Slutrapport av projekt EK 50 A 2009:8227 - Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Vägverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Sammanfattning Ett forskningsssamarbete mellan Umeå Universitet, Karolinska Institutet och Autoliv Research har studerat parametrar som influerar skadeutfallet vid dödliga olyckor med fotgängare/cyklister i bilkollisioner, speciellt skademönster och fordonsstrukturer som orsakat dessa skador. Studien visade att för båda grupperna var hastighet, ålder och fordonsstruktur som träffats viktiga parametrar. Vindruteområdet stod för en majoritet av de dödliga skadorna som till största del var huvud- och bröstskador. Äldre fick oftare bröstskador medan yngre ofta fick endast huvudskador. I vindruteområdet var det framförallt ramen och vindrutans nedre del som orsakade de dödliga skadorna. essa resultat kan ligga till grund för nya provmetoder och utformning av effektiva skyddsystem. Syfte Syftet med studien var att kartlägga dödsolyckor med fotgängare och cyklister som dödas pga kollision med personbil. akgrund enna studie är del av en större studie där man jämför dödsolyckor med olyckor av alla svårighetsgrader (utom dödade) med fotgängare/cyklister som sökt vård vid akutmottagningen vid Umeå Universitetssjukhus. Första delen av studien utfördes som ett examensarbete vid halmers Tekniska Högskola. I denna utökade studie ville man utöka antalet fall med dödsolyckor från ca 25 av varje kategori till 50 av varje kategori. Studien är ett samarbete mellan Umeå Universitet, Karolinska Institutet och Autoliv Research, och utgör del av en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. Metod och material Vägverkets djupstudiedatabas har använts för att analysera dödsolyckor. Inklusionskriteriet var fotgängare respektive cyklister som träffats av fronten av en personbil och sedan dödats av kollisionen. För att få tillräckligt material var målet minst 50 olyckor med fotgängare respektive 50 med cyklister. Eftersom dödliga cyklistolyckor var ovanligare valdes åren 2004-2007 för fotgängare och 2002-2008 för cyklisterna. Totalt resulterade detta i 58 olyckor med 59 dödade fotgängare och 49 olyckor med 49 dödade cyklister.
För tidigare olyckor användes akterna i pappersform från arkivet i orlänge. För senare olyckor användes den elektroniska databasen. I båda fallen studerades all information om olyckan för att bilda sig en så bra uppfattning som möjligt om hur olyckan gick till. Sen studerades den medicinska skadeinformationen samt foton på fordonen och en kombinerad analys gjordes för att konkludera var islaget på fordonet skett som orsakade respektive skada. Resultat från studien Preliminära resultat från studien med fotgängare har publicerats i en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. är var det tydligt att vanligaste dödsorsak var huvudskador orsakade av vindruteområdet, och att i vindruteområdet så var det vindrutans ram och nedre området där instrumentpanelen är belägen nära vindrutan som orsakade den stora majoriteten av skador. Resultatet från cyklistolyckorna visar liknande resultat, men med skillnaden att dessa träffar högre på bilen. Ålder och kön Medelåldern var 53 år för fotgängarna och 56 år för cyklisterna. 52 % av fotgängarna och 71 % av cyklisterna var män. Medelåldern på förarna var 45 år för fotgängarolyckorna, och utgjordes av 80 % män. För cyklistolyckorna var förarnas medelålder 41 år och här var 76 % av förarna män. Vägförhållanden Få dödsolyckor hände på 30-väg. Majoriteten av olyckorna var på 50-sträcka, men cyklistolyckorna var mycket vanligare på 70-sträcka. Se tabell 1. Tabell 1. Tillåten hastighet på vägsträcka Skyltad hastighet fotgängare cyklister 30 3 % 4 % 50 46 % 41 % 70 15 % 35 % 90 17 % 18 % 110 2 % 2 % Fotgängarolyckorna hände till största del i mörker (54 %, dag 39 %, gryning/skymning 7 %). yklistolyckorna hände mestadels i dagsljus (80%; gryning/skymning 6 %, mörker 14 %). Vägbanan var oftast torr för både fotgängare och cyklister (46 % / 80 %), medan det för fotgängare också var mer vanligt med våt vägbana (42 % / 20 %). Is- eller snöunderlag förekom i 12 % respektive 2 % av fallen. Motpart Medianårsmodell på bilen var 1997 för fotgängarna och 1994 för cyklisterna. ilen bromsade i 17 % respektive 29 %, och i 78 % respektive 61 % av fallen bromsade den
inte (resterande fall okänt). Notera att en i en del av bromsfallen kan bromsningen ha skett först i samband med kollisionen. Skymd? Av fotgängarna var 46 % ej skymda före olyckan, medan 49% var skymda. För cyklisterna var bara 18 % skymda, medan 82 % ej var skymda före olyckan. Alkohol Alkoholpåverkan förekom hos 11 % av fotgängarna och 12 % av cyklisterna. Alkoholpåverkan hos förarna kunde inte påvisas i något fall i fotgängarolyckorna medan i cyklistolyckorna var det 10 % av förarna som var alkoholpåverkade. Skador Hjärnskador var den vanligaste dödsorsaken för båda grupperna, följt av thorax. Halsryggskador var vanligare hos cyklister. Notera att samma person kan ha flera dödande skador (dvs. summan blir över 100 % i tabellen). Tabell 2. ödsorsak ödsorsak fotgängare cyklister Hjärna 64 % 63 % Thorax/buk 25 % 29 % Halsrygg 10 % 20 % äcken 3,4 % 0 % Extremitet 0 % 2,0 % Skadeorsak bil I varje fall gjordes en uppskattning, utifrån foton från Vägverkets databas, av troliga islagspunkter på bilen för olika kroppsdelar. I figur 1 och 2 visas en schematisk bilfront där de islag markerats som är förknippat till en dödlig skada. För både fotgängarna och cyklisterna är huvudislag till allra största del förknippat med vindrutan och dess ram. För cyklisterna är det vanligare att slå i takkanten, medan fotgängarnas huvudislag ofta är förknippade med a-stolparna eller vindrutan nedersta del. Notera att en del fall saknade fotodokumentationen eller hade så låg kvalitet på bilder att analys av islag inte kunde göras.
A Figur 1. Islagspunkter förknippade med dödliga skador hos fotgängare. A=troligt benislag; =höftislag; =thorax,buk; = huvud/nacke. (Ljust område är vindrutan med dess ram i ljust grått. Vidare under vindrutan är motorhuven markerat med mörkgrått. Nästkommande, dvs nedersta mörkgråa fält är stötfångaren.)
"" Figur 2. Islagspunkter förknippade med dödliga skador hos cyklister. (Ljust område är vindrutan, med dess ram i ljust grått. Vidare under vindrutan är motorhuven markerat med mörkgrått. Nästkommande, dvs nedersta, mörkgråa fält är stötfångaren.) Slutsatser För att minimera dödliga skador i fotgängar- och cyklistkollisioner med personbil bör man i första hand fokusera på skyddssystem för vindruteområdet, speciellt de strukturella delarna och då försöka minimera huvud- och bröstskador. Lagkraven idag fokuserar på huvudislag mot motorhuven och denna studien visar att det är bara ett fåtal dödsolyckor som detta orsakar dödliga skador hos fotgängare och cyklister. å är det framförallt barn eller korta vuxna.
ilens hastighet är en annan mycket viktig faktor som påverkar utgången i en fotgängar- /cyklistkollision samt åldern på den oskyddade trafikanten. Äldre får oftare en kombination av dödliga huvud- och bröstskador medan yngre oftare endast får dödliga huvudskador. Erhållen trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultat Studiens resultat kan användas för att optimera fordonsbaserade skyddssystem till att minimera dödliga skador vid kollision med oskyddade trafikanter. Preliminära resultat från studien (fotgängardata) har publicerats i en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet av Rikard Fredriksson i april 2011. Ett manuskript på fotgängardelen finns färdigt för publicering i en vetenskaplig tidskrift samt ytterligare 1-2 artiklar beräknas publiceras på materialet för cyklister/fotgängare.