JÄRNVÄGSPLAN FÖRSTUDIE Flackarp-Arlöv, fyra spår Plan- Lommavägen genomförandebeskrivning - Korsning med Södra Utställningshandling stambanan 2013-xx-xx Samrådshandling 2012-06-11 1. Samgranskningskoncept 1, 2012-03-01 1. OBS Ej interngranskat. Innehåller uppgifter/ text som inte har bearbetats fullt ut.
Lommavägen - Korsning med Södra stambanan Skapad av: Vectura Consulting AB. Christina Sjögren. Dokumentnamn: Förstudie, Lommavägen - Korsning med Södra stambanan Dokumentdatum: 2012-06-11 Utgivare: Trafikverket Diarienummer: TRV2010/35145 Projekt: Flackarp-Arlöv, fyra spår Kontaktperson: Marie Minör Uppdragsansvarig: Nils Ahlfors Distributör: Trafikverket, 291 25 Kristianstad, telefon 0771-921 921
Sammanfattning Förstudien har initierats av arbetet med att bygga ut Södra stambanan mellan Flackarp och Arlöv. För att klara en fortsatt ökning av tågtrafiken och för att öka punktligheten måste järnvägen byggas ut från två till fyra spår. I samband med utbyggnaden av Södra stambanan kommer befintlig planskild korsning med Lommavägen att rivas. Syftet med förstudien är att utreda möjligheten till en ombyggnad av den planskilda korsningen på Lommavägen som idag är en vägport under järnvägen med en fri höjd på 4,7 meter från vägbana till underkant järnvägsbron. Den nya utformning skall bevara den goda tillgänglighet som befintlig korsning har, med god standard beträffande fri höjd på 4,7 meter samt separerad gång- och cykelväg. Lommavägen är idag en viktig förbindelse mellan Lomma och Hjärup. Årsdygnstrafiken på Lommavägen är 2 370 fordon per dygn. Tung trafik i form av varutransporter och traktorer trafikerar vägen. Den tunga trafiken utgör cirka tre procent av den totala trafiken. Lommavägen är tillsammans med Väståkravägen, Gamla Lundavägen, Ynglingavägen och Banvallsvägen, en utav de fem nyckelvägarna i Hjärups vägsystem, och en god tillgänglighet är därför av stor vikt. Genom att följa fyrstegsprincipen har åtgärder inom de tre första stegen (begränsning av transportbehovet och val av transportsätt, åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och vägförbättringar och mindre ombyggnadsåtgärder), bedömts som otillräckliga då en större ombyggnadsåtgärd krävs. Åtgärdsförslaget för att bibehålla fortsatt trafikering på Lommavägen är en ny vägbro med separerad gång- och cykelväg över järnvägen. Banvallsvägen och Ynglingavägen ansluts till Lommavägen. Den exakta lokaliseringen har inte fastställts utan kan variera och med den även konsekvenserna för de boende i närheten. Genom föreslagen åtgärd behålls en god tillgänglighet för biltrafiken samt för den tunga trafiken då ingen begränsning finns i höjdled. Eftersom den separerade gång- och cykelvägen bevaras, kommer de oskyddade trafikanterna även fortsättningsvis ha en säker och tillgänglig väg.
Innehåll 1. Bakgrund...7 1.1. Brister, problem och syfte...7 1.2. Aktualitet...8 1.3. Tidigare utredningar och beslut...8 1.4. Geografisk avgränsning...8 1.5. Mål...8 1.6. Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen...9 2. Planeringsförutsättningar...11 2.1. Markanvändning...11 2.2. Trafik och trafikanter...13 2.3. Miljö...14 2.4. Boendemiljö...18 2.5. Byggnadstekniska förutsättningar...19 3. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde...21 3.1. Funktionsmålet...21 3.2. Hänsynsmålet...22 4. Projektmål...23 5. Tänkbara åtgärder...24 5.1. Analys av tänkbara åtgärder...24 5.2. Nollalternativ...24 5.3. Utredningsalternativ - Planskildhet med vägbro...25 5.4. Avfärdade alternativ...25 5.5. Effekter och konsekvenser...25 5.6. Miljö...26 5.7. Övrig infrastruktur...27 5.8. Kostnader...27 6. Riskhantering...28 6.1. Skydds- och riskobjekt...28 7. Måluppfyllelse...29 7.1. Projektmål...29 8. Samråd...30 8.1. 8.1 Samråd med Länsstyrelsen...30 8.2. Samråd med allmänheten...30 9. Väghållningsmyndighetens ställningstagande...31 10. Fortsatt arbete...32 Referenser...33 Bilaga 1...Minnesanteckningar samrådsmöte med Länsstyrelsen Skåne
1. Bakgrund 1.1. Brister, problem och syfte Förstudien har initierats av arbetet med att bygga ut Södra stambanan mellan Flackarp och Arlöv. För att klara en fortsatt ökning av tågtrafiken och för att öka punktligheten måste järnvägen byggas ut från två till fyra spår. I samband med utbyggnaden av Södra stambanan kommer befintlig planskild korsning med Lommavägen att rivas. Lommavägen går sydväst om Hjärup och är en gen koppling mellan Gamla Lundavägen och Lomma. Idag går Lommavägen under Södra stambanan, den fria höjden är 4,7 meter. Längs Lommavägen går en separerad gång- och cykelväg med en fri höjd på cirka tre meter. Då spåret kommer att sänkas två meter vid befintlig plankorsning rivs befintlig bro över Lommavägen och en ny utformning av plankorsningen krävs för att en planskildhet ska finns kvar. Ombyggnaden av plankorsningen är en direkt följd av fyrspårsutbyggnaden och är direkt beroende därav. Syftet med förstudien är således att utreda möjligheten till en ombyggnad av den planskilda korsningen på Lommavägen för att behålla funktionen av vägen. E6/E20 103 Vragerupsv. 108 Södra stambanan LUND LOMMA ÅKARP Bild 1.1. Avgränsning av förstudieområdet. Yngligav. Lommav. Jakriborg Banvallsv. HJÄRUP Utredningsområde E22 Väståkrav. Gamla Lundav. 7
1.2. Aktualitet Utbyggnaden av järnvägen mellan Flackarp-Arlöv finns med i den nationella planen för Sveriges transportsystem 2010-2021, fastställd av regeringen 2010-03-29, över projekt som ska slutföras innan år 2021. En ombyggnad av korsningen på Lommavägen är en direkt följd utav fyrspårsutbyggnaden mellan Flackarp Arlöv. Utbyggnaden av Södra stambanan planeras påbörjas år 2014. 1.3. Tidigare utredningar och beslut År 1999 genomförde Banverket en förstudie för en utbyggnad av Södra stambanan som behandlade både utbyggnad i markplan och utbyggnad med tråg respektive tunnel genom Åkarp. Järnvägsutredning för Södra stambanan Håstad Arlöv med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning togs på uppdrag av dåvarande Banverket fram av Tyréns år 2004. Järnvägsutredningen studerade tänkbara alternativ för utbyggnaden av Södra stambanan mellan Flackarp och Arlöv. Genom Åkarp och Hjärup studerades också olika alternativ för järnvägens utformning och höjdläge. År 2005 togs Trafikplan för Hjärup fram av WSP på uppdrag av Staffanstorps kommun med förslag angående utbyggnad och förbättring av gatu- och vägnät inför ortens fortsatta tillväxt. 1.4. Geografisk avgränsning Förstudieområdet utgörs av det område inom vilket en planskild korsning kan anläggas. Föreslagen åtgärd kan även påverka till exempel trafikens körvägar inom och runtomkring de närliggande tätorterna vilket inte enbart berör förstudieområdet utan även ett större område, ett så kallat influensområde. 1.5. Mål Transportpolitiska mål Riksdagen har tagit beslut om nationella mål för transportpolitiken. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål; funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 8
Nationella miljökvalitetsmål Regeringen har satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål som syftar till att beskriva och precisera det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. Vägtrafik medför negativa konsekvenser för en rad miljömål genom bl.a. utsläpp till luft och vatten, buller och olika barriäreffekter. Miljömålen anger en miljökvalitet som påverkas av flera verksamheter varav vägtrafiken är en utav dem. Regionala mål Enligt en kortversion av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne gällande 2004-2015 har målstandarden för de olika vägarna bestämts med en helhetssyn på respektive stråk. De principer som ligger till grund för standardval i landet som helhet har varit utgångspunkt. Dessa bygger på ett samhällsekonomiskt synsätt och på att resurserna ska användas effektivt för att uppnå riksdagens transportpolitiska mål. Den skånska länsplanen har en tydlig inriktning mot ökad trafiksäkerhet, förbättrad regional tillgänglighet, bättre förutsättningar för kollektivtrafiken och förbättrade lokala trafikmiljöer. Det är en tydlig strävan att i första hand lösa problem genom att utnyttja och förbättra redan befintliga vägar innan mera omfattande ny- eller ombyggnader sker. Kommunala mål Staffanstorps kommuns översiktsplan beskriver det som viktigt att boende och service avseende näringsliv, skola, vård och omsorg alltid finns med i planeringen och utbyggnaden av samhället. Staffanstorps kommun ska satsa på fortsatt utbyggnad för att knyta samman vägar, kollektivtrafik och cykelvägar för ännu bättre pendlingsmöjligheter. Den långsiktiga målsättningen är att Hjärup ska bli ett attraktivt samhälle med varierat utbud av bostäder och möjlighet till arbetsplatser. 1.6. Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Miljöbalken skall tillämpas på all verksamhet och åtgärder som rör projektering, byggande och drift av vägar. Väglagen är anpassad till Miljöbalken. Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns numera fastlagd i väglagens 14-20. Processen delas in i fyra steg: Förstudie är det första steget i planeringen av ett nytt vägprojekt. Här avgränsas det område som ska analyseras. Problem och brister samt konsekvenser och konflikter beskrivs översiktligt. Med förstudien som underlag beslutar Länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken 6 kap 4. Trafikverket fattar beslut om projektet ska drivas vidare eller ej. Vägutredning avser att mer noggrant utvärdera alternativa vägkorridorer utifrån trafiktekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter. En vägutredning ska enligt Väglagen göras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägkorridorer behöver studeras. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i vägutredningen, som ska godkännas av Länsstyrelsen. 9
Arbetsplanen utgör en formell handling som bland annat reglerar vägens fysiska och miljömässiga intrång. I detta skede vägs enskilda och allmänna intressen mot vägens funktion och standard. En MKB upprättas och ska godkännas av Länsstyrelsen. Arbetsplanen handläggs enligt Väglagen. Bygghandling är en teknisk handling som kompletterar arbetsplanen till färdig handling för byggnation av vägen. Idéskede Förstudie Väg- och järnvägsutredning Arbets- och järnvägsplan Bygghandling Byggskede Bild 1.2. Illustration över arbetsprocessen i ett vägprojekt. 10
2. Planeringsförutsättningar 2.1. Markanvändning Befolkning I Staffanstorps kommun var befolkningen år 2008 cirka 21 700 invånare, och var koncentrerad till två större tätorter, Staffanstorp med cirka 14 300 invånare samt Hjärup med cirka 4 000. De två orterna står tillsammans för cirka 85 procent av kommunbefolkningen. Hjärups invånare är fördelade på ungefär 1 500 hushåll, vilket innebär att omkring 20 procent av Staffanstorp kommuns befolkning bor i Hjärup. Av de cirka 4 000 boende i Hjärup bor omkring 400 i Jakriborgs cirka 300 lägenheter. Bebyggelse Hjärups samlade bebyggelse ligger övervägande på den östra sidan av järnvägen, på den västra sidan domineras bebyggelsen av Jakriborgs Hansastad, ett flertal större verksamhetsbyggnader samt spridd gårdsbebyggelse. Hjärups nyaste bebyggelse består utav ett 40-tal villor som lokaliserats till Hjärups nordöstra del i närheten av Väståkravägen. Längs med Lommavägen domineras bebyggelsen av villor. I Hjärup finns åtta förskolor för barn mellan ett och fem års ålder, varav sex stycken ligger öster om järnvägen. En fritidsgård ligger i närheten av de två förskolorna på den västra sidan av järnvägen. Det finns två skolor i Hjärup, Hjärups skola har klasser från förskola till årskurs fem, samt Hjärupslundsskolan som har klasser från årskurs sex till nio. Båda skolorna är förlagda mitt i byn. I centrum finns även Klöverlyckans äldreboende med tolv platser. Näringsliv och sysselsättning En naturlig mötespunkt i Hjärup är tågstationen, där det finns en närbutik. Inne i Jakriborgsområdet på den västra sidan av järnvägen finns en del butiker, restaurang samt en livsmedelsaffär. Enklare postärenden kan göras i en butik vid Lommavägen. Ett bibliotek finns i Hjärupslundsskolan i Hjärups centrum. Det finns även en större vårdcentral i Hjärups centrum som betjänar både boende i Hjärup och Åkarp. Viktiga målpunkter En stor del av Hjärups befolkning har arbetsplatser på annan ort än i Hjärup. Därför är Hjärups station och intilliggande pendlarparkering i centrum en viktig målpunkt. Busshållplatserna på Hjärups östra sida samt vårdcentralen i centrum är också viktiga målpunkter för de boende i Hjärup. För boende som färdas med bil är god tillgänglighet till E22 och E6/E20 av hög betydelse för att nå målpunkter utanför kommunen. 11
Kommunala planer Gällande översiktsplan för Staffanstorps kommun antogs av kommunfullmäktige 2009-11-30, i vilken kommunens framtida utveckling beskrivs. Utvecklingen av Hjärup har bearbetats genom en fördjupning av översiktsplanen, FÖP Hjärup. I denna föreslås en stor utbyggnad och utveckling av bebyggelse på framförallt den västra sidan om järnvägen samt förtätning utav bebyggelse inom ett attraktivt avstånd till Hjärups station. Inom utredningsområdet finns utbyggnadsplaner för bostäder norr om Lommavägen på området för Skanskas nedlagda betongindustri och väster därom, benämnda Västerstad och Ängavången. Väster om Lommavägen planeras ett mindre verksamhetsområde. Det finns även en väg planerad som förbinder I Så ser det ut 2038 I 53 I g av spåren. i pågatågsstationen har den blandade centrumbebyggelsen riborg växt upp på västra sidan om spåret. Här finns bostäder om service och icke störande verksamheter, och även lärmiljöer ngar. Med närhet till pågatågsstationen ligger även de varierade Krumstorp och Väståkra i Bild norra 2.1. Hjärup. Utdrag ur översiktsplanen Staffanstorps kommun. Framtidens kommun, perspektiv 2038, ed vägar norrut till väg 108 antagandehandling och väg 103 samt 2009-11-30. söderut mot väg E22 och väg E6. Sammanlänkningen mellan västra och östra banans fyra spår har ägnats stor omsorg. I östra Hjärup står och bebyggelsen några andra mindre områden färdiga. Det varierade bostadsi finns nordöstra bostäder Hjärup ligger längs parkstråket med stadspark i östra r eter h även till lärmiljöer spontanidrott. Vid Hjärupslundsskolan finns en fritidsdelen de av varierade 12bostadsområdet har hänsyn tagits till siktlinjerna även mot t h söderut östra Hjärup mot fanns kraftledningar i utkanten av bostadsområförlagts västra eller och flyttats östra till kraftledningsreservatet i väster. Söder om an ra ett Hjärup verksamhetsområde står Hjärnbyn med nära kopplingar till väg
E22 med norra Åkarp och som passerar Södra stambanan i samma sträckning som Lommavägen. Totalt kommer den framtida utbyggnaden i hela Hjärup innebära cirka 3 000 nya bostäder samt möjlighet för 1 200 nya arbetstillfällen. Järnvägens utbyggnad till fyra spår finns angivet som en framtida utveckling i översiktsplanen och att en sänkning av järnvägen skulle få stora positiva effekter för Hjärups samhälle. I sitt yttrande på översiktsplanen ser Länsstyrelsen det som positivt att de stationsnära lägena i bland annat Hjärup exploateras med bostäder, service och verksamheter.flera av de befintliga detaljplanerna utmed Lommavägen omfattar även en del av Lommavägen. 2.2. Trafik och trafikanter Biltrafik Lommavägen tillsammans med Väståkravägen, Gamla Lundavägen, Ynglingavägen och Banvallsvägen fungerar som en ringled runt Hjärup. Lommavägen är därmed en viktig del i den goda tillgängligheten för de boende i Hjärup. Lommavägen är en statlig väg och en viktig förbindelse mellan Lomma och Hjärup. Anslutning från Lommavägen till E22 är möjlig via Gamla Lundavägen. Lommavägen ger boenden i Hjärup anslutningsmöjlighet till E6/E20 via trafikplats i norra Lomma. Väghållaren är Trafikverket. Vägbredden är nio meter och skyltad hastighet 70 km/h. Årsdygnstrafiken på Lommavägen är 2 370 fordon per dygn (2006). Tung trafik i form av varutransporter och traktorer trafikerar vägen. Den tunga trafiken utgör cirka tre procent av den totala trafiken (2006). Ingen av vägarna inom Hjärup är primära leder för farligt gods, utan transporterna sker på E22 och på Södra stambanan. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken till och från Hjärup består av pågatågstrafik och regionbuss med Skånetrafiken som huvudman. Söder om Lommavägen trafikeras Gamla Lundavägen av linje 130 Malmö - Åkarp - Lund med avgångar upp till fyra gånger i timmen. Busslinje 102 mellan Staffanstorp och Lomma Brohus trafikerar bland annat Hjärups station, men körs med taxi och kräver bokning. Pågatåg trafikerar Södra stambanan mellan Lund och Malmö med hållplats i Burlöv, Åkarp och Hjärup. Tågen avgår två gånger i timmen i vardera riktning under vardagar och helger. För att möta kommande behov pågår planering om hur dessa tre stationer ska omformas i samband med utbyggnaden av järnvägen från två till fyra spår. Gång- och cykeltrafik och oskyddade trafikanter Längs med Lommavägen går en gång - och cykelväg som sträcker sig från norr om korsningen Banvallsvägen/Lommavägen till Lomma. Gång- och cykelvägen håller en hög standard och ligger på en högre höjd vid korsningen med Södra stambanan jämfört med vägbanan, vilket skyddar både gående och cyklister från den övriga trafiken. Lommavägen är en av två separerade gång- och 13
cykelvägar som ger möjligheten för oskyddade trafikanter att förflytta sig på ett säkert sätt mellan Hjärups västra och östra del. Trafiksäkerhet I figuren nedan redovisas polisrapporterade personskadeolyckor som inträffat under perioden 2005-01-01-2010-01-01 på Lommavägen. Inga dödsolyckor har skett under denna femårsperiod. Lokalvägar och andra vägar som inte ingår i det övergripande nätet behandlas inte eftersom de kommer att påverkas i liten utsträckning av en ny planskildhet. Bild 2.2. Kartan visar polisrapporterade olyckor på Lommavägen. 2.3. Miljö Områdets allmänna karaktär Hjärup ligger i ett öppet landskap med vidsträckta utblickar och med tydliga gränser mot Åkarp, Lund och Lomma. Landskapet är i flera delar starkt påverkat av bebyggelse och infrastruktur. Det genomskärs, förutom av Södra stambanan, av högspänningsledningar, motorvägar och andra vägar. Utbyggnad av befintliga tätorter pågår och ytterligare bebyggelse är planerad. Enstaka gårdar ligger som gröna oaser i landskapet. Runt Hjärup går vägar vilka utgör gränsen mellan samhälle och landskap. Naturmiljö Inom området finns inga riksintressen för naturvården som berörs av projektet. Utredningsområdet ingår i ett regionalt intresse, Odlingslandskapet norr om Hjärup, upptaget i länsstyrelsens naturvårdsprogram som terrängform. Området är ett representativt avsnitt av den mycket flacka Lundaslätten, som närmast Åkarp övergår i en svagt böljande terräng. Åkrarna är landets i särklass bästa åkerjordar. Landskapet är helt uppodlat med en bebyggelse anpassad till landskapets skala. Flera trädridåer, alléer och bevarade jordhägnader 14
Flackarp-Arlöv, fyra spår Lommavägen HJÄRUP Förstudieområde Teckenförklaring Terrängform (Odlingslandskap norr om Hjärup) 0 125 250 500 Meter ± Bild 2.3. Naturvärden inom förstudieområdet. och pilevallar karaktäriserar landskapet. Trots frånvaron av skogsdungar eller annan mer utbredd naturmark har en rådjursstam etablerats i området. Vyerna över det öppna odlingslandskapet är unika för den av bebyggelse och kommunikationsleder annars hårt utnyttjade storstadsregionen. Kulturmiljö Inom området finns inga riksintressen för kulturmiljövård som berörs av projektet. Större delen av Hjärup samt området öster om E6/E20 och norr om Åkarp är utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö, Bomhög-Hjärup-Uppåkra, i 15
Flackarp-Arlöv, fyra spår länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Området utgör en rest av det nu till stadslandskap exploaterade jordbruksområdet. De öppna åkermarkerna och gamla landsvägsallén, liksom andra alléer och trädridåer, är av betydelse för helheten tillsammans med bymiljöerna. Gravhögen Bomhög är ett viktigt inslag i odlingslandskapet och tyder på att området varit en del av en forntida centralbygd. Uppåkra station och de få bostäderna intill är tidstypiska för tiden kring 1900. Området mellan södra delen av Hjärup och Åkarp är ett välbevarant enskifteslandskap där omarronderingar har skett efter att järnvägen byggdes. Dock är Lommavägen breddad och området omedelbart söder om Hjärup bevarar inte enskifteskaraktären på samma sätt som landskapet i övrigt gör. Uppåkra 37 Lommavägen Uppåkra 29:1 HJÄRUP Uppåkra 30:1 Förstudieområde Uppåkra 30:2 Uppåkra 26:1 Teckenförklaring Fornlämning punkt Fornlämning område Bild 2.4. Kulturvärden inom förstudieområdet. Särskilt värdefulla kulturmiljöstråk (Södra stambanan, landsvägen samt motorvägen) Särskilt värdefull kulturmiljö (Bomhög.Hjärup-Uppåkra) ± 0 125 250 500 Meter 16
Södra stambanan, landsvägen Malmö-Lund samt E22 är enligt länsstyrelsens kulturmiljöprogram utpekade som kulturmiljöstråk. År 1856 öppnades järnvägen mellan Malmö-Lund, som var Skånes första järnväg. Södra stambanan var av stor betydelse för förbindelserna inom Sverige och är ett viktigt och levande dokument över järnvägsbyggande som fortfarande har stor betydelse i den svenska infrastrukturen. Landsvägen Malmö-Lund har lång kontinuitet och kan beläggas till åtminstone tidigt 1800-tal. Vägen ligger till stor del än i dag i den äldre sträckning som finns återgiven på Skånska rekognosceringskartan (1812-1820). Mindre förändring av sträckningen har genomförts, men i huvudsak är sträckningen intakt vilket är ett starkt skäl för bevarande. Motorvägen, som Sveriges första autostrada är ett viktigt dokument över den utbyggnad av infrastrukturen som genomförts sedan 1950-talet. Tabell 2.1. Fornlämningar inom eller strax utanför förstudieområdet. RAÄ Lämningstyp Antikvarisk bedömning Uppåkra 29:1 Grav- och boplatsområde Övrig kulturhistorisk lämning Uppåkra 30:1 Boplats Fast fornlämning Uppåkra 30:2 Boplats Fast fornlämning Uppåkra 26:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Uppåkra 37 Boplats Fast fornlämning Inom utredningsområdet finns fyra kända fornlämningar. Lämningstyp och den antikvariska bedömningen redovisas i tabellen nedan. En arkeologisk utredning steg 1 har genomförts för att klargöra om fornlämningar kommer att beröras av järnvägsutbyggnaden och korsande vägar. Ett område med en boplats från yngre järnålder med gravar från äldre ålder finns vid Lommavägens korsning med Södra stambanan, på järnvägens sydöstra sida. Enligt den arkeologiska utredningen är inte fornlämningens, Uppåkra 29:1, utsträckning känd men den bedöms kunna fortsätta mot väster och sydväst och kan därmed bli berörd av utbyggnaden. För närvarande pågår en fördjupad arkeologisk utredning och området längs den befintliga sträckningen av Lommavägen och ytterligare 50 meter åt sydväst undersöks. Naturresurser Marken runt Hjärup används främst som jordbruksmark. Åkerjorden inom utredningsområdet är av klass 10 enligt Lantbruksnämndens klassificering där 10 betecknar den bästa åkerjorden. Cirka 400 meter söder om förstudieområdet ligger Alnarpsån. Ån hade år 2009 dålig ekologisk status men god kemisk ytvattenstatus. För den ekologiska statusen gäller kvalitetskravet enligt vattenmyndigheten att statusen ska vara god år 2027. 17
Under marken, i berggrunden, finns den så kallade Alnarpsströmmen, ett större sammanhängande område med grundvatten, som på bred front sträcker sig från södra Skåne till Ven. Goda grundvattenförekomster finns även i området Sydvästra Skånes kalkstenar som består av Skånes sydvästra hörn mellan Landskrona och Ystad. Rekreation och friluftsliv En idrottsplats finns i centrala Hjärup, som dagtid utnyttjas av skolan samt kvällstid och helger av Uppåkra IF, som är den stora lokala idrottsföreningen. Det finns även en mindre gräsplan norr om Skånebyn i östra delen av Hjärup. I anslutning till grönytorna finns det ett större antal lekplatser med varierande karaktär och innehåll i Hjärup. I den södra delen är de äldre lekplatserna placerade som grannskapslekplatser med ett naturligt upptagningsområde på en handfull kvarter. Lekplatserna i norr är fler till antalet, men mindre till ytan. I de nyare områdena Jakriborg och Vikingsro finns det endast ett antal mindre lekplatser. Möjligheterna att nå rekreations- och friluftsområdena inom Hjärups tätort är goda. Skyddade och skyddsvärda områden Södra stambanan är av riksintresse för kommunikation. Utredningsområdet ligger inte inom eller i närheten av något Natura 2000-område eller naturreservat. 2.4. Boendemiljö Buller Buller definieras som oönskat ljud som kan orsaka minskad trivsel, sömnstörningar och i värsta fall ohälsa samt försämrade rekreationsvärden i parker och grönområden. Bullernivåerna beror främst på trafikmängd, trafikens hastighet, andel tunga transporter, vägens beläggning, omgivningens topografi och avståndet till bullerkällan. Riktvärden antagna av riksdagen gällande vägtrafikbuller finns för bostäder. Gällande riktvärde för bostäder utomhus vid fasad är 55 dba ekvivalent nivå. Tabell 2.2. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikleder. Ekvivalent ljudnivå (dba) Maximal ljudnivå (dba) Ljudnivå inomhus 30 45 1 Ljudnivå utomhus vid fasad (frifältsvärde) Ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 55 - - 70 1. Gäller nattetid (22-06). Värdet får överskridas 5 gånger per natt. I befintlig miljö skall den ekvivalenta ljudnivån vid fasad inte överskrida 65 dba. Den långsiktiga målsättningen är att riktvärden enligt tabellen ovan inte skall överskridas vid någon bostad. 18
Enligt den fördjupade översiktsplanen för Hjärup bedöms gällande miljökvalitetsnormer för buller inte överskridas i dagsläget eftersom det är en ort med gles bebyggelse och relativt låga trafikmängder. Störst risk att överskrida miljökvalitetsnormerna finns i tungt trafikerade gatumiljöer i tätt bebyggda områden samt i närheten av den befintliga järnvägen genom orten. En enkel bullerberäkning har tagits fram som baseras på trafikmängder för 2015 från trafikutredningen Trafikplan för Hjärup. Bullerberäkningen visar bullernivåer på cirka 44 dba ekvivalent nivå och 51 dba maximal nivå. Mätningen avser bebyggelse på Emmas väg cirka 150 meter från befintlig sträckning av Lommavägen. Riktvärdet på 55 dba ekvivalent nivå riskerar att överskridas för bostäder i närmare anslutning till Lommavägen. Bullernivåerna är baserade på en bullerspridning utan några bullerskärmar/vallar. En fördjupad bullerutredning ska utföras i samband med bullerutredning för Södra stambanan. Luftföroreningar Området är väl ventilerat och större koncentrationer av luftföroreningar finns endast i vägområdets absoluta närhet. 2.5. Byggnadstekniska förutsättningar Markförhållanden Grundförhållandena i förstudieområdet är goda. De jordarter som finns består utöver ett cirka 0,4 meter tjockt ytlager av matjord av moränlera och lerig sandig morän, se jordartskarta. Kartan visar utbredningen av jordarter i eller nära markytan. Informatio skala 1:50 000, vilket innebär att minsta ytorna som finns representera naturen. Lägesnoggrannheten är vanligtvis bättre än 50 meter. General Exempelvis kan områden med många, små, närliggande hällar presente sammanhängande häll på kartan, och avlagringar som bara täcker små har stor betydelse för förståelsen av den geologiska utvecklingen i ett o kan ha överdrivits i kartbilden. Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning un databas och kan, liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas f U) Topografiskt underlag: Ur GSD-Översiktskartan 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 km Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Skala 1:50 000 Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99. Bild 2.6. Kartan beskriver jordarter i eller nära markytan för området kring Hjärup (källa SGU). 19
Ledningar Inom utredningsområdet finns en 400 kv högspänningsledning. Luftledningen korsar Lommavägen strax efter den planskilda korsningen på den västra sidan om järnvägen. I närheten av Lommavägen finns en större spillvattenledning samt tre större dagvattenledningar, där en utav de sistnämnda är belägen strax intill järnvägen. Utmed järnvägen finns flera ledningar som används inom järnvägsanläggningen för till exempel signalreglering. Bild 2.7. Befintlig kraftledning korsande Lommavägen. 20
3. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Det övergripande målet för transportpolitiken går ut på att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål samt ett hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om resans eller transportens tillgänglighet och hänsynsmålet berör säkerhet, miljö och hälsa, det vill säga viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. 3.1. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet som bidrar till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Lommavägen tillsammans med Väståkravägen, Gamla Lundavägen, Ynglingavägen och Banvallsvägen fungerar som en ringled runt Hjärup. Hjärups samtliga delområden matas idag av trafik från denna ringled, det finns ingen möjlighet att med bil ta sig från norr till söder eller öst till väst utan att använda sig av ringleden. Lommavägen är därmed en viktig del i den goda tillgängligheten för de boende i Hjärup. Bild 3.1. Korsningen Lommavägen - Södra stambanan 21
Lommavägen medverkar även till att förutsättningarna att använda kollektivtrafik blir goda då vägen gör det möjligt för arbetspendlare att nå Hjärups station, vilket bidrar till ett ökat kollektivt resande. Dagens utformning av planskildheten med en frihöjd på 4,7 meter ger goda förutsättningar för tunga transporter att ta sig fram, vilket bidrar till att transportkvaliteten för näringslivet stärks. Planskildheten samt den separerade gång- och cykelvägen bidrar till barn och ungas möjlighet att på egen hand använda sig av transportsystemet på ett säkert sätt. Lommavägen håller idag en hög standard, med god beläggning och med en vägbredd på cirka nio meter vid aktuellt avsnitt. Lommavägens goda standard bidrar till en god transportkvalitet och användbarhet. Den årliga dygnstrafiken når inte heller de nivåer som riskerar köbildning vid rusningstrafik. 3.2. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Längs Lommavägen finns separerad gång- och cykelväg, vilket skapar god trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. Dagens bullernivåer bedöms inte påverka boende i Lommavägens närhet då vägens nedsänkta läge medför att bullerutbredningen blir mindre. Vägtrafiken genererar utsläpp till luft, mark och vatten, men de större koncentrationerna finns endast i vägområdets absoluta närhet 22
4. Projektmål Den insamlade informationen om befintliga värden och förutsättningar i området och funktionsanalysen har gett svar på vad som i nuläget fungerar bra och vilka brister som finns. Med detta som grund kan specifika mål formuleras. Korsningen ska utformas så att den anpassas väl till de nya förhållandena med en fyrspårsutbyggnad mellan Flackarp - Arlöv. Den goda tillgängligheten för boende i Hjärup samt för de tunga transporterna ska bevaras med den nya korsningen av Södra stambanan. Den separerade gång- och cykelvägen ska behållas för att plankorsningen ska fortsätta vara trafiksäker för de oskyddade trafikanterna. Samordning av eventuella utbyggnader ska ske med Trafikverket och övriga berörda myndigheter så att den mest kostnadseffektiva lösningen för de samverkande trafikslagen utarbetas. Befintliga och av utbyggnaden genererade störningar ska minimeras för de boende och verksamma inom området. 23
5. Tänkbara åtgärder 5.1. Analys av tänkbara åtgärder För planering av vägsystemet har Trafikverket angett en metod, Fyrstegsprincipen, för prövning av alternativa lösningsförslag. Principen lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Punkterna sammanfaller därmed delvis med Miljöbalkens hänsynsregler. De fyra stegen är: 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 3. Vägförbättringsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Steg 1. Transportefterfrågan kommer att öka då Staffanstorps kommun har stora utvecklingsplaner för området kring Hjärups station. En åtgärd enligt steg 1 är därmed inte möjlig för att tillfredsställa behovet. Steg 2. Lommavägen är idag en viktig förbindelse för bland annat boende i Lomma att färdas till och från Lund samt möjlighet att ansluta till E22. Det räcker därmed inte att effektivare utnyttja de andra vägarna i Hjärup för att tillfredsställa tillgängligheten. För att trygga Hjärups utveckling enligt översiktsplan krävs förbindelsen mellan den västra och östra sidan. Steg 3. Åtgärder i enlighet med steg tre är i detta projekt inte tillämpligt då den befintliga vägen, efter järnvägsutbyggnaden, inte kommer kunna nyttjas utan att större ombyggnadsåtgärder genomförs enligt åtgärder i steg fyra. Steg 4. I enlighet med steg fyra i fyrstegsprincipen har två utredningsalternativ för plankorsningen mellan Lommavägen och fyrspårsutbyggnaden av Södra stambanan utretts. Åtgärder i steg ett, två och tre är i detta projekt inte tillämpligt då den befintliga vägen, efter järnvägsutbyggnaden, inte kommer kunna nyttjas utan att större ombyggnadsåtgärder genomförs enligt åtgärder i steg fyra. 5.2. Nollalternativ Nollalternativet innebär att nuvarande vägport under järnvägen slopas i samband med att järnvägen sänks. Beträffande Hjärups framtida bostadsplanering med tyngdpunkt på Hjärups västra sida, skulle en sådan lösning skapa en barriär samt problem att nå viktiga målpunkter på andra sidan järnvägen. Lommavägen utgör den enda passagen av järnvägen för tung trafik inom ett större geografiskt område. Slopningen skulle även innebära 24
tillgänglighetsproblem för boende i Lomma då vägen idag är en viktig färdväg bland annat till och från Lund och E22. Nollalternativet kommer inte konsekvensbeskrivas då en slopning utav befintlig vägport leder till allt för omfattande tillgänglighetsproblem för dagens trafik i ett större område kring Hjärup samt trafik i och runt Hjärup. 5.3. Utredningsalternativ - Planskildhet med vägbro Alternativet innebär att en ny vägbro med separerad gång- och cykelväg anläggs över järnvägen. Den exakta lokaliseringen av vägbron fastställs inte i förstudien utan kan variera inom förstudieområdet. Banvallsvägens och Ynglingavägens anslutningar till Lommavägen justeras utefter vägbrons placering. 5.4. Avfärdade alternativ Planskildhet med vägport Alternativet med en ny vägport är inte genomförbar på grund av att järnvägen sänks i planskildhetens nuvarande läge. För att bibehålla en fri höjd på 4,7 meter krävs en alltför omfattande sänkning av vägen. Alternativet avfärdas då konsekvenserna på grundvattnet samt dagvattenhanteringen bedöms för stora vid ett sådant utförande. 5.5. Effekter och konsekvenser Markanvändning Gällande detaljplaner utmed Lommavägen kan komma att påverkas av ombyggnationen och ändring av detaljplanerna kan bli nödvändigt. En omledning kan i sin tur innebära förlängda körvägar för trafiken. Trafik och trafikanter En vägbro med separerad gång- och cykelväg över Södra stambanan skapar goda möjligheter för samtliga trafikantslag att förflytta sig mellan Hjärups västra och östra sida. En ny vägbro medför därmed inga negativa konsekvenser för den trafik som ska nå viktiga målpunkter såsom pendlarparkeringen och vårdcentral i centrum eller de busshållplatser som är belägna på Hjärups östra sida. Beträffande framkomligheten innebär en ny vägbro inte någon förändring för den trafik som ämnar nyttja Lommavägen eftersom den fria höjden redan idag möjliggör färdväg för tung trafik. Under byggtiden kan däremot framkomligheten vara begränsad och en omledning av trafiken kan komma att bli nödvändig. Då gång- och cykeltrafikanter även i framtiden ämnas vara separerade ifrån övrig trafik behålls den goda trafiksäkerheten. Då en vägbro dessutom upplevs mer trygg att använda jämfört med en tunnel medför anläggningen en tryggare väg för de oskyddade trafikanterna. Trafiksäkerheten för vägtrafiken bedöms bli oförändrad då inga nya väganslutningar tillkommer eller vägjusteringar görs som skulle kunna innebära försämrad trafiksäkerhet. 25
Beroende på var vägbron anläggs inom förstudieområdet kan tillgängligheten variera något. En lokalisering av en vägbro med separerad gång- och cykelväg längre söderut innebär sämre tillgänglighet för de boende i Hjärup då färdvägen därmed också blir något längre. Beroende på var vägbron lokaliseras behöver Banvallsvägen och Ynglingavägens sträckningar justeras i olika omfattningar för att kunna anslutas till Lommavägen. Bild 5.1. Befintlig cykelväg utmed Lommavägen. 5.6. Miljö Området söder om Hjärup är flackt vilket gör att en vägbro kommer att höja sig över omgivande mark. Sänkningen av järnvägen bidrar med att höjden på bron kan hållas nere och de negativa effekterna på landskapsbilden bedöms därmed som relativt små. Utredningsalternativet innebär intrång i ett område utpekat i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Delar av odlingslandskapet tas i anspråk, men omfattningen av ianspråktagandet och därmed de negativa effekterna beror på vägens lokalisering. Vägutbyggnadens begränsade omfattning bedöms ge små effekter på odlingslandskapet. Utredningsalternativet bedöms inte medföra några negativa effekter för kulturlandskapet. Ombyggnaden av korsningen mellan Lommavägen och Södra stambanan kan komma att påverka fornlämningar. Den arkeologiska utredningen påvisade ett behov av fortsatta arkeologiska utredningar för att öka kännedomen om fornlämningar inom området. Utredningsalternativet innebär att högt klassad jordbruksmark tas i anspråk. Hur mycket mark som tas i anspråk är beroende på var planskildheten ämnas placeras. 26
Lokaliseringen av en ny planskildhet medför inga negativa konsekvenser för riksintressen eller rekreation och friluftsliv. Boendemiljö Påverkan på boendemiljön bedöms först och främst innebära förändrade nivåer av buller och luftföroreningar. En vägbro bedöms dock inte medföra någon betydande trafikökning i sig, då tillgänglighet och framkomlighet redan idag är god på Lommavägen. Vad som skulle kunna medföra förhöjda trafikmängder och orsaka förändrade luftföroreningar är trafiken till den framtida bebyggelsen på Hjärups västra sida. Med en vägbro sprids luftföroreningar även lättare jämfört med dagens utformning, vilket innebär förhöjda nivåer för boenden i närheten. Förläggs den nya vägbron längre söderut från Hjärup innebär det att de ökade luftföroreningar, som uppkommer till följd av att vägen förläggs över järnvägen, blir mindre. För bullerberäkningen som genomförts för år 2015 är utgångspunkten att vägbron byggs cirka 100 meter söder om befintlig Lommaväg. Därmed kommer bullerkällan att vara högre än dagens marknivå och längre ifrån befintlig bebyggelse än i dagsläget. Beräkningen visar att bullernivåerna vid mottagaren cirka 250 meter från den nya vägen blir cirka tio dba ekvivalent nivå högre än för befintlig vägsträckning. Byggs vägen däremot närmare ökar bullernivåerna, respektive minskar om den placeras längre söderut. Med en fyrspårsutbyggnad kommer dessutom tågtrafiken att öka, vilket kan orsaka förhöjda bullernivåer. En bullerutredning för tågtrafiken genomförs i samband med framtagandet av järnvägsplanen för fyrspårsutbyggnaden. 5.7. Övrig infrastruktur En flytt av den 400 kv högspänningsledning som korsar Lommavägen på den västra sidan om järnvägen kan bli nödvändig om Lommavägen flyttas. Kablar utmed järnvägen kommer att läggas om i samband med fyrspårsutbyggnaden och sänkningen av spåren och anpassas därmed till den nya utformningen av Lommavägen. Befintliga dag- och spillvattenledningar bedöms inte påverkas negativt av en vägbro. 5.8. Kostnader Kostnaden för en vägbro över Södra stambanan bedöms vara cirka 16 miljoner kronor. Kostnaden för vägen är beroende på var bron placeras och därmed varierar kostnaden för vägen mellan sju och tio miljoner kronor. Totalt bedöms den totala kostnaden hamna på cirka 26 miljoner kronor. 27
6. Riskhantering I förstudieskedet identifieras tänkbara riskproblem genom en inventering av skyddsobjekt och riskobjekt i förstudieområdet. Skyddsobjekt är sådant som av person- och miljöskäl behöver skyddas, exempelvis bostäder, skolor, sjukhus och vattentäkter. Riskobjekt är sådant som ökar risken för olyckor, till exempel broar, tunnlar och transportleder för farligt gods. 6.1. Skydds- och riskobjekt I Hjärup finns ett flertal skolor och en vårdcentral som klassas som skyddsobjekt. Objekten ligger inte i närheten av några leder för transport av farligt gods och enligt Staffanstorps kommun finns därför inga skyddsobjekt inom eller i närheten av Hjärup. Inga vägar som ligger i nära anslutning till Hjärup är primära leder för farligt gods. E6/E20 som är en primär transportled för farligt gods ligger cirka 2 600 meter från förstudieområdet. E22 samt väg 108 som också betjänar som transportleder för farligt gods, ligger cirka 1 600 meter respektive 1 200 meter från förstudieområdet. Farligt gods transporteras även på Södra stambanan genom Hjärup, men skyddsobjekten ligger på så pass långt avstånd att transporterna inte bedöms utgöra någon risk. Enligt riskpolicyn för länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län anges att risker med farligt godstransporter ska beaktas och hanteras inom 150 meter från transportled för farligt gods. Då inga utav de nämnda transportlederna ovan ligger innanför detta område, antas ingen risk förekomma. 28
7. Måluppfyllelse För förstudien relevanta mål som är tillämpningsbara för vägprojektet tas upp i tabellen nedan. Tabell 7.1. Måluppfyllelse. Transportpolitiska mål Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Måluppfyllelse enligt åtgärdsförslag För projektet innebär detta att: Dagens goda tillgänglighet bibehålls för både gods- och persontransporter då utformningen inte innebär någon begränsning av den fria höjden. Med separerad gång- och cykelväg bevaras god tillgänglighet även för barn och oskyddade trafikanter. Beroende på vart den planskilda korsningen placeras varierar tillgängligheten i och med olika längder på färdvägen. För projektet innebär detta att: Utformningen behåller sina goda förutsättningar beträffande separerad gång- och cykelväg för att det i fortsättningen ska vara trafiksäkert att färdas längs med Lommavägen. En vägbro medför dock förhöjda bullernivåer då bullerutbredningen blir mer omfattande med ett läge över marknivå. Likaså bedöms luftföroreningar från Lommavägen öka med det nya läget över marknivå. Beroende på vart planskildheten placeras berörs boenden i olika stor utsträckning av Lommavägen. 7.1. Projektmål Korsningen kommer att utformas så att den anpassas väl till de nya förhållandena med en fyrspårsutbyggnad. Den separerade gång- och cykelvägen kommer att behållas för att plankorsningen även fortsättningsvis ska vara trafiksäker för de oskyddade trafikanterna. Vid en anpassning till fyrspårutbyggnad upprätthålls den fria höjden med en vägbro, vilket skapar fortsatt god tillgänglighet och framkomlighet för samtliga trafikslag. Befintliga och av utbyggnaden genererade störningar kommer att minimeras för de boende och verksamma inom området. Samordning av eventuella utbyggnader kommer att ske med Trafikverket och övriga berörda myndigheter så att den mest kostnadseffektiva lösningen för de samverkande trafikslagen utarbetas. 29
8. Samråd Samråd är en process som löper genom hela förstudiearbetet. Syftet är att skapa dialog med berörd allmänhet, kommun, myndigheter, organisationer, näringsliv med flera, som i sin tur ska kunna bidra med sin kunskap om förhållande som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet. Härigenom kan existerande problem, behov och förväntningar bli kända tidigt i planeringen. På så sätt kan den färdiga förstudien innehålla en allsidig belysning av projektet och av samspelet med omgivningen. Genomförda samrådsmöten presenteras i kap 8.1 och 8.2. 8.1. 8.1 Samråd med Länsstyrelsen Ett tidigt samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Skåne län, 2012-04-19. Mötet hölls på Länsstyrelsen i Malmö. Vid tillfället diskuterades förutsättningarna och omfattningen av förstudien för Lommavägen. Nedan presenteras ett urval av de kommentarer från Länsstyrelsen som framkom vid mötet. Förstudien bör beskriva förutsättningarna för Lommavägen ingående. Att Lommavägen är en konsekvens av fyrspårsutbyggnaden och hur järnvägen övergripande ämnas sänkas ska tydligt beskrivas. Förstudien ska endast beskriva konsekvenserna för en vägbro inom förstudieområdet. Val av läge för ny bro görs i arbetsplanen. Konsekvenser för odlingslandskapet måste beaktas. Beroende på vägbrons läge, vilka arealer kan återgå till odlingsmark och i vilket skick? Minnesanteckningar från samrådsmöten återfinns i bilaga 1. 8.2. Samråd med allmänheten Efter genomfört samråd med allmänheten kompletteras detta kapitel med en kort redogörelse av de synpunkter som framkom. 30
9. Väghållningsmyndighetens ställningstagande 31
10. Fortsatt arbete 32
Referenser Litteraturförteckning Arkeologisk utredning steg 1. Järnvägsutbyggnad Flackarp-Arlöv, Flackarps, Uppåkra och Burlövs socknar, Staffanstorps och Burlövs kommuner, Skåne. Wallin Kulturlandskap och arkeologi, rapport 2011:33. Handbok Förstudie, Vägverkets Publikation 2002:46 Förstudie E6/E20 trafikplats Alnarp och trafikplats Åkarp, Vägverkets Publikation 2004 Framtidens kommun perspektiv 2038, Staffanstorps översiktsplan antagen 2009-11-30 Underlag till framtidens kommun - perspektiv 2038, fördjupad översiktsplan Hjärup-06, 2007 Översiktsplan 2010 Lomma kommun, antagen 2011-02-10 Män och kvinnor i trafiken En litteraturstudie, VTI 2005 Trafikplan för Hjärup, WSP 2005 Skånes transportinfrastruktur 2004-2015 En kortversion av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne, antagen 2004 Kartläggning av farligt godstransporter september 2006, Räddningsverket 2006 Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län 2006 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Länsstyrelsen i Skåne Län 2007 Internet Planeringsunderlag Länsstyrelsen: http://www.gis.lst.se/lstgis/ Riksantikvarieämbetet fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/protected/downloads.html Kontaktpersoner Michael Marklund, Staffanstorps kommun, angående skyddsobjekt 33
Trafikverket, 291 25 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 TRAFIKVERKET. 2012-06-11 Foto: VECTURA. www.trafikverket.se
Bilaga 1 MINNESANTECKNINGAR 1 (1) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Projektnamn Lilja, Kristofer, Vectura 2012-04-19 0.1 Flackarp-Arlöv, fyra spår Ärende-/Diarienummer Projektnummer [Ärendenummer] 102531 Dokumenttitel Tidigt samråd med Länsstyrelsen avseende Lommavägen (896) Datum för mötet: 2012-04-19 Närvarande: Delges: Anna-Mary Foltyn (AMF) Camilla Burén (CB), Marie Minör (MM), Kristofer Lilja (KL) Närvarande När järnvägen byggs ut till fyra spår mellan Arlöv och Flackarp innebär detta att Lommavägen i Hjärup inte kan ligga kvar i befintligt läge. Anledningen till samrådet är att Trafikverket arbetar med en förstudie för en ombyggnad av Lommavägen med anpassning till järnvägen. Under mötet diskuterades följande kring förstudie Lommavägen: Belysa om eventuella problem med kraftledningen korsande förstudieområdet kan eventuellt synkas med Skanskas framtida bostadsbebyggelse. Förstudien bör beskriva förutsättningarna för Lommavägen ingående så att läsaren är med på banan. Poängtera att Lommavägen är en konsekvens av fyrspårsutbyggnaden och mer hur järnvägen övergripande ämnas sänkas. En förstudie beskriver problemet, förutsättningar och möjliga lösningar. Något fastlagt läge för vägbron ska inte tas upp i förstudien utan klargörs i arbetsplanen. Förstudien ska endast beskriva konsekvenserna för en vägbro inom förstudieområdet. Val av läge för ny bro görs i arbetsplanen vilket ska dokumenteras i MKB som är dokumentet av processen. Konsekvenser för odlingslandskapet måste beaktas. Beroende på vägbrons läge, vilka arealer kan återgå till odlingsmark och i vilket skick? Övrigt Förstudien skickas till Länsstyrelsen för yttrande. Förstudien kan granskas av Länsstyrelsen för yttrande innan samråd med allmänheten, dock ges inga kommentarer innan samrådskommentarerna från allmänheten är inarbetade. Nya Lommavägen ersätter en befintlig allmän väg men ska samma funktion som befintlig väg. I MKB beskrivs varför just detta läge valts och inget annat. Vid anteckningarna Kristofer Lilja minnesanteckningar_väg_lst_120419