Fåker skola F-5 samt fritidshem Ewa Edvinsson 20120620
Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.
1. Kort beskrivning av den egna verksamheten På skolan har det gått ca 60 elever under läsåret. Under läsåret arbetade 4st lärare, 1st förskollärare, en fritidspedagog och en elevassistent. Fåker skola ingår i en skolenhet tillsammans med Ångsta skola och Trollåsens förskola i Fåker. Enheten leds av en rektor tillika förskolechef. På skolan finns även ett fritidshem. Budgeten för skolenheten uppgår till ca 14 miljoner. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Läroplan, plan för lärande, ämnesplaner, elevhälsoplan och arbetsplaner ligger grund till för arbetet i verksamheten. Arbetslagen har själva sammanställt arbetet under året genom utvärderingar från elever och pedagoger. Analyser och utvärderingar genomförs kontinuerligt under året på gemensam planeringstid och studiedagar. Arbetet dokumenteras kontinuerligt. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Skrivutveckling Vi har arbetat med skrivutvecklingskursen, vid fyra tillfällen. SIL-träffarna har tyvärr dragit ut på tiden. Implementering av de nya kursplanerna De lokala kursplanerna är gjorda områdesgemensamt. Vi delade upp arbetet med att skriva de lokala kursplanerna mellan skolorna och lärarna. Vi är inte klara. Mentorsutbildning Vi har träffats 3 ggr under höstterminen och det känns inte avslutat. 4. Utvecklingsområden 2011/2012 Skrivutveckling Implementering av de nya kursplanerna Mentorsutbildning I nästa läsårs utvecklingsområden återkommer skrivutveckling och kursplanerna som prioriterade områden.
5. 1-7 Områden i skolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i skolans läroplan, dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 5.1. Normer och värden Verksamhetens mål. Att alla skall känna sig trygga på skolan och även till och från skolan. ñ Aktualisera trygghetsrådet, friendsarna och likabehandlingsarbetet varje läsår. ñ Genomföra trivselenkäten en gång per termin. ñ Utveckla Friendsarbetet på skolan. ñ Personalen ska vara mer närvarande i korridorer när barnen går in och ut från rast. ñ Fadderverksamhet i tvärgrupper 1 gång i månaden.
Resultat: Arbetet med friendsarna har fortlöpt bra. På vårterminen har övningarna i klasserna från friendsrepresentanterna ibland blivit bortglömda. Likabehandlingsplanen har återigen inte aktualiserats bland föräldrarna. Vi genomförde trivselenkäten på vårterminen. Vi har samverkat på nätverksträffar med andra F-5 friendsskolor i Östersunds kommun. Personalens närvaro i korridorerna har fungerat bättre när barnen ska gå ut på rast, än när de kommer in från rasten. Vi har arbetat i faddergrupper varje månad. Analys lärdomar: Friendsövningarna blir bortglömda när de inte finns en bestämd schemalagd tid som de är inplanerade på. Likabehandlingsplanen blir inte förankrade hos föräldrarna när de inte fått den. Det blev tyvärr ingen trivselenkät gjord på höstterminen. Nätverksträffarna har varit mycket betydelsefulla i vårt friends arbete, vi utbyter mycket erfarenheter och lärdomar av varandra. När rasten är slut kan det bli oroligt i korridoren när inte personalen är där. Faddergruppsarbetet har fungerat väldigt bra, barnen lär känna varandra bra över klassgränserna. Se till att pedagogerna finns med i omklädningsrummen före och efter ombyte vid idrott, schemalägg detta på pedagogerna. Trivselenkäten ska genomföras en gång per termin. Likabehandlingsplanen ska skickas hem, antingen via hemsidan eller i pappersform. Vi bestämmer att friendsövningarna alltid ska genomföras på klassrådstid i de olika klasserna, så blir de inte bortglömda. När rasten är slut måste pedagogerna bli bättre på att direkt finnas i korridorerna. Schemalägga värdegrundsarbete i alla klasserna.
5.2. Kunskaper Verksamhetens mål. Öka elevernas lust att skriva berättande och levande texter. Högläsning av sagor och skönlitterära texter. Samtala om hur texter är uppbyggda. Samtala om underliggande budskap i texter och kunna dra slutsatser av innehållet. Arbetar kontinuerligt med korta lustfyllda skrivövningar. Arbeta med ordspråk och talesätt. Personalen fortbildas i God skrivutveckling. Resultat: Vi har haft högläsning och läsgrupper bland eleverna. Vi har även haft samtal om texter. Korta, lustfyllda skrivövningar arbetar vi med i alla grupper. Ordspråk och talesätt har det inte jobbats med i alla grupperna ännu. Personalen har utbildats i skrivutveckling. Analys lärdomar: Ingen uppföljning har gjorts på dessa områden. Vi kommer att arbeta mer aktivt med ordspråk och talesätt. Vi fortsätter och prioriterar vårt arbete om läs- och skrivutveckling. Komma ihåg att vi måste utvärdera detta arbete, se arbetsplanen. Så fort vi befarar att ett barn inte uppnår målen inom ett ämne ska det anmälas till rektorn och göras en pedagogisk kartläggning. Vi ska göra en lokal ärendegång i elevhälsoärenden. 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Verksamhetens mål. Att eleverna tar mer ansvar för sitt eget lärande Eleverna ska vara med och planera minst ett ämnesområde eller en terminsplanering i so och no. Eleverna ska utvärdera arbetsområden på klassrådet. Vi ska ha schemalagd IUP-tid på elevens val i årskurs 1-5. Då arbetar eleverna med sina IUP-mål. Fritidsbarnen får ett ökat ansvar och inflytande till egna aktiviteter med stigande ålder.
Resultat: Eleverna har inte varit med att planerat ett ämnesområde eller en terminsplanering i SO och NO. De äldsta eleverna (5:orna) har utvärderat sina arbetsområden på klassrådet. IUP finns utlagd på schemat och eleverna arbetar då med sina IUP mål. De äldre fritidsbarnen ges ett ökat ansvarstagande till egna aktiviteter, tex bakning, iordningsställande av mellanmål eller möjlighet att få ökad tid att få vara för sig själva en del. Analys lärdomar: Vi måste bli bättre på att planera och utvärdera tillsammans med eleverna, annars blir de inte delaktiga. Vi gör ett nytt försök att planera ett ämnesområde med eleverna. Övriga klasser kommer också att utvärdera sina arbetsområden tillsammans med eleverna, men förmodligen på SO/NO tid. 5.4. Skola och hem Verksamhetens mål. Utveckla föräldrarnas förståelse för och inflytande över utvecklingssamtalet. Information om utvecklingssamtalets innehåll och betydelse på första föräldramötet i alla klasser. Elever förbereder sig inför utvecklingssamtalet på skolan. Klassläraren skickar hem information om elevens sociala utveckling, studieförmåga och kunskapsutveckling. Föräldrarna får en blankett inför utvecklingssamtalet där man förbereder samtalet. Vi inbegriper även elevens situation på fritidshemmet i utvecklingssamtalet. Resultat: Vi har inte i några grupper informerat specifikt om utvecklingssamtalets betydelse på första föräldramötet. I femman förbereder sig eleverna på skolan inför utvecklingssamtalet. Detta görs inte i de övriga klasserna. 5:orna får innan utvecklingssamtalet hem information om elevens olika utvecklingsområden. I alla grupper skickar man hem en blankett till föräldrarna inför utvecklingssamtalet för att de ska kunna förbereda sig. Ibland berörs även elevens situation på fritidshemmet på utvecklingssamtalet.
Analys lärdomar: Eftersom vi inte informerat om utvecklingssamtalet på första föräldramötet så har föräldrarna inte delgivits betydelsen av detta. Det är bra att föräldrar och barn tillsammans får förbereda sig hemma inför utvecklingssamtalet med de blanketter vi skickar hem i alla klasser. För barn med speciella behov är det bra att även fritidspersonalen är med på utvecklingssamtalet. Vi ska informera om utvecklingssamtalets upplägg och betydelse vid det första föräldramötet. På informationslappen inför utvecklingssamtalet som går hem, ska vi lägga till en punkt där föräldrar och elever ges möjlighet att skriva om de har något att ta upp som rör fritidshemmet och då deltar även fritidspersonal på utvecklingssamtalet. 5.5. Övergång och samverkan Verksamhetens mål. Överlämningar och övergångar mellan olika klasser och skolformer ska fungera bra Planeringen av övergång/ inskolning mellan förskolan och förskoleklass ska påbörjas tidigt under hösten. Arbetet med att skapa grupper för de nya sexorna borde sättas igång i februari. Överlämnandeplanen ska revideras. Resultat: Ett möte hölls under hösten där man gjorde en inskolningsplan för samverkan mellan förskola och förskoleklass för Fåker och Tandsbyn. Tyvärr skrevs inget dokument som skulle kunna vara en mall för kommande inskolningar. Förskolebarnen har varit på inskolning till F-klassen 3-4 ggr under vårterminen. Arbetet med att skapa grupper för de nya sexorna gjordes tidigare i år. Överlämnadeplanen, från 5:an till 6 är inaktuell och bör revideras. Analys lärdomar: Det är bra att inskolningen till F-klassen sker tidigt så att elever och pedagoger blir trygga med varandra. Vi får inte glömma bort att inskola elever som inte går i F-klass och ska börja direkt i 1:an. Förskolan och fritidshemmet har länge haft önskemål om att träffas och planera inför varje lov, men detta har ännu inte blivit av.
Inskolningsplanen bör skrivas och följas. Att bjuda in hemmabarn som inte gått förskoleklass till inskolning inför 1:an. Överlämnandeplanen för femmorna måste uppdateras och göras aktuell. En byta-barn-dag ska inplaneras där eleverna får pröva på en dag i sina blivande klasser. 5.6. Skolan och omvärlden Verksamhetens mål. Barnen ska få ta del av kulturlivet, Näs församling och föreningslivet i och runt närsamhället. Skolan ska delta i internationellt utbyte och samarbete. Vi ska söka bidrag från Handslaget tillsammans med Persåsens alpina. Vi ska fortsätta att ha kontakt med olika föreningar och kulturyttringar. Gärna sådana som elever inte kommer i kontakt med, exempelvis sportfiske, dans, teater, motor, häst etc. Alla elever ska få se en teaterföreställning vid minst ett tillfälle under läsåret. Skolan ingår i ett internationellt projekt (Commenius) där flera länder deltar, Tyskland, Island, Irland, Cypern och Tjeckien. Resultat: Målet är nått Analys lärdomar: Alla kontakter med omvärlden är mycket positiva. I stället för att söka bidrag hos handslaget har vi blivit medlemmar i SkolIF, Bob och Rodelförbundet och därigenom fått en dag i Persåsen. Vi har haft kontakt med Näs församling, hembygdsföreningen, Fåker IK, Skapande skola, Estrad Norr, Stall Halvarsson, danspatrullen, Filmpool, skapande skola med flera. Alla elever har fått se en teaterföreställning. Flera aktiviteter i projektet Commenius har genomförts. Vi ska fortsätta att ha kontakt med olika föreningar och kulturyttringar. Gärna sådana som elever inte kommer i kontakt med, exempelvis sportfiske, dans, teater, motor, häst etc. Alla elever ska få se en teaterföreställning vid minst ett tillfälle under läsåret. Utveckla arbetet med Skol IF. Fortsatt internationellt utbyte via Commenius under 2012-2013.
5.7A Måluppfyllelse förskoleklass Förskoleklassens mål. Barnen ska träna på att ta eget ansvar som t.ex. att själva sköta förskoleklassens dagliga rutiner (packning, kläder, matsituation) Vi jobbar med värdegrunden för att få till ett bra klimat där barnen kan trivas känna sig trygga och som ger bra förutsättningar för lärandet. Vi startar arbetet med läsinlärning. Första delen av vårterminen ägnas åt att lära känna varandra och nöta in dagliga rutiner samt arbeta ihop klassen så att alla har en plats och känner en trygghet med sina kamrater. Detta gör vi genom en mängd olika övningar, mestadels praktiska och skapande. Läsinlärningen närmar vi oss genom spel, samlingar, övningar med Trulles hjälp och bokstavsträning. Hemmet involveras runt sportlovet genom att vi hjälps åt med en liten läsläxa. Resultat: Målet är delvis nått. Analys lärdomar: Mycket arbete har lagts ner på värdegrundsarbete för att få till en grupp som känner sig trygg med varandra. Barnen känner sig trygga, trivs i skolan och känner en nyfikenhet och lust att lära. Vi har lyckats hålla ett trevligt och tillåtande klimat, men det finns fortfarande bitar att arbeta med. Eleverna känner stor trygghet i att de är säkra i de dagliga rutinerna, och alla klarar sin dag bra. Läsinlärningen har kommit långt. De allra flesta läser korta ljudenliga ord. det arbetssätt vi har i förskoleklassen fungerar bra. För att utveckla värdegrundsarbetet kommer musik och drama materialet att ses över. 5.7B Måluppfyllelse fritidshem Fritidshemmets mål. Att alla barn ska känna sig trygga och trivas på fritidshemmet. Arbetat med gruppen i värdegrundsfrågor för att skapa lugn och ro. Ständigt föra dagliga diskussioner angående värdegrundsarbetet för att göra barnen medvetna om hur viktigt bemötandet och respekten för varandra är.
Resultat: Målet är delvis nått Analys lärdomar Det är viktigt att alltid hålla värdegrundsdiskussionerna levande, på så sätt lär vi barnen att vara goda medmänniskor. Fritidsgruppen har blivit lugnare och barnen har blivit bättre på att lösa konflikter. Många av barnen som tidigare hade svårt att lösa konflikter, erkänna sina fel, be om förlåtelse har tack vare dagligt värdegrundsarbete uppvisat en avsevärd förbättring i dessa färdigheter. Värdegrundsarbete kommer vara en viktig del i det fortsatta arbetet på fritidshemmet. 5.7C Bedömning och betyg Skolans mål: Alla elever ska nå målen i alla ämnen Åtgärdsprogram ska upprättas vid behov. Åk 3, Matematik Träna på att skriftligt förklara hur man tänker. Vi ska diagnostisera för att upptäcka de brister som finns. Träna på att hitta på räknehändelser. Vi måste försöka hinna med alla moment under läsåret. Åk 5, Matematik Träna på att hitta på räknehändelser. Vi måste försöka hinna med alla moment under läsåret. Åk 3, Svenska Eleverna ska träna särskilt på att ge instruktioner, lyssna och ställa följdfrågor. Eleverna ska träna på hur man skriver en berättelse med mål, hinder lösning och att nå målet. Alla ska nå målet att skriva tydligt. Åk 5, Svenska Träna på att berätta levande om något för klassen. Lägga till en läsdiagnos som testar att läsa mellan raderna. Åk 5, Engelska Lyssna mycket på engelskt tal och text. Träna att samtala, att ställa frågor och svara. Komma ihåg att upprätta åtgärdsprogram även i engelska.
Resultat: Målet är delvis nått Analys lärdomar: Vi hinner inte med alla moment i alla ämnen. Vi har tränat på att skriftligt förklara hur man tänker. Vi har gjort diagnoserna i boken och ur boken Att förstå tal. Träna har tränat på att hitta på räknehändelser. Vi har försökt men inte hunnit med alla moment under läsåret. Åk 5, Matematik Vi har tränat på att tränat på att hitta på räknehändelser. Vi har försökt att hinna med alla moment under läsåret. Åk 3, Svenska Vi har inte tränat särskilt på att ge instruktioner, lyssna och ställa följdfrågor. Vi har tränat på hur man skriver en berättelse med mål, hinder lösning och att nå målet. Alla når inte målet att skriva tydligt. Åk 5, Svenska Vi har tränat på att berätta levande om något för klassen. Vi har inte gjort någon läsdiagnos som testar att läsa mellan raderna. Åk 5, Engelska Vi har lyssnat mycket på engelskt tal och text. Vi har tränat på att samtala, att ställa frågor och svara. Vi har satt in särskilda insatser för elever men inte upprättat åtgärdsprogram även i engelska. Vi ska leta rätt på ett diagnosmaterial för att läsa mellan raderna. Redovisning av: Nationella prov åk 3 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska Bra: Läsning och läsförståelse av olika texter återgivning av texter, tala och samtala Mindre bra: Formulera egna berättelser med början, handling och slut. Stavning och skrivregler, skriva med tydlig handstil, ge instruktioner till kamrater I viss mån att läsa mellan raderna.
Mattematik Bra: Huvudräkning, taluppfattning, lösa problem, lägesbegrepp, tal- och geometriskamönster, likhetstecknet, spela spel samarbete, enkla proportionella sammanhang enkla mätningar. Mindre bra: Att redovisa hur man löser uppgiften- skriva / rita formulera sin lösning. Formulera räknehändelser till ett matematiskt uttryck Analys och lärdomar: Analysen blir att med sju elever i gruppen blir resultatet väldigt utslagsgivande. Hög procent om en elev misslyckas. Mycket av testerna har gått bra men vi har en del att jobba med vad gäller att uttrycka sig i text och redovisning av lösningar av problem. Att stava, lägger vi mycket tid på redan nu även läsningen lägger vi mycket tid på. Fortsätta arbeta med skrivutvecklingen, skrivglädjen. Att formulera sig i text och samtidigt öva upp säkerheten inom stavning. Att visa och formulera sina lösningar av olika problem.. Träna på att formulera räknehändelser till matematiska uttryck. Bedömning av måluppfyllelse i alla ämnen, alla årskurser Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: Analys och lärdomar: Mall för att sammanställa resultatet saknades Rektor arbetar fram en mall för detta till vårterminen.
6. Hälsa och livsstil Verksamhetens mål. Alla elever har en god kosthållning, god sömn och är aktiva under skoldagen. Trygghetsrådet planerar och genomför rastaktiviteter. Vi kontaktar hemmet när en elev inte äter en fullgod lunch vid upprepade tillfällen, inte orkar med sitt skolarbete eller är inaktiv. Vi kontaktar skolsköterskan och ev upprättar IUP-mål/ Åtgärdsprogram när en elevs skoldag blir påverkad av bristande kosthållning, sömn eller aktivitet. Fruktskål i personalrummet för personalen och för elever som är akut hungriga. Resultat: Målet är uppnått Analys Lärdomar: Rastaktiviteterna har varit uppskattade och haft många deltagande elever. Det är viktigt att vi kontaktar hemmet om eleven inte mår bra, eftersom föräldrarna inte ser barnet under skoldagen. Skolan bör inte serva frukt till eleverna, det blir inte rättvist. Trygghetsrådet genomförde planerade rastaktiviteter. När vi märker att elever äter dåligt och /eller inte orkar med skoldagen har kontakt tagits med hemmet. Vi slutar med att dela ut frukt till barnen och tar istället kontakt med föräldrarna om att barnet behöver ha med sig något att äta. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Vi har inte synliggjort likabehandlingsplanen för föräldrarna och hemmen, detta ska göras i början av höstterminen. Dessutom ska planen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna enligt skollagen och diskrimineringslagen. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Rutiner som används är: Diagnostisering av alla barn. Efter utredning upprättas åtgärdsprogram för de elever som är i behov av detta. Dessa elever erbjuds särskilda stödinsatser t.ex. anpassade läromedel, anpassning av undervisningen och pedagogiskt innehåll, elevassistent, möjlighet till undervisning i mindre grupp, hemspråksundervisning, handledning från resurscentrum, insatser från elevhälsan.
9. Rektors ansvar Rektorn ger personalen förutsättningar att utvärdera och analysera de mål som är satta. Dessa utvärderingar och analyser genomförs på planeringsdagar, personalmöten och avdelningsträffar där rektor deltar utefter behov. Genom verksamhetsbesök får rektorn en god insikt om verksamheten. 10. Rektors samlade bedömning samt rektors analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. Fortsatt arbete med de nya kursplanerna Fortsätta utveckla IT i undervisningen, både utrustning men även pedagogisk användning. Östersund den 31 / 8 2012 Ewa Edvinsson/Patrik Gärd Rektors underskrift