Livsviktigt NR 17 2015 För Sveriges Livsmedelshandlare Tema Brott i Butik Är din butik ett skafferi för kriminella? Dumpstring i svinnets kölvatten Sänkta restaurangmomsen gav fler jobb Icahandlare blev årets mest företagsamma
Innehåll nr 17 2015 8 Ny modell för hanteringsersättningen lanseras redan i januari 2016. Små butiker blir de stora vinnarna. 4 Nyheter Skatteverket utreder fusk med Swish i handeln Maktskifte på Livsmedelsverket 5 Tema Brott i Butik Har din butik utvecklats till ett skafferi för kriminella? 8 Noterat Ny modell för hanteringsersättningen från och med januari 2016 9 Handlaren Handlarparet Tawfik och Hanaa Ghosheh räddar glesbygdsbutiker 10 Hallå Där! Två Ica-handlare fanns med bland vinnarna av mest företagsamma människa 12 Opinion Finansminister Magdalena Andersson imponeras varken av lägre restaurangmoms eller skattesubventioner för att sänka trösklarna in till första jobbet 14 Nyutkommet: Svinnlandet Dumpstring som metod att minska matsvinnet och leva billigt 15 Noterat Så blir nya kortavtalet för Svensk Handels medlemmar 5 12 14 4 Magdalena Andersson Finansminister Tidningen Livsviktigt ges ut av Livsmedelshandlarna som är en oberoende branschorganisation för handlarare inom dagligvaruhandeln. Livsmedelshandlaren kostar 800 kronor per år och ingår i serviceavgiften. 2 Ansvarig utgivare och VD Tryck Produktion Pär Bygdeson Petra Lindberg, Caleida Media NittonDesign Redaktör Reporter/fotograf Annonser Marie Halldestam Claes Hallencreutz victoria@caleidamedia.se johanna@caleidamedia.se Regeringsgatan 60 103 29 Stockholm www.livsmedelshandlarna.se 08-20 24 50 Twitter: @handlare info@livsmedelshandlarna.se
Ledare Kära tomten... hör mina sju önskningar Hej Jultomten. Jag har förmånen att få arbeta i den bästa av branscher, att få erbjuda människor från hela världen bra mat, med minskande påverkan på miljön till rimliga priser. Jag arbetar tillsammans med min personal som jag tycker mycket om och som även de brinner för att ge våra kunder en så bra matupplevelse som möjligt. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre, därför ber jag dig kära Jultomten att nogsamt hörsamma mina önskningar: 1. Under 2016 vill jag att det Svenska rättsväsendet börjar arbeta för att alla lagar ska och att Se till att polisen och åklagare slutar lägga ner undersökningar och skriva av åtal. efterlevas det är slut med frikort till de brottslingar som rånar, stjäl, snattar, hotar och trakasserar oss som arbetar i matbutikerna. Se till att poliser och åklagare slutar lägga ner undersökningar och skriva av åtal. 2. Se önskning 1. 3. Se önskning 2. 4. Jag önskar mig även att Riksbanken återtar sitt ansvar för att säkerställa att samhället har de kontanter som behövs. Göm er inte under landets största utbyte av kontanter som skett. Kom fram ur valvet, kära Riksbank. Sverige behöver er. 5. Av regeringen önskar jag mig att den verkställer de förslag som statskontoret kom med i sin utredning kring avgifter för livsmedelskontroll. Modernisera kontrollen, för ökad matsäkerhet och lägre kostnader. 6. När spelutredningen startar nästa år, ber jag dig Tomten att påminna alla inblandade om att välfungerande ombud som träffar spelkunder i verkligheten är ett mycket bra sätt att minimera skadorna av överdrivet spelande. 7. Min sjunde önskan är en fortsatt klok avreglering inom miljöområdet. Att återkommunalisera förpackningsinsamlingen är inte ett steg framåt. Det är flera steg tillbaka och hämmar kreativitet och utveckling. Samtidigt är det läge att också ge restauranger och storkök rätt att upphandla vem som ska hämta deras organiska avfall. Din hängivne vän Livsmedelshandlaren Med denna önskelista vill vi på Livsmedelshandlarna önska dig en riktigt God Jul & Gott Nytt År. I år skickar vi inga julkort utan har istället skänkt en julgåva till Great Andoh http://www.greatandoh.com/ som är ett hem och en skola för barn i Ghana. Great Andoh drivs av Emelie Kanter och hennes familj som driver livsmedelsbutik i Göteborg. Många jul- och nyårshälsningar Pär Bygdeson VD, Livsmedelshandlarna 3
Nyheter Hon blir ny chef för Livsmedelsverket Annica Sohlström tar över efter Stig Orustfjord på Livsmedelsverket. Annica Sohlström är vikarierande generaldirektör på Livsmedelsverket från den 10 december. Hon ersätter Stig Orustfjord som blir generaldirektör på regeringskansliet. Annica Sohlström kommer från tjänsten som generalsekreterare för biståndsorganisationen Forum Syd. Hon har tidigare varit avdelningschef på Livsmedelsverket, men slutade 2010. Stig Orustfjord avsätts genom ett regeringsbeslut och blir tillsvidare generaldirektör på regeringskansliet, något som populärt kallas elefantkyrkogården. Han tillsattes som generaldirektör för Livsmedelsverket i september 2013 och har ett sexårigt förordnande till den 31 augusti 2019. Enligt uppgifter i media i bland annat UNT har Orustfjord rönt kraftig kritik för sitt sätt att leda Livsmedelsverket. Källa: Fri Köpenskap 2% av proverna innehöll halter över gränsvärdena av bekämpningsmedelsrester. Resultatet av Livsmedelsverkets kontroll visar att det är låga halter bekämpningsmedelsrester i maten på den svenska marknaden.. Men i barnmatsproverna och i de animaliska proverna, som kött, mjölk, ägg och lever, hittades inga mätbara halter alls. Källa: Livsmedelsverket Swish i handeln ökar fusk Betaltjänsten Swish fyller tre år. Överföringar med mobilen gör det enkelt att dela restaurangnotan eller betala på julmarknaden. Men Skatteverket ser också en ny metod för fuskare. Swish är bankernas betaltjänst som gör det möjligt att med en mobilapp föra över pengar till en privatperson eller företag. Sista året har antalet användare växt kraftigt och är nu uppe i över 3,7 miljoner. Det märks också hos Skatteverket. I samtliga regioner utreder vi den här typen betalningar just nu, säger Conny Svensson, nationell samordnare för kontroll av kontanthandel. Kassaregister mot fusk 2010 infördes lagen om krav på kassaregister. Det minskade skattefusket, enligt Skatteverket. Samtidigt går tekniken framåt och nya betalningslösningar dyker upp på marknaden, där Swish är en av flera. Det är något som oseriösa näringsidkare utnyttjar. Man flyttar pengar via Swish men låter bli att redovisa det överhuvudtaget. I våra kontroller ser vi en ökning av det, säger Svensson. När Swish var nytt användes det mest mellan privatpersoner och vid marknader och annan tillfällig försäljning. Nu har tjänsten vuxit sig så stor att även permanenta verksamheter använder den. Föreslå lagändringar Skatteverket ska nu göra en översyn av kassaregisterlagen och föreslå ändringar. Och bankerna räknar med att Swish ska fortsätta växa. Vi har inga prognoser men vi går ut med en ny produkt gentemot e-handeln, och så har vi en företagstjänst med potential för många fler kunder, säger Henrik Bergman, styrelseordförande i bolaget Getswish. Han är medveten om att tillväxten skapar ett nytt läge. Vi startade i liten skala och nu börjar vi närma oss något som är samhällsviktigt, säger han. Tjänsten är än så länge gratis för privatpersoner. Hur det blir i framtiden är upp till bankerna som erbjuder tjänsten. Conny Svensson Skatteverket Conny Svensson på Skatteverket betonar att myndigheten inte har något emot tjänsten i sig. Det finns också en fördel ur kontrollperspektiv. Pengarna passerar ett konto och vi kan förelägga bankerna att lämna ut information. Men vi kan inte systematiskt hålla på med det, säger han. Som konsument kan man motverka fusk genom att alltid begära ett kvitto. Näringsidkaren är skyldig att erbjuda det, du ska inte ens behöva fråga. Swish som betalmedel ökar risken för fusk. Nu ska kassaregisterlagen ses över av Skatteverket som kommer att föreslå ändringar i lagen. 4
Tema Brott i butik LARM: Brott i butik ökar och blir råare samtidigt minskar polisens resurser Per Geijer Säkerhetschef, Svensk Handel Vi måste möta gärningsmännen på deras nivå Har din butik blivit ett skafferi för kriminella? Brott i butik blir allt vanligare och allt fler tar för sig i butiken utan att betala. Och Livsmedelsbutiker toppar statistiken över såväl stöld som rån. Men att anmäla brotten lönar sig inte, trots att bevis finns. Frustrationen är enorm bland handlarna, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel Han tillägger att han förstår dem även om han samtidigt vädjar till handlarna att inte sluta anmäla eftersom brottsstatistiken då skulle antyda att det rör sig om så få fall att det ändå inte är värt att hantera för polis och åklagare. Men just så är fallet idag. Betalar inte böter Det kostar helt enkelt för mycket att utreda, anser polisen och ser man till de fall som ändå går till åklagare betalar bara 8 av 10 böter för de stölder de begått. Sen har vi de som får strafförelägganden på plats; de som erkänner brottet och tar på sig skulden och lovar att betala sina böter. De släpps på direkten och av de ärenden som Svensk Handel kontrollerat är det inte en enda som betalat sina böter. Det fungerar inte med ett system där man utkräver böter av kriminella som inte har något att förlora. Dessa personer äger ingenting och har inget att förlora. De struntar i att betala för att de inte kan betala. Och det här är en allvarlig brist i dagens rättssystem liksom även att så många ärenden läggs ned av polis och åklagare. Tuff situation I den bästa av världar skulle förövarna lagföras oftare, brotten utredas och skyldiga dömas. Men dit är vägen lång så länge som situationen ser ut som den gör idag med en hårt ansträngd poliskår som befinner sig i den största och mest komplexa omorganisationen någonsin med ett jäsande missnöje inom polisen vad gäller arbetsuppgifter, bristfällig utrustning och låga löner. Flyktingkrisen sten på börda Lägg därtill flyktingkrisens påverkan där vi dels har poliser som förflyttas till gränsbevakning eller får fullt upp med att bevaka asylboenden, till exempel. Det kan bli helt tomt på poliser på vissa orter under vissa tider på dygnet. Per Geijer är noga med att påpeka att flyktingtrycket endast förstärker ett befintligt problem där signalerna från polis och åklagare är att det fortsättning nästa sida 5
Tema Brott i butik fortsättning från föregående sida lönar sig att ta för sig i butiken då straffet är obefintligt. Finns det något man kan göra då åt läget? Ja, för handlarna och personalen gäller det att vara väl förberedda och agera enligt det program i tretton punkter som vi visat tidigare. För rättsväsendet handlar det om att försöka möta brottslingarna på deras egen nivå. Hur tycker du då att man ska göra för att möta dem på deras nivå? Ge dem samhällstjänst istället för böter jobba kan man ju alltid, eller? Ja, jag anser att vi måste titta på olika påföljder för att nå de kriminella på rätt sätt. Böter är inte rätt väg att gå för gärningspersoner utan inkomst och med stora skulder till samhället, säger Per Geijer. Handlingsplan vid rån Vid rånet: Ta inga risker! Det viktigaste är att ingen blir skadad. Försök att inte provocera eller stressa rånaren. Följ rånarens instruktioner om det är möjligt. Förklara annars lugnt och pedagogiskt varför det inte går, till exempel: jag kommer inte åt pengarna i kassan, de är inlåsta i ett slutet system. Tryck inte på larmknappen om det finns minsta risk för att rånaren ser det, det kan provocera fram ett angrepp. Observera signalement: Grovt: antal personer, kön, klädsel, kroppsbyggnad, ålder, flyktbil med mera. Efter rånet: Tryck på larmknappen, ring 112. Begär polisen och berätta om viktiga iakttagelser. Spärra av rånområdet och skydda eventuella spår i väntan på polis (till exempel DNA, finger- och skoavtryck). Be eventuella vittnen stanna kvar tills polisen anländer. Låt de drabbade var för sig skriva ner de signalement man är säker på. Gissa inte! Var beredd att möta polisen utanför butiken om ni får order om detta, håll kontakt med polisen via telefon. Ta hand om drabbade kollegor och kunder. Per Geijer Säkerhetschef, Svensk Handel Ljud: dialekter, språk, brytning, stressnivå, namn med mera. Detaljer: ärr, tatueringar, ögonfärg, lyten med mera. Källa: Svensk Handel Anmäl händelsen till Arbetsmiljöverket. Lämna aldrig ut uppgifter om rånbelopp och tillvägagångssätt till massmedia. 6 Fakta 2015 Stöldbrott i butik Varje år begås cirka 2 000 000 externa stöldbrott i svenska butiker, till ett värde av 4,6 miljarder kronor. Cirka två procent av dessa polisanmäls. Vanligtvis då en person är gripen på bar gärning och kan överlämnas fysiskt till polis. Livsmedelshandeln har flest stölder följt av Kläder & Skor, Elektronik och Systembolaget. Systembolaget är överrepresenterat sett till antalet butiker. Det som stjäls mest är: - Kläder - Livsmedel (utöver kött och godis) - Alkohol - Elektronik - Kosmetika 2013 lade polisen ned 39 procent av polisanmälningarna. 2015 var den siffran 54 procent. För stöldbrott begångna mot Systembolaget lade polisen ned 18 procent av anmälningarna, för livsmedelshandeln 63 procent. 34 procent av polisanmälda stölder leder till fällande domar eller strafförelägganden. 8 av 10 dömda har inte betalat sina dagsböter. Dessa hade i snitt 64 000 kronor i skuld till staten, från en stor mängd liknande domar. Av de strafförelägganden som kontrollerades i Stockholm City var samtliga meddelade gärningspersoner utan hemvist i Sverige. Ingen av dessa har betalat sitt strafföreläggande. Mycket få av utdömda skadestånd följs upp och krävs ut av de drabbade företagen. Källa: Svensk Handel
Den ökade brottsligheten påverkar tryggheten Stölder, rån och bedrägerier inom handeln ökar och det är ett stort samhällsproblem, säger Elisabeth Due, näringslivsexpert på Ica-handlarnas förbund. Hon vill ha mer resurser till polis, åklagare och domare för att komma till rätta med dessa brott. Vi har en allvarlig situation som förvärrats kraftigt i Ica-butikerna de senaste åren och som tilltagit ytterligare i år. Det här håller inte längre. Handlarna upplever att det påverkar arbetsmiljön i butiken. Man märker också att det blir svårare att rekrytera eftersom tryggheten i butik är mer ifrågasatt än tidigare. Man börjar resonera om det är värt jobbet när man är så utsatt för brott som man är idag i en livsmedelsbutik, säger hon. Sedan konstaterar Elisabeth Due att Polisens närvaro har stor betydelse också. Bristen på polisens närvaro i stora delar av landet är ett allvarligt problem. På Ica tar man regelbundet in egna siffror från butikerna och sammanställer i statistik och sammantaget från årets tre kvartalsrapporter har 145 inbrottsförsök gjorts, varav 62 i Nära-butiker och 53 i Supermarket. Tema Brott i butik Ger sig på de minsta Vi ser att det här är ett problem för alla butiker men i synnerhet för de mindre butikerna eftersom de är lätttare att ge sig på även om de har kontanthanteringssystem, larm och så vidare. Mängden personal som kan övermanna en brottsling är en faktor som avskräcker. En annan faktor är om butiken anlitar vaktbolag. Men dessa åtgärder är inte hållbara lösningar för en mindre butik, säger hon. Och spegelbilden av detta är personalens utsatthet i de mindre butikerna. Varje gång det händer brott i butiken så påverkas medarbetarna och professionell rådgivning behövs, både Elisabeth Due Näringslivsexpert på Ica-handlarnas Förbund för att bearbeta upplevelserna och för att kunna hantera om det händer igen, eller snarare när det händer igen Enligt Icas interna statistik över rån i butik visar det sig att rån med vapen ökar och att de blir allt hotfullare. Fram till och med kvartal tre hade 40 butiker utsatts för rån och av dessa skedde ett rån med elchockpistol, 7 utan vapen, 14 skedde med skjutvapen (varav 4 i kombination med annat vapen) och 18 rån begicks med yxa och eller kniv. Råare rån Även Elisabeth Due hänvisar till 13-punktsprogrammet för att förebygga brott i butik som handeln utarbetat i samarbete med polisen för några år sedan. Det är bra, ett gott verktyg, men vi behöver mer nu. Situationen förvärras för var dag som går. Brotten blir allt råare samtidigt som straffen uteblir. Det märker både våra handlare och de som begår brotten. Text: Marie Halldestam 7
Noterat Willys får paketstationer i butiken Willys har tecknat avtal med SwipBox om så kalllade paketstationer i butik. I ett 40-tal av kedjans butiker kommer kunderna att kunna hämta ut sina paket i en box med hjälp av en särskild pinkod enkelt, snabbt och utan någon manuell hantering av personal. SwipBox samarbetar med DHL Express som sköter logistiken och levererar paketen till boxen. Praktiskt fungerar det så här: Så fort ett paket placerats i boxen skickas ett SMS till kund enmed information om att paketet finns tillgängligt för upphämtning i paketstationen tillsammans med en unik pinkod. Kunden går till boxen och anger Hämta på en display. Sedan slår kunden in sin unika pinkod, kvitterar via skärmen och luckan öppnas. Man tar sitt paket och stänger luckan. Paketstationer har under en period testats på ett tiotal Willys-butiker, med stor framgång. Såväl kunder som butikspersonal har varit nöjda med den nya tjänsten. Med det nya avtalet kommer tjänsten initialt att finnas på totalt 43 butiker och efter utvärdering kan det bli fler butiker inom Axfood-koncernen som kommer att använda paketstationer. Paketutlämning ökar med cirka 15 procent varje år. Allt fler väljer att få hämta sina paket själva, istället för att få dem hemkörda direkt till dörren. De första paketstationerna börjar placeras ut i butik under den här veckan, vecka 51. Källa: Axfood Klart med ny modell för hanteringsersättning Modellen för hur ersättning beräknas till dem som hanterar returburkar och PET-flaskor håller på att ses över. Klart är att den nya modellen kommer att gynna de små butikerna. I mitten av december fattade Returpacks styrelse beslut om en ny modell för hanteringsersättning för burk och PET. Modellen innebär att alla butiker med en komprimerande pantautomat får en fast årlig ersättning samt en rörlig ersättning per burk och flaska som tas emot. Både den fasta och den rörliga ersättningen betalas ut veckovis precis som tidigare. Gynnar de små Jag är glad över att delen med fasta priser kommer att gynna våra minsta butiker. Det blir en fin julklapp till dem, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna. Den nya hanteringsersättningen är resultatet av ett omfattande utredningsarbete där många butiker deltagit i analyser av kostnader för automat, service, personal, lokal och material i samband med panthanteringen. Efter överläggningar kom så styrelsen som består av representanter från Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och Sveriges Bryggerier överens om en ny modell och en övergripande nivå på den nya ersättningen. Start i januari Vi är dock inte färdiga med beräkningarna över vilka nivåer som kommer att gälla för den fasta och den rörliga för burk men vi återkommer självklart med dem så fort som möjligt, säger Bengt Lagerman, vd på Returpack. Den nya modellen med de nya ersättningarna gäller från och med vecka 1 2016, därefter sker en revision vid varje årsskifte. Text: Marie Halldestam 8
Handlaren De räddar glebygdsbutiker Hanna & Tawfik Ghosheh Handlare, Rävlanda Här är handlarparet som räddar småbutiker i glesbygden från nedläggning och driver dem vidare. Han var livsmedelshandlare med sju butiker i Israel innan han flydde med sin fru till Sverige. Jag tycker det är roligt och ser det som en utmaning att ta över en butik och se till att den går att driva vidare. Det är kul att bygga om och göra fint, säger Tawfik Ghosheh som tillsammans med sin fru Hanaa för närvarande driver fem butiker. Omöjlig situation Tawfik kommer från Israel och Hanaa kommer från Palestina. När de inte kunde bo tillsammans i något av sina hemländer flydde de till Sverige. Tawfik har tagit hand om fler butiker än de driver nu, totalt över 15 stycken. Nu drivs de av släktingar eller vänner. Men paret är inte främmande för att ta hand om fler butiker. Får inte vara för liten Men det går inte med vilken storlek som helst. Det får inte vara en allt för liten butik. Först och främst måste det finnas ett tillräckligt stort kundunderlag annars går det inte. Det senaste projektet som Tawfik tog över är en butik i Rävlanda utanför Göteborg. En liten vinst Vi tog över butiken i maj i år och då låg förlusten på mellan 600 000 och 700 000 kronor på ett år. Redan nu har vi halverat den och jag räknar med att butiken ska gå med vinst redan nästa år. Ingen av de övriga butikerna går med förlust. Några av butikerna går inte så bra men de ger i alla fall en liten vinst. Nyligen hade vi I andra länder som jag har erfarenhet från, där är det tvärtom. Där är grossisterna angelägna om att få leverera varor. ett projekt på gång i närheten av Varberg. Men det visade sig att kundunderlaget var för litet för att det skulle bära sig. Svårt att hitta leverantör Tawfik har Dagab och Axfood som grossist men han är kritiskt mot att svenska grossister inte vill leverera varor såvida omsättningen inte är tillräckligt hög. Det är svårt att hitta leverantör till butikerna. Jag hade förväntat mig att leverantörerna skulle stå i kö för att få leverera varor. Men så är det inte. De frågar efter hur stor omsättning butiken väntas få. Och om grossisten inte tycker att det är tillräckligt, då vill de inte leverera varor. Tawfik menar att det fördyrar för en mindre butik när det inte går att välja leverantör eller ens få någon som vill leverera varor. Inköpen för dyra Om vi inte kan handla från en vanlig dagligvarugrossist blir vi hänvisade till kiosksortimentet och då blir varorna betydligt dyrare. Då blir det omöjligt för en liten butik på glesbygden att överleva. Han menar att grossisternas krav på handlaren gör att små butiker tvingas stänga eftersom de har svårt att få leveranser. I andra länder som jag har erfarenhet från där är det tvärtom. Där är grossisterna angelägna att få leverera varor. Text: Claes Hallencreutz 9
1 Hallå Där! Mathias Bäckdal: Västerbottens mest företagsamma människa Grattis Mathias Bäcklund, handlare i Sorsele och Blattnicksele, som har utsetts till årets med företagsamma människa i Västerbotten av Svenskt Näringsliv. Mathias Bäcklund handlare i Blattnicksele och Sorsele Vilken var ditt första företag och hur många verksamheter har du startat? Jag är född och uppväxt i en litet familjeföretag med tre anställda som heter Bäcklunds Värme. Där har jag mer eller mindre jobbat i hela mitt liv. Jag och min sambo Deborah köpte ut min far i det bolaget ungefär samtidigt som vi köpte upp Ica Nära Blattnicksele. Vi har idag sju företag Jobbar du i team med din sambo? Vem gör vad? Jag och Deborah Lunder äger bolagen tillsammans och utvecklar dom tillsammans. Jag har hand om ekonomi, personal och försöker hitta nya ideer till utveckling medans Deborah jobbar mest operativt med den dagliga verksamheten i dom båda Ica-butikerna. Vad har du/ni för verksamheter? Vilken är din favorit? Vi har 27 anställda i två Ica-butiker, en VVS-firma, ett fastighetsbolag, en reklambyrå för digitalproduktion på displaytavlor och ett gym i Storuman och nu öppnar vi ytterligare ett gym i Sorsele. Jag har ingen speciell favorit bland företagen. Vad är roligt respektive jobbigt med att vara företagare? Det är oerhört roligt och givande att vara med och påverka sin och andras framtid. De stunder som man inte känner att man inte riktigt räcker till, när jobben hopar sig kan vara frustrerande I motiveringen till utmärkelsen av Svenskt Näringsliv står det bl a att du är en inspirerande idéspruta. Hur gör du? Jag gillar att tänka annorlunda och se möjligheter där andra bara ser hinder. Det kan vara att starta upp ett kommersiellt gym och friskvårdsanläggning i ett samhälle med 1200 personer med relativt hög medelålder Jag läste i Västerbottenkuriren att du för ett par år sedan tyckte att små entreprenörer i glesbygd bör få ersättning för den service de levererar. Vill du utveckla det? En lanthandel i glesbygd finns där för att ge service och dom som jobbar där vill även det. Om man då är systemombud, postombud och så vidare, så är ersättningen alldeles för låg. Ersättningsmodellerna bygger på att butiken ska få fler kunder med hjälp av denna kringservice och inte tjäna pengar på själva servicen. Har du då i princip alla redan som kunder uteblir effekten. Hur ser framtiden ut för dig/er? Jag vill vara en fortsatt bra far till mina barn och både jag och Deborah fortsätter att driva vår familj och våra företag framåt. Text: Marie Halldestam 10
Daniel Özer: Västmanlands mest företagsamma människa 2 Hallå Där! Stort grattis Daniel, hur känns det? - Jag är lite spänd just nu, men jag är jätteglad! Jag vill verkligen berömma alla de andra finalisterna för de är minst lika företagsamma som mig och lika värda att vinna. Vi vill ju skapa möjligheter för andra och utvecklas, det är ju det som gör att man är företagsam. Du har fått mycket uppmärksamhet för ditt arbete med unga människor i området Vallby i Västerås. Varför har det gått så bra för just dig och Ica Vallby? - Jag är fokuserad och jag vill jobba hårt och på plats, det är en stor del av framgången. Vi bygger relationer med kunderna aktivt och personligt, och vi gör det med hjärtat. Daniel Özer handlare Ica Nära Vallby, Västerås Om du ser tillbaka på det senaste året vad av det du gjort som företagare är du mest stolt över? - Först och främst är jag stolt över att ha engagerat mig i ungdomsfrågan, att ha vågat satsa på jobb till unga som har hamnat i utanförskap. Det är något som verkligen har fått positiv effekt i vårt område och som jag känner mig stolt över. Källa: Svenskt Näringsliv Energiklokaste livsmedelsbutiken i Stöde Ica Nära Stöde utanför Sundsvall har jobbat hårt för att spara energi. Butiken har halverat elkostnaden och utsetts till Årets energiklokaste livsmedelsbutik 2015. Bland många åtgärder i vinnarbutiken har den största varit att byta ventilationsanläggning, samtidigt som kylar och frysar försetts med lock, led-belysning installerats och nattbelysningen minskats. Vi har sänkt årskostnaden för elförbrukningen från 600 000 kronor till cirka 300 000 kronor, säger handlaren Mikael Norrbom. Tävlingen arrangeras av Energimyndighetens nätverk Be Livs och har kombinerats med en specialutformad utbildning för butiker. Källa: Ica Nyheter 11
Opinion Stöd för låga trösklar in i arbe Handeln och restaurangnäringen är de två branscher som kan ge störst effekt på sysselsättningen för unga och migranter som saknar eller har låg utbildning. Men branscherna behöver draghjälp för att klara av kostnaderna. Skattesubventionerna för unga togs tidigare i år bort av regeringen. Och nu ger finanansministern tummen ner för de positiva effekter som den sänkta restaurangmomsen gett. Den sänkta restaurangmomsen har skapat tusentals fler jobb menar Konjunkturinstitutet i en ny rapport. Dyrköpta jobb hävdar finansminster Magdalena Andersson till DNs Dan Lucas. Och Visitas avdelningschef för Branschekonomi, Björn Arnek, säger att att den sänkta momsen otvivelaktigt gett tusentals nya jobb i restaurangbranschen. Ökad sysselsättning Enligt det statliga Konjunkturinstitutet har den sänkta restaurangmomsen ökat sysselsättningen med mellan 1.000 och 3.000 personer totalt i ekonomin, skriver Dan Lucas i DN. Och för restaurangnäringen har det gett 6.000 fler sysselsatta. Konjunkturinstitutet, KI, uppskattar att restaurangpriserna blev fem procent lägre på grund av momssänkningen och att det i sin tur har lett till att sysselsättningen i branschen har ökat med 6.000 fler personer än om momsen inte hade sänkts. Det är ovanligt, säger Dan Lucas som bearbetat KIs material, och han förklarar att en sysselsättningsökning i en bransch vanligtvis brukar ha en ganska liten effekt på samhällsekonomin i stort. Ökningen i en bransch brukar motsvaras av minskad sysselsättning i andra branscher, allt annat lika. Regeringen vill ha mer RUT Anledningen ser vi i att restaurangnäringen sysselsätter fler lågutbildade och fler utomeuropeiskt födda invandrare än de flesta andra branscher. Med andra ord personer som annars har svårt att hitta arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Men finansminister Magdalena Andersson är ändå inte imponerad och menar att det är en dyr åtgärd för att skapa fler jobb. Hon anser att RUT istället ger mer kostnadseffektiva Den sänkta restaurangmomsen har de facto sänkt trösklarna, för såväl unga födda i Sverige som utlandsfödda äldre, att få jobb inom restaurangbranschen. effekter på sysselsättningen, trots att hon hittills varit med om att begränsa Rut-avdraget. Fakta och spekulation Björn Arnek som är avdelningschef för branschekonomi på Visita Svensk Besöknäring tycker att man ska särskilja på siffrorna. Att det skapats tusentals nya jobb i restaurangbranschen är otvivelaktigt. Men att den långsiktiga effekten bara är 1000-3000 nya jobb är betydligt mer osäkert. Hur det blir vet vi först när den långa sikten är här, säger han. Samtidigt är det viktigt att känna till att den sänkta restaurangmomsen de facto har sänkt trösklarna, för såväl unga födda i Sverige som utlandsfödda äldre, att få jobb inom restaurangbranschen. Vilka åtgärder skapar då kostnadseffektiva lösningar för sysselsättningen? Magdalena Andersson Finansminister Björn Arnek Chef branschekonomi Visita Svensk Besöksnäring Martina Elfgren-Lijla Näringspolitisk expert Svensk Handel 12
te motarbetas av regeringen Opinion Regeringen borde titta närmare på lösningar där migranter kan kombinera SFI med jobb för att snabbare komma in i samhället, säger Martina Elfgren-Lilja, Svensk Handel. Handeln är den bransch som tillsammans med restaurangnäringen har minst lika bra möjligheter att erbjuda jobb för lågutbildade men där tog regeringen bort den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Vi såg att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga gav bra effekter på sysselsättningen och skapade minst 7 000 jobb enligt *IFAUs beräkningar, säger Martina Elfgren-Lilja, näringspolitisk expert på Svensk Handel. *IFAU - Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Kostsamt för handeln Hon menar att det var djupt olyckligt att denna åtgärd togs bort eftersom många handlare blivit tvungna att dra in på anställningarna sedan dess. Det har kostat handeln fyra miljarder och effekterna ser vi i att istället för nyanställningar stuvar man om i schemat så gott det går för den personal man har råd med. Hon tycker det är konstigt att inte regeringen gör mer för att underlätta för såväl unga som för alla de nyanlända som snabbt behöver komma in i arbete. Kombinera SFI och jobb Inom handeln liksom i restaurangnäringen krävs inga större förkunskaper för att klara av flera olika typer av jobb som att stå i disken, plocka varor och så vidare. Tröskeln nu är kostnaderna för arbetsgivarna att anställa. Men det vore så enkelt om man kunde spinna vidare på de goda exempel som ändå visar sig nu, säger hon och tillägger att regeringen borde titta närmare på lösningar där migranter kan kombinera SFI med jobb för att snabbare komma in i det svenska samhället. Låga ingångslöner Nu arbetar Svensk Handel vidare med att i förhandlingarna med Handels skapa förutsättningar för lägre trösklar för migranter och unga genom låga ingångslöner. Det här innebär inte dålig löneutveckling för dem, tvärtom, men något måste göras för att snabbt få in så många som möjligt. Text: Marie Halldestam 13
Nyutkommet Två års sopletande blev till en bok om matsvinn Det är inte så kul när folk rotar igenom butikens sopor. Det kan bli skräpigt och risken finns att de gör sig illa. Men de återvinner också sådant som inte går att sälja. I höstas gav Andreas Jakobsson ut boken Svinnlandet där han berättar om sina erfarenheter som sopletare eller dumpster som det kallas. Allt började med nyfikenhet. En kompis till Andreas Jakobsson berättade lyriskt om en matbutik i Uppsala. Inte för att butiken var extra billig eller bra utan för att dess soprum var lika lättillgängligt som välförsett. Andreas sögs in i dumpstrarnas värld och snart levde hans lilla familj i lyx och överflöd, av saker som pappa hittat på natten. Köket fylldes med frukt och grönt från hela världen, kaffe, Anthon Berg-marsipan, öl, dessertostar av alla sorter, pinjenötter, Pringles-chips och mycket annat. Levde i två år på gratis mat Ju mer Andreas släpade hem desto större blev hans nyfikenhet: Vad är det som gör att alltmer utmärkt mat slängs hos bonden, i butikerna och av oss konsumenter? Andreas gav sig ut på en resa genom Svinnlandet Sverige och fick skrämmande svar från butikschefer, forskare och storföretag. I Svinnlandet berättar Andreas Jakobsson hur han under två år levt på gratis mat som andra slängt. Han dissekerar systemfelen som skapat detta vansinne och pekar samtidigt på konkreta lösningar. Dumpstring började i USA på 1990-talet som en aktivisthandling, en protest mot slöseriet med jordens resurser. Men när Andreas Jakobsson börjar dumpstra beror det mest på en ansträngd ekonomi och så tilltalas han av spänningen i det. Styrd matsedel Han upptäcker ett systematiskt slöseri av gigantiska proportioner där anledningarna till att maten slängs varierar. Det handlar om kantstötta förpackningar, att bäst före-datumet är passerat eller att kampanjvaror blivit över. Eller så åker en produkt ut för att en annan ny ska lanseras eller så hänger alla frukter i nät med på köpet i soporna trots att bara någon eller några få av frukterna är dåliga. Men det händer också att det inte finns någon orsak alls till varför varan slängts. Dumpstringen styr helt och hållet menyn hemma. Frukt och grönt är det som slängs mest liksom allt som passerat bäst före-datum. Jakobsson följer Livsmedelsverkets rekommendation och förlitar sig på lukt och smak för att utröna om varorna är okej. Så varför så korta datum? Han vill veta mer och åker runt och träffaar folk som arbetar med mat från jord till bord. Det är forskare på lantbruksuniversitetet, handlare, politiker, en färskvaruchef på Ica, producenter och grossister. Och så gräver han ner sig i statistik. Sedan kartlägger han systematiskt matsvinnet i alla led och informerar om verksamheter som faktiskt tar vara på svinnet, gissa vilka? Och gissa vilka som står för det mesta av svinnet? Ni kan andas ut, varken butiker, restauranger eller ens hushållen står för det mesta av svinnet. Men läs gärna boken och kika på hur en dumsptrares vardag kan se ut liksom hur vi kan göra för att hjälpas åt att minska matsvinnet. Text: Marie Halldestam Så här kan det se ut på Andreas Jakobssons köksbord efter en nattlig dumpstringsräd. Vanligast är frukt och grönsaker följt av mejerivaror. Denna natt fick han dessutom in en fullträff på majonnäs - 12 flaskor. 14
Noterat Nytt kortavtal för Svensk Handels medlemmar Svensk Handel vässar sitt kortavtal för sina medlemmar. Nya EUregler gör förbättringen möjlig. Den 9 december trädde nya EUregler i kraft som innebär att ett tak sätts på de mellanbanksavgifter som bankerna tar ut vid korttransaktioner. Det nya avgiftstaket är 0,2 procent för bankkort och 0,3 procent för kreditkort. Lägre avgift På sikt ska de lägre mellanbanksavgifterna bidra till att omfördela intäkterna från banker till handlare. I förlängningen ska det även komma konsumenterna till del genom lägre priser. Mellanbanksavgiften är bara en del av kostnaden som handlaren betalar för varje korttransaktion till sin inlösande bank. Nytt kortavtal Dessa nya EU-regler gör att Svensk Handels kortavtal i samarbete med Teller som erbjuds medlemmarna som en medlemsförmån nu skrivs om och förbättras. För majoriteten av Svensk Handels medlemsföretag innebär det nya kortavtalet attraktivare villkor med lägre priser än det tidigare avtalet, säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel Enbart procentbaserade priser Priserna ändras från att ha varit både transaktionsbaserade och procentbaserade till att endast vara procentbaserade. Kostnaden för kreditkort halveras. Detta innebär att majoriteten av medlemsföretagen kommer att spara pengar på de nya priserna. Så här ser det ut: Grundavgifter Debetkort: 0,38 % på köpesumman Kreditkort: 0,78 % på köpesumman Kostnaden för kreditkort halveras. Ingen kostnad för månadsavgift tillkommer. Man har pengarna på kontot redan dagen efter köpet. Priserna gäller för nyteckning av kortavtalet. Om man redan har Bengt Nilervall Betalansvarig, Svensk Handel kortavtalet sedan tidigare så börjar priserna att gälla från den 4 januari 2016. Sparar 1 miljard De nya lägre priserna är ett resultat av ett långsiktigt arbete som Svensk Handel har drivit och som har lett fram till en ny EU-förordning om betaltransaktioner. Syftet är att främja konkurrensen. Vi på Svensk Handel uppskattar att regleringen ger en besparing för den svenska detaljhandeln på cirka 1 miljard svenska kronor per år, säger Bengt Nilervall. Fakta Nya kortavtalet Kortavtalet gäller alla typer av försäljningsställen butiker, e-handel, post- och telefonorder samt obemannade terminaler. Kortavtalet omfattar de vanligaste svenska och utländska korten; Visa, Visa Electron, MasterCard och Maestro, men även Kinas största kreditkort UnionPay och japanska JCB kan väljas till. För att ta emot kort som American Express och Diners krävs det ett separat avtal med respektive leverantör. Kortavtalet gäller även kort utgivna i Norge. Kortavtalet medför att: Man behöver inte byta bank för att ansluta dig till kortavtalet. Pengarna finns på kontot dagen efter köpet. Varken månadsavgift eller transaktionsavgift betalas Grundavgifter Debetkort 0,38 procent på köpesumman Kreditkort 0,78 procent på köpesumman Tillägg Kort utanför EU 0,62 procent på köpesumman Företagskort 0,62 procent på köpesumman E-handel (card not present) 0,30 procent på köpesumman Priserna gäller vid nyteckning av kortavtalet. Har man redan tecknat kortavtalet så gäller de nya priserna från den 4 januari 2016. Jag sa aldrig att köttet var segt. Jag sa att jag inte såg hästen som brukar stå här utanför. W.C. Fields 63% av svenskarna tycker att det är mycket viktigt att vi minskar vårt matsvinn. Fyra av tio (41%) är beredda att själva bidra genom att slänga mindre mat i soptunnan nästa år. 15
posttidning B Avsändare: Regeringsgatan 60 + 103 29 Stockholm Sök pengar ur Stickans fond Du som handlare har möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten gäller inte bara handlare, utan även handlares barn, samt anställda. Livsmedelshandlarna är sedan 1936 förvaltare av en stiftelse som heter Stickan och som är en understödsfond till Solstickan. Syftet med Stickan är att hjälpa gamla och sjuka eller andra behövande med anknytning till livsmedelshandeln i Sverige. Antingen som ägare eller före detta ägare, anställd eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa. För en mer detaljerad genomgång över vilka som kan söka pengar ur stiftelsen Stickan, se paragraf fyra i rutan intill. Om du är intresserad av att söka pengar ur Stickan så gör du det genom att skriva ett brev och berätta om vem du är, vilken koppling du har till livsmedelshandeln i Sverige, samt varför du söker pengar och hur mycket. Glöm inte att skriva ditt namn och din adress samt gärna ett telefonnummer som vi kan nå dig på. Sänd sedan ansökan till: info@livsmedelshandlarna.se eller till Stiftelsen Stickan, c/o, Livsmedelshandlarna, 103 29 Stockholm. Alla inkomna brev behandlas konfidentiellt och beslut om utbetalningar tas i samband med något av Livsmedelshandlarnas ordinarie styrelsemöten. Dessa kan söka Stickans stadgar, 4 Av de medel som stiftelsen erhåller från Stiftelsen Solstickan ska högst 85 % delas ut till de till Sveriges Livsmedelshandlareförbund anslutna länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser. Vad som återstår skall förvaltas av stiftelsen för att enligt i dessa stadgar närmare angivna grunder utdelas såsom understöd till behövande gamla och sjuka köpmän eller affärsbiträden, som äro eller varit verksamma inom specerioch livsmedelsbranschen ävensom till efterlevande make och minderåriga barn till köpman eller affärsbiträde inom nämnda bransch. Dessa understöd må årligen högst uppgå till det belopp, som enligt 1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen Solstickan jämte å kapitalet belöpande ränta. Med köpman förstås härvid person, som är eller varit ägare till eller aktivelägare i detaljaffär, även om densamma drivits i aktiebolagsform. Se över din avfallshantering! Du tjänar både tid och pengar på vårt ramavtal Kontakta oss för ett skräddarsytt avtalsförslag som ger bästa möjliga utfall för Din butik. Genom vårt unika ramavtal kommer Du få, förutom en bra avfallshantering utförd av lokala entreprenörer, tillgång till en löpande revision av Dina avfallskostnader och möjligheter till ständiga förbättringar. Detta genom vår oberoende samarbetspartner Svensk Avfallsrådgivning AB. Ring mig på 08-202450 eller mejla på info@livsmedelshandlarna.se Vi hörs! Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna Pär Bygdeson vd Livsmedelshandlarna