VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN

HANDBOK OM HYGIEN VILHELMINA KOMMUN SÄRSKILDA BOENDEN 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidnummer 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 2. INLEDNING 2 3. HYGIENRUTINER VID ARBETE MED MATLAGNING OCH SERVERING AV MAT 3 4. SÄKER MAT 3-5 5. TARMSMITTA 6-10 6. HYGIENRUTINER VID SÅRVÅRD 10 7. BASALA HYGIENRUTINER 10-11 8. MULTIRESISTENTA BAKTERIER 11-13 9. STICKSKADA 14-15 10. SMITTFÖRANDE AVFALL 16-17 11. ANSVAR 18 12. AVTAL 18 13. KÄLLOR BEGREPPSFÖRKLARINGAR BILAGOR litteraturhänvisningar 20-25 1

2. Inledning På äldreboenden och gruppboenden vistas många människor tillsammans. Äldre personer med nedsatt allmäntillstånd är särskilt känsliga för att drabbas av infektioner. Det är lätt att smitta sprids mellan personal och boende. Vi använder medicinteknisk utrustning och många behandlas för akuta sjukdomar på boendet. Personer behandlas med inneliggande katetrar, trackeostomi, sondmatning, syrgasbehandling urininkontinens, antibiotikabehandling m.m. Vi måste därför arbeta med att förebygga smitta och ha ett hygieniskt tänkesätt. God vård och omsorg innebär att vi arbetar på ett sådant sätt att smittspridning förhindras. Om smitta brutit ut ska vi handla så att smittan begränsas och så snabbt som möjligt upphör. Det är viktigt att våra åtgärder blir utförda på ett sådant sätt att de inte upplevs integritetskränkande. 2

3. Hygienrutiner vid arbete med matlagning vid avdelningskök samt vid servering av mat o Upprätta egenkontrollprogram för verksamheten. o Handha maten efter instruktion på förpackningen eller på råvaran. o Detta gäller upptining, tillagning och nedkylning. o Restmat som ska uppvärmas ska stekas eller kokas i lägst + 70 graders värme för att inte o bakterier ska finnas kvar. o Tänk på att noggrann hygien förhindrar smittspridning. o Tvätta och handsprita händerna före matlagning. o Rena kläder, god egenhygien, vid arbete i köket. o Använd inte nagellack, ringar, armband och klockor. o Skyddshandskar användes vid arbete med kött, fisk och grönsaker. o Vårda händerna så att inte sår uppkommer. Händerna är redskapen. o Byt förkläde då du byter arbete mellan mat och städning. o Disk- och städtrasor byts dagligen. o Ny personal ska inskolas och få kännedom om hygienrutinerna. o Använd förkläde vid arbete med att duka, servera mat och duka av borden 4. Säker mat enligt Livsmedelsverkets krav om Livsmedelshygien 4:1 Matförgiftningar: o Felaktig avsvalning, otillräcklig upphettning, dålig kylförvaring, o för lång varmhållning, smittförande personal och slarv med handtvätt är de vanligaste felen. o Vi är olika känsliga för matförgiftningar. Extra känsliga är o sjuka med sänkt immunförsvar barn och äldre. 4:2 Håll varm mat varm o När du värmer mat, upphetta till minst 70 o C (även i mikron). o Köttfärs och fågelkött ska alltid genomstekas. o Mikrovågsugnen värmer ofta maten ojämnt, rör om. 3

4:3 Håll kall mat kall o Låt inte matrester stå framme i rumstemperatur. o Kyl snabbt ner mat som ska sparas. o Ställ den varma kastrullen i kallt vatten och rör om då och då. o Kontrollera nedkylningstemperaturen och dokumentera nedkylningsförloppet o Se till att det finns termometer för provtagning o Förvara kallt, ju kallare ju längre hållbarhet. o Kylskåpet ska vara utrustat med termometer. o Högst + 8 o C, helst + 4 o C. o Använd kylväska. Bra vid transport av ömtåliga livsmedel. o Kylskåp ska ha termometer. 4:4 Var noga med hygienen o Tvätta och handsprita händerna innan du lagar mat. o Tvätta alltid händerna efter toalettbesök. o Laga inte mat till andra om du är magsjuk eller har halsont. o Laga inte mat till andra om du har sår på händerna. o Om du blir sjuk och tror att det beror på maten kontakta arbetsledaren som anmäler till miljö- och hälsoskyddskontoret. o Anmälan ska förhindra att andra blir sjuka! Personal som bär på smitta som faller under allmänpliktiga sjukdomar gäller föreskrifter enligt livsmedelslagen. 4:5 Ordning och reda i köket o Håll rent och snyggt på arbetsbänkar. o Använd inte samma skärbrädor för kött, fisk, grönsaker och för bröd. o Undvik dekontamination o Diska knivar och skärbrädor noga. o Skilj råa livsmedel från tillagade. o Förvara grönsaker och rotfrukter för sig. 4:6 Hantering av matrester o Undvik matrester genom att lägga upp mindre mängd mat på fat och karotter och fyll på när det behövs. o Tillagad mat som inte varit inne på avdelning kyls ner så snabbt som möjligt. Kan frysas in märkt med innehåll och datum. o Endast sådan mat får nedkylas för senare bruk som inte har stått framme för servering. o Se till att maten skyddas under avkylningen så att den inte infekteras. o Rester av tillagad maträtt som varit inne på avdelning ska o kastas. o Rester av råkost, potatismos på mix, stekt potatis, spenat, kallrörd vaniljsås och glass kastas bort. o Tänk på att särskilt ömtåligt är buljong, grönsakssoppor, rätter av kött blandat med grönsaker, fisk och efterrätter som innehåller ägg och grädde. o Om dill eller persilja strös över en rätt före serveringen bör eventuella rester upphettas före förvaring, eftersom dill och persilja kan innehålla bakterier. 4

o Smaka på alla matrester innan de serveras på nytt. Det är bättre att kasta bort en matrest om man är tveksam än att riskera matförgiftning. Matförgiftning beror på att bakterier i maten tillväxer och bildar gifter, som ofta är värmestabila. Förnyad uppvärmning av maten hindrar därför inte detta. 4:7 Upptining av mat/varmhållning av mat o Upptining av mat skall helst ske i kylskåp för högsta kvalité. Risken att få skämd mat som glömts framme försvinner. o Tillväxt av bakterier som förstör mat är snabbast inom den s.k. riskzonen + 8 o C till + 60 o C. Vid varmhållning av mat ska därför den s.k. riskzonen passeras så snabbt som möjligt. o Förvara den färdiglagade maten vid lägst + 60 o C. Maten bör inte varmhållas längre tid än max två timmar. o Potatis försämras snabbt vid varmhållning o Panerade fiskprodukter är särskilt känsliga för varmhållning o Varmhållning förstör snabbt C-vitamin Matens smak, konsistens och utseende påverkas negativt av varmhållning 4:8. Servering av mat Tiden för tillagning bör planeras så att maten kan serveras omedelbart, så att någon varmhållning inte behöver bli aktuell. Får inte varmhållas längre än två timmar o Kontrollera att maten håller rätt temperatur dvs. lägst + 60 o. 4:9. Avsvalning av mat Snabb nedkylning från tillredningstemperatur till lagringstemperatur förbättrar såväl smak som kvalitet. Maten måste läggas i vida och låga kärl i tunna skikt på högst fem centimeter. Enligt rekommendationer ska nedkylningstiden från + 60 o C till + 8 o C vara högst fyra timmar. 5

5. Tarmsmitta 5AVirusorsakad gastroenterit (magsjuka) Bakgrund Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste orsaken till utbrott av gastroenterit på sjukhus och äldreboenden. Smittsamheten är mycket stor. Smittspridningen sker via direkt- och indirekt kontakt. Symptom är kräkningar, ofta våldsamma, diarréer, buksmärtor, feber och huvudvärk. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Smittade personer kan sprida smitta upp till två dagar, ibland längre, efter dem har tillfrisknat. Sjukdomen är självläkande inom några dygn, men vätskebehandling kan behövas ibland. Återinsjuknande är ganska vanligt. Smittsamhet Spridning sker vanligen genom fekal/oral kontakt. Avföring hos en infekterad individ innehåller mycket stora mängder virus (mer än 100 milj/g) som kan vara svårt att tvätta och desinfektera bort. Sannolikt bildas en aerosol vid häftiga uppkastningar som kan förekomma och t ex vid bäddning där virus virvlar upp i luften. Såväl personal som boende smittas på detta sätt. Tidigt insatta motåtgärder, för att bryta smittspridninsvägarna är av största vikt (bör ske omgående). Personal o Personalen på den enhet där smittan finns ska inte arbeta på andra enheter o eller i matsalar. o Personal ska inte äta i personalmatsal då smitta finns på avdelningen. o Ta bort buffén vid fikat under magsjukan. Ta med eget fika. o Övrig personal från andra enheter ska byta kläder innan de äter i personalmatsal. o Vid ankomst till matsal sprita händerna innan måltiden. o Så få som möjligt ska vårda den sjuke. o Personal med symptom tas ur vårdarbetet. o Den personal som vårdar smittade boende skall inte hantera livsmedel. o När medicinnyckel lämnas tillbaka i nyckelskåp skall denna spritas. o Före och efter inloggning på stämpelklockan spritas händerna. o Personal med symtom skall inte tjänstgöra. o Personal ska endast vara på aktuell avdelning. o Personer som insjuknat i samband med utbrott är inte smittfri förrän tidigast efter 48 timmars symtomfrihet. o Personal som åter är i tjänst skall inte hantera några livsmedel under den 1: a dagen. o När man lämnar en smittad enhet använd skyddsrock och händerna spritas. o För personal som normalt arbetar på flera enheter ska det så långt det är möjligt planeras för att man endast tjänstgör på en enhet. 6

Boende o Den sjuke skall inte använda andra toaletter än sin egen. o Informera den boende om vikten av en god handhygien. o Boende som drabbats skall inte äta i gemensam matsal, utan inta måltiderna i den egna o lägenheten eller på sitt rum. Detta sker under hela sjukdomsperioden, samt 2 dagar efter tillfrisknandet. o På den boendes toalett ska engångshanddukar och handspritsflaska finnas. o Använd handtvål kastas. Tvätt o Infekterade blöjor och kläder tas genast hand om inne hos den o boende. o Förslut tvättsäck och sopsäck inne på de boendes rum, hanteras övrigt efter lokala rutiner o Låt inte smutstvätt bli liggande i tvättstugan. o Tvätta kläder i 60 grader o Handsprita händerna innan du tar hand om den rena tvätten o Ytdesinficera tvättmaskinen före och efter tvätt Matsal o Kökshanddukar och disktrasor plockas bort och engångspapper användes istället o Ny diskborste införskaffas och diskas i maskinen efter middagen. Matvagnar o Den enhet som är drabbad av magsjuka ska inte hämta matvagn. o Vaktmästaren lämnar matvagnen utanför enheten.(om detta inte är möjligt upprätta egna för boendet lokala säkra rutiner) o När matvagnen lämnas åter fästes en lapp på ovansidan vagnen märkt smitta. Använd eng.handskar och sprittorka handtaget, använd Ytdesinfektion +45. Omvårdnad o TÄNK PÅ att handhygien är särskilt viktigt före och efter kontakt med den sjuke. o Desinfektera händerna rikligt och ofta. o Vid allt vårdarbete kring en boende med diarré och kräkningar skall handskar och plastförkläde användas. o Använd nytt plastförkläde eller skyddsrock vid varje vårdtillfälle. o Den boende som uppvisar symtom på diarré och/eller kräkningar vårdas i det egna rummet/lägenheten till och med 48 timmar efter det symtom har avklingat. o Delas rum med annan boende betraktas även denne som smittad o Dörren till den boendes rum skall vara stängd o Vid allt vård- och omsorgsarbete kring en boende med diarré och kräkningar ska handskar och plastförkläde användas! o Använd nytt plastförkläde eller skyddsrock vid varje nytt vårdtillfälle! Daglig städning o Dagligen våttorkas alla allmänna utrymmen och ledstänger och handtag spritas. o Kräkning/avföring torkas genast upp. o Noggrann städning med rengöringsmedel. Punktdesinfektera säng, sängbord, tvättställskranar, toalettsits med rengöringsmedel och vatten. o Byt moppgarn efter varje städning. Använda moppgarn läggs i 7

plastpåse och försluts. o Varje boendes toalett skall rengöras dagligen och golvet torkas o När den sjuke tillfrisknar skall toaletten spritstädas o Vid slutstädning görs en noggrann rengöring av rummet. Desinfektion av säng, sängbord inklusive tillbehör, toalett och handfat. Till detta används alkoholbaserat medel förutom på träsängarna där rengöringsmedel används. Toarulle kastas och ny sätts in. o Hela avdelningen saneras! Duschrummen städas noga. o Vid kräkning på möbler rengörs dessa. o Matvaror, främst mejerivaror som finns i kylskåp som använts under smittoperioden kasseras. Besökande o Uppmanas kontakta personalen för information, o Sätt upp skylt inom enheten om pågående smitta Ansvar för information vid utbrott Sjuksköterska informerar: Områdeschef, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Sjukgymnast och Arbetsterapeut, Personal Områdeschef informerar: Omvårdnadschef, Gruppledare och personalgrupper på boendet, Köket, Vaktmästare, Städbolag, Tvätten, Biståndshandläggare, Hemtjänst, övriga äldreboenden. Kanslist: Kyrkan, anhörighetsförening samt andra föreningar och församlingar som har någon form av aktivitet på boendet. Kontaktpersoner: Anhöriga Gruppledare: Personalgruppen NÄR och HUR: o Personal som misstänker att en boende smittats, kontaktar omedelbart sjuksköterska som tillsammans med områdeschef beslutar om åtgärder för boendet i samråd med medicinskt ansvariga sjuksköterskan och omvårdnadschefen. o Muntlig information om det inträffade och vilka restriktioner som gäller ges till samtliga gruppledare och personalgrupper av områdeschef och sjuksköterska fortast möjligt. o Gruppledaren har till ansvar att vidareförmedla informationen till personal som inte är i tjänst den dag som informationen gavs. o Anslag sätts upp vid samtliga stämpelklockor och personalfikarum av områdeschef i samband med den muntliga informationen. 8

o Om utbrottet skulle inträffa under helgdagar ansvarar tjänstgörande sjuksköterska att anslag sätts upp och informationsmaterial läggs ut på samtliga avdelningar. o Anslag sätts upp på ytterdörrarna o Ansvarig för att anslagen kommer upp är boendets assistent under veckodagarna. o Kontaktpersonerna ringer och meddelar någon av de boendes anhöriga att misstänkt smitta finns på huset, samt dokumenterar i Vård och omsorgsprogrammet under kommunicering att information getts. o Lägesrapportering om hur det ser ut på hela huset görs dagligen av sjuksköterska till samtliga avdelningar. o Områdeschef meddelar kök, vaktmästare och övriga områdeschefer m.fl. som ovan angivits o Assistent meddelar församlingar och övriga föreningar som har någon form av aktivitet på huset. o Exempel på besöksförbudsskylt: o Enheten.. har drabbats av magsjuka så tillsvidare gäller BESÖKSFÖRBUD o Samtliga personal ansvarar för att de tagit till sig all information som förmedlats både muntligt och skriftligt och följer de restriktioner som är bestämda. o Samtliga anställda är skyldiga att följa de instruktioner som ges. o Vid varje ytterdörr och branddörr ska en flaska med handsprit läggas ut. Vaktmästare o Vaktmästaren har olika åtaganden på de olika enheterna. Viktigt att informera denne när smitta finns på äldre/gruppboendena och vilka rutiner som gäller. Ansvar och analys o För att identifiera smittkällan och förhindra vidare spridning ska cluster utredas. o Enheterna ska efter ett cluster/utbrott utvärdera arbetsmetoder för att förhindra o kommande utbrott. o Ett cluster är två fall eller flera inom en begränsad tid och plats. o Ett utbrott är som ovan + fler fall än förväntat o Områdeschefen är ansvarig för att personalen har kunskap om rutinerna samt att o åtgärder vidtas för att undvika smittspridning Se Vårdhandboken på nätet www.vardhandboken.se 9

5. B Övriga särskilda smittämnen Samma hygienrutiner gäller för andra smittämnen. För ytterligare information om specifika smittämnen Se www.vll.se/laboratoriemedicin/vardhygien 6 Hygieniska aspekter vid sårvård o Vid all såromläggning gäller att arbeta på ett hygieniskt sätt. o Tvätta och handsprita händerna, ta på handskar o Avlägsna förbandet. o Handsprita händerna och byt till nya handskar. o Skonsam rengöring. Spola med ljummet kranvatten eller Natriumklorid 0,9 % om inte annat ordineras. o Torka torrt runt sårkanterna med ren kompress. o Lägg om såret enligt ordination. o Så få som möjligt ska sköta såret med tanke på bedömning och utvärdering av sårläkningen. o Vid omläggning av diabetessår och större sår skall det vara delegation. Se Vårdhandboken på nätet www.vardhandboken.se 7. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner, ska tillämpas i alla vårdsituationer oavsett smitta vid kontakt med sår, KAD, infarter med mera o Handhygien, handtvätt och handdesinfektion o Handskar o Skyddskläder Handtvätt o I allt vård-och omsorgsarbete är det viktigt med noggrann handtvätt. Tvätta händerna med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna. o Vårda händerna; både vatten och tvål har uttorkande effekt och kan ge upphov till hudproblem. Handdesinfektion I vårdarbete nära en person ska inte ringar, klockor armband bäras. Handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel är en snabb och effektiv metod för att uppnå bakteriereduktion och ska göras före och efter alla vård-och undersökningsmoment. o Ta rikligt (3-4 ml) med handsprit i kupad hand. o Gnid in, glöm inte fingertoppar, tumgrepp och underarmar. o Fortsätt att gnida händerna torra, då har full effekt uppnåtts. 10

Arbetskläder Vid vård av personer med nedsatt allmäntillstånd och med ökad risk för att drabbas av infektioner ska följande iakttas för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner o Arbetskläderna ska ha korta ärmar o Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare o Kläderna ska kunna tvättas i 60 grader. Skyddskläder o Plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid risk för stänk med kroppsvätskor och utsöndringar Handskar o Handskar ska användas vid risk för stänk med blod, kroppsvätskor och utsöndringar. o Byt alltid handskarna mellan de boende. o Handdesinfektion ska göras före och efter man tagit på och av sig handskarna. 8. Multiresistenta bakterier MRSA Bakgrund Staphylococcus auerus (stafylococer) är en bakterie som många av oss har i näsan och på huden. Normalt märker vi inte av den men ibland kan den orsaka infektioner. MRSA är en förkortning av Methicillin Resistent Staphylococus aureus. Det innebär att bakterien är motståndskraftig mot antibiotika som vanligen används för att behandla stafylokockinfektioner. I övrigt skiljer sig MRSA inte från vanliga antibiotikakänsliga Staphylococcus aurus. Erfarenheten visar att MRSA lätt kan spridas inom ett sjukhus och särskilda boenden. På äldreboenden bor personer som behandlas för sår, bensår och är kateterbärare. Åtgärder vid inträffade fall. Den smittade o Person som har MRSA ska informeras om detta. Information ska lämnas från akutsjukvården till boendet om någon har MRSA. o Dokumentation ska finnas i VO-datajournalen o Person som har MRSA ska vårdas i eget rum. o Informera den boende om vikten om god handhygien. Personal/Studeranden som vårdar den boende o Så få personer som möjligt ska vårda den boende o Personal med psoriasis sår eller eksem på händer, underarmar, hörselgång ska inte vårda den boende. o Bär inte klockor, ringar, armband eller långärmade plagg då de hindrar en korrekt 11

o utförd handdecinfektion och ökar risken för smittspridning. o Personal ska inte kontrollodlas rutinmässigt. o Provtagning på personal ska tas efter läkarordination. o Områdeschef ansvarar för att gällande åtgärder följs. Personal med bärarskap o Personal med MRSA ska ha en patientansvarig läkare för MRSA. o Personal som endast bär på MRSA i näsan kan arbeta under förutsättning att man tillämpar sedvanliga basala hygienrutiner. De bör avstå från omvårdnadsarbete i samband med övre luftvägsinfektion och/eller munsår. o Ställningstagande till andra arbetsuppgifter görs efter individuell bedömning. o Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska informeras om personal med MRSA arbetar på boendet. o Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för information till Hygiensköterskan Hygienenheten o Om personal med MRSA arbetar i verksamheten. Basala hygienrutiner o Basala hygienrutiner, ska tillämpas i alla vårdsituationer och vid kontakt med sår, KAD, infarter mm. Punktdesinfektion o Torka omedelbart upp allt spill/stänk med ytdesinfektionsmedel M-Ydes (45 % volymprocent sprit) Städning/klädtvätt o Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten. o Tvätta den boendes tvätt som vanligt. Låt inte smutstvätt bli liggande i tvättstugan. o Förslut tvätt och avfallssäckar i den boendes rum/lgh. o Handsprita händerna innan du tar hand om den rena tvätten o Ytdesinficera tvättmaskinen före och efter tvätt. o Om den boende flyttar eller ny vårdtagare kommer till korttidsboendet Gläntan slutstädas med Perform. Avfall o Lägg använda förband eller annat material i plastpåse. Knyt ihop påsen kasta bland övrigt avfall. Förbandsmatrial o Förvara eventuella förbandsmatrial i skåp/låda hos den boende. Kasta brutna förpackningar när såret/såren är läkta. Hjälpmedel o Rengör noggrant och desinfektera använda hjälpmedel som t.ex. rullstol och gånghjälpmedel om hjälpmedlet ska återlämnas. I övrigt gäller normal rengöring och vid spill/stänk punktdesinfektion. 12

Inför undersökning/behandling/operation inom akutvården o Ta kontakt med områdesansvarig sjuksköterska som samråder med hygiensjuksköterskan på Lycksele lasarett innan den boende lämnar enheten. o Helkroppstvätta den boende med Hibiscrub. Täck eventuella sår med Comfeel/Duoderm. o Töm/byt urinpåse om den boende är kateterbärare. o Bifoga omvårdnadsepikris. o Den boende ska ha informationskort (orange)som delats ut av områdesansvarig läkare. o Anhöriga Informera anhöriga om handhygien om denne medverkar vid vård och vid måltider. Skriften MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående För ytterligare information kontakta hygiensjuksköterskan Lycksele lasarett. o Kontrollodling Kontrollodling tas efter ordination av läkare. o Provtagningsrutiner Provtagning görs efter de anvisningar som lämnats av ordinerade läkare. ESBL= Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase. Gramnegativa tarmbakterier som producerar ESBL är ett växande antibiotikaresistensproblem inom främst sjukvården men även inom andra vårdformer som t.ex. äldreboenden. Boende som är infekterade med dessa bakterier riskerar att svara dåligt vid behandling med många viktiga betalaktamantibiotika, till vilka penicillinerna och cfalosporinerna hör. Det finns ett tydligt samband mellan högt antibiotikaanvändning främst de med ett brett spektrum. Patienter med kvarsittande urinkateter (KAD) är överrepresenterade i flertal studier. Spridningsvägarna för ESBL-bildande bakterier skiljer sig inte från spridning av annan tarmsmitta. Det handlar om kontakt-främst indirekt, t.ex. vårdpersonalens händer. Vid bristande följsamhet av basala rutiner kan smitta spridas med förorenade kläder och händer från en boende till nästa. Direkt smitta mellan infekterade boende kan förekomma. Dåligt rengjord sanitär utrustning/instrument, dålig städning bidrar till smittspridning. Åtgärder vid övriga fall av multiresistenta bakterier. Det förekommer fler multiresistenta bakterier och vid oklarheter om åtgärder kontakta M.a.s. Särskilda smittämnen Clostridium difficile: Se www.vll.se/laboratoriemedicin/vardhygien 13

9. Stickskada När du stuckit dig, gör så här! o Skölj omedelbart bort blodet med rikligt vatten. o Desinfektera med 70 % sprit eller motsvarande. o Vid stänk i mun, öga eller på skadad hud skölj med rikliga mängder vatten eller fysiologisk koksaltlösning. Provtagning av den boende o Informera patienten om varför du tar proven, HIV-serologi och Hepatit serologi B och C (1gult provrör och en remiss räcker). o Märk röret och remiss med patientdata, notera även tid och dag när skadan skedde, telefon svar samt dina egna personuppgifter (namn, personnummer, även hem där du kan nås de närmaste 24 timmarna) på patientremissen. o Remissvar till Sjukstugan i Vilhelmina VIKTIGT Dessa prov tas för att se eventuell smittsamhet hos patienten. Dessa ligger till grund för eventuell vaccinering av den stickskadade personalen vid Hepatit B smitta och läkemedelsbehandling av den stickskadade personalen vid Hepatit C, HIV eller annan blodsmitta. Eventuellbehandling skall påbörjas inom 48 timmar efter stickskadetillfället. Provtagning av stickskadad personal o Provtagning av stickskadad personal behöver inte göras i det akuta skedet utan kan utföras närmast påföljande vardag. o Ta på egna enheten (av kommunens sjuksköterska) eller på sjukstugan i Vilhelmina (hemtjänstpersonliga assistenter) blodprov på dig själv HIV serologi Hepatit serologi B och C (ett gult provrör). Märk remissen STICKSKADA PERSONAL. Remissvar till Sjukstugan Vilhelmina. o Instruktion om provtagningsrutiner finns hos områdesansvariga sjuksköterskor. o Kontakta Sjukstugan om du vill prata med en läkare om risken för smitta. Om det kan vara en känd blodsmittepatient inblandad i stickskadecenariot kontakta Sjukstugans läkare snarast. Detta gäller även kvällar och helger. o Proverna med ifylld remiss lämnas till Sjukstugan. Arbetsskadeanmälan o Gör en arbetsskadeanmälan vid tillfälle, tillsammans med Områdeschef/LSS-handläggare. Vid behov kontaktas skyddsombud. Utgå från frågorna i Lathund för stickskada. o Det är viktigt att vi alla hjälps åt att registrera stickskador som uppkommer, inte bara för att förhindra smittspridning utan även för att hitta produkter, arbetssätt eller metoder inom kommunens hälso-och sjukvård som vi måste ändra på. 14

Fyll i MEDDELANDEBLAD och skicka till Med.ansv. sjuksköterska o Meddelandebladet gås igenom av Med. ansv. Sjuksköterska, Äldreomsorgschef och Handikappomsorgschef Lathund för anmälan om arbetsskada vid stickskada o Gör så här när du beskriver händelseförloppet. o Vad stack du dig på? o Vilken typ av vasst föremål nål, kanyl etc. o Skriv gärna produktnamn. o Hur gick det till, beskriv utförligt händelseförloppet. Tänk på att de som granskar o arbetsskadeanmälan inte arbetar inom sjukvården. Därför är det viktigt med utförlig o beskrivning av händelseförloppet. o OBS! Glöm inte att notera vilken dag det s.k. nollprovet tagits. o Information om hur du fyller i remissen finns hos områdesansvarig sjuksköterska. 15

10. Hantering av smittförande avfall inom Vilhelmina kommuns särskilda boenden (Enligt Avfallsförordning (SFS 2001:1063) Definition av smittförande riskavfall Definitionen är hämtad ur Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling Exempel på smittförande avfall är: o Smittförande avfall från patienter med en sjukdom som enlig smittskyddslagen klassas som samhällsfarlig eller annan sjukdom där avfallet kan medföra särskild smittrisk. o Blodigt och varigt avfall från patienter med konstaterad blodburen smitta. o Smittförande material från laboratorier. o Blodpåsar Exempel på skärande/stickande avfall är: o Sprutor för engångsbruk med fast kanyl o Knivblad, lancetter och rakblad o Suturnålar o Sprutor för engångsbruk som använts till patienter med blodsmitta Sortering: o Sortering av smittförande riskavfall sker på den egna enheten. Smittförande riskavfall får inte blandas med övrigt avfall. Emballage: o För smittförande riskavfall krävs godkända ytteremballage. Exempel på en sådan är en kombination av plastpåse/platsbehållare och godkänd transportkartong. o För skärande/stickande avfall används som innerembalage punktionsäkra plastbehållare i transport godkänt ytteremballage (godkända emballage finns som förrådsvara). o Blodpåsar töms på kvarvarande innehåll i desinfektor och påsarna räknas som hushållsavfall om det inte finns misstanke om smitta. Märkning: o Det smittförande riskavfallet ska märkas med etikett RISKAVFALL SMITTFÖRANDE. o Skriv arbetsställe/datum och signatur på etiketten. o Vid skärande/stickande och smittförande avfall märks ytteremballaget med etikett RISKAVFALL/SKÄRANDE/STICKANDE, SMITTFÖRANDE". o Skriv arbetsställe, Vilhelmina kommun, datum och signatur på etiketten. o Etikett finns som förrådsvara. Läkemedelsavfall: o Läkemedel från särskilt boende som ska kasseras skickas i plomberade boxar till Lokala Apoteket. Läkemedel som tagits ur sin förpackning samlas i särskild förpackning märkt med Riskavfall, kasserade läkemedel (Se rutiner för läkemedelshantering 2010) o Flytande läkemedel, främst spolvätskor och infusionsvätskor, kan i allmänhet hällas o direkt i avloppet. Vid osäkerhet kontakta Apoteket. 16

o Kemiska ämnen som lösningsmedel, syror får inte hällas i avloppet utan ska lämnas som farligt avfall. Cytostatika-toxiskt riskavfall Cytostatika är läkemedel med bestående toxisk effekt men även andra läkemedel som till exempel antibiotika räknas hit. Se AFS 2005:5. Se www.vardhandboken.se o Endast cytostatika i originalförpackning eller färdiga oanvända beredningar i slutna förpackningar får skickas till apoteket. o Cytostatika riskavfall ska märkas med etikett RISKAVFALL CYTOSTATIKA. Skriv arbetsställe/datum och signatur på etiketten. Etikett finns som förrådsvara. o Apoteket tar emot kasserad antibiotika. Förvaring Respektive enhet ansvarar för att godset handhas rätt på enheten. Uppsamlingsburkar med kasserade spetsar och kanyler skall förvaras så att ingen obehörig kan komma till skada. Detsamma gäller för övrigt smittförande avfall. Transport De gula burkarna med använda kanyler och spetsar ska vara märkta och hämtas av kommunens vaktmästare. Burkarna förvaras i godkänt ytterembalage hos vaktmästarna på Åsbacka. När det är klart för vidaretransport ansvarar sjuksköterska på Åsbacka att godset förses med godsbeskrivning och transportkort. Övrigt smittförande avfall, om sådant förekommer, skall även ha ytteremballage. Vilhelmina kommun har avtal för närvarande med Ragnsells AB som ombesörjer vidare transport för slutbehandling av godset. o Godsbeskrivning och transportkort finns som förrådsvara. Övrigt För eget boende gäller rutiner för Läkemedel och Kanyler Vilhelmina kommun Rutinerna kan fås av Tekniska enheten Vilhelmina kommun. 17

11. Ansvar Hygiengruppens ansvar: Bidra med ökad kunskap om hygienfrågor inom Vilhelmina kommuns särskilda boenden. Hygiengruppen ansvarar tillsammans med M.a.s för att revidera Handboken I Hygiengruppen ingår: Strandbacka: Ingrid Eriksson Åsbacka: Ulla Andersson, Gun-Marie Mikaelsson, Karin Flodin Tallbacka: Tina Svensson, Birgit Lundkvist Saxnäsgården: Monica Nygren Handikappomsorgens gruppboenden/dagverksamhet: Monica Lindgren, Åsa Appelqvist, Ulrika Johansson, Lillemor Björkman, Maud Carlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: M.a.s Birgitta Jonsson ansvarar för att årligen uppdatera Handboken och följa upp hygienrutinerna i samråd med Hygiengruppen och Hygiensköterska Carin Jonsson Lasarettet Lycksele. Omvårdnadschefens ansvar: Omvårdnadschef Barbro Johansson har övergripande ansvar för Vård och omsorg. Uppföljning av rutinerna i samverkan med M.a.s. Områdeschefer och Sjuksköterskors ansvar: Att hygienrutinerna är väl kända av personalen på enheten. Områdeschefen har arbetsmiljöansvar. Kostchefs ansvar: Avsnitt: Anki Marklund Hygienrutiner vid mathantering på särskilt boende. Arbetsskyddsombud ansvar: Som huvudskyddsombud bevaka personalens arbetsmiljö inom hygienområdet. 12. Avtal Vilhelmina kommun har avtal med Vårdhygien VLL för sjukhushygienisk service till de särskilda boenderna i Vilhelmina kommun. Kontaktperson är Hygiensjuksköterska Carin Jonsson Telefon 0950-39455 18

13. Källor-Ordförklaringar- Litteraturtips Författningshandbok: För personal inom hälso-och sjukvård SFVH: Svensk Förening för Vårdhygien RAF; STRAMA; SFVH: Multiresistenta bakterier i svensk hälso-och sjukvård SOSFS: 2007:19 Vårdhandboken på nätet www.vardhandboken.se MRSA information till patienter, smittbärare och närstående, Gula kortet Basala hygienrutiner www.vll.se/laboratoriemedicin/vardhygien Meddelandeblad Bil.1 Blanketter för registrering vid infektioner Bil. 2: 1-3.1-4 SOSFS 2005:26 Smittförande avfall från Hälso-och sjukvård Med Enhet menas i dessa rutiner avdelningar på Äldre och gruppboenden ex. Björken, Morkulla, etc. Kontaktperson på omsorgen kan vara gruppledare eller annan utsedd personal 19

MEDDELANDEBLAD Bilaga. 1 Personalens namn och Personnummer: Arbetsplats/avdelning: Datum: Dagpass Kvällspass Nattpass Var inträffade stickskadan: Vid provtagning Vid injektionsgivning Avfallshantering Hur inträffade stickskadan: Stack mig på kanyl Skar mig Fick blod på mig I samband med venflon I I samband med injektion Övrigt: Skickas med internposten till Medicinskt anvarig sjuksköterska: Birgitta Jonsson Medicinsk enhet Meddelandebladet handläggs av Äldreomsorgschef, Handikappomsorgschefchef, Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Skickas till Personalenheten som tillsammans med Tillbudsrapport. 20

Bilaga 2-1 Vid utbrott av vinterkräksjuka inom äldre/gruppboendet:. ifylles denna blankett av gruppledaren på respektive avdelning. Boendeenhet:.. Antalet boende på boendeenheten:. Antalet personal:. Datum för den först insjuknade boende:. Datum för den först insjuknade personalen: Har den först insjuknade personalen, sista veckan före insjuknandet arbetat på annan plats? Nej Ja Om ja, var?.. Antal återsjuknade boende:. Personal:. Datum när det sista fallet var symptomfri: Boende:.. Personal:. Totalt antal insjuknade boende under perioden:. Totalt antal insjuknade personal under perioden:... Allmänna synpunkter:.... Datum:.Uppgiftslämnare:.. Lämnas till områdeschef Mottaget datum: Namn:. Bifogas ifyllda listor på boendeenhetens personal och boende. 21

PERSONALLISTA Bilaga 2-2 Äldre/gruppboende:.. Boendeenhet: Datum NAMN Insjuknande dat. Åter i arbete dat. Sjukskriven 22

BOENDELISTA Bilaga 2-3. Äldre/gruppboende:.. Boendeenhet: Datum NAMN Insjuknande dat. Frisk dat. 23

Bilaga 2-4 Vid utbrott av vinterkräksjuka inom. Äldre/gruppboende Ifylles denna blankett av områdeschef på boendet. BOENDE Antal fast boende personer på äldre/gruppboendet: Antal boendeenheter på äldre/gruppboendet Antal personer på korttidsboende... Datum för den först insjuknade boende:. Är det en fast boende? Ja Nej Om nej, kommer den korttidsboende från: Sjukstugan i Vilhelmina Annan vårdinrättning? I så fall, varifrån: Eget hem Vilket datum inträdde intagningsstopp?:.. Har besöksförbud upprättats? Nej Ja Om ja, från vilket datum? Har kontaktperson informerat någon anhörig om utbrottet? Nej Ja Totalt antal insjuknade boende under perioden:. Datum när alla boende är friskförklarad. Allmänna synpunkter:... 24

Vid utbrott av vinterkräksjuka inom Äldre/gruppboende 2-5 Ifylles denna blankett av områdeschef på boendet. PERSONAL Antal personal: Datum för den först insjuknade personalen:.. På vilken boendeenhet arbetade denna person?.. Har den först insjuknade, den sista veckan före insjuknandet arbetat på annan plats? Nej Ja Om ja, var?.. Totalt insjuknade. personal under perioden: fr.o.m. t.o.m.... Varav..personer har sjukskrivit sig. Varav..personer har tagit semester. Datum när det sista fallet var symptomfri: Antal arbetspass med extrainkallad personal:... Hur har personalen inom Poolen arbetat under denna period?..... Allmänna synpunkter:.. Datum: Uppgiftslämnare: Områdeschef Mottaget datum:.namn. Äldreomsorgschef Mottaget datum:.namn. Medicinskt ansvarig sjuksköterska 25