Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND



Relevanta dokument
Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Intervju med Elisabeth Gisselman

Utvärdering APL frågor till handledare

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014

jenny svensson Svedjestråket12 lgh 517, Uddevalla

Lotusmamma.se Senast uppdaterad

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Utvärdering FÖRSAM 2010

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Finansierad av: Tell-Us

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Hur vill du leva ditt liv efter 65? DIN PENSION VAL OCH MÖJLIGHETER

Min väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla

1. Anna på jobbet INSIKT:

Rödebyområdets elevhälsa

Projektplan för Samverkstan

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta

Reserapport Cecilia, SSK, Chile vt 2011

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Ansökan om medel till insats för vuxna

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

Delårsbokslut januari - augusti 2013

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

Delårsbokslut januari - augusti 2012

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Skellefteå. En gemensam ingång

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

Till dig som bryr dig

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Nej. 7. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Medel UR/SB (per fråga). Sorterad på: Frågenummer. Urval: = UR = SB

Några deltagares tankar om Enter

Ärende 3 Utvärdering av feriearbeten

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Varför Genomförandeplan?

Innehållsförteckning

Identifiera dina kompetenser

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

Lättare få arbete när myndigheter samarbetar

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också.

Jobbgaranti för ungdomar

Mäta effekten av genomförandeplanen

Transkript:

Utvärdering av DISA Theresa Larsen

Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras inom DELTA (+ delvis Exsistre) Styrgrupp

SASSAM-kartläggning Vad gör DISA? Gemensam plan för sysselsättning utifrån individens behov och önskemål Skapa förtroende Motiverande samtal Långsiktigt arbete Supported employment

Deltagare i DISA 66 deltagare i DISA februari 2010 mars 2014, varav 46 avslutade. Av dessa 46 har t ex - 10 gått vidare i arbete på hel- eller deltid - 7 gått vidare till heltidsstudier - 5 avslutat pga graviditet/föräldraledighet - 5 avslutat pga flytt - 12 avslutat pga sjukdom/missbruk Möjlighet att ha ca 30 deltagare i DISA med nuvarande bemanning Snittiden i DISA är ca 1 ½ - 2 år

Utvärderingsuppdraget Intervjuer genomförda med: Deltagare DISAs styrgrupp DISAs personal DELTA, Exsistre Ytterligare intervjuer med: Handledare AF Samverkan Aktivitetshus Praktikplatser

Varför började du i DISA? Jag ville komma ut och göra något, jag ville inte bara gå hemma längre, det var hemskt. Jag frågade arbetsförmedlingen om de kunde hjälpa mig att komma ut i arbete för jag var trött på att vara sjukskriven. Jag fick information av min handläggare på försäkringskassan att DISA fanns. Min terapeut inom psykiatrin tog kontakt med DISA när jag berättade att jag ville komma ut mer.

Vad tycker deltagarna om DISA? I och med att jag kom med i DISA öppnades en helt ny värld upp för mig. Nu tror jag att jag har en arbetsförmåga, åtminstone på deltid. Förut såg jag mig bara som sjuk. DISA är jättebra. Det borde finnas överallt, inte bara på Hisingen. Jag har haft en sådan tur som kom med i DISA. DISA var precis det jag behövde. Det bästa stödet för att komma ut i arbete är att ha en bra coach, och det har jag i DISA.

Vad får du för stöd av din aktivitetscoach? Den hjälp jag fått av Annika har varit ovärderlig. Hon har stöttat mig med att hitta en praktikplats. Hon coachar mig i hur jag ska tänka och göra, och jag har fått hjälp med rutiner och planering som jag har svårt för. Vi pratar också om personliga saker och hon kan ta med en bok som hor tror kan vara till stöd. Hon lyfter bördan för samordningen från mig så att jag kan fokusera på att arbeta. Hon tar initiativ till saker och ting, sådant som jag inte klarar själv. Och hon är med på möten på arbetsplatsen och med psykiatrin.

Vad får du för stöd från försäkringskassan i DISA? Maja har varit ett stort stöd. Det har aldrig varit något problem med min ersättning, och jag har inte upplevt att hon krävt mer av mig än vad jag klarar av. SASSAM-kartan var jättebra, den känns mänsklig. FK har inte tvingat ut mig i något jag inte vill och jag har inte känt mig pressad. Jag jobbar 12 timmar nu. Vanligvis räknas det av FK som att jag jobbar 50 %. Men det har inte haft någon betydelse i DISA.

Stöd från DISA i jämförelse med stöd från psykiatrin DISA är en så total kontrast till stödet jag fick från psykiatrin tidigare. Jag blir friskare och starkare av stödet från DISA. Jag kan vara mig själv och man ser hela mig som människa. Det var bra för mig att komma till DiSA istället för att vara inom psykiatrin Här får jag konkret hjälp att göra saker istället för att bara kika inåt och jobba med mina tankar. En psykolog inom psykiatrin coachar utifrån svårigheter istället för styrkor. Det får en att tro att man inte kan växa och hämmar en som människa.

Stöd från i DISA i jämförelse med tidigare stöd i grupp Det var mycket bättre för mig att komma ut på en vanlig arbetsplats och få positiva intryck och träffa friska människor och inspireras av dem. Tidigare var jag med i en grupp där personer som är sjukskrivna träffades. Där var det mest en massa ältande. Tidigare har jag tvingats med i en massa gruppaktiviteter för att inte förlora min ersättning. Det funkar inte för mig i stora grupper. Nu är får jag göra det jag vill.

Nackdelar med DISA Deltagare får inte vara kvar när de fyller 30 år Det kan bli för många möten för de som har en hög aktivitetsnivå DISA når bara en begränsad grupp av alla unga med psykisk ohälsa som saknar sysselsättning Sårbart pga få anställda i DISA Tidskrävande

Tidsperspektivet Flexibilitet Helhetssyn Engagemang Samordning Framgångsfaktorer Salutogent synsätt: begriplighet - hanterbarhet - meningsfullhet

Slutsatser DISA är ett bra och framgångsrikt sätt att stötta unga vuxna som har aktivitetsersättning pga psykiatrisk diagnos till ökad aktivitet FK, AF, sjukvården m fl är sannolikt för försiktiga med målgruppen men vanliga rehabiliteringsaktiviter funkar inte Psykiatrin ger inte alltid bästa stödet för gruppen Målgruppen får ökad tilltro till den egna arbetsförmågan av att komma ut på en arbetsplats där det finns förståelse för individens problematik istället för att delta i gruppaktivitet med andra som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning