Förstudie Open for business

Förstudie Open for business Genomförare: Stiftelsen Hantverk & utbildning Ansvarig: Pierre Mörck 1

Sammanfattning Stiftelsen Hantverk & utbildning och Coompanion Dalarna har genomfört förstudier för att utveckla idéer som kan stärka Dalarnas attraktionskraft med medfinansiering av Länsstyrelsen Dalarna. Förstudierna har haft som syfte att inventera och kartlägga olika satsningar som genomförts både nationeltt och i Dalarna inom området ungas entreprenörskap. Detta för att skapa en bild av hur andra på ett framgångsrikt sätt har jobbat med ungas drivkrafter och skapat ett klimat som lockar unga att utvecklas. Den ena studien har fokuserat på konceptet Open for business och kompetensutveckling inom entreprenörskap/entreprenöriellt lärande. Den andra på de möjligheter som finns att stimulera ungas entreprenörskap utanför skoltid. Förstudierna försöker ge en bild över hur situationen ser ut i dagsläget när det gäller satsningar på entreprenörskap, vad det är för svårigheter och vilket möjligheter som finns, samt vad det finns för framtida behov i Dalarna. I kartläggningen av satsningar kring entreprenörskap och kompetensutveckling i, om och för entreprenörskap har förstudierna märkt att Dalarna ligger en bit efter andra regioner i Sverige. Det finns flertalet intressanta projekt och verksamheter som har genomförts och utvecklats på andra håll, som sammantaget ger mycket erfarenhet och konkreta verktyg för hur vi kan jobba vidare. Dalarna, främst landsbygden, står inför stora utmaningar gällande ett generationsskifte. Medelåldern ökar och invånarantalet minskar på många håll. Förstudierna gör bedömningen att det krävs insatser som kommer de unga och unga vuxna till gagn. Det handlar om att ta fram och lyfta arbetssätt som stimulerar entreprenörskapet och viljan att skapa sin egen framtid. Open for business och kompetensutveckling Konceptet Open for business visar sig i kartläggningen vara ett arbetssätt som framgångsrikt har arbetat med och för entreprenörskap för unga och unga vuxna. OFB:s verksamhet tar sig form i dels arbete med skolorna och lokalsamhället samt i en vägledningsbutik en sajt. Den fungerar som en ungdomlig mötesplats där man på olika sätt får utveckla sin företagsamhet och sina erntreprenöriella kompetenser. Förstudien visar att OFB är ett strukturerat arbetssätt som överensstämmer med Skolverkets uppmaning, att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd i utbildningen. Förhållningssättet i OFB styrs av fyra grundstenar: entreprenörskapspyramiden, entreprenörskapsstegen, entreprenörskapsvägarna och handling. Alla aktiviteter som genomförs i OFB kopplas till dessa hörnstenar som utgör grunden i hela konceptet. Förstudien ger förslag på att jobba vidare för en pilotkommun, där OFB genomförs och utvecklas ytterligare. Kartläggningen gällande kompetensutveckling i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande visar på brister i insikt och kunskap om själva begreppet. Olika aktörer lyfter fram utmaningen med att arbeta med entreprenörskap i skolan, inte minst på grund av den bristande kunskapen. Förstudien lyfter fram tidigare och pågående satsningar och projekt inom entreprenörskap i skola och entreprenöriellt lärande. Flera har varit framgångsrika och ger även insikter om vilka utmaningar som arbetet stött på. En del har resulterat i arbetsmetoder och verktyg, som förstudien anser vara en bra utgångspunkt för en eventuell satsning i Dalarna. 2

Ungas entreprenörskap utanför skolan I kartläggningen över koncept för ungas entreprenörskap som i huvudsak är tänkta att genomföras utanför skoltiden, på de ungas fritid eller under sommarlovet, har 17 olika koncept kartlagts. Huvudfokus ligger på koncept där deltagaren arbetar med att ta fram en egen affärsidé och sedan praktiskt arbeta med den för att tjäna pengar. Sju av koncepten genomförs under sommarlovet. Vidare kartläggs några koncept som bygger på att deltagarna i grupp löser problem åt andra uppdragsgivare samt några tävlingskoncept som går ut på att få sin affärsidé bedömd av en jury. Förstudien visar att den största gruppen fokuserar på gymnasieelever som har sommarlov. Tre koncept har högskolestudenter som huvudmålgrupp och ytterligare några koncept tillåter en större blandning i målgruppen. Tidsmässigt varierar koncepten från ett dygn till ca. tio veckor. I de flesta fall får deltagaren stöttning hela vägen från idéegenerering till praktiskt genomförande av sin företagsidé. Till några av koncepten, inte bara de med tävlingsinslag, måste deltagaren söka med en färdig affärsidé som en jury bedömer. I samtliga koncept där deltagaren arbetar med att utveckla sin egen idé är det underförstått att det handlar om en företagsidé. De flesta koncept går ut på att en hel grupp antas samtidigt och tillsammans genomgår ett sammanhållet program. I några fall delas deltagarna in i grupper av arrangören medan deltagarna i de flesta fall vår välja själva om de vill arbeta med sin idé enskilt eller tillsammans med andra. Deltagarna som är med i en affärsplanetävling träffar sällan eller aldrig varandra. Inom den stora gruppen av koncept som fokuserar på målgruppen gymnasieelever som har sommarlov finns det en variation avseende vem som arrangerar insatserna. Kommunen är nästan alltid inblandad, ibland bara som beställare men också som praktisk utförare. I olika utsträckning är det privata näringslivet eller enskilda entreprenörer inblandade. Även storleken på eventuellt startkapital och den tidsmässiga omfattningen varierar mellan sommarlovskoncepten. Behovet av insatser för att stimulera ungas entreprenörskap utanför det som görs i skolan är tydligt. Förstudien skulle gärna se en vidareutveckling av sommarlovsbaserade koncept samt av koncept som bygger på ett deltagande under annan fritid som kvällar och helger. Sommarlovskoncepten bör kunna spela en viktigare roll i framtiden då det redan idag är svårt för yngre unga att få sommarjobb och den övriga fritiden ugör en outnyttjad potential vad det gäller entreprenörskapsfrämjande insatser. 3

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... s. 5 2. Open for business konceptet... s. 5 2.1 Arbetssätt och syn på entreprenörskap... s. 5 2.1.1 Entreprenörskapspyramiden Individfokus... s. 6 2.1.2 Entreprenörskapsstegen Processen/rörelsen... s. 7 2.1.3 Entreprenörskapsvägarna... s. 8 2.1.4 Erfarenhetsbaserad inlärning... s. 8 2.1.5 Exempel på aktiviteter OFB... s. 9 2.1.6 Tidigare resultat... s. 10 3. Kartläggning satsningar på entreprenöriellt lärande... s. 11 4. Begrepp entreprenörskap... s. 11 5. Varför ska entreprenörskap finnas i dagens skola... s. 12 6. Vad behöver lärare... s. 12 7. Satsningar på entreprenöriellt lärande... s. 13 7.1 ENTRIS... s. 13 7.2 Tio teser om entreprenörskap... s. 15 7.3 Growth... s. 16 7.4 Den företagsamma skolan (DFS)... s. 17 7.5 Den företagsamma förvaltningen... s. 20 7.6 STEPS... s. 22 7.7 Drivkraft Söderhamn... s. 25 7.8 E-Ship... s. 27 7.9 Påtända osläckbara själar... s. 31 7.10 Entreprenör en som gör... s. 32 7.11 Så tänds eldsjälar... s. 34 7.12 Vetlanda kommun... s. 35 8. Analys... s. 37 9. Förslag på fortsättning... s. 39 4

1. Bakgrund Flera av landsbygdskommunerna har under en tid brottats med strukturella problem. Strukturförändringarna har bidragit till att befolkningen har minskat, där främst unga och de i arbetsför ålder flyttar, vilket gör att medelåldern har ökat. Exempel på detta är bland annat Leksand och Rättvik. I Leksand har medelåldern ökat med 2,6 år under en period på 12 år. Samtidigt är invånarantalet det lägsta som har uppmäts sedan 1991. Rättvik har under samma period haft en ökning av sin medelålder på ca 2,5 år. Detta är inte unika fall, utan en genomgående trend bland mindre landsbygdskommuner. Problembilden indikerar bland annat att insatser måste göras inom områden som kommer de unga och unga vuxna till gagn. Det handlar om att hitta verktyg som stimulerar ta-sig-församheten, företagsamheten och entreprenörskapet. Att de unga tar kontroll över den egna framtiden, och är den som skapar sysselsättning. Inte nödvändigtvis bli en av dem som får eller vill ha ett jobb. Tanken är att en fysisk plats ska fungerar som en vägledningsbutik ett centra där främst unga och unga vuxna får hjälp med att utveckla sina entreprenöriella kompetenser och ta kommando över sin egen framtid. 1 2. Open for business - konceptet Open for business (OFB) är ett genomarbetat och strukturerat koncept med det övergripande syftet att skapa aktiva och företagsamma unga och unga vuxna. Konceptet kommer ursprungligen från Kanada och är utvecklat av CEED (Centre for Entreprenuership Education and Developement). Efter detta har det genomförts i bland annat Sverige, Sydafrika, Holland och Tyskland. OFB är ett koncept designat och riktat mot unga och unga vuxna för att träna och utveckla självkänsla, kreativitet och företagsamhet, samtidigt som det handlar om att förändra attityder till företagande och entreprenörskap. I Kanada var konceptet mer riktat mot att få fler att starta företag. Anpassningen av OFB i Sverige har lett till att OFB också har varit en skolaktör med unika aktiviteter för att träna entreprenöriella kompetenser. Kompetenser som är användbara som företagare, men också som anställd eller engagerad i andra sammanhang. Syftet med OFB har alltså breddats när konceptet kom till Sverige. Aktiviteterna är alla baserade på den filosofi och pedagogik som används inom OFB. OFB utgör en fysisk och mental plattform där unga människor får utrymme att upptäcka och utveckla sina entreprenörskapsegenskaper, testa sina idéer, kartlägga sina möjligheter och se styrkan i samverkan och nätverk. Drivkraften ska vara att skapa sitt eget arbetstillfälle i den egna regionen eller ha eget företagande som ett alternativ till traditionell anställning och ha en positiv attityd till företagsamhet. Målgruppen för konceptet är unga och unga vuxna mellan 7-30 år. 2 OFB:s verksamhet tar sig form i dels arbete med skolorna och lokalsamhället samt i en vägledningsbutik en sajt. Den fungerar som en ungdomlig mötesplats där man på olika sätt får utveckla sin företagsamhet. Elever och lärare erbjuds en mängd olika aktiviteter, workshops och program som tränar självkänsla, kreativitet, företagsamhet etc. Den fysiska mötesplatsen ska vara en attraktiv vägledningsbutik och mötesplats som har öppet för drop-in service under vissa tider. Drop-in service innebär att kunden inte behöver boka tid, utan kan komma när de har tid och möjlighet. Beroende på behov och ålder så erbjuds kunderna olika former 1 Slutrapport Open for Business Kramfors 2 Slutrapport Open for Business Sollefteå 5

av aktiviteter, såsom rådgivning, säljteknik, workshops, bokföring, kretivitet etc. Dessa aktiviteter har det gemensamma att de ska sporra kunden att ta nästa steg och uppfylla sin dröm eller idé. 2.1 Arbetssätt och syn på entreprenörskap Förhållningssättet grundar sig i uppfattningen att entreprenörskap inte är medfött utan kan utvecklas. Konceptet genomsyras av lära genom att göra, där aktiviteter och stöd anpassas efter var i processen som individen befinner sig. Efter detta erbjuds lämpliga verktyg, såsom workshops, raketer, program som kan kombineras med föreläsningar, konferenser och seminarier. I grunden ligger fyra grundstenar som enskilt, och framförallt tillsammans skapar förutsättningar för entreprenöriell utveckling. Dessa grundstenar är: 1. Entreprenörskapspyramiden 2. Entreprenörskapsprocessen/entreprenörskapsstegen 3. Entreprenörskapsvägarna 4. Handling (Learn by doing) 2.1.1 Entreprenörskapspyramiden - Individfokus Pyramidens topp (specifik kunskap det man vet) Specifika kunskaper som behövs i varje enskild verksamhet. Består av specifika kunskaper som man lär sig genom särskilda kurser och utbildningar samt genom intressen och erfarenheter. Här kan man hitta språk, specifik yrkeskunskap och områdeskunskap etc. Toppen behövs för att genomföra sin specifika idé eller projekt. Ex. marknadsföring, tala inför folk, bokföring, ryska, affärsplanering, hästridning etc. Pyramidens mitt (anpassningsbara kompetenser det man gör) Här finns generella/anpassningsbara kompetenser. Kunskaper/färdigheter som underlättar för den enskilda personen att anpassa sig till nya situationer som harmoniserar med basen. Ex. kommunikativ, problemlösare, kreativt tänkande, samarbetsförmåga, förmåga att leda, lära sig av sina misstag etc. 6

Pyramidens bas (personliga egenskaper, värderingar, attityder den man är) Personliga kvaliteter, egenskaper och attityder som är relaterade till den enskilda personen. Ex. självkänsla, självförtroende, självständighet, drivande, risktagande, positiv, kreativ, flexibel, socialt kompetent, förändringsbenägen, förmåga att lära in, ansvarsfull etc. Pyramiden är ett viktigt reflektionsverktyg som visar att specifik kunskap inte betyder allt. Genom att deltagaren gör entreprenörskap ges individen större möjligheter att ta steg framåt när det gäller basen i pyramiden som ger stärkt självförtroende, ansvarskänsla, självkänsla, drivkraft, trygghet osv. Specifik kunskap förmedlas i processen, men detta ska sedan appliceras i handling. På så vis ska deltagaren inte passivt ta emot information, utan agera för att skapa en större förståelse. Om enskilda deltagare vill ha mer kunskap ger handledaren tips på böcker, kurser eller liknande. Alla pyramidens delar är viktiga för att utveckla entreprenörskapet. Däremot finns det en tanke med att modellen har formen av en pyramid. Skulle den vara upp-och-ner hade den lätt vält omkull. Skulle den vara cylinderformad skulle den svaja och riskera att ramla omkull när det blåser. Genom att modellen är uppbyggt likt en pyramid ges en förståelse för att botten är viktig att jobba med för att kunna arbeta vidare med de övre lagren. För att utveckla sitt entreprenörskap måste kraften kommer underifrån, genom att bygga upp självkänsla, självständighet, självkunskap, ansvar osv. På så vis kan sedan den generella kunskapen och den specifika kunskapen appliceras på något stabilt. Om vi enbart jobbar med specifik kunskap bygger vi tomma skal som identifierar sig med sin kunskap istället för att bygga upp en hel person. Du är inte det du gör, utan den du är. 2.1.2 Entreprenörskapsstegen Processen/rörelsen Det finns sex nivåer på stegen. Dessa nivåer står för olika faser som en individ kan befinna sig i när du möter den. Genom att identifiera var på stegen en individ befinner sig, så kan du ge denne rätt stöd och hjälp. När det kommer till omedveten kan det exempelvis handla om att deltagaren inte är helt på det klara när det gäller affärsidé, eller att deltagaren är omedveten om sin kompetens som företagare och/eller entreprenör. Under processen gäller det att få deltagaren bekväm i sin roll och att arbeta därifrån. Det är inte heller fel att ta ett steg bakåt. Stegen sträcker sig från att vara omedveten om sin egen potential och kapacitet till att man förverkligar sin idé, sitt projekt eller annat. 7

2.1.3 Entreprenörskapsvägarna Vägarna står för fem olika lärande sätt att utveckla sitt entreprenörskap. Dessa är nätverk, specifik kunskap, planering, erfarenhet och mentorskap. Varje väg har sin metodik som möjliggör lärande inom olika områden, och tillsammans stärker de varandra. Den väg du väljer att lära dig på kan se ut på olika sätt, men ju smalare den är, desto svårare blir det. Vi anser därför att du ska försöka använda så många av vägarna som möjligt parallellt för att nå de mål du har satt upp. 2.1.4 Erfarenhetsbaserad inlärning I en föränderlig värld hamnar vi individer ständigt i nya situationer som innebär problemlösning och därför baseras alla aktiviteter på att man tränar sig i att omvandla problem och utmaningar till möjligheter. Principen för handling är en erfarenhetsbaserad lärandeprocess som utgår från individen och gör entreprenörskap och företagande till något roligt och spännande! Det handlar om att inte planera ihjäl sig och sin idé, utan istället testa sig fram och reflektera över resultaten och vilka lärdomar som deltagaren har fått. Handling kompletteras sedan med reflektion, som ger lärande och nya mål. Jag hör jag glömmer Jag ser jag minns Jag gör jag förstår 8

2.1.5 Exempel på aktiviteter OFB Aktivitet: Marknadsförare för en timme Dela in gruppen i mindre grupper om ca 5 st. i varje grupp. Förklara för deltagarna att de nu får ca 15 min. på sig att komma på 20 idéer på hur man kan använda givet material till att marknadsföra OFB/sig själva/skolan/sitt program el. dyl. t ex. om gruppen fått en stol, några hattar, papper och pennor, en spegel, ett rep mm. Så kan man sätta på sig hatten och gå runt på stan och prata med folk, man kan kanske göra en stor knut på repet och skriva en skylt till Vi knyter kontakter? Ta stolen, koka kaffe och ha ett ambulerande café - erbjud folk på stan en stunds skön vila på din stol och en kopp kaffe medan du berättar om OFB/dig själv/skolan eller ditt program Efter 15 min. går du runt till grupperna och ber dom välja ut sina tre bästa marknadsföringsidéer. När grupperna gjort det samlas man åter i (klass)rummet och dom får berätta för övriga gruppen vilket material dom hade och vilka tre idéer dom har valt. När detta är gjort ber man grupperna (som ända fram till nu varit omedvetna om att de faktiskt också skall genomföra sina marknadsföringsidéer på riktig) att gå ut på stan och marknadsföra OFB/sig själva/skolan Samlas åter om en timme. Reflektion Aktivitet: Anatomi av en entreprenör Fråga deltagaren om de känner till några entreprenörer, kända eller okända. Be dem kort tänka på de olika egenskaper som en entreprenör har/kan ha. I grupper ska de nu beskriva en entreprenörs egenskaper genom att tillsammans rita upp dessa på ett stort papper. De ska inte skriva orden, utan gestalta dem på papperet hur de vill. Ni har nu 10 minuter att rita. Efter ritandet så presenterar varje grupp sin målning för klassen Aktivitet: Företagare/Entreprenör för en dag Företagare för en dag är en nyckelaktivitet i OFB, där deltagaren får en snabb smak av entreprenörskap. Under två dagar får deltagarna gå från teori till praktik. Första dagen börjar med diskussioner om entreprenörskap och företagande. Frågor som: vad är entreprenörskap och vem är entreprenör tas upp. Efter detta följer kreativitetsövningar för att komma på idéer på hur man kan tjäna pengar. Utifrån dessa idéer får sedan varje grupp välja den idén som känns bäst. Resterande delen av dagen går till förberedelser inför nästkommande dag, då gruppen går ut och säljer. Innan dagens slut får grupperna presentera sina företag och sina förväntningar inför morgondagen. Dag två startar med gemensam samling och peppning. Efter genomförandet, samlas gruppen och reflekterar över dagen. Deltagarna får då kort presentera kort om sitt företagande. Idén syftar på kraften att göra. Learn by doing, och att snabbt gå igenom idéprocessen för att direkt praktisera. Aktivitet: Giftön En samarbetsövning där deltagarna tillsammans ska lösa en uppgift där det krävs lyhördhet, lyssnande och engagemang. De behöver tillsammans komma fram till en strategi för att lyfta ett dokument till en säker plats i klassrummet. Börja med att dela in gruppen i fyra grupper. Ställ dem i var sitt hörn med stolar framför. I mitten på en lite ö finns en telefonkatalog som är rullad med rep omkring. Dela ut diverse redskap så som rep, sugrör, krokar och cykelremmar. Måla upp ett scenario: Ni är en expedition på ett mycket viktigt uppdrag. Ett hemligt och mycket viktigt dokument har färdats till ett säkert ställe för mänsklighetens räddning. Men oturligt nog så störtade helikoptern med 9

dokumentet i över en sjö och den var spårlöst borta. Men turligt nog var det ända som man hittade var dokumentet som hade landat på en liten, liten ö man kan tyvärr inte ta sig ut till ön då sjön den hamnade i var en giftsjö men dödligt vatten. Er uppgift är nu att tillsamman få tag på dokumentet och föra det till säkert förvar. Till er hjälp har ni redskapen ni fått och era klipska hjärnor. Råkar något redskap ramla i vattnet så kommer det att förtäras. (Eller rättare sagt så kommer ni som lärare att ta det ifrån dem) Ni kan inte förflytta er till någon annans plats och inte ta er in till ön eller simma i vattnet. Hur ska ni göra? Ni har ca 15 min på er innan ön sjunker ner i giftsjön. Andra aktiviteter på OFB: Drop-in service med bollplank och vägledning för de som undersöker möjligheter, bär på idéer för sin framtid, vill ta vara på och utveckla sin företagsamhet och sina entreprenöriella kompetenser Speciella program och raketer, främst mot skola (såsom Sommarlovsentreprenör, E4AD, Idédagen, Ung & entreprenör etc) Workshops och andra aktiviteter med fokus på områden som stärker entreprenöriella förmågor och kompetenser, som ökar medvetenheten om entreprenörskap och bidrar till positiva attityder till företagande. Workshops, föreläsning, seminarier och kompetensutveckling för skolapersonal och kommun för att stärka insikten, förståelsen och begreppsbilden för entreprenörskap Föreläsningar Seminarier Nätverksträffar för att skapa kontakter, ex Fika med entreprenör Månadens lokala entreprenör som presenteras för att skapa bra föredömen En inbjudande, pulserande plats som lockar personer att komma in 2.1.6 Tidigare resultat Tidigare erfarenheter från kommuner som har genomfört OFB visar på ett uppsving inom fler områden. I Kramfors kommun gjorde man undersökningar om ungas inställning till företagande, där andelen unga som såg sig helt eller nästan helt som egna företagare inom 10-15 år dubblerades efter OFB. I samma studie var det även fler som ansåg sig har jobb framöver. 3 Även erfarenheter från Sollefteå kommun visar på en positiv utveckling. Genomslagskraften var stor och rapporten från Forum för Småföretagarforskning visar att OFB var det första stället som 18- åringar skulle vända sig till om man hade tankar på att starta eget företag. 4 Mittuniversitetet och Carina Holmgren har genomfört forskning på OFB, vilket visar på positiva effekter av konceptet. Vidare påpekas hur OFB kan kopplas till skolans läroplaner och styrdokument. Kontakter under förstudien: Klas Brynte Ulla Gredemyr 3 Slutrapport Open for Business Kramfors 4 Slutrapport Open for Business Sollefteå 10

3. Kartläggning satsningar på entreprenöriellt lärande Förstudiens andra del handlar om att analysera hur andra insatser har arbetat med entreprenöriellt lärande, för att ta fram förslag på hur en kompetensutveckling för kommun och skolpersonal kan se ut och läggas upp. 4. Begrepp entreprenörskap Begreppet entreprenörskap har fram tills idag inte fått en tydlig tillskrivning. Det finns flera olika definitioner av entreprenörskap och begreppet kan tolkas, och har tolkats på många olika sätt, beskriver Skolverket. Detta har också medfört att det är lätt att lägga in egna betydelser i begreppet. I genomgången av forskning, undersökningar och genomförda satsningar inom entreprenörskap finns det en relativt samlad uppfattning om att entreprenörskap innefattar många olika kompetenser. I texten Så tänds eldsjälar sammanställs 22 kompetenser som ett entreprenöriellt lärande bygger upp. Här märks bland annat ansvarstagande, kreativitet, självförtroende och självkänsla. Dessa kompetenser lyfts också i flera andra texter, bland annat forskning och rapporter av andra entreprenöriella engagemang (såsom Entris, 10 teser om entreprenörskap m.fl.) Framförallt är det tydligt att fokus flyttas från att entreprenörskap enbart ses som företagande, till att vara ett begrepp som är mer ämnesövergripande och innehar en vidare betydelse. Skolverket har följande definition gällande entreprenörskap i skolan: Entreprenörskap i skolan är lika mycket ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet som det är kunskap om företagande. Det handlar om att bevara och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan i tidiga år. 5 Tillväxtverket har tagit fram denna definition: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang. 6 Johanisson och Madsen har en annan definition: Entreprenörskap kan ses som en form av företagsamhet. Människan besitter som barn generellt de förmågor som förknippas med företagsamhet, nämligen tillitsfullt och engagerat agerande, initiativtagande, nyfikenhet, upptäckarglädje, kreativt experimenterande med tillvaron, reflektioner över gjorda erfarenheter och ständigt sökande efter utmaningar. 7 Sammantaget visar genomgången att det i många fall uppfattas svårt att implementera entreprenörskap i skolan, beroende på att individer lyfter in sin egen betydelse i begreppet. Detta på grund av frånvaro av en tydlig definition. 5 www.skolverket.se 6 www.tillvaxtverket.se 7 I Entreprenörskapets tecken en studie av skolning i förnyelse 11

5. Varför ska entreprenörskap finnas i dagens skola? Förr utbildade man sig för att passa in i ett arbetsliv som innebar långvarig och stabil anställning. Så ser samhället och arbetsmarknaden inte längre ut och det är i detta som entreprenöriellt lärande tar sin utgångspunkt. Förändringar som skett har gjort samhället till en rörlig arena som ställer mer komplexa krav på individen när det gäller såväl ansvar som förmågan att fatta beslut och göra ställningstaganden. För att manövrera på den här arenan, på ett såväl personligt och yrkesmässigt plan, behöver elever under sin utbildning få möjlighet att träna på kompetenser som tidigare ansågs viktiga enbart för entreprenörer. 8 Det finns flera anledningar till varför entreprenörskap har blivit aktuellt kopplat till skolan. På en samhällsnivå handlar det om landets utveckling. Att få fler entreprenörer kan bidra till att landet får en större tillväxt, fler arbeten och därigenom en starkare ekonomi. På en regional nivå handlar det sett till landsbygden om att få landsbygdsregioner att överleva. På individnivå handlar det om att passa in i dagens och det kommande samhället. De förmågor och kompetenser som entreprenörskap bidrar till är kompetenser som en individ behöver i det nuvarande och framtida samhället. Ett samhälle som karakteriseras av ett högt tempo och ständiga förändringar. Entreprenörskap ses som ett tankesätt som inte endast ska finnas som företag och i företag (intraprenörskap) utan i alla situationer. Skolverket beskriver att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. Skolan har fått i uppdrag att aktivt arbeta med entreprenörskap i hela utbildningen. 9 Kritiken mot skolan handlar ofta om att skolan inte utbildar unga och unga vuxna för dagens arbetsmarknad och dagens behov. Skolan utvecklar förmågor och arbetssätt som i många fall inte är relevanta sett till dagens utveckling och samhälle. Skolan anses inte hänga med i samhällets snabba förändringar och entreprenörskap kan vara ett arbetssätt som skolan implementerar för att klara av framtiden. 6. Vad behöver lärare? I en undersökning från 2005 visar resultatet att lärare efterfrågas följande för att ha största betydelse för att öka sina möjligheter att stödja sina elevers personliga utveckling mot ökad kreativitet, självständighet, initiativförmåga, ansvarstagande osv: - Ökad samverkan mellan skola och företag - Handledning - Studiebesök - Kompetensutveckling Sett efter dessa behov, ser förstudien att behovet finns för att arbeta med dessa frågor. Framförallt är slutsatsen att behovet finns för handledning och kompetensutveckling. 8 Growthprojektet erfarenheter och lärdomar fram en lärande utvärdering, s. 7 9 www.skolverket.se 12

7. Satsningar på entreprenöriellt lärande 7.1 ENTRIS (Entreprenörskap i skolan) En satsning i Skåne och Blekinge som riktar in sig mot personal i grund och gymnasieskolor som erbjudit utbildning i entreprenöriellt lärande och i frågor som handlar om samverkan mellan skola, arbetsliv och samhälle. ENTRIS budskap är att entreprenöriellt lärande inte bara handlar om företagande, utan i lika hög grad om att väcka elevers inre lust och att skapa en meningsfull skolgång. Det som utmärker en entreprenör att tänka nytt, planera, samarbeta, ta ansvar, är egenskaper alla elever behöver för att klara sina studier och bli framgångsrika i vuxenlivet. 10 Projektet ENTIS sammanfattar följande framgångsfaktorer: En skolplan/policy som innefattar tydliga mål och strategier. En skolledning som aktivt verkar för att genomföra strategin och uppnå målen. Tillsätt en speciell processresurs som samordnar insatser i implementeringsfasen. Diskutera noga igenom skolans kunskapssyn och förnya den pedagogiska verktygslådan. Arbetet ska omfatta alla i arbetslaget men det behövs ändå några personer som är extra motiverade att driva på arbetet. En hög grad av delaktighet är nödvändig. Det bör finnas en morot, till exempel lön, i förhållande till det man bidrar med till utvecklingen. Det måste finnas tid för planering eftersom arbetsformen fordrar mycket kreativitet och struktur när man inledningsvis ska knyta ihop olika ämnen. Satsningen med ENTRIS har resulterat i texten: Varför och Hur som är samlade erfarenheter från entreprenöriella lärprocesser i södra och västra Sverige. Den är uppdelad i fyra delar: Uppdraget, Processer, Metoder och Resurser. I foldern Uppdraget kan du läsa om den bakgrund och de samhällsförändringar som ligger till grund för förändringen inom den svenska skolan och hur det passar in i en större omvärldsutveckling. I Processer får du ett exempel på hur arbetet mot ett entreprenöriellt lärande på en skola kan gå till och i Metoder får du några tips på praktiska hjälpmedel och länkar till organisationer som stödjer ett entreprenöriellt arbete i skolan. I sista foldern, Resurser, hittar du kunskapsunderlag och lite om forskningen på området, men också tips på var man kan finna tillskott av finansiella medel för att jobba med dessa frågor. 11 Ett annat resultat av ENTRIS är: Metodmaterial för skolpersonal i entreprenöriellt lärande, HUR - kan du, jag & vi göra? Materialet bygger på kunskap och erfarenheter från ENTRIS 2.0. Kompetensutvecklingssatsningen som under läsåren 2011/2012 och 2012/2013, erbjöd skolpersonal ett stort antal utbildningsinsatser med fokus på entreprenöriellt lärande och samverkan skola/omvärld kopplat till ett hälsoperspektiv. Materialet innehåller fl era användbara metoder som kan användas av personal i för-, grund- och gymnasieskolan. Avsikten är att materialet ska stödja utveckling inom entreprenöriellt lärande, synliggöra personalens och barnens/elevernas entreprenöriella kompetenser samt ge konkret och praktiskt stöd för implementering av ett entreprenöriellt förhållningssätt i er förskola/skola. 12 10 Foldern: ENTRIS så här blev det s. 5 11 Folder: ENTRIS Varför och Hur? 12 Metodmaterial för skolpersonal i entreprenöriellt lärande, HUR - kan du, jag & vi göra? 13

I materialet finns flera olika övningar och metoder som bidrar till entreprenöriell utveckling med fokus på HUR gör jag/vi idag, och vad kan jag/vi tillsammans göra mer av? Exempel på övningar och metoder är: Checklista för Entreprenöriellt lärande & utvärdering Tycker du det är svårt att skapa förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande i undervisningen? Här får kollegor ett gemensamt stödverktyg för användning vid planerandet av arbeten som bygger på det entreprenöriella förhållningssättet och de entreprenöriella kompetenserna! Handlar om att diskutera kring de olika kompetenserna i pratbubblorna i materialet. Vilka känns angelägna just nu för er? Vad står de för? Är det någon kompetens som känns utmanande? 13 Dialogspel Spelet gör att ni på ett trevligt och enkelt sätt får möjlighet att gemensamt fräscha upp och reflektera över ert pedagogiska arbete och uppdrag, utifrån ett entreprenöriellt synsätt. Det synliggör hur ni gör idag, ger nya tankar och inspiration. Samla ihop några kollegor och spelet kan börja! Spelet ger underlag och motivation för pedagogiska samtal i grupp. Det bidrar till givande dialog kring er kunskapssyn, pedagogiska förhållningsätt, arbetet idag och vilka nya möjligheter ni ser i ett entreprenöriellt verklighetsbaserat lärande. 14 Diskussionskarusellen Diskussionskarusellen är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv och kan användas med olika frågeställningar i flera olika sammanhang! Övningen ger ett snabbt nuläge som du/ni kan arbeta vidare med. Vi ger er fem olika exempel på karuseller, färdiga att använda! Deltagarna är aktiva och allas åsikter har lika värde. På kort tid samlar man ihop gruppens/personalens gemensamma syn. Resultatet blir en bas att diskutera vidare kring eller att utgå ifrån. 15 Diskussionskort: Entreprenöriellt lärande, Samverkan Skola-Arbetsliv och Hälsa Kortleken innehåller öppna frågor och det finns inget rätt eller fel. Här gäller det att vara så öppen och modig som möjligt, det är då spelet ger som allra mest! Frågor kopplade till alla verksamheter finns representerade bland korten. Känner man att en fråga inte är relevant går man bara vidare till ett nytt kort. Med hjälp av korten kan samsyn och utvecklande diskussioner skapas. Den här övningen är utformat som ett enkelt kortspel. Deltagarna drar olika frågor som ska besvaras för att belysa olika utvecklingsområden, styrkor och utmaningar. Inga rätt eller fel finns. 16 Fyra hörn Fyra hörn är en övning som används för att komma igång med diskussioner och för att synliggöra åsikter och värderingar. På ett lättsamt sätt aktiveras samtliga deltagare både i tanke och i kroppen. Övningen blir ett annorlunda och roligt alternativ till de ofta vanligare stillasittande diskussionerna. Övningsledaren läser upp själva frågan och förklarar tydligt vilket svarsalternativ respektive hörn står för. Alternativt har ni valt att skriva ut A4 för respektive svarsalternativ. Ge deltagarna tid till att både ta ställning och förflytta sig. Uppmana alla att ta ställning även om de inte håller med till fullo. Förklara 13 Ibid 14 Ibid 15 Ibid 16 Ibid 14

också från början att det är tillåtet att byta hörn om man vill det, efter hand som olika argument dyker upp och man får en ny ståndpunkt. Därefter ber övningsledaren några deltagare motivera öppet för hela gruppen. Varför har du ställt dig just där du står - hur tänker du? Försök att få igång en diskussion och spinn gärna vidare på de olika svaren. 17 Vad säger läroplanerna? Dialogkorten gör att personal på ett trevligt sätt fräschar upp era kunskaper om ert uppdrag enligt respektive läroplan. Dialogkorten synliggör hur ni gör idag men ger också nya tankar och inspiration för hur ni skulle kunna göra. 18 Det finns fler övningar och metoder som finns samlade i foldern/boken. Diskussionerna kan även riktas mot olika grupper och arbetsområden beroende på ex förskola, gymnasiet eller koppling skolaarbetsliv. Kopplingar görs även till de olika läroplanerna. 7.2 Tio teser om entreprenör Ett gratis studiematerial och lärarhandledning från Svenskt Näringsliv för grund- och gymnasieskolan. Uppgifterna och uppdragen i denna bok är utformade i syfte att stärka elevernas entreprenöriella förmågor. Uppgifterna till tio teser är omfattande och det gäller som lärare att välja det som utmanar och stimulerar ungdomarna. Enligt Tio teser om entreprenörskap karaktäriseras det entreprenöriella lärandet av att eleverna tar ett allt större ansvar och att arbetsuppgifterna ofta hämtas utanför skolan. Det gäller att använda omvärlden som resurs i klassrummet. Detta innebär inte att läraren abdikerar från sin roll som pedagogisk ledare och låter eleverna arbeta vind för våg. Tvärtom ställer det entreprenöriella lärandet krav på ett ledarskap som noga följer eleverna i med- och motgång. Det handlar om att leda utan att styra. Det entreprenöriella lärandet innebär inte att eleverna får betyg i hur framåt eller kreativa de är. Det handlar istället om ett verktyg som peppar eleverna att nå resultat. 19 Foldern är uppdelad i kapitel som fokuserar på olika delar (eller teser) av entreprenörskapet. 1. Utvecklingen är experimentell 2. Entreprenörerna har en nyckelroll 3. Entreprenörer möter motstånd 4. Entreprenörer behövs inom alla samhällssektorer 5. Det handlar om mer än uppfinningar 6. Lagar och regler spelar roll 7. Attityder är viktiga 8. Invandrarnas betydelse har varit avgörande 9. Kvinnornas betydelse är underskattad 10. Utveckling innebär också avveckling Genom att dela in texten i dessa olika delar, eller teser, visar Tio teser om Entreprenörskap på att entreprenörskap har en bredare betydelse än vad många har bilden av. Belysningen av olika ingångar öppnar sinnet för andra definitioner. Efter varje tes finns det mer beskrivet om personer kopplade till det specifika område som tas upp. 17 Ibid 18 Ibid 19 Folder: Tio teser om entreprenörskap s. 7 15

7.3 Growth Ett projekt som hade till syfte att öka kompetens och kunskap kring entreprenöriellt lärande inom gymnasie och vuxenutbildning. Det primära målet för GRowth var att hitta arbetsformer som främjar möjligheterna för de studerande att utveckla sitt kreativa tänkande och sin entreprenörsanda. Projektet innefattade olika utbildningar eller tillfällen för kompetensutveckling. Det har även arrangerats seminarier inom olika områden, såsom matematik, coachning osv. För att utveckla lärarna inom entreprenörskap, fick dessa gå instruktörs och ledarutbildningen Drömstart för att ge eleverna nya verktyg och strukturer som stödjer integrationen av deras drömmar/intressen, styrkor/svagheter, erfarenheter osv inom ramen för skolan. Tanken var att Drömstart skulle främja de ungas inre motivation, entusiasm och framtidstro. En annan del av utbildning var Så tänds eldsjälar som riktade sig mot lärare i årskurs 7-9 för att kunna organisera och bedriva en utbildning som främjar ett entreprenöriellt lärande. Särskilt viktigt var att lära sig frigöra elevernas inre motivation. Kursen utgick ifrån materialet Så tänds eldsjälar. En annan viktigt del var arrangerandet av nätverksträffar och mötesplatser för förändringsledare och skolledare sam för studie och yrkesvägledare. Syftet var att deltagarna skulle nätverka och utbyta erfarenheter mellan varandra., samt föra en dialog md projektgrupen. Erfarenheterna efter projektet visar att satsningen gett mycket positiva resultat. Framförallt visar uppföljning att personal uppskattar: strategiska tankar, kollegialt utbyte, verktyg och motivationen som GRowth gav. 20 I utvärderingen trycker utvärderarna på behovet av att bryta ner vad man menar med entreprenöriellt lärande. Det saknas en tydlig definition och en särskiljning av detta begrepp i relation till andra pedagogiska former. Attityderna bland deltagande parter visar på ett lyft när det gäller attityder gentemot entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. 21 20 GRowthprojektet erfarenheter och lärdomar från en lärande utveckling, s. 14 21 Ibid, s. 24 16

7.4 Den företagsamma skolan (DFS) DFS var ett utbildnings och försöksprojekt som utvecklades av Västra Götalandsregionen inom ramen för regionens tillväxtprogram. Projektets mål var att varje deltagande kommun/skolorganisation skulle utforma en konkret handlingsplan för en mer entreprenöriell skola och att denna handlingsplan skulle få vara prioriterad i organisationen under minst ett års tid. 22 Projektet ska även bidra till att göra regionen ledande i kompetens och kunskapsutveckling genom satsningen på en mer kreativ och skapande skolmiljö med förstärkta band till näringslivet. 23 Projektet omfattade utveckling av en utbildning, genomförande av en testomgång av utbildningen samt uppföljning av arbetet med handlingsplanerna. Tanken var att handlingsplanen skulle bli ett verktyg för att fortsätta att driva det redan initierade arbetet. Målet med DFS är att bidra till skapandet av den företagsamma skolan. Syftet är att utveckla såväl en entreprenöriell förståelse som ett entreprenöriellt arbetssätt. Insatserna riktar sig i första steget till beslutsfattare och skolledning, i ett andra steg till lärare och genom deras verksamhet slutligen till eleverna. Projektet innehåller tre steg där de två första omfattar fyra utbildningsdagar. I de två första stegen tas ett helhetsgrepp där en vetenskaplig referensram ska skapa en stabil grund, vilken byggs på med erfarenhetsbaserade övningar där kunskaperna erhålls genom både teori och egna upplevelser. "Gäster från verkligheten" förmedlar konkreta erfarenheter, tillsammans med kurslitteratur och utifrån kursinnehållet skapas en egen handlingsplan för den egna skolan eller kommunen. Handlingsplanen ska garantera att projektet får konkreta effekter och upplägget med tre steg ska garantera att projektet lever under tillräckligt lång tid för att genomsyra skolans verksamhet. Utbildningen som helhet ska ge både nödvändiga kunskaper och fakta om vikten av entreprenörskap, kopplat till verkligheten, samtidigt som den ska ge egna färdigheter och inspiration för ett mer kreativt och entreprenöriellt tänkesätt. Utbildningen vill främst förmedla ett angreppssätt och en metodik, snarare än ett ytterligare inslag som skall tränga sig in i skolans stressade värld. 24 Figur. Källa: Thomas Forslin, Västra Götalandsregionen 22 Den företagsamma skolan en processtudie, s.1 23 Ibid, s.3 24 Ibid, s.6 17

Utbildningen är utformad som en målinriktad process och kan liknas vid en tre-stegs-raket där alla delar är länkade till varandra, mot ett gemensamt slutresultat i form av en gemensam handlingsplan för respektive kommun: Utbildning del 1 - Omfattar en omgång om fyra utbildningsdagar för två fem nyckelpersoner från respektive kommun. Utbildning del 2 - Omfattar två omgångar om fyra utbildningsdagar för mellan 4-22 personer från respektive kommun. Arbete med handlingsplaner - Efter att utbildning del 1 och del 2 genomförts har varje kommun själv ansvarat för att anordna en träff med samtliga deltagare för att utifrån de förslag på handlingsplaner som tagits fram i de båda utbildningarna arbeta fram en gemensam handlingsplan för kommunen. Dagen är startpunkten för det fortsatta arbetet i kommunerna. Fyra moment som utgjorde grundstommen i utbildningen: 1. En vetenskaplig referensram med teoretisk kunskap inom området entreprenörskap. Syftet med den vetenskapliga referensramen är främst att skapa en entreprenöriell förståelse, d v s förståelse för vad entreprenörskap är, varför entreprenörskap är viktigt, vad det betyder för kommunerna och varför skolorna engageras i att stimulera entreprenörskap. Att definiera entreprenörskap var centralt i detta moment eftersom en stark koppling till företagande kan skapa motstånd hos lärarna. 25 2. Praktiska övningar i kreativitet och metodikgenomgång av entreprenörskapslärande. Dessa moment omfattade teori och övningar i kreativitet och entreprenörskap. Genom övningarna fick deltagarna olika verktyg som kan användas för att stimulera kreativitet. Syftet med teorin, de kreativa och praktiska övningarna var att skapa en entreprenöriell förståelse och ge tips och verktyg för att arbeta, tänka och handla mer entreprenöriellt. 26 3. Gäster från verkligheten. Bl a representanter från skolor med erfarenheter av att arbeta med entreprenörskap i skolan samt företagare som delar med sig av sina erfarenheter av resan från idé till företag. Gäster från verkligheten var företagare som berättade om sina resor från idé till företag och lärare/rektorer engagerade i att arbeta med entreprenörskap på olika nivåer i utbildningssystemet. 4. Diskussionspass och påbörjande av arbetet med handlingsplaner för att Det centrala i DFS är att deltagarna ska arbeta fram en handlingsplan som skall fungera som ett verktyg för det kommande arbetet med att stimulera entreprenörskap i skolorna. Under utbildningen ägnades en eftermiddag åt olika övningar samt att utifrån en SWOT-analys inleda arbetet med att utveckla handlingsplaner för respektive kommun. 27 Sammantaget var det positiva utlåtanden, då 80 procent av deltagarna ansåg att utbildningen till stor del hade gett dem verktyg, kunskap och/eller inspiration för ett fortsatt arbete med att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. 25 Ibid, s. 8 26 Ibid, s. 8 27 Ibid, s. 8 18

7.5 Den företagsamma förvaltningen Den företagsamma förvaltningen var steget innan Den företagsamma skolan (DFS) som togs upp tidigare. Såhär förklarar insatsen till en början: Entreprenörskap blir allt viktigare. Nya företag är en förutsättning för morgondagens välfärdssamhälle och affärsdrivande innovationer ska garantera framtidens konkurrenskraft. Runt om i världen söks intensivt efter de lösningar och den miljö som bäst gagnar entreprenöriell utveckling. Många regioner ser ett samband mellan sin egen överlevnad och ett mer entreprenöriellt samhälle. Hur kan vi inspirera invånare i vårt län och våra kommuner att stanna kvar? Hur kan vi intressera nya företag att starta och etablera sig i vår region? Hur kan vi bli mer företagsamma i vårt arbete? 28 Definitionen av entreprenöskap tog DFF av dåvarande NUTEK (numer Tillväxtverket): Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Pedagogiken och filosofin bygger på fyra grundprinciper som i sin samverkan skapar en helhetssyn av entreprenörskap och entreprenörskapsutbildning. De fyra grundprinciperna är även verktyg och kvalitetssäkring när det gäller utformande av aktiviteter och utbildningsprogram. Grundprinciperna är: Entreprenörskapspyramiden Entreprenörskapsstegen De 5 lärovägarna Just do it Metodiken bygger på Learning by doing och ovanstående grundprinciper. Vi tror att bästa inlärningen sker genom att aktivt göra saker och sedan reflektera i grupp - vad man lärde sig och hur kunskapen kan appliceras. Metodiken kallas Erfarenhetsbaserad Inlärningsmodell. 28 Den företagsamma förvaltningen, s. 3 19

Utbildningens (Den företagsamma förvaltningen) upplägg Föreberedelsefasen som är den inledande delen av utbildningen Företagsamma förvaltningen vänder sig till en person i den aktuella regionen där utbildningen skall gå av stapeln. Första steget (utbildningsdel ett) i tre-stegs-utbildningen vänder sig Företagsamma förvaltningen till de personerna med chefsbefattning eller liknande med beslutanderätt från de olika förvaltningarna. Andra steget (utbildningsdel två) vänder sig Företagsamma förvaltningen till anställda inom förvaltningen som arbetar med frågor som gäller entreprenörer/företagare eller bemötande av dessa. Tredje steget (utbildningsdel tre) väljer respektive förvaltning/kommun vilka fem deltagare som skall delta i återträff, redovisning och reflektion. Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Introduktion, presentation, bakgrundbeskrivning, mål/syfte förväntningar samt grupp diskussioner. Föreläsning med forskning kring entreprenörskap/företagande från FSF, forum för småföretagarforskning. STARTcentrum introducerar en tvådagars entreprenörskapsövning Fortsättning på dag ett. Kvällen avslutas med reflektion på den övning deltagarna genomfört under en och en halv dag. Föreläsningar från företagare som ger sin bild och berättar om sin erfarenhet av olika bemötanden från förvaltningar, följt av frågestund och diskussioner i smågrupper. Kreativitetsövningar följt av grupparbeten och samkväm. Metaplanteknik för konkret idégenerering. Handlingsplan i grupper följt av redovisning i storgrupp för de uppgifter var och en tar med hem att arbeta med. Efter ovan nämnda genomförda utbildningsdel är det dags för samtliga deltagare att förankra den handlingsplan som nu finns i sina egna förvaltningar på hemmaplan. Femton medarbetare i förvaltningen skall väljas ut från respektive kommun/förvaltning för att delta i steg två av Företagsamma förvaltningen. Detta görs vid tre olika tillfällen med fem deltagare från samma förvaltning åt gången så att det även vid detta utbildningstillfälle blandar grupperna. Steg två genomförs efter en tvåmånaders period från steg ett och är identisk med steg ett bortsett från att deltagarna nu har en handlingsplan att arbeta aktivt med och vidareutveckla. 29 29 Den företagsamma förvaltningen, s. 5 20

7.6 STEPS Projekt STEPS ska utveckla och utöka deltagande skolors lärarlag och rektorers förutsättningar att skapa en entreprenöriell, företagsam och jämställd skola som bättre speglar arbetslivets och samhällets behov och förutsättningar. Detta ska främst ske genom verksamhets- och organisationsutvecklande insatser. Projektet kommer att arbeta med lärarlagsutbildningar, granska och utarbeta nya sätt att organisera sig kring elevers lärande och utvecklandet av entreprenöriella och jämställda skolstrukturer. 30 STEPS har definierat entreprenöriellt förhållningssätt på följande sätt: Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser hos individer som till exempel att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla människans nyfikenhet, kreativitet och tilltro till sin egen förmåga. Arbete med jämställdhet och entreprenörskap handlar om att bryta mönster och finna nya vägar. 31 STEPS har organiserat och bedrivit kompetensutveckling inom två områden: Kompetensutveckling för arbetslag och rektorer om pedagogiska former som möjliggör jämställt entreprenöriellt lärande/förhållningssätt inom hela utbildningsområdet. Kompetens gällande arbetslagens gemensamma arbete med att stödja elevers individuella entreprenöriella lärprocesser. Kompetensutveckling för att utveckla den enskilda skolans organisation som möjliggör en entreprenöriellt lärande/förhållningssätt samt ett jämställd och entreprenöriellt arbetssätt i arbetslag. STEPS erfarenheter och lärande kan sammanfattas i fem nyckelord; vision, ledarskap, organisation, lärande och katalysatorer. Vision Förskolor och skolor behöver en tydlig vision som är förankrad i verksamheten. En vision som är levande och aktiv är viktig för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Visionen är det roder som håller utvecklingen på rätt kurs och utgör en meningsskapande helhet. En vision kan också vara en del i en profilering för att tydliggöra verksamhetens inriktning. Visionen ska vara något att sträva efter med tydliga och realistiska mål utmed vägen. Visionen ska vara något som alla i verksamheten är delaktiga i och arbetar aktivt mot. Förskolor och skolor med en väl förankrad vision som genomsyrar hela verksamheten blir inte lika sårbara vid till exempel rektorsbyten. 32 Ledarskap Ett sunt och hållbart ledarskap präglas av viljan att driva långsiktiga, pedagogiska processer. Rektors eller förskolechefens roll i ett utvecklingsarbete är av stor betydelse. Med sitt deltagande signalerar de att insatserna är viktiga och prioriterade. Samtidigt får de större förståelse för var pedagogerna befinner sig i processen och vilka förutsättningar som behövs för att driva processen framåt. En annan framgångsfaktor är att utifrån vision arbeta långsiktigt. Rektor eller förskolechef ansvarar för att allt arbete går i linje med visionen, till exempel utbildningsinsatser. En viktig förutsättning är att denne ser sin roll som pedagogisk ledare, deltar vid och ger utrymme för t ex pedagogiska samtal. Det är också viktigt att uppmuntra till samverkan, både inom skolan men också med aktörer i det omgivande 30 STEPS Strategiskt Entreprenöskap i Skolan, s. 3 31 Ibid, s. 3 32 Ibid, s. 6 21

samhället. De förskolor/skolor som haft en drivande och engagerad ledare på plats under hela processperioden har kommit längre i sin utveckling mot en entreprenöriell enhet. 33 Organisation En organisation som stöttar visionen och skapar förutsättningar för pedagogiska processer. En god organisation är i samklang med det önskade arbetssättet och visionen. Den bygger på styrdokumenten och forskning kring lärande samt möjliggör utvecklingsarbete. Elevers lärande och önskade arbetssätt ska ligga till grund för hur verksamheten organiseras, istället för tvärtom. För att kunna bedriva undervisning som t ex är ämnesövergripande, i projektform eller utanför skolansbyggnadens väggar behöver organisationen anpassas efter det. T ex schema, lokaler och teknik skall med andra ord främja lärsituationen och inte vara styrande. Organisationen behöver även underlätta för pedagoger att mötas och samverka i sitt dagliga arbete. Här har organisationen en avgörande roll! Byggandet av en organisation som stöttar ett entreprenöriellt och jämställt förhållningssätt är en långsiktig process som behöver få ta tid. För att lyckas med utvecklingsarbetet måste därför vinsterna vara tydliga för alla. 34 Lärande Målsättningen med STEPS var inte att starta, genomföra och slutföra något på ett och ett halvt år (genomförandefasen) utan att bidra till en hållbar verksamhetsutveckling. När ett utvecklingsarbete startar ska enheterna börja där de står och utgå från deras behov. Alla är unika och har sin vardag som de måste utgå ifrån. I en längre process kan det vara viktigt att alla testar nya metoder eller verktyg med elever/medarbetare mellan träffarna. Vi har kallat det att ta vägen via klassrummet, dvs att pröva det nya. Att lära genom att göra befäster kunskapen och det finns en erfarenhet att reflektera över tillsammans vid nästa träff. Att inte fastna i en teoretisk och retorisk nivå. I en god lärsituation har alla barn/elever samma förväntningar på sig att utvecklas och att lyckas. Den inkluderar barnen och gör dem medvetet delaktiga i sitt eget lärande. Detta skapar ett sammanhang och en meningsfullhet som stärker motivationen. En undervisning med kontinuerlig och framåtsyftande bedömning av elevers lärande har en positiv inverkan på resultatet. Utöver bättre resultat känner sig eleverna dessutom mer motiverade och tryggare i vad som förväntas kring lärandet. Den goda lärsituationen grundläggs redan i förskolan. När pedagogerna medvetet utvecklar miljön mot att bli mer entreprenöriell och jämställd involveras pedagogerna på ett sätt som utvecklar deras eget lärande. Hela organisationen tar ett steg mot att bli mer lärande. Med det entreprenöriella förhållningssättet tränas kompetenser såsom kreativitet, ansvarstagande, samarbete och förmågan att omsätta idéer till handling/handlingskraft. Detta är några av de kompetenser som lyfts i alla tre läroplanerna och de återfinns även i regeringens nationella strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. 35 Katalysatorer För att bedriva ett hållbart utvecklingsarbete behöver alla som arbetar i förskola och skola kunna se sin verksamhet ur många olika perspektiv. Detta kan vara svårt att göra i en verksamhet man själv ingår i. Processledarna varit en katalysator som vidgat perspektiven, ställt nyfikna och utmanande frågor och stöttat utvecklingen både på arbetslags- och verksamhetsnivå. STEPS har valt att utgå ifrån det goda som redan sker i verksamheten och sedan haka i redan befintliga processer. Processledarna 33 Ibid, s. 6 34 Ibid, s. 7 35 Ibid, s. 7 22

har lyssnat på och kartlagt verksamheternas behov. Därefter har de gemensamt med ledning och personal organiserat skräddarsydd utbildning och handledning. I handledningen har processledarnas uppgift varit att leda och driva utvecklingsprocesser på förskolorna och skolorna. Det har bland annat inneburit att skapa forum för reflektion och lärande samtal. Processledarna har även varit ett stöd i omvärldsbevakning genom kunskap om aktuell forskning, metoder och digitala verktyg. STEPS har varit en katalysator som fått förskolor och skolor att gå från ord till handling! Implementeringen av de nya läroplanerna har fungerat som en katalysator för projektet. STEPS fokusområden har legat i linje med de tankar om entreprenörskap som återfinns i läroplanerna och som ska genomsyra hela utbildningssystemet. 36 Processledning: Processledning har haft en central roll och fyllt en viktig funktion i projektet. En gemensam utgångspunkt i processledning för alla (del-)regioner har varit att alla deltagare äger sin egen process och att varje process är unik. Insatser som genomförts har därför behövt skräddarsys för att anpassas till de olika enheterna. Processledningens funktion har varit att handleda och synliggöra enheternas utvecklingsprocesser samt att fungera som en katalysator för dem i arbetet med jämställdhet och entreprenöriellt lärande. Enheterna har fått kontinuerligt processtöd varvat med kompetensutvecklande insatser. 37 Metoder, utbildningar och andra aktiviteter Då alla processer har varit unika har en stor mängd olika metoder och aktiviteter använts inom projektet. Enheternas processer och de behov som uppstått under arbetet har styrt val av metod och form. STEPS har prövat och utforskat kontinuerligt. Några av de förhållningssätt, metoder och aktiviteter som använts är bedömning för lärande, coachande förhållningssätt, strategisk planering, grupprocesser och lärande samtal. 38 Under mobiliseringsfasen genomfördes kartläggningar där enheternas nuläge fastställdes. Utifrån nuläget har vi strävat efter att skapa en kontinuitet i processerna samt ge enheterna konstruktiv och lärande feedback under processens gång. Att möta deltagarna där de står så att utvecklingen har kunnat ske utifrån deras egna förutsättningar har varit en viktig pusselbit i det fortlöpande arbetet med enheterna. Annat som har gjort stor skillnad i arbetsmetoder har varit den kontinuerliga kontakten med skolledningen. I de aktiviteter där skolledaren själv varit aktiv och engagerad i aktiviteterna har insatser varit mer framgångsrika än i de fall där skolledaren varit passiv och oengagerad. En ytterligare framgångsfaktor i projektets arbetssätt har varit processtödet. Denna del i projektet har varit en viktig katalysator i arbetssättet och successivt fått en allt större roll i alla (del-)regioners arbete med de olika enheterna. En aktivitet som gjort stor skillnad är utformandet av processuppgifter som deltagarna fått genomföra i undervisningen mellan träffarna och som därefter följts upp under processtödet eller nästa kompetensutvecklingsinsats. 39 36 Ibid, s. 8 37 Ibid, s. 14 38 Ibid,.s 14 39 Ibid, s. 15 23

7.7 Drivkraft Söderhamn - Att arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning För att realisera kommunens visionsarbete med 2012 för skolorna beslutade Söderhamns kommun genom Nämnden för Lärande och Arbete (LA) och Barn och Utbildnings Nämnden (BUN) att starta ett treårigt projekt Drivkraft Söderhamn 2006-2008. Entreprenörskap i skolan handlar enligt projektet inte bara om att utbilda framtidens företagare, inte heller handlar det enbart om att ge framtidens medborgare större förutsättningar att skapa ett gott arbetsliv. Entreprenörskap i skolan handlar lika mycket om att förändra skolans praktik, och inte minst på synen på vad kunskap är och hur lärandet praktiseras. Uppdraget är att få tillstånd en innovativ och kreativ utveckling i skolorna1. Barn och ungdomar som upplever att de är delaktiga och kan påverka får bättre självtillit och högre grad av framtidstro. 40 Målet med projektet var att barn och ungdomar i Söderhamns förskolor och skolor vid projektets slut skall möta lärandemiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. 41 Detta skall ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Framtiden är NU! Söderhamns elever får i skolans alla verksamheter: ha idéer, odla drömmar och fantasi medvetet göra egna val samt ta ansvar för egna val allt högre grad av delaktighet/inflytande träna helikopterperspektiv bli företagare i sitt eget liv! Aktiviteter Projekt Drivkraft Söderhamn arbetar parallellt i två likvärdiga entreprenöriella spår, dels med enterprenöriellt lärande och dels med entreprenörskap i skolan. Entreprenöriellt lärande i skolan Är en strategi, en struktur och samtidigt en pedagogisk form för att arbeta med skolans mål att sträva mot. Eftersträvansvärt är en pedagogisk form som stimulerar elevers entreprenöriella kompetenser, det vill säga varaktiga kompetenser som leder till ökad självtillit med motivation, ansvarkänsla och framtidstro. Entreprenörskap i skolan Syftar på aktiviteter där eleverna tränas i arbetslivet eller får prova på att driva företag. Detta ger erfarenheter av och kunskap om dels arbetsliv, dels egenföretagandets villkor. Inom projekt Drivkraft utvecklas dels samverkansformer mellan skola och arbetsliv, dels ökade möjligheter att pröva på företagande. 42 40 Drivkraft Söderhamn, s. 3 41 Ibid, s. 4 42 Ibid, s. 5 24

Översiktsbild, : Söderhamns modell för samverkan skola arbetsliv från förskola tom åk:9. Förslag på aktivitet: Sommarlovsentreprenörer har som mål att ge gymnasieungdomar chansen att skapa en egen verksamhet utifrån en egen idé och genom den möjligheten utveckla sitt entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser under 5 veckor på sommarlovet. Under projektet genomförde även en kurs koppalt till högskolan Gävle: Entreprenörskapets didaktik i skolan vad är det som hämder när det tänder? Utöver ovanstående har allmänna insatser gjorts för entreprenöriellt lärande och entreprenörskap såsom t ex föreläsningar och inspirationsdagar, för ledare och lärare, som gett underlag för att reflektera över uppdraget och att finna balans mellan de två synsätten gällande resultatförbättringar som existerar inom skolan; fokus på brister och svagheter genom träning och kontroll (extern motivation) och fokus på intressen, idéer och styrkor genom frigörelse (intern motivation). Huvuduppdraget i Drivkraftprojektet är att möjliggöra stöd till entreprenöriell kompetens för ledare och lärare. Ledare och lärares uppdrag är att i sin tur äga processen för att utveckla innovativa och kreativa lösningar som möjliggör för elever att lära för livet och inte enbart för skolan. 43 Mot bakgrund av intervjusvar från projektet dras följande slutsatser: För att kunna åstadkomma ett framgångsrikt förändringsarbete behöver man först och främst skapa forum för öppna och förtroendebyggande dialoger mellan skolledare och pedagoger, samt avsätta särskild tid för skolutveckling och pedagogisk utveckling. 44 Beslutsprocesserna behöver göras mer demokratiska och det behöver läggas större vikt vid att förankra de bärande tankarna bakom förändringarna i den vardagliga verksamheten och bland de människor som berörs av dem (dvs. även föräldrar). Ett större mått av delaktighet 43 Ibis, s. 7 44 Ibid, s. 29 25

och förankring skulle också kunna lägga grunden till en mer samstämmig, tillåtande och kreativ skolkultur. 45 Entreprenörskapsbegreppet lägger i sig onödiga hinder i vägen och bör därför tonas ner eller överges till förmån för en större tonvikt vid behoven av att stärka elevers självförtroende och vid de demokratiska aspekterna av det entreprenöriella lärandet. Genom att mer explicit lägga tonvikten vid inflytandefrågor och elevers delaktighet kan förändringsarbetet på ett mer direkt sätt dels anknyta till de problem och behov skolpersonalen ser i sin vardag, dels till de förändringar rådande läroplan syftar till. 46 För att undvika ytterligare polariseringar inom skolan bör man också tona ner den förändringsretorik och det tal om den gamla och nya skolan som ofta används av projektets förespråkare. I praktiken är skillnaderna inte lika tydligt avläsbara när det gäller vilka former av undervisning enskilda lärare bedriver eller i synen på vilka förhållningssätt och kunskaper som är viktiga att lära ut. En mer framkomlig väg skulle därför kunna vara att i stället utgå från ett processperspektiv och ett mer nyanserat synsätt, som kan skapa större acceptans för de variationer som finns inom skolan ifråga om arbetssätt och synsätt. Därmed öppnas också för möjligheten att komma fram till en mindre förenklad och gemensam bild av skolan, med större fokus på det man faktiskt är överens om. 47 Genomgående för samtliga skolor är att lärarna tycker att de har otillräckliga resurser, och att man därför behöver ventilera resursfrågan, liksom frågan om de svaga och svåra eller problematiska eleverna (dvs. elever som är omotiverade och oengagerade). I grund och botten handlar det om var gränserna går för vad den nya pedagogiken kan åstadkomma, och för vad som är en resursfråga, en social fråga eller en samhällsfråga. 48 Genom att i större utsträckning dokumentera, samla och delge erfarenheter och resultat som visar hur de former av lärande som Drivkraft efterlyser kan omsättas i ordinarie undervisning och bli ett djupgående och uthålligt arbetssätt skulle också mångas skepsis kunna övervinnas. I nuläget kan det sägas finnas ett överskott av positiv retorik och visionära idéer, och ett underskott av goda exempel som är vardagsnära och långsiktigt tillämpbara. Det gäller då även att tydliggöra praktiska svårigheter, och att i högre grad se till olika elevgruppers perspektiv. 49 45 Ibid, s. 29 46 Ibid, s. 29 47 Ibid, s. 29 48 Ibid, s. 30 49 Ibid, s. 30 26

7.8 E-ship Entreprenörskap i skolan E-ship, ett projekt för att integrera entreprenörskap i skolan; från förskola till universitet. E-ships övergripande mål har varit att ta fram och testa modeller för att främja positiva attityder till entreprenörskap i skolan. Detta har gjorts på så sätt att nya modeller, arbetssätt och ny kunskap långsiktigt kan integreras i det dagliga skolarbetet. 50 E-ships definition av begreppet Entreprenörskap:»Entreprenörskap i skolan handlar dels om att förmedla kunskap om hur man startar och driver företag och dels om att eleverna uppmuntras utveckla och använda entreprenöriella egenskaper såsom kreativitet, ansvarskänsla och nyfikenhet.«51 Modell för lokal anpassning Utifrån dessa faktorer har E-ship byggt en modell för en skola eller kommun där det entreprenöriella förhållningssättet finns på alla nivåer. Förankring Integreringen är inget arbete som kan vila på enskilda eldsjälar. En gemensam syn på skola, kunskap, lärande och entreprenörskapets relation till skolan är central. Därför behöver man reda ut begreppen redan från början och skapa ett gemensamt engagemang som sträcker sig från klassrum till kommunledning. Helt avgörande för att lyckas integrera entreprenöriellt lärande och entreprenörskap är att ledningen medverkar medvetet och stöttande. Skolledaren är den person som 50 Folder: Entreprenörskap i skola E-shiphandboken 51 Ibid, s. 9 27