medicinering och känt sig lugnare. Ratey (2008) talar även om att studier har bevisat att fysisk aktivitet har samma effekt som medicinering, och ju mer komplex övningen är, desto bättre. Kampsport, balett, skridskoåkning, gymnastik, bergsklättring, mountainbike, forspaddling är några av aktiviteterna som visat sig vara framgångsrika för barn med ADHD. Den tekniska rörelsen tränar hjärnan vilket leder till att barnen tränar balans, timing, finjusteringar av det motoriska samspelet, men främst tränas fokusering och koncentration(a.a). Ratey (2008) lyfter fram den positiva effekten på det limbiska systemet (känslohjärnan). Med hjälp av fysisk aktivitet regleras amygdalan, vilket är en del i hjärnan som spelar en viktig roll för de patologiska tillstånden så som ångest, aggression, depression och stress. Katz m.fl. (2010) visar motsvarigheter i form av uppskjuten medicinering. Utöver detta visade studien på förbättrad fysik, inlärning och akademisk prestation. Johansson och Henriksson (2011) redovisar utifrån sina studenter att de ser en positiv förändring av eleverna efter både raster och idrottslektioner. Chansen att klara av skoldagen ökade markant om fysisk aktivitet fanns med i schemat. Johansson och Henriksson (2011) skriver även att många av aspiranterna upplever de elever med ADHD som lugnare än de som inte har en diagnos. Mulrine m.fl. (2008) beskriver i en artikel hur viktig fysisk aktivitet är för alla barn i skolan, men framför allt då för elever med ADHD. Det bästa resultatet menar Mulrine m.fl. är om fysisk aktivitet finns på schemat alla dagar i veckan. Keeping students with ADHD from exercise may actually cause some classroom-related problems (Mulrine m. fl. 2008, s. 17.) För elever med ADHD så hjälper någon form av fysisk aktivitet till att förbättra koncentrationen vid inlärning, samt till att främja elevernas stressiga vardag, och förbättra deras självbild som oftast är låg hos barn med ADHD (Juul 2005). Vikten av att stärka upp elevernas själbild beskriver Säljö har en stor betydelse för barn och ungdomars läroprocess (Säljö 2005). Mulrine m.fl. (2008) menar att det räcker med små former av fysisk aktivitet någon gång under dagen vilket kommer att hjälpa elever med ADHD. Fysisk aktivitet gör även att elevernas minne förbättras så därför borde fysisk aktivitet vara en strategi/ teknik i undervisningen värt att prova menar författarna. Med tanke på ungdomars stillasittande livsstil och inlärningsproblem för elever med ADHD, kommer med all sannolikhet förslaget att få eleverna mer aktiva inte att vara till skada. Tvärt om är möjligheten stor att elevernas välbefinnande och lärande kommer att förbättras (a.a.).
2.7 Skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD 10 Hos individer med ADHD menar Beckman och Fernell (2007) att faktorer som ålder och kön kan påverka symtomen mellan flickor och pojkar. Vidare menar Gillberg (2005) att pojkar som oftare är mer utåtagerande samt mer fysiskt aktiva har en tendens att ha svårare med koncentrationen än vad flickor har. Gillberg menar dock att flickor har ofta inte diagnosen ADHD utan ADD, vilket menas med att de inte har den hyperaktiva delen (a.a.). Enligt socialstyrelsen (2004) så löper pojkar tre gånger större risk att få ADHD än flickor. En av anledningarna till detta menar Gillberg (2005) kan bero på att flickor vanligtvis mognar tidigare vilket gör att även det centrala nervsystemet utvecklas snabbare. Duvner (1998) beskriver att diagnosen hos flickor med ADHD har ökat det senaste årtiondet och man beräknar att mellan en till tre procent av flickor har denna funktionsnedsättning. Socialstyrelsen (2004) tar upp skillnader mellan pojkar och flickor som diagnostiserats med ADHD. Vanliga symptom vid ADHD kan vara impulsivitet, hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning, vilka återfinns i lika hög grad hos båda könen. Den enda skillnaden man funnit mellan könen är att flickor mer sällan blir diagnostiserade med ytterligare diagnoser som trotssyndrom och uppförandestörning. Däremot löper flickor större risk att hamna i någon form av missbruk. 2.8 Skolans ansvar Det är oerhört viktigt att framförallt barn med funktionsnedsättning får det stöd i skolan som de har behov av beskriver både Duvner (1998) och Kärfe (2000). Samtidigt påpekar båda författarna att eleverna har rätt till det fulla stöd de behöver och att detta står klart och tydligt inskrivet i de lagar och förordningar vi har i Sverige. Inom den svenska skolan finns så kallade styrdokument vilka pedagoger på skolorna ska förhålla sig till, det anger bestämmelser som påverkar elevens skolsituation. Styrdokumentet innefattar bland annat skollagen och läroplanerna (Elmqvist & Johansson 2011). Skollagen lägger ett tydligt ansvar på den enskilde skolan men framförallt på rektorn som har huvudansvaret i form av att ta hänsyn till varje elev och se till att de elever som är i behov av särskilt stöd verkligen får tillgång till det: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (Skollagen, 2010:800, kap 3, 8 ).
11 I skollagen står det även att skolor har ett ansvar att se till att det finns kompetent personal för att kunna tillgodose de behov som elever med funktionsnedsättning behöver. Den första juli år 2011 trädde en ny läroplan i kraft som uppger följande: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov [ ]. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov [ ]. Skolan har särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lgr11 s.8). 2.9 Pedagogiska konsekvenser i skolan Det ligger en stor problematik i sambandet mellan pedagogik och barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter på så sätt att inlärningen blir försvårad menar Beckman och Ericsson (2004). För individer med motorik och koncentrationssvårigheter krävs en medveten och genomtänkt pedagogik. En försenad tal- och språkutveckling är vanligt bland barn med ADHD. Denna problematik finns oftast kvar vid skolstart, vilket ger en språklig osäkerhet menar Beckman och Fernell (2007). Minst vartannat barn med ADHD har en försenad språk- och talutveckling säger Gillberg (2005). De pedagogiska konsekvenserna som uppstår i skolsituationer ska kontras med tydlig instruktion anser Juul (2005). Vuxna får inte ge sig in i meningslösa konflikter, utan bör vara flexibla. De situationer som uppstår ska bidra med tydlighet (a.a.). Ericsson (2005) påpekar att individer med ADHD inte får den hjälp i skolan som de behöver. Det finns mycket att göra inom detta område för att skapa en balans mellan den medicinska och pedagogiska sfären. En åtgärdsplan för varje individ bör utvecklas med hjälp av specialpedagog, barnpsykolog och idrottslärare: Sedan bör behandlingen ske utifrån en sensomotorisk utvecklingsnivå. Detta ska ske tillsammans med individens föräldrar. Lärare känner frustration för att ständigt anpassa sig efter politiska krav. En annan aspekt är att resurserna för specialundervisning diskuteras i kvantitativa termer, istället för kvalitativa termer. Författaren menar att alla barn med ADHD bör betraktas som unika (a.a.).
12 3 SYFTE/PROBLEMFORMULERING Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier för barn med ADHD som lärare fått kunskap om under sin utbildning, och om de hade kännedom om hur deras elever med ADHD medicinerades. Vidare var syftet att undersöka hur pedagoger i skolan använder fysisk aktivitet som pedagogiska hjälpmedel i undervisning för barn med ADHD och vilka strategier som varit framgångsrika. Med utgångspunkt i detta var syftet också att undersöka om det fanns några skillnader mellan lärare som undervisar yngre och äldre elever och i sådant fall varför. Samt att ta reda om det föreligger några skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD gällande symtom och framgångsrika åtgärder. Frågeställningar Med utgångspunkt i syftet formuleras följande frågeställningar: 1. Vilka pedagogiska strategier för barn med ADHD har lärare fått kunskap om under utbildningen? 2. Vilken kännedom har lärare om hur deras elever med ADHD medicineras? 3. Vilka strategier gällande fysisk aktivitet använder sig lärare av i undervisningen för barn med ADHD, vad har varit framgångsrikt och varför? 4. Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar yngre och äldre elever vad gäller fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisning för barn med ADHD? 5. Vilka skillnader finns det mellan pojkar och flickor med ADHD vad gäller symptom och vilka åtgärder är framgångsrika? 6. Vilka tänkvärda tips har pedagogerna till blivande kollegor?
13 4 METOD I detta kapitel redovisas val av metod, urvalsgrupp, genomförande, databearbetning, samt validitet och reliabilitet. 4.1 Val av metod Enligt Stukat (2005) så är det undersökningens forskningsproblem som avgör vilken metod man ska använda sig av. Föreliggande studie är kvalitativ. Med kvalitativ forskning menar Patel och Davidsson (2003) att man presenterar sin undersökning i form av ord, data som samlas in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. I denna studie valdes en kvalitativ studie. 4.2 Urval Stukat (2005) menar att valet av respondenter är viktigt för att få rätt sorts information. I denna studie intervjuades fem lärare med 1-8 års erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd (Tabell 1). Två av intervjuerna skedde med grundskollärare, år 1-7, som undervisar elever i tidiga åldrar och tre intervjuer skedde med grundskollärare som undervisar elever i senare åldrar, år 6-9 (Tabell 1). Detta för att kunna jämföra om lärare på låg-, mellan- och på högstadium använder olika pedagogiska strategier och fysisk aktivitet som tekniker för barn med ADHD. Lärarna arbetade också på olika skolor i en stad i sydöstra Sverige. Detta var ett medvetet val för att kunna se om skolor använder sig av olika pedagogiska strategier i undervisningen för barn med ADHD. Tabell 1. Tabell 1 beskriver de olika lärarnas utbildning, områdesämnen, erfarenhet, årskurs de arbetar i samt vilka funktionsnedsättningar barnen som de arbetar med har. Lärarna har tilldelats det som de i resultatkapitlet benämns som. GS= pedagoger som arbetar i grundskolans senare år. GT= pedagoger som arbetar i grundskolans senare år. Lärare Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Förkortas i arbetet som GS 1 GS 2 GS 3 GT 1 GT 2 Pedagogisk utbildning Lärarutbildningen senare år Lärarutbildningen senare år Lärarutbildningen senare år Grundskolelärare tidigare år Grundskolelärare tidigare år Utbildningsämnen Svenska, idrott engelska, idrott specialpedagogik, historia, Religion svenska, matte, specialpedagogik idrott, svenska matte, Erfarenhet i år Årskurs de arbetar i 3 år 1, 5 år 8 år 3 år 7 år år 6-9 år 6-9 år 6-9 år 1-7 år 1-7 Arbetar med barn som har ADHD ADHD, aspbergers ADHD och aspbergers ADHD aspbergers och ADHD
4.3 Genomförande Här presenteras förarbete, intervjutillfället, samt etiska förhållningssätt. 14 4.3.1 Förarbete Inledningsvis formulerades frågor utefter studiens syfte och frågeställningar. Därefter sammanställdes en intervjuguide (Bilaga 1). När intervjuguiden var färdigställd så genomfördes en pilotstudie varefter vissa av frågorna sedan ändrades för att stämma överens med syftet. Detta anser Lantz vara viktigt för att veta om intervjufrågorna svarar på studiens syfte (Lantz 2007). Lärarna som intervjuats i denna studie är samtliga kontakter som jag upprättat under mina VFU-perioder. Lärarna kontaktades per telefon och fick förfrågan om de hade möjlighet att medverka, varpå det sedan bestämdes en tidpunkt för intervjun. Samtliga intervjuer genomfördes på neutral plats där det var en lugn intervjumiljö, som i ett bibliotek eller hemma hos respondenten. Lantz (2007) menar att valet av intervjumiljö är av betydelse för att respondenten ska känna sig bekväm. 4.3.2 Intervjutillfället Innan intervjuerna genomfördes tillfrågades respondenterna om de motsatte sig att intervjun spelades in, detta resulterade i att alla intervjuer enbart antecknades med papper och penna då respondenterna uppgav att de kände sig mer bekväma om intervjun inte spelades in med diktafon eller motsvarande. Varje intervjutillfälle pågick under 70-80 minuter, vid samtliga tillfällen var det jag som ställde frågorna och antecknade svaren med hjälp av papper och penna. Vidare förtydligades begreppet fysisk aktivitet och att det i denna studie definierades som all typ rörelse som ger ökad energiomsättning. Därefter ställdes frågorna i kronologisk ordning (Bilaga 1). Intervjuerna var halvstrukturerade vilket innebar att följdfrågor ställdes beroende på respondentens svar. Då alla frågor var avhandlade sammanfattades intervjun för respondenten. Denne fick då möjlighet att förtydliga eventuella frågetecken (Lantz 2007). Efter att varje intervju genomförts och svaren på frågorna antecknats så skrevs svaren in i ett dokument, detta valdes att göra enskilt efter varje genomförd intervju för att kunna minnas precis vad som sagts och för att sammanställa det, detta för att minimera risken att glömma delar av intervjusvaren. 4.3.2.1 Etiska förhållningssätt Då en studie ska genomföras finns det vissa etiska frågor som bör övervägas. Enligt vetenskapsrådet (2002) finns det fyra huvudkrav som bör följas då forskning bedrivs. Det första huvudkravet kallas informationskravet och innebär att den som bedriver forskningen ska informera deltagarna om vilka villkoren för deltagandet är, samt att de deltar frivilligt och när som helst under perioden kan avbryta sin medverkan. Det andra kallas samtyckeskravet och innebär att forskaren ska ha inhämtat de deltagandes samtycke i studien. Samt att om en deltagare väljer att avbryta
15 medverkan behöver den personen inte uppge anledning och får heller inte utsättas för påtryckning (Vetenskapsrådet 2002). Som inledning till denna studies intervjuer så beskrevs studiens syfte, hur dokumentationen skulle hanteras och hur lång tid intervjun beräknads pågå. Det påpekades också att det var frivilligt att delta och att respondenten var anonym och när som helst fick avbryta sin medverkan utan att uppge anledning till varför. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet och innebär att alla uppgifter som de deltagande lämnar till forskaren som kan vara etiskt känsliga bör i samråd mellan de inblandade råda under tystnadsplikt. De personuppgifter som lämnas till forskaren bör lagras på ett ställe där de inte kan utnyttjas felaktigt av någon annan (Vetenskapsrådet 2002). Innan intervjuerna påbörjades, påpekades att svaren skulle behandlades säkert. Det framgick också att inga personuppgifter skulle användas felaktigt. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, innebär att de uppgifter som framkommer i undersökningen inte får lov att användas på något annat sätt än vad det är avsett för (Vetenskapsrådet 2002). Respondenterna i denna studie fick också veta att insamlad data endast skulle användas i det syfte det var avsett för. 4.4 Databearbetning Efter att varje intervju genomförts så bearbetades svaren för den aktuella intervjun, respondentens svar renskrevs och då alla intervjuer genomförts så sammanställdes alla svar och kategoriserades i en sammanhängande text utifrån frågorna som ställts. Vid några tillfällen svarade respondenterna med liknande svar, vilka sammanfördes för att texten inte skulle upprepas. Intressanta citat markerades, vilka presenteras i resultatet. 4.5 Validitet och reliabilitet Med validitet menas att man mäter det som är avsett att mätas (Patel & Davidsson 2003). För att få så trovärdigt resultat som möjligt intervjuades utbildade grundskolelärare med ett eller flera års erfarenhet av undervisning för barn med ADHD. Inledningsvis formulerades frågor utefter studiens syfte och frågeställningar. Därefter sammanställdes en intervjuguide (Bilaga 1). Lantz (2007) anser att det är viktigt att genomföra en pilotstudie för att ta reda på om frågorna svarar på syftet och för att eventuellt ändra på vissa frågor ifall att frågetecken uppstår. Frågorna berör pedagogernas bakgrund i from av utbildning, hur de använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel, skillnader mellan pojkar och flickor och olika sätt att tillämpa pedagogiska strategier för yngre och äldre barn. Med reliabilitet menas tillförlitligheten på studien. Då jag använde mig av papper och penna så kan reliabiliteten på arbetet blivit något försämrad. Respondenternas önskan följdes vilket resulterade i att intervjuerna inte spelades in, detta gör att respondenten slipper känna sig obekväm, men det resulterar även i att reliabiliteten blir något försämrad då intervjusvaren i efterhand tolkades. I övrigt presenteras studien på ett sätt som gör att någon annan kan genomföra samma studie genom att
16 syftet, frågeställningarna och intervjufrågorna tydligt presenteras. Detta menar Patel & Davidsson (2003) är av betydelse för reliabiliteten. I studien har det genomförts halvstrukturerade intervjuer vilka föder olika följdfrågor som bidrar till att resultatet kan variera om samma studie skulle genomföras igen.
17 5 RESULTAT I resultatet presenteras de svar som framkommit under intervjuerna. 5.1 Kunskap om ADHD under lärarutbildningen De intervjuade pedagoger som läst lärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa svarade att de hade läst lite om olika funktionsnedsättningar och hur man gick till väga för att utveckla dessa elevers inlärning, däremot kunde de inte minnas att de lärt sig något som handlar om elever med specifikt diagnosen ADHD. På frågan om de fått någon utbildning om fysisk aktivitet och ADHD under sin lärarutbildning, så svarade alla pedagoger att de inte fått det under sin utbildning, alla angav att de strategier de tillämpar har de fått lära sig då de har kommit ut på respektive skola eller själva fått läsa sig till. Några angav att de fått tips och råd av sina kollegor men att de lärt sig bäst genom att prova sig fram. Samtliga pedagoger som intervjuades förklarade att de saknar tillräcklig utbildning inom området fysisk aktivitet och ADHD: I idrotten gick vi igenom en del då det handlar om motorisk träning som är viktigt för elever med ADHD, då det gäller mina övriga kunskaper så har jag fått prova mig fram. Det jag vet nu har jag fått ta del av från mina kollegor eller genom några kortare utbilningsdagar som handlar om olika funktionsnedsättningar. Man har lärt sig att prova sig fram för varje individ (GS 1). Två av pedagogerna hade under utbildningen haft en föreläsning om olika funktionsnedsättningar, men i övrigt väldigt lite om ADHD, och framförallt olika strategier som är framgångsrika. De pedagoger som läst specialpedagogik angav dock att de hade läst lite kort om fysisk aktivitet och elever med ADHD, men beskrev det som en väldigt ytlig kunskap om det specifika ämnet: Vi läste inte det i den vanliga lärarutbildningen, men inom specialpedagogiken fick jag lite lärdom om funktionsnedsättning och fysisk aktivitets positiva samband (GT 1). 5.2 Medicinering av eleverna Samtliga lärare visste att de elever de jobbade med i skolan hade någon form av medicinering, två av pedagogerna visste även vilken typ av läkemedel eleverna medicinerades med. Ja jag vet att det förekommer medicinering, två av mina elever medicineras vid frukost, lunch och middag. Ritalin heter den medicinen och är ett lugnande medel som ges i flytform. Man bör
18 veta om att medicinering utförs först då man har provat många andra stödinsatser (GS 3). Samtliga av de intervjuade förklarade också att det förekommer biverkningar av medicinering, oftast i form av magsmärtor eller trötthet menade pedagogerna. Detta kan leda till hög frånvaro hos eleverna, vilket enligt två av pedagogerna påverkade studieresultatet oerhört negativt. 5.3 Fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel På frågan om pedagogerna kände till ifall den fysiska aktivitetens påverkan hade någon betydelse för eleverna, så svarade samtliga pedagoger att de upplevde att någon form av fysisk aktivitet under dagen var väldigt positiv. Samtliga pedagoger svarade även att elever med ADHD har lättare att ta sig an nästa uppgift om man haft någon kortare paus med fysisk aktivitet inblandad. GS 1 och GT 2 nämnde även att elevernas självkänsla ökade vid fysisk aktivitet vilket upplevdes som positivt för eleverna. Samtliga pedagoger svarade också att det inte alltid är positivt med fysisk aktivitet som ett hjälpmedel för elever med ADHD, då de kan bli för trötta och på så sätt inte orkar arbeta med det som ska göras under lektionen: Jag vet av erfarenhet att eleverna mår bra av någon form av fysisk aktivitet, samtidigt kan de även bli väldigt trötta, men då handlar det om att eleverna har gjort några större fysiska aktiviteter och inte de små (GT 2). Framgångsrika pauser ska vara till för att eleverna ska få något annat att tänka på menar samtliga intervjuade lärare. Andra framgångsrika strategier är att eleverna får sitta på Pilatesbollar när de arbetar, vilket ger bättre fokus. Detta angav GS 2 och förklarade att eleverna får lättare att koncentrera sig under lektionen om de sitter på varsin boll som är formad efter stolen, på grund av att kroppen då ständigt är i rörelse. GT 1 förklarade att de lät eleverna springa fram och tillbaka i korridorerna vid kortare pauser, vilket leder till bättre fokus på arbetsuppgiften de ska utföra. GT 2 är ensam om att låta eleverna hoppa hopprep eller att hoppa på en liten studsmatta som finns i klassrummet, vilket enligt pedagogen är en bra kort paus som innefattar fysisk aktivitet. Lärarna i grundskolans tidigare år (GT) förklarade även att man bör tänka sig för då man använder sig av kortare pauser med alla elever samtidigt, något som ofta leder till konflikt mellan eleverna. Detta menade de kan bero på att personer med ADHD ofta saknar sociala koder, har svårt att samarbeta och svårigheter att ta motgångar vid till exempel spel, bollsporter och så vidare. Vid frågan om pedagogerna hade kommit på några egna strategier som var framgångsrika, så svarade samtliga respondenter att de inte hade det, men av erfarenheten de skaffat sig genom skolan så utvecklar de strategierna som redan finns. Två av pedagogerna hade upptäckt att genom dans och sång upplever de att eleverna får mer gjort under lektionerna.
19 GT 1 och GS 2 upplevde att många skolor hade liknande tekniker då det gällde att arbeta med elever som har ADHD, GT 2 menade att deras skola inte hade kommit fram till något revolutionerande, men beskrev att: Vi kanske inte kommit på några egna men vi har blivit bra på att utveckla gamla strategier som fungerar väldigt bra för våra elever, man ska veta att dessa barn är så olika och det behövs väldigt olika strategier för varje individ så det gäller att hitta det som passar varje elev. Med hjälp av elevens egna intressen kan man hitta vad som passar just den eleven, särskilt för att få bra pauser med framförallt någon form av fysisk aktivitet (GT 2). GS 1 och GS 2 hävdade att den positiva effekten av fysisk aktivitet var att eleverna fick lättare att koncentrera sig, vilket i sin tur ledde till bättre studieresultat. De upplevde också att eleverna blev mer positiva till skolan då de märker att de klarar de olika mål som pedagogerna har satt upp. GS 3 menade precis som GS 1 Och GS 2 att fysisk aktivitet leder till större fokus, men nämnde även att det absolut inte behövde vara några större projekt som kanske en hel idrottslektion, det räcker ofta med korta pauser då eleverna befinner sig i klassrummet, helst som innefattas av fysisk aktivitet i någon form: Man märker att elevens själförtroende förbättras då eleven kan vara mer fokuserad och klarar av att göra flera av momenten vi ska jobba med (GS 3). GT 1 svarade att effekten av fysisk aktivitet som strategi i klassrummet oftast var väldigt positivt och framgångsrikt. Samtidigt är det väldigt viktigt att lyssna på vad eleverna själva tycker, ansåg samtliga pedagoger vid intervjun. De pedagoger som undervisar yngre barn nämnde att då man har någon form av fysisk aktivitet så kommer eleverna att träna sin motoriska förmåga, framförallt grovmotoriken och balansen. Dessa aspekter är oftast sämre hos barn med ADHD, och främst då hos pojkarna hävdade de tre pedagogerna som läst lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa. Fyra av lärarna nämnde att om möjligheten finns att utöva den fysiska aktiviteten utomhus så kan det bidra till minskad trötthet hos eleverna. 5.4 Olika strategier för yngre och äldre barn Då det gäller vilka strategier pedagogerna hade provat som de ansåg var framgångsrika i skolan gällande fysisk aktivitet och elever med ADHD så var det lärarna som arbetar med yngre elever som hade flest framgångsrika strategier. Detta var enligt dem själva på grund av att de upplever att de har mera tid till förfogande än vad de har som undervisar äldre elever. Pedagogerna som undervisar de äldre eleverna uppgav att korta pauser och promenader är framgångsrika, här nämnde samtliga GS-pedagoger att det oftast inte fanns tid att prova, eller använda sig av strategier som tog upp elevernas tid för att nå målen i respektive ämne, en respondent nämnde att det förekommer strategier i form av bollar att sitta på och små bollar att
20 klämma på för eleverna vilket är framgångsrikt då det förbättrar koncentrationen. Två av pedagogerna som undervisar de äldre eleverna beskrev att de kan låta eleverna använda sig av musiksalen då de ska ha en kortare paus, där kan de avreagera sig på ett trumset, vilket båda ansåg var en framgångsrik teknik som de har använt sig av. Samtidigt svarade de att tiden ofta inte räcker till. Det finns många små aktiviteter vid kortare pauser med fysisk aktivitet som fungerar, men som jag sa tidigare så upplever jag att man inte alltid har den tid man behöver, särskilt om man bara har en elev i 40 minuter. Ibland känner jag att eleverna borde få längre lektioner hos en speciallärare (GS 2). Då det gäller pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år, så svarade de båda att det finns flera bra och användbara strategier då det gäller fysisk aktivitet. Båda pedagogerna använder sig av strategier med fysisk aktivitet eftersom de vet av egen erfarenhet att dessa fungerar bra på elever med ADHD. GT 1 svarade att om man strävar mot ett mål att uppnå så vet eleven att denne blir belönad i form av en paus då målet är uppnått. Samtidigt Förklarade GT 1 att om eleven är snabbare än någon annan så får man ha en plan B förberedd så inte de andra eleverna blir distraherade. Pedagogerna menade att då eleverna ska ta tag i nästa uppgift efter att de fått en paus så orkar de koncentrera sig bättre. Både GT 1 och GT 2 svarade att de arbetar med så kallade timstockar som tydligt visar hur lång tid det är kvar då eleven har någon form av paus så de vet när lektionen ska sätta igång igen. GT 1 och GT 2 svarade även att trots att pauser medför många fördelar så kan det bidra till negativa aspekter då eleverna i vissa fall blir uppspelta och frustrerade om de inte hinner klart med den aktivitet de utför under pausen. Oavsett vad det handlar om för strategier så upplevde alla pedagoger att det är viktigt att ha struktur och tydliga regler för barn med denna diagnos. 5.5 Vad vet lärarna om skillnader med pojkar och flickor som har ADHD Då det gäller skillnader mellan pojkar och flickors symtom så svarade samtliga pedagoger att flickor oftast är lugnare och mer inåt agerande än vad pojkar är. GT 2 svarade att ofta har flickor bara ADD vilket pedagogen förklarade med att ett H saknas i diagnosen vilket står för hyperaktivitet, flickor som har ADD är därmed inte lika hyperaktiva som pojkar ofta är. GS 3 menade att flickors symptom är svårare att upptäcka då de ofta har en förmåga att sitta still och vara tysta, detta menade även GS 2 och la till att flickor ofta är väldigt bra på att låtsas arbeta med den aktuella uppgiften. GT 2 svarade att den stora skillnaden mellan pojkar och flickor är att pojkar är mer hyperaktiva och alltid har någonting på gång. Pojkar pratar ofta hela tiden och utan att vänta på sin tur, flickorna däremot är tystare, har ofta väldigt låg självkänsla och kan uppfattas som blyga: Trots att flickor och pojkar visar på olika symptom så har de i stort sätt samma svårigheter i skolans värld (GS 3).
21 Gällande flickors med ADHD så svarade tre pedagoger att de har ganska dålig erfarenhet av det pedagogisk strategin fysisk aktivitet. GS 2 upplevde att det motoriska samspelet är bättre hos flickor med ADHD, samt att de har bättre koordination än vad pojkar med ADHD har och att barn med diagnos oftast är väldigt positiva till någon form av rörelse: De få erfarenheter jag har är väl från idrotten, så inget direkt konkret jag kan nämna och dra några större slutsatser av. Det jag kan komma på är att jag upplever att flickor har ett bättre rörelsemönster och har lättare med det motoriska samspelet än vad pojkar har (GS 1). Detta menade inte GT 2 som svarade att flickor är mer lugna och inte har samma behov av fysisk aktivitet som pojkar har. GT 2 svarade vidare att flickor med ADD redan vid ung ålder ofta lider av övervikt, troligtvis för att de inte gillar att röra på sig. Både GT 1 och GS 3 svarade att vad gäller pojkar behöver man oftast inte tjata på dem för att de ska röra sig och ha någon form av fysisk aktivitet, de är väldigt aktiva ändå och har ett helt annat intresse att vilja röra på sig som inte flickorna alls har på samma sätt. Här svarade G S 2 vikten av att hitta någonting som intresserar tjejer för att kunna vara aktiva i någon form, GS 2 svarade att i undervisningen för flickor med ADHD så är ridning oftast en uppskattad fysisk aktivitet, som fungerar och leder till att inlärningen blir bättre i form av en morot för flickorna. 5.6 Tänkvärda tips till blivande lärare som vill arbeta med elever med ADHD Om man ska arbeta med barn som har någon form av funktionsnedsättning förklarade respondenterna att det är viktigt att ha ett stort tålamod. Samtliga nämnde att det är viktigt att veta att det inte alltid blir som man har tänkt sig så därför bör man som pedagog vara flexibel i sitt arbete: Då man arbetar som pedagog med barn som har diagnosen ADHD så kan man inte förvänta sig att få någonting tillbaka, som man ofta får om man t.ex. arbetar med barn som har down syndrom (GT 2). Det är viktigt att förstå att inte samma strategier fungerar på alla elever bara för att de har samma diagnos. GS 1 menade att forskningen kan säga en sak men eleven beter sig på ett annat sätt, och i slutändan är det eleven vi måste lyssna på. Det är enligt pedagogerna väldigt viktigt att bygga upp en god relation innan man provar nya strategier.