Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar. Ska vi kunna tillhandahålla god service, förse regionens företag och den offentliga sektorn med kompetent personal idag och i framtiden måste Kalmar län vara en region där såväl kvinnor, män, flickor och pojkar vill verka och bo i. Vår RUS, den regionala utvecklingsstrategin, anger den gemensamma färdriktningen för hur vi ska ta tillvara vår utvecklings- och tillväxtpotential för att skapa en hållbar utveckling och tillväxt. Både RUSEN och OECD:s Territorial Review för Småland och Blekinge pekar på en rad utmaningar som vi står inför. Den privata sektorn består till exempel, i många fall, av traditionella mansdominerade yrken. Två tredjedelar av arbetstillfällena i denna sektor är män och tre fjärdedelar av de anställda i offentlig sektor är kvinnor. OECD menar därför att vi måste få in fler kvinnor på den privata arbetsmarknaden och fler män inom den offentliga sektorn. Vidare menar man att en aktiv jämställdhetsintegrering innebär att vi bättre kan nyttja hela stocken av kreativa människor. Vår roll är dels att integrera dessa frågor i vår egen verksamhet dels att i samverkan med andra aktörer i regionen gemensamt arbeta för att göra Kalmar län mer jämställt. Jämställdhetsarbetet är idag tydligt integrerade till vårt programarbete, som t.ex. i den regionala utvecklingsstrategin, regionala kulturplanen och i förstudien kring kvinnors företagande. Dessa program har även processats med länets kommuner, landsting, länsstyrelse och andra aktörer i regionen. Under projekttiden har all verksamheten på regionförbundet inventerats och fått mål för det fortsatta jämställdhetsarbetet. Kunskapshöjande insatser har även genomförts med all personal med fokus på hur vi konkret kan arbeta för ökad jämställdhet. Vi har analyserat hur vårt projektstöd fördelats utifrån ett jämställdhetsperspektiv, vilket medfört ändrade handläggningsrutiner. Vi har reviderat vår jämställdhetsplan och tagit fram nya riktlinjer för våra upphandlingar. En checklista för jämställda beslut har antagit av regionförbundets styrelse och en handlingsplan för jämställd tillväxt för Kalmar län har även arbetats fram. Det är av central betydelse att jämställdhetsperspektivet knyts till det dagliga ordinarie arbetet. Det är då integreringen skapar skillnad på riktigt. Det är inte enkelt och vi kan inte säga att vi klarat det fullt ut ännu. Jämställdhetsarbetet kommer självklart att fortsätta även efter att projektet avslutats. Vi kommer att följa upp arbetet årligen för att kontinuerligt ta ytterligare steg framåt i arbetet. Projektet Hållbar jämställdhet har definitivt påskyndat vår jämställdhetsprocess men vi har, som sagt var, fortfarande har en hel del kvar att göra. Håkan Brynielsson, regiondirektör 2

Innehållsförteckning Förord...2 Innehållsförteckning...3 Sammanfattning...4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 6 Övergripande mål... 7 Genomförande... 8 Budget... 9 Hållbarhet... 9 Utbildning och kommunikation... 9 Utbildningsinsatser: Beskriv varje insats kopplat till mål... 9 Kommunikation i projektet:... 10 Utvärdering och lärdomar... 11 Kontigos sammanfattande bild av arbetet i områdesgrupperna:... 11 Kontigos rekommendationer för det fortsatta arbetet:... 11 Bilagor... 13 3

Sammanfattning Syftet med vårt jämställdhetsarbete inom ramen för program för hållbar jämställdhet har varit att jämställdhetssäkra regionförbundets verksamhet och att det arbetet ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för utveckling i Kalmar län. Konkreta resultat: Målskrivningar om jämställdhet för samtliga områden inom regionförbundets verksamhet för perioden2013-2014. Målen ska följas upp årligen. Revidering av jämställdhetsplan. Framtagning av riktlinjer för jämställd upphandling. Bildat länsnätverk med HåJ kommuner, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, Landstinget och Winnet Kalmar län. Antagit en checklista för jämställda beslut. Jämställdhetsanalys av utbetalning av projektmedel med följden att rutiner och mallar för arbetet har förändras. Ett internt nätverk för jämställdhetsfrågor har bildats med en representant från varje enhet. På flera av punkterna ovan kan vi ännu inte se några effekter eftersom det gått för kort tid. Checklistan för jämställda beslut togs i bruk i oktober, riktlinjer för jämställd upphandling kommer att börja gälla från årsskiftet och projektkontorets förändringsarbete i handläggning är idag ett pågående förbättringsarbete. Identifierade effekter: Ledningen är nu medveten om vikten av jämställdhetsarbete och tar ett större ansvar i respektive grupp. Politiken har blivit bättre på att beakta perspektivet men behöver bli bättre på att fatta medvetna beslut som leder till en jämställd region. Arbetet som vi gjort på regionförbundet har inspirerat kommuner i Kalmar län att börja arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering. Handläggarna känner sig stärkta i att ha kunskap för att jämställdhetsintegrera på riktigt även om de uttrycker att det är svårt. Fler projekt har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Ex Det goda mötet som syftar till att utveckla fritidsgårdarna i Kalmar län, LUPP-resultaten analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv, samhällsorientering för nyanlända flyktingar innehåller utbildning i jämställdhet etc. 4

Bakgrund Under hösten 2011, i samband med att OECD rapporten över Småland Blekinge presenterades, framkom tydligt ett behov av att på nytt intensifiera jämställdhetsarbetet. På flera ställen i rapporten pekar man särskilt på att vi behöver göra något åt den könssegregerade arbetsmarknaden och att ett medvetet arbete för jämställdhet kan bidra till att minska utflyttningen av unga kvinnor och män och bidra till tillväxt. Vi sökte då medel från SKL ur programmet för hållbar jämställdhet (HåJ) med syfte att göra ett större projekt tillsammans med länets kommuner. Vi fick dock avslag på den ansökan. I december 2011 blev vi kontaktade av SKL som erbjöd 500 000 kronor för att genomföra ett utvecklingsarbete inom HåJ. Då detta var en lägre summa än det vi först ansökte om tvingades vi göra om projektplanen. Arbetet kom därför att omfatta regionförbundets arbete med att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten. Under den första perioden i HåJ beviljades Regionförbundet i Kalmar län 615 000 kronor. Utöver de medel vi fick från SKL användes 240 000 kronor av regionala utvecklingsmedel. Syftet med det arbetet var att jämställdhetsintegrera den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Den gamla regionala utvecklingsplanen (RUP) genomlystes ur ett jämställdhetsperspektiv av externa konsulter och ledningen diskutera utifrån den kartläggningen hur processen med framtagningen av den nya RUSen skulle gå till. Vi ville helt enkelt få till skarpare skrivningar och mål. Den förs programperioden omfattade främst regionförbundets ledning medan vi nu i den andra omgången har breddat arbetet till att omfatta all personal. Totalt har regionförbundet beviljats 1 115 000 kronor ur program för hållbar jämställdhet. Resultat Regionförbundet i Kalmar län har arbetat med jämställdhetsintegrering i flera omgångar även innan HåJ. Personalen har en hög medvetenhet kring frågan men det var tydligt att det var svårt att omvandla denna medvetenhet till konkreta förbättringar. Ledningen efterfrågade också konkreta verktyg för hur man gör jämställdhet riktigt. Man uttryckte en viss frustration kring att vi tidigare endast förändrat på policynivå och att denna gång ville man verkligen få till förändring i det dagliga arbetet. Idag har vi kommit längre i arbetet med att konkretisera vad som behöver göras. Vi har också vidtagit konkreta åtgärder så som att nya arbetssätt och rutiner har arbetats fram. Det finns fortfarande en frustration kring att man tycker att det är svårt att förändra på riktigt. Det är tydligt att vi inte i samma utsträckning behöver prata om varför jämställdhetsarbete är viktigt och nödvändigt utan nu ligger fokus på hur vi gör jämställt. Det finns dock fortfarande en viss skepsis kring varför just jämställdhetsarbete ska prioriteras. Argumentet som ofta används är att det finns många andra hållbarhetsfrågor som också är viktiga. 5

Programmål och utfall Aktiviteter Utfall Mål Utfall Kartläggning av varje områdesgrupp Utbildning i jämställdhetsintegrering. Utbildning i jämställdhetsanalys för nyckelpersoner Utbildningsdag kring könskonsekvensanalys. Processledning kring jämställd upphandling. Kartläggning av utbetalning av projektstöd under 2012. Kartläggning av vår kommunikation och vårt kurs och konferensutbud Samtliga grupper har nu mål för sitt jämställdhetsarbete All personal har fått ta del av kompetensutveckling. 12 personer i organisationen ha gått utbildningen. All personal gick utbildningen för att kunna arbeta efter checklistan för jämställda beslut. Riktlinjer framtagna för jämställd upphandling. Synliggjorde skillnader mellan män och kvinnor. Kartläggningen synliggjorde skillnader i kommunikation. I de kurser vi erbjuder är det jämn könsfördelning av utbildarna. Fler kvinnor än men deltar i våra utbildningar men den statistiken speglar andel anställda i offentlig sektor i Kalmar län. All verksamhet i regionförbundet är jämställdhetsintegrerad. Att kunna sätta relevanta mål för arbetet som leder till jämställdhet. Ökad förståelse kring hur vi ska göra jämställt. Jämställdhet är införlivat i styr- och ledningssystem Ställa krav på jämställdhet vid upphandlingar. Se till att rutiner och metoder säkerställer en jämställd fördelning av makt och resurser Erbjuda likvärdig service till kvinnor, män, flickor och pojkar Handlingsplan för jämställd tillväxt i Kalmar län är framtagen. Mål är formulerade och insatser har genomförts eller är planerade. Dessa nyckelpersoner utgör det interna jämställdhetsnätverket och utgöra ett stöd i resp. områdesgrupp. Checklista för jämställda beslut framtagen. För tidigt att utvärdera. Riktlinjerna kommer att antas av styrelsen i december. Därmed för tidigt att utvärdera. Nya rutiner framtagna för beviljade av projektstöd. Rutiner för arrangemang som vi genomför är framtagna, ex vid konferenser. Framtagning av checklista för jämställd kommunikation. Vi har inte förändrat några mål men däremot har vi ändrat i några av insatserna utefter att bilden har klarnat över vad det är vi behöver. Bl.a. har vi genomfört utbildningen i jämställdhetsanalys. 6

Övergripande mål Vårt övergripande mål för arbetet lyder; Jämställdhet är införlivat som en naturlig del i alla styr- och ledningssystem samt i rutiner och metoder så att verksamheten kan säkerställa en jämställd fördelning av makt och resurser och erbjuda likvärdig service till kvinnor, män, flickor och pojkar. Det långsiktiga målet är att detta leder till en mer jämställd region som i sig är en grund för regional utveckling och tillväxt. Det är ett högt satt mål och på de två år vi har haft på oss i projektet har vi inte hunnit ända fram. För att uppnå målet kommer det krävas ett fortsatt omfattande arbete och att varje enhet ser mervärdet av att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. I ansökan angav vi följande som ojämställdhetsproblem; I Regionförbundets ordinarie strukturer och ledningssystem finns fortfarande bristande kunskaper och analyser över jämställdhetens påverkan på regionens utveckling och tillväxt. Det saknas också en genomlysning av Regionförbundets olika verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Genomlysningen bör fokuseras på en kvalitetssäkring av hela verksamheten kopplat till genus. Arbetet internt bör bedrivas såväl på individ -, som verksamhet- och organisationsnivå. Jag upplever att den genomlysning av verksamheten som gjorts under projektet har lett till att vi flyttat fram våra positioner. Det är viktigt att alla grupper nu har jämställdhetsmål för det arbete som bedrivs. Genom de utbildningsinsatser som genomförts har vi stärkt kompetensen och skapat förutsättningar för att driva jämställdhetsarbetet fortare framåt. Jag tror att projektet har möjliggjort att arbetet gått snabbare samt att vi nu identifierat områden som vi måste arbeta vidare med. Därmed har projektet säkerställt att jämställdhet har kommit högre upp på dagordningen. Vi som regionförbund är en medlemsorganisation för länets kommuner och landsting. Vi syftar till att driva utvecklingen i länet framåt och skapa förutsättningar för utveckling. Vi arbetar sällan direkt mot medborgarna även om vårt arbete alltid syftar till att länet ska bli bättre för de personer som bor här. Med andra ord kan vi inte mäta hur vårt arbete påverkat där ute eftersom vi många gånger arbetar i väldigt långsiktiga processer. Inom några särskilda områden kan vi dock se att vårt arbete avspeglats ute i länet, bl.a. genom projektet Det goda mötet som syftar till att höja statusen och kompetensen hos länets fritidsledare för att ge ungdomar en meningsfull fritid. Här har jämställdhet varit en fråga som kommit i fokus. Det är roligt att de verktyg som vi tagit fram har spridits till några av länets kommuner och att de därmed arbetar mer aktivt med frågan. Det är även positivt att de kommuner i länet som deltagit i HåJ samt Linnéuniversitetet, länsstyrelsen, landstinget, Winnet i Kalmar län och vi på regionförbundet har bildat ett länsövergripande nätverk för jämställdhetsintegrering. Detta nätverk träffas ca sex gånger per år och där diskuterar vi hur vi kan dra nytta av varandras arbete och även sprida goda exempel. Nätverket är mycket uppskattat och kommer att vara viktigt för att hålla uppe farten i utvecklingsarbetet efter HåJ. Vi har bl.a. tagit fram en rad checklistor som medarbetarna kan använda sig av för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas. Exempel på checklistor; Checklista för jämställda beslut Checklista för jämställd kommunikation Checklista för jämställda konferenser/utbildningar Riktlinjer för jämställd upphandling För att dessa checklistor ska användas krävs att medarbetarna har kunskaper om hur de ska användas. Vi har därför bildat ett internt jämställdhetsnätverk där en representant från 7

respektive enhet finns med. Här delger vi varandra tips på hur vi kan driva arbetet framåt, hur ska vi tänka kring vår roll som inspiratör i varje områdesgrupp, hur kan vi hjälpas åt med att göra jämställdhetsanalyser? Detta är exempel på frågor som vi lyfter i nätverket. Checklistan för jämställda beslut började användas i september månad och det är ännu för tidigt att kunna dra några större slutsatser. Det som dock kan nämnas är att vi i ett yttrande gällande Kalmar läns folkhälsopolitiska plan använde checklistan och att vi genom den såg att planen inte var jämställdhetsintegrerad. I den färdiga planen ser vi att det har blivit tydligare skrivningar kring jämställdhet och att mål och indikatorer ska följas upp med könsuppdelad statistik. Genomförande I vårt projekt har vi inte haft en uttalad projektorganisation. Vi är två personer som arbetat aktivt med projektet och ledningsgruppen har varit styrgrupp. Det ska dock sägas att de inte varit så aktiva i sin styrande roll utan godtagit de idéer som vi i projektledningen föreslagit. Det kan säkert bero på flera saker. Kanske har man inte tillräcklig kunskap kring hur man i praktiken gör jämställt eller anser man att de förslag som vi presenterat har varit bra. Detta hade kunnat vara ett problem om det varit en projektledare som slutar sin anställning i samband med projektavslut. I vårt fall har projektledaren en tillsvidareanställning på regionförbundet och har ett fortsatt ansvar för att driva jämställdhetsarbetet framåt. Vi har kunnat arbeta i ett högt tempo eftersom vi fått mandat att driva processen. Ledningen har även efterfrågat resultat och de har själva gått en särskild utbildning med temat att leda för jämställdhet. Vi har anlitat processutvärderare som har kunnat erbjuda stöd till områdesansvariga i deras konkreta utvecklingsarbete. Vi insåg tidigt i projektet att det är viktigt att alla områdesgrupper äger sin egen process. Målen ska formuleras av verksamheten och de har även ansvaret för att genomföra insatser i linje med målen. Det har varit ett sätt att göra arbetet hållbart men också att få samliga medarbetare delaktiga. Med andra ord har hela organisationen berörts även om det naturligtvis är så att vissa berörts mer än andra. Det har inneburit förbättring av rutiner vid utbetalning av företagsstöd och projektstöd. En rad hjälpmedel har tagits fram bl.a. checklista för jämställd kommunikation och planering och genomförande av kurser och konferenser. Checklistan för jämställda beslut tvingar fram att jämställdhet ska beaktas i beslut och i slutet av året kommer riktlinjer för jämställd upphandling att antas av regionförbundets styrelse. Vi har möjlighet att få fram könsuppdelad statistik på många områden och har en statistiker anställd som kan förse samtliga medarbetar med statistiskt underlag. Det är dock viktigt att vi blir bättre på att analysera underlaget. Vi arbetar på uppdrag av våra medlemmar, dvs kommunerna och landstinget och inte direkt mot medborgarna. De processer som vi äger fullt ut har förbättringar gjorts för att statistiken ska vara könsuppdelad ex. deltagare på kurser, könsuppdelade enkäter och utvärderingar. Den statistik som vi begär in från kommunerna har vi blivit bättre på att efterfråga den könsuppdelad, t.ex. fritidsmedelsrapporten. 8

Budget Konstnadsslag Kronor Projektledning (delvis egen insats) 434 431:- Processutvärdering, Kontigo 80.000:- Utbildning i jämställdhetsintegrering 43.000:- Personaldag maj 2013 70.000:- Utbildning i jämställdhetsanalys 72.000:- Administration/OH-kostnader (egen insats) 54.000:-:- Resor och konferensavgifter (egen insats) 53.000:- Analys av projektstöd (egen insats) 115.000:- Total kostnad: 823.000:- Hållbarhet I januari 2013 antog regionförbundets styrelse en handlingsplan för jämställd tillväxt 2013-2014. Eftersom den pågår fram till och med 2014 kommer en rad aktiviteter och insatser att genomföras även nästa år. Arbetet kommer att följas upp och nya mål för arbetet kommer att sättas. Den person som ansvarat för arbetet kommer att ha ett fortsatt ansvar för att driva på utvecklingen i organisationen. Uppdraget kommer att vara att hålla ihop ett internt jämställdhetsnätverk med representanter från alla områden, att delta i ett regionalt nätverk med kommuner, landsting, lärosäte och länsstyrelse för erfarenhetsutbyte samt att samordna arbetet. I det fortsatta arbetet kommer vi att fortsätta i riktning mot att uppnå de uppsatta målen för 2014. För att uppnå målen i vår regionala utvecklingsstrategi krävs att alla aktörer i länet drar sitt strå till stacken och regionförbundets roll blir att, tillsammans med länsstyrelsen, stötta arbetet. Det innebär att man från ledningen måste avsätta resurser för arbetet och formulera ett tydligt uppdrag. Utan dedikerade resurser även i framtiden finns det en risk att utvecklingen stannar av. Utbildning och kommunikation Utbildningsinsatser: Utbildning i jämställdhetsintegrering Utbildare: Gertrud Åström Syftet med denna utbildning var att höja kunskapen om jämställdhetsintegrering som metod samt att inspirera till fortsatt arbete. Vi behövde tydliggöra att alla de frågor vi arbetar med berör kvinnor och män och därmed måste jämställdhet beaktas. Utbildningen var mycket uppskattad och skapade goda förutsättningar för oss i projektledningen att arbeta vidare och att ansvaret för att driva arbetet kan läggas på fler. Efter utbildningen påbörjades arbete med att sätta mål för arbete i respektive områdesgrupp. 9

Personaldag med temat Från ord till handling jämställdhet i praktiken Utbildare: Ann Boman samt avslutande inspirationsföreläsning av Sara Lundh Syftet med denna dag var att sprida goda exempel från det interna arbetet. Det blev tydligt att vi har tagit många kliv framåt i vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Det var även då som checklistan för jämställda beslut lanserades och vi arbetade praktiskt med hur den skulle användas. Vi lärde oss mer kring hur man gör en könskonsekvensanalys och fick stöd i hur vi skulle formulera kontrollfrågor. Dagen avslutas med en inspirationsföreläsning av Sara Lundh kring normer. Syftet med det var att få medarbetarna att reflektera över de normer som styr samhället och själva bli mer normkritiska och reflekterande. Utbildning i jämställdhetsanalys Utbildare: Add Gender AB Vi upptäckte en bit in i projektet att medarbetarna har kunskaper kring varför jämställdhet är viktigt men har svårare för att uppnå förändring på riktigt. Vi behövde blir bättre på att göra analyser och lära oss bra metoder att använda. En person per områdesgrupp utsågs och därmed var även vårt interna jämställdhetsnätverk utsett som dessutom försetts med ytterliga kunskaper. Utbildning för ledningsgruppen Att leda för jämställdhet Utbildare: Ann-Sofie Lagerkrantz, Kalmar kommun Denna utbildning syftade till att få ledningen att förstå deras roll för att få till hållbar förändring och att tydliggöra vikten av styrning av arbetet från den yttersta ledningen. Analys av utbetalningar av projektstöd under 2012 Genomfördes av Kontigo AB Medarbetare på projektkontoret hade en uppfattning om att det var en ojämn fördelning av hur våra projektstöd fördelades. För att undersöka detta närmare anlitade vi experter på att göra jämställdhetsanalys för att därefter kunna vidta åtgärder. Samtliga utbildningsinsatser har genomförts för att höja kompetensen bland chefer och medarbetare för att därigenom skapa förutsättningar att kunna uppnå målet om att jämställdhet är införlivat som en naturlig del i alla styr och ledningssystem. För att leda arbetet framåt behövs kompetens. Kommunikation i projektet: Då regionförbundet i Kalmar län är en relativt liten organisation, ca 95 anställda, har vi jobbat mycket med direktkommunikation. Vi har återkommande presenterat det pågående arbetet för ledningsgruppen. Projektledningen har fler gånger besökt områdesgrupperna för att följa upp hur arbetet fortlöper och hur det går med de uppsatta målen. Vid personaldagen i maj 2013 hade även samtliga områdesgrupper till uppgift att presentera det pågående arbetet i respektive grupp. Presentationen kom att fungerade som en piska för varje områdesgrupp att se till att arbetet förts framåt. Allt arbete som pågår synliggjordes och vi kunde ta lärdom av varandras arbete. Kommentarer efteråt från många var att vi har kommit långt i arbete och det börjar hända saker på riktigt. 10

Vid sidan av muntlig kommunikation har vi lagt ut information på vårt Intranät och på regionförbundets hemsida. Vårt arbete har även kommunicerats ut i länet genom det länsnätverk vi har för jämställdhetsintegrering. Utvärdering och lärdomar Vi har anlitat Kontigo AB för att genomföra processutvärdering av projektet. De inledde sitt arbete våren 2013 och vi har haft fortlöpande stöd i processen av dem. En delrapport sammanställdes i juni och i oktober 2013 levererade Kontigo en slutrapport. Rapporterna är medvetet enkelt utförd med syfte att redogöra för vad som gjorts och hur väl vårt arbete leder fram till målet. Det har varit positivt att låta en utomstående expert vara en del av vår process och kunna ge tips längs med vägen. Det har varit ett bra stöd för projektledningen och även andra medarbetare har kunna använda Kontigo som stöd i det arbete som utförts i respektive områdesgrupp. Parallellt med arbetet med jämställdhetsintegrering av regionförbundets verksamhet bedriver vi projekt inom programmet Främja kvinnors företagande. Det har varit en positiv kraft att vi är många som gör ett aktivt arbete samtidigt. Kontigos sammanfattande bild av arbetet i områdesgrupperna: Utvecklingsarbetet har skapat förändringar i ordinarie rutiner, som ger förutsättningar för en mer jämställd verksamhet. Exempelvis genom checklistor och beslut. Regionförbundet har genom detta utvecklingsarbete skapat en större handlingsförmåga att bedriva jämställdhetsintegreringsarbete. Medvetenheten om jämställdhet har ökat markant, och frågan är synlig. Det finns kunskap, inspiration och engagemang för fortsatt arbete. Upplevelsen är också att det finns en möjlighet att i och med detta arbete skapa en mer jämställd verksamhet. Även handlingsutrymmet att bedriva ett jämställdhetsintegreringsarbete har ökat inom regionförbundet. Tjänstemannaledningen är enig, med tungt vägande OECD rapporter som stöd, om att detta är ett mycket viktigt utvecklingsområde för regionförbundet. Det har påbörjats ett arbete för att på sikt kunna driva på för förändringar. Processer har påbörjats, tidsplaner har utarbetats, statistik har beställts, analysarbeten är planerade och arbetet har fått en ordentlig uppstart. Det finns en planering för kommande förändringar. Många små steg inom ett flertal områdesgrupper skapar möjligheter för en sammantaget stor förflyttning. Flera områdesgrupper har kommit en bra bit i detta utvecklingsarbete och presterat hållbara förändringar. Här vill Kontigo särskilt lyfta fram Befolkning och välfärd, Information och profilering, Näringsliv och tillväxt samt Administration som goda exempel. Kontigos rekommendationer för det fortsatta arbetet: 1. Strukturera och systematisera det fortsatta arbetet För att skapa bästa förutsättningar för arbetets fortsättning krävs strategisk utveckling. Vid projektavslutet är det viktigt att styra upp hur fortsättningen av arbetet ska organiseras. Flera av områdesgrupperna har i detta arbete genomfört konkreta förändringar som inarbetats i ordinarie rutiner något som ger en hållbarhet i arbetet. I flera av områdesgrupperna finns en inspiration och glädje att arbeta med frågorna. Regionförbundet behöver på övergripande nivå finna former att bibehålla och stödja detta arbete. Det finns inga fastslagna rutiner kring hur regionförbundet övergripande ska fortsatta arbeta med att strukturera och systematisera jämställdhetsintegreringsarbetet. 11

Någon på regionförbundet bör ha ett tydligt uppdrag att samordna och stötta det fortsatta arbetet, samt ha ett tydligt uppdrag i denna roll. Regionförbundet rekommenderas därför att tillsätta en jämställdhetsstrateg med ett tydligt mandat att driva frågan för ett vidare långsiktigt arbete. Jämställdhetsstrategen bör ansvara för stöd, samordning och strategisk utveckling av jämställdhetsintegreringsarbetet. Strategen skulle då kunna övervaka att jämställdhetsaspekter finns och bibehålls i interna riktlinjer för verksamhetsplanering och budgetarbete, och se till att upprätthålla ett fortsatt brett arbete mot målsättningen att jämställdhet finns införlivat som en naturlig del i alla styr- och ledningssystem samt i rutiner och metoder så att verksamheten kan säkerställa en jämställd fördelning av makt och resurser och erbjuda likvärdig service till kvinnor, män, flickor och pojkar. 2. Presentera och analysera all individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund En förutsättning för allt jämställdhetsintegreringsarbete är att det finns en korrekt bild av hur verksamheten faller ut för kvinnor och män. För att ta del av den bilden krävs att all individbaserad statistik redovisas och analyseras med kön som övergripande indelningsgrund. Regionförbundet bör tydliggöra en beställning av könsuppdelad statistik, förslagsvis genom att fatta ett beslut om att all individbaserad statistik som regionförbundet presenterar och/eller analyserar gör detta med kön som övergripande indelningsgrund, i samtliga fall det är möjligt. Att presentera statistik utifrån kön bidrar inte bara med information, det är även en viktig förutsättning för att säkerställa en jämställd fördelning av makt och resurser, samt likvärdig service till kvinnor och män i enlighet med målsättningarna. Det ger också ett signalvärde om att regionförbundet uppmärksammat att verksamheten faller olika ut för kvinnor och män, och att de strävar efter en förändring. 3. Efterfrågan och beställning av en jämställd verksamhet bör även komma från politiskt håll Inkludera politiker i detta arbete! Synliggör och förankra det arbete som sker hos politikerna. 4. Skapa en tydlig uppföljning av arbetet Årliga uppföljningar av jämställdhetsintegreringsarbetet i regionförbundet bör införas, som i en del i det ordinarie uppföljningssystemet. Kontinuerlig uppföljning från regionledningen av det arbete som bedrivs skapar ett incitament att prestera, och visar också vikten av att regionförbundet jämställdhetsintegreras. Uppföljningen bör även samspela med den fortsatta strategiska utvecklingen av arbetet. 5. Områdesgrupperna bör söka mer verksamhetsspecifik kunskap Det bedrivs omfattande arbete med jämställdhetsintegrering över hela Sverige. Det finns gott om exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i de mest skilda verksamheter. Områdesgrupperna har i olika utsträckning tagit tillvara på de erfarenheter som redan finns om jämställdhetsintegrering i specifika verksamheter. Områdesgrupperna har stora vinster att göra på att ta del av den verksamhetsspecifika jämställdhetskunskap som finns inom respektive område. 6. Jämställdhetsintegrera alla relevanta utbildningar Jämställdhet är en kunskapsfråga, och utbildning är en färskvara. För att säkerställa att perspektivet fortsatt beaktas bör regionförbundet vara tydlig med att jämställdhet är en 12

del av kärnverksamheten. Därför bör jämställdhetsperspektiv vara ett relevant inslag i de utbildningar och konferenser som regionförbundet genomför. Det ger en större spridning och ett stort signalvärde för arbetet. 7. Lär av varandra! - Samordning, utbyte och inspiration mellan områdesgrupperna Löpande samordning och erfarenhetsutbyte mellan områdesgrupperna är viktigt. Det nyligen upprättade jämställdhetsnätverket har här en viktig roll att vara ett forum för lärande, diskussioner, inspiration och vidareutvecklings av arbetet. Bilagor Bilaga 1 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Bilaga 2 Checklista för jämställda beslut Bilaga 3 Riktlinjer för checklista för jämställda beslut Bilaga 4 Checklista för jämställd text och bild Bilaga 5 Analys av projektstödet 2012 Bilaga 6 Riktlinjer för jämställd upphandling Bilaga 7 Regionförbundet i Kalmar läns jämställdhetsplan Bilaga 8 Kontigos utvärdering av vårt HåJ- projekt 13

Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län 2012 beviljades regionförbundet i Kalmar län 500 000 kronor för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Det övergripande målet för arbetet lyder: Jämställdhet är införlivat som en naturlig del i alla styr- och ledningssystem samt i rutiner och metoder så att verksamheten kan säkerställa en jämställd fördelning av makt och resurser och erbjuda likvärdig service till kvinnor, män, flickor och pojkar. Det långsiktiga målet är att detta leder till en mer jämställd region som i sig är en grund för regional utveckling och tillväxt. Vårt arbete inom ramen för program för hållbar jämställdhet har fört oss framåt i arbetet men vi har fortfarande en lång väg kvar för att uppnå målet. Vårt arbete kommer att fortsätta och vi har under de år som vi deltagit i HåJ skapat förutsättningar för framtiden genom att förändra rutiner i arbete, infört checklistor och höjt kompetensen bland chefer och medarbetare. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Karin Alkeberg, kag@rfkl.se Regionförbundet i Kalmar län, 2013 Text: Karin Alkeberg Post: Box 762, 391 27 Kalmar Besök: Nygatan 34 i Kalmar Telefon: 0480-44 83 30 www.rfkl.se